vryv FSEEFFESN ' honom, - Han, här > På: frågan: 8 tyve «18 sönd. efter Tref, Sabbatstankar Av kyrkodäjunkt. | "Bertil "Gustafsson," Oskarström. ”Vem kan då "bliva frälst?” så frågar ”Järjungarna i slu- "tet av vår text, På den! frågan , lämnar Jesus två svar, 7 Först: 1) Ingen, om det skulle be ro på oBs, : Jesus säger, att det är svårt att komma in i Guds' rike. In- te minst för den som är rik är det svårt.. Den rike 'yng- lingen är . ett skrämmande exempel på "detta, Han ville verkligen bli frälst. Han skyn- dade . frari till Jesus för vatt fråga Honom ' "om vägen till frälgning. Jesus fick inte " gå förrän "Han hade svarat hoö- nom . på detta. Men att hans ” angelägenhet om frälsning Var åkta : visar sig framför allt däri, att det för honom inte bara . var fråga om''ord, om andliga, samtal utan om hand- ling, . om : mångårig, uthållig Jydnad för Gud, Buden ' hade han hållit: ifrån "sin ungdom, Om denne man kan det sägas, att han var icke långt ifrån |. Guds rike, Och ändå -kom han inte" in. Ty rikedomen band hans hjärta vid världen : och höll honom tillbaka från + det. rike som' icke är av. denna världen, vc Det är svårt för der 'som är rik att komma in i Guds rike, lika svårt som. det var för en kamel att komma igenom den smala " Nålsögeporten, ..” d.v.s: praktiskt. taget omöjligt. . Men inte bara för' den 'rike är det svårt att bli frälst. Detta är svårt, ja omöjligt för 058 alla. Jesus 'säger ' rent' ut:: "PFör människor. är det omöjligt”. Vem kan bliva frälst?. Ja, be- "rodde det på 088, : måste vi svar .ra:. Ingen, : Men på lärjungarnas "fråga svarag det också: +... .2) Alla, ty det beror! på Gud.” ” . Ingen av oss kan frälsa sig själv, Den rike ynglingen hade "gjort ett försöks. Och han ha- de : verkligen ' hunnit mycket långt, i självdisciplin och ka- raktärsstyrka, 'i renhet och rättrådighet,; med: ett. Ord: fullkomning.: Det. var” enligt Jegus bara ett som: fattades inte :: mer, Och' ändå misslyckades. han till sist, tor talt. Ty kärleken, till. värl rådde han inte på. Det som denne man inté' mådde, det skulle hog inte "hel ler vi förmå. Ingen av oss kan frälsa sig. själv. Ingen". behö! ver det heller. Ty'frälsningen beror inte på: oss utan på Gud, Och Gud både” vilt joch! kan frälsa dig. Tvivlar. du : på. att Han vill, | behöver jag bara. nämna ordet Jesus. Ty varför levde och dog . ibland '"inänniskor? Just, för att frälsa rnänniskor. Och .inte kan du tvivla på "att. Gud kan: Vad skulle kunna. va- ra omöjligt för den' Allsmäkti- "ge? "För Gud är allting möj- ligt”, säger Jesus i dag. ' I 'dén andra årgångens af: tonsångstext för' denna" dag talag det .om ,”rättfärdigheten' från Gud”. Den rike 'yngling- « en sökte skapa fram något som han skulle ha kunnat kalla ”en "rättfärdighet. från sig själv”. Det är inté 'deén som öppnar "vägen in i Guds rike. Vad som gör dig skickad för Guds rike” är rättfärdigheter från: Gud. Denna rättfärdighet, - från | Gud .kan bli din: rättfärdighet. Den .är en gåva som genom Jesus Kristus räckes till dig: Tag emot den i bön och it Bam lydnad, ock du, skall sg tagas emot I Guds rike, , ”. Frälsningån' beror på Gud, Och för Gud är allting möjligt "Vem kan bliva frälst . kan - därför det andra och slutgiltiga svaret bli: Alla, " var och en; också du.” Dyrt Amen: od Sör 4 S kytte Förbnndsfältakiutningen :- Md I Väröbacka. På vår förfrågan meddetar ö verledaren -för Hallands Skytte- förbunds höstfältskjutning i Väröbacka den '24'ds direktör Gunnar Lanker, Varberg, att till tävlingen föranmälts 523 deltaga- re. I motsvarande tävling 1 fjol deltogo 436 man. Deltagarekorten » firo utslinda till erhållag. nen : na där de kunna erhållas, Hits över BONN (AE) ts Den nya tyska reguljära ar- - mån skall vid början av år 1957 omfatta 12 motoriserade divi- ” sioner, något mindre än 500,000 man. " Värnpliktslagen är klar « till proposition i förbundsparla- " mentet. Värnplikt för samtliga män och kvinnor under” 45 år skall , stadgas i i Jagen. Tidigare Dn öveln "avskaffas... I M Endast: 40: generaler : ee i den nya tyska armén "officerarna skall soldaternas valda representanter föra valmän- nens talan. - - I den styskas förbundsrepubliken lever just 'nu 1240 £. d.: generaler. Endast 40—44 generaler kommer att få anställning inom den nya armén. hållas" inom rimliga gränser, för- klarades av den framtida försvars- att i krigsfara amobiliseras upp till "60 år.” Rörande utrustningen är ” det märkligaste att den tyska solda- sens traditionella och i hela värl- den välkända stövlar försvinner. Ingen ' vapengren kommer att. ut- rustas med stövlar. Uniformen blir olivgrön, i enlighet med den ame- rikanska arméns. Flyg- och marin- soldater får -blåa uniformer; Som ett led i den nya "tyska arméns demokratisering skall hälsnings- plikten inskränkas. Soldaterna bör i framtiden endast hälsa på office- rare och officersaspiranter — men inte på underbefäl,. vilket varit föreskrivet både't Weimarrepubli- kens och Hitlers arméer, - : RÄTT. TILL av. PERMISSION cen vo . Soldaterna : får ' rätt att under permission bära civila kläder, vil- ket för "den tyska, allmänheten kommer att innebära en: överras- nh dr. Blank, Det blir ändå 240 övetstar, 900 överstelöjtnanter, omkring 2000 majorer, 6,300 kap- tener samt 12,300 löjtnanter av för- sta och andra graden ,som kom- mer att få anställning. NESSER Det blir inte mera än 5-8 pro- cent äv de år: 1945 demobiliserade till det nya tyska försvaret. Under de första tre åren skall årligen 4,500 : nya officers- 'och underbe- småningom kunna minska, de äldre yrkessoldaternas. antal; VEM BLIR ÖVER- BEFÄLHAVARE?" "Ett: av de stora”. probl ; Åntalet "officerare skall underofficerarha som" kan övertas fälsaspiranter:; utbildas, för att så di pågick r SKOL-TV. Skoltelevisionen har premiär på onsdagen, ", tjänsts och NTF: s program om trafikpropaganda skall. sändas. H na från bittida till sent. Tolv ingenjö- - rer och tekniker är sysselsatta med ljud, bilder och dekor. Bilden , visar TV-ingenjören och konstruktören > Bedrich Hrachovina från Luxor Radio i Motala, som instruerar överlärare Bengt Hillman i" då Radio- å en skall skötas. I instruk= . ÅA om hur TV: tionen deltog lärare från ett stort antal skolor. av” De samlade” Juft för undersökning "LONDON, (AEP) Till . stor förvåning för befolk- |ningen observerades under 'de se- naste dagarna i Englands städer och som ger upphov till intensiva debatter och. i k iljaktig- I bya! .män som höll stora gröna flaskor i händerna och pro- avmät- heter bakom Bonn-r lisser, är frågan vem som skall bl den nya tyska arméns högste..be-t fälhavare I de: flesta' länderna är; det självkla att 'statsöverhuvudet av ta steg längs gatorna; på skogssti- garna, på fälten och vid kusterna. I Efter några - minuters mysteriösa thosend, bussar. som för- kande, nyhet. Varje hk i får rätt att' vid hemliga val utse sina resp, : ”förtroenderåd”;- som ; utan » försvarsstyrk högste 'bej älhävare." Så är det i de, monarkistiska: länderna 'och så är det i republikerna: Men i Tyskland särskilda formaliteter: kommer” att hade" man ganska sdåliga erfaren- Afrikas I i; >» Ett br d som året om både g skar och bär blommor och frukt — det låter, som en rösenskimrande, önskedröm för en ledamot .av en, svensk fruktodlareförening, 0 "Trädet finns faktiskt, men dét.- är så fordrande, att ingen svénsk / fruktodlare' kan tillfredsställa det." tur på 24 grader och en 'årlig ne- »derbörd på omkring 2,000 mm., som” | skall vara jämt fördelad över året. ' ”Vidafé vill'det ha husmusrik jord, så djup och dräneradratt den kraf-. tiga" pålroten inte tränger ner till . 3 stillastående -'' grundvatten, « Detta : oldare, men "i gengäld ger honom” en rik skörd, är: kakaoträdet,' eller: dagar heter : » botaniker”! "Jna ;' kring. . ekvatorn söm. kakaoträdet kan, odlas. med . ; sTrädets'' "hemort är. bönan, ": Trädet : odlas ? fortfårande i:dessk trakter; men tyngdpunkten .; i världens kakaoodling har förskju- afrikanska ästkusten där. Guld- av, världsproduktionen, Det har si- Torka, ': sjukdomar och annat, som hotar de omtyckta + bönorna, '' får större > verkningar.' Kakaoskörden . har också varierat: rätt kraftigt i storlek under årens lopp och därigenom” har också pri- set åkt berg- och dalbana, Under det sista året har priset klättrat mot allt högre höjder och även om en viss ljusning inträtt på "allra sista tiden, så är det höga priset etttec- ken på att tillgången: inte är så stor .som den borde vara, :;.> » Ännu för knappt hundra år se- dan var emellertid chokladen én njutning som" var reserverad för re' klasserna, ' Priset gjorde den" oåtkomlig -för gemene” man. Så hade det varit sedan: 1500-ta- Mell: alt kakaobönan skall rostas för att vara njutbar, Sedan tillsattes kallt vatten — men inte för mycket — och. denna ganska tjocka och bes- ka soppa drack . man; Sgnare" jär några spanska nunnor:ha kommit på idén att tillsätta socker och någ- fa". andra Kittade på att värma drycken, Den förste' som blandade ihop choklad och mjölk var den få tillträde -hos AR Det kräver en årlig medeltempera-' - träd, som fordrar så mycket av sin : 'The- obroma Cacao,' som det- sedan. '.Det är Nara 1 de fropiska regn . ; skogsom: Sydamerika där in-' ödra : Atlanten till den kustområdet svarar för 40 procent | na” nackdelar "att ha odlingen så .koncentrerad,'' Mexico hade spanjorerna Järt sg s Kakaöträdets ” hemor. och" Sydamerika. — En indisk" få kaoplo kare med en nyskördad sön= ; derskuren frukt. överheten : på + «det klara” med, att den kunde utnyttjas som skatteob- jekt och i 1716 års överflödsförord- ning hefer' det: :”Den som brukar Thé, Caffé och Chocolade hemma i sitt Hus, betalar .Twå Daler Silfver- mynt. utan åtskillnad”, Det senare 1700-talet var. sor bekant mera to- lerant och chokladen vann allt flera vänner, I Kåjsa Wargs berömda kokbok från början 'av 1800-talet finns: åtskilliga récept på choklad- efterrätter och: ”då ingen -:cHocolad ” svann utan > dröjsmål," medförande sina” passagerare till nya äventyr. På upprörda förfrågningar och ef- ter tidningarnas > hemlighetsfulla antydningar” om militära sekretes- ser,” meddelar nu' brittiska hälso- vård: iet "att .de '"mysteriö männen har till uppgift att enligt en särskilt uppgjord plan på många ställen i England insamla luft; Luf- Överdrift! : tåla om ”textilkris? STOCKHOLM. (Tj DX :. Handelskommissionen har " fått Svenska trikåfabrikernas ' skrivelse om den tyska' konkurrensen på re- miss, omtalar statsrådet John Erics- son för Sv. D.. Utredningen kom- mer" att - bedrivas 'skyndsamt och en översyti av textilbranschens lä- tort kan också väntas. . 2 Det är ganska mycket över- drift i talet om en textilkris, säger direktör :' Åke ". Wetterlind, Stock- holm, vid ett samtal med D. N. Det är ingen speciellt” svensk företeelse att det blivit svårare att sälja tex- tilier. Det råder helt enkelt över- produktion och" samtidigt. konkur- rerar andra väror om köparna. Vid OEEC:s- ”textilkommittés. samman- träde i Paris förra veckan fick hr Wetterlind bekräftelse på att situa- tionen i en rad andra länder är ten. skall derkasta: sk i i det tat där . orsakerna :: av den beryktade och : besvärliga. engelska höstdim. man ' under : regeringens : uppsikt skall utredas.” . BARCELONA. (AEP)" Enkelt och gott vin kostar nu på Jandet i. Spanien omkring: 35-—40 | öre pr. liter, Det finns 200 miljoner liter vin kvar från fjolårets skörd, osålt och" ösäljbart. "Årets skörd är I kätastrofalt jbra. Den" osålda vin- ä ki - Imiljarder”, liter.;: Skulle: vinet. för= delas på landets vuxna medborgare, skulle varje' spanjor. kunna få om- ; kring" 200 Iier vin, män och kvin- nor, .unga' och gamla. ; : Vid bensinstationerna landet. runt år man dels gratisvin vid inköp av : bensin , eller också "vin för 35—40 pr liter; 'Barcelonas myndighe- ter. överväger allvarligt ett projekt . utgående på att på landsvägar upp- tia" vinstationer, där vin får tap- pas! från tunnor genom slangar :i ' medförda hbensintankar eller -andra "| behållare. för 20 öre litern.” Man hoppas "att vinälskande bilister på långkörningar” gärna tar några li- ter vid sidan om i ungefär d som i Sverige. ör rationalisering?; STOCKHOLM: «I de utredningar som komplet- térat de statliga' åtgärderna för att fullfölja 1947 års riktlinjer. för den ". | framtida 4. jordbrukspolitiken, '; dvs. jordrationaliseringen,. har -utan fvi- vel de skogliga intressena skjutits i bakgrunden. ;. Det > egentliga: jord= brukets: problem har fått: en do- minerande ” ställning: 7 : + Skogsstyrelsen - efterlyser därför hos 'jordbruksministern : en ' under- sökning rörande följd ov rjor för: tappningen. på fändsbygdet blir det på många håll "oundvikligt 'att' ett allvarligt” 'arbetskraftproblepa upp- står för skogsnäirngen, Den laten= ta arbetskraftsreserv' på "landsbyg- | den som förr stod till skogsbrukets åispositiony.. "smälter; alltmer; sam=- man; Samtidigt. kräver det egentl- ga "jordbruket; i: allt större ut- sträckning" helt" gårdarnas" egen re- ducerade manskapsstyrka för arbe- tet hemmavid.:Detta "medför efter hand att skogsbrukets arbetskrafts- fråga måste lösas. efter nya linjer. Detta förhållande: måste nu upp- per. .de "besöka 'städer och byar f att där köpa vin! 7 "GUATEMALA: Västra Guåtema- | 2 Ia "har under det. senaste dygnet heimsökts av skyfall och våldsam- ma stormar som har vållat oerl da materiella skador.' te Kommunikationerna har lamsla- gits, hela byar och städer har iso- lerats och hamnen i Champerico har' praktiskt taget slagits sönder. Xraftstationen” - Santa Maria invid Samalafloden är allvarligt hotad av de snabbt stigande vattenmassorna. heter "med" statsöverhuvuden som gifves för hander tåger man hvad i mad hafver” —i detta fall brynt -.1828 är ett märkesår ika- kaons historia, Då uppfann hoilän- daren ' van "Houten en: : metod att pressa ut större delen av'kakao- bönans fett, vilket tidigare simmat som ' ett - tjockt, - oaptitligt "lager ovanpå drickchokladen, Fettet ha- de man användning för vid, tili- verkning av . ätchoklad och van Houtens uppfinning innebar att förutsättningarna för « en” fram- n. och hovläkaren Sir Hans .Sloane, ' Det skedde någon . gång omkirng år 1700. Dessförinnan hade emellertid en fransk marskalk ingripit i chokladens ', historia,' eller snarare marskalkens kock, ty det var den- ne som" odödliggjorde sin herres "namn genom att hitta på att doppa mandlar i choklad, gångsrik chokladind i hadeska- pats, En sådan kom mycket riktigt igång under, 1800-talet och i. täten låg” Schweiz” Det var också från Schweiz som bröderna Cloetta, grundarna av svensk erokladindu- stri, 'uteprongligen kom. Deras för- sta svenska fabrik låg i Malmö och startades 1872. Md I chokledfahrik barnd. högsta fi chefer, både när det gällde, kejsaren Wilhelm IL, 'presi- dent Hindenburg och ”Der Föh- [rer” Adolf Hitler Både inom dok- tor Adenauers 'regering, inom det' provisoriska försvarsdepartemen- tet som kallas ”Amt Blank”, och inom regeringspartierna är. menin- garna i denna fråga ganska dela- de Det finns fyra förslag i saken, Det föreslås att 1) förbundspresi- denten, 2): förbundskanslern, 31 parlamentets talman - och 4) : för- Svarsministern skall fungera som högste försvarschef. De "grupper som: vägrar att överlåta uppdraget statsöverhuvudet, d. v. 's. för- ibunäspresidenten, vill att försvars- styrkornas > ledning direkt. ställs under "parlamentarisk -kontroll, också "i krigstid. Detta kan uppnås, ger man, om en person som står direkt — beroendeförhållande till hette Plessis-Praslin och namnet lever kvar i ordet pralin. Mar- skalkens insatser på slagfältet är däremot mindre bekanta. Till vårt land kom chokladen i slutet av 1600-talet, Redan: då var ns skedde tillverkningen till stor del Därför skall. för hand. Styckebitarna göts i for= chefen, d. v. mar och fylldes för hand och lika-' eller helst ” pra- eller också så tillverkades marmelad och liner manuellt,” -]å part utövar — funktionen. antingen regerings- s. förbundskanslern, parlamentets - talman, försvarsministern, på ämbetets. vägnar bli försvarsstyr- kornas högste chef " säger. sk relsen som finner tiden. vara inne för en 1 då slip- letterande " :; förutsättningslös utredning av , för ättningarna för . skogsbrukets; "gynnsamma . utveck-' ling, Bla. bör klarläggas närin- gens" eget .rationaliseringsbehöv i olika avseenden och vägarna ' för tillgodoseende ;härav; sätten för lö- sande :" av -arbetskraftfrågan ;. samt utredningsresultatens. '. återverkan på det jordpolitiska xegleringssyste- Sigvard Bernadottes XÖPENHAMN. "(TT—RB) : ” Greve" Sigvard Bernadottes svär- far, den "kände ':danske skeppsreda- fen' R. A. Robbert, avled på ons- dagen, 81 år gammal, Han 'grunda- de « år:. 1916. Det. Dansk-norske Dampskibsselskab och intog i mån- a å en ledande ställning inom den” ”internåti nella skeppsredare” i Kyling lämnar "riksdagen. : > STOCKHOLM: (TT) Riksdagsman' Folke" Kyline tän- ker, enligt SVD, begära sitt av- sked som ledamot av riksdagen, då hans "nya uppgift som' borgarråd kommer att ta all hans tid i-an- språk. Hans efterträdare i andra kammaren : torde, bli förste om-|' budsmannen i Sveriges arbetsleda- reförbund, Ernst Ahlberg, 'Stock- Holm, .. Denne har tidigare tilibört riksdagen, . ee: : Prenumerera : : tysk medverkan 1 "Atlantpakten i orgo bör godkänna . ” get "om tyskt medlemskap i NATO (A- -paktsorganisationen), emedan de: föreslagna kon-. ” trollorganen inom: NATO och : brysselorganisationen "enligt norska regeringens mening är | -en ” garanti för att Tyskland | fyller. sin plats i det altlanti- ska samarbetet på demokratisk - grundval, sade utrikesminis- ter Lange i Stortinget på "ons- "dagen," Utrikesministern- förklarade att frågan : om norskt deltagande "i brysselorgånisationen inte är "ak- tuell för närvarande, och han. un- der strök att Norge inte från något hål! har uppmanats ansluta sig till denna ; organisation, Ödet . ligger helt i vår egen hand att ta ett ini- tiativ; sade' utrikesministern, som inte..trodde att ett norskt delta- | gande. skulle erbjuda några stora författningsmässiga svårigheter. En viktig faktor: är att Storbritannien är med i organisationen på jäm- ställd fot. Norge är inte-.bara in- tresserat av att tyska styrkor blir med utan' också av det sätt var- på: dessa styrkor ' dipöneras utanför Danmarks sydgräns, « Om . de" föreslagna: ändringarna natoöverbefälhavaren befogenhets- område sade Lange att verkan av dessa inte blir . att tyska förband in urider nord »b stod på onsdagskvällen inför. botar sprida sig | till. alla hamnar” T- — Reuter) > "Premiärminister 2 . treåriga konservativa regering sin' svåraste industrikris hittills ”. "— med en hamristrejk om ho= tar ätt prida sig till hela Ian= det och en alltmer 'omfattande busstrejk i , London," Närmare +" 20.000." hamnarbetare i London : hade på onsdagen lagt ned ar= - betet och därmed' har 225 far= tyg låsts fast i"Hämnen, ' Nya ” hamnstrejker bröt" under 'da=- ' gens lopp uti i Glasgow och å Southampton ock” på kvällen ; hotade - strejkledarna att spri! ' liga hamnar. Londonborna hade” det svårt att ta sig till arbetet på onsdagsmor= gonen på grund av busstrejken och ' denna ' utvidgades under dagens lopp till dess 6.000 män och kvin= nor lagt ned arbetet, 87 busslinjer. berördes och -tunnelbanetrafiken ., enorma' belastningen. ton fick rapporter om läget varje . på kvällen på någon inblandning från "regeringens . sida. Strejkerna tycks inte ha något egentligt po= litiskt' motiv — de härrör alla ur - Tal. tarnas att och att det därför inte finns några anledningar - till "att tyska office- rare + skall komma med där. Inte heller får överbefälhavaren någon befogenhet att stationera allierade förband i Norge utan norskt sam- tycke. 80,000 medlemmar är anslutna till M "Motormännens = riksförbund ' (M) har hittills i år ökat sitt medlemsantal med 10,000. För=. bundets 8y,000:e medlem inre-' gistrerades i dagarna. ; I takt med medlemsantalet utvid- gas M:s medlemstjänst — en verk- samhet som inte kommer enbart medlemmarna till godo utan i fle- ra avseenden även trafikförhållan- landena. I och med att fyra med en: omfattande provningsutrustning försedda servicebilar i höst sätts in i ambulerande verkamhet blir M:s "> tekniska. ' säkerhetstjänst” | - landsomfattande. Sr "Under -. sommarmånaderna har: M tio 'vägpatruller ute. Även denna: trafikhjälp > skall: fi & i år varje tendens att göra övertidsar= arbetsgivare och arbetare till' en gemensam konferens för att för= söka förhindra att strejkerna spri tidigare lyckats bilägga en hotande järnvägsstrejk -: och en - tvist som ri-och verkstadsarbetare. ' Hamnstrejken, "som "egentligen är två skilda strejker, berör nu 21.200 hamnarbetare ' 'och.. 8.000 repara= jade strejka på grund av en tvist om fackföreningsledarna har sedan dess dragit fram 104 tvistepunkter med na i sin tur lade ned arbetet där= för' att, fem elektriker avskedats, Kommunisterna och Frankrike: får. -polisskydd utvidgas. till allt, flera. av huvud- vägarna. "Med - sina - 17. Iokalkontor och därtill "speciella turistombud runt om i landet utgör M en hjälpande och" rådgiande . institution. Genom sitt" nära” samarbete med motsva- rande organisationer i andra”län- der kan förbundet ' också räcka en hjälpande + hand på främmande mark, ORLEANSVILLE, Algeriet: - In- vånarna i den lilla staden Orleans- ville i Algeriet som i augusti här- jades av: en förödande jordbävning drabbades : på onsdagen åv.en ny naturkatastrof i form av våldsam” ma skyfall, Så sent'.som på tis- dagskvällen > skakades staden | av ett lättare jordskalv; Fasinn dl p PARIS ( del, Stora. dagen razzior hos 'aktiva" antikom. i hela parisdistriktet med nvunistiska - partilokaler 'som före= kommit. den senaste tiden. . "Aktionen inleddes kl 6 på more spåra "hemliga upplag :av spräng= ämnen ' och eventuella” "dokument er som "kan. ge anvisning på vilka för=' övarna äv överfallen är. på « granat kastades i in tisk möteslokal nära 'Gare 'de YEst i Nordöstra Paris. skadades fyra personer, två av dem allvarligt. i ljusar foto — en förnämlig tolkning av Med denna blev han segrare i Fal " ling om klubbmä: -”Hallandskust” har fötografen Arne Andersson. kallat ovanstående det höstliga kustlandets . storh t, kenbergs fotoklubbs första tävo sterskapet 1954, moa Churchills ” da arbetsnedläggelsen till 'samt= "= råkade 41 kaos:på grund av den ” Arbetsministern sir Walter Monck= timme men ingenting tydde ännu - tvister. om arbetsförhållanden och ''- har ett genomgående tema: Arbe= bete obligatoriskt, "Troligen .kom= -. mer Monckton att. försöka kalla der sig i hela England, Han har' berörde tre miljoner skeppsbygge- - tionsarbetare, Hamnarbetarna bör= "' lossning 'av : köttlaster, men i anledning av” de överfall på koms > gonen," och avsikten var att: upps st . Det "senaste överfallet ägde rum i måndagskvällen, då en hand«" en kommunis= " . Vid explosionen a arbetsgivarna.” Reparationsarbetar= "=.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.