NN > militärplanen . SYYYYTYYYYVYTTITE Ty YfFrereery FrYyvYvTT Fr - LAHOLMS TIDNING — YYYYYNNYSTTETYVTYT EF FYTYTSYTTYTYTYA tYrTfrerrT TYTYTYrTYfTYTY NA a a " Till vår redaktion för starar- nas ut- och inflygningar -ur -ri- i ket rapporteras, att de C. n. är Dagens namn . i -FINGAL, . ned kl, 17) 105.” = Morgondagens namn” os ANTOINETTA, " Solen går upp kl. 6,52 och ned kl. 17,03. 4 3 Månda gens namn LUKAS, Dagens dikt: : a Fattiga regndagar H + > fula grå regndagar «oo, : kom på smygande fötter . - i gryningen «= cs och lägg” er som svälka : på min panna..; ty den är bränd .” - av för mycket:sol. oo (BT SÖRMAN). -Mäntert i kyrkan - Har ni hört om .de två ame- rikanska' soldaterna ”&om kom in i en tysk kyrka under guds- tjänsten och satte 'sig, att följa denna : fastän :de' inte förstod ett ord av. språket. Emellertid svisste' de ju hur "det brukade gå till i gudstjänstlokaler, och för att inte väcka obehaglig, ippmärksamheét beslöt de att göra precis som mannen :som satt i bänken frmför dem; ' Plötsligt sade prästen: något, och mannen i fråga reste: sig upp.” . . De två ämerikanerna gjörde likadant — och. blev "åtskilligt förbluffade när det därvid blev stor. munterhet i templet. s . Efteråt fick: de veta resa sig. 2 "Fönsterkrossare. När: ett flygplan flyger. snabbare Ån ljudet åstadkommer det en se- : rie våldsamma knallar i luften och dessa är ofta så kraftiga: att ide kan krossa. föusterruterna på många hundra ' meters. avstånd. Härom dagen flög ett brittiskt mi- » Mitärplan " över en stor resturang i Salisbury, som . fick'250. stora iglasrutor krossade. En stund se- nare" krossade ljudet från samma . plan bortåt 400 rutor'i en råd idrivhus. Ägaren till drivhusen, en 'handelsträdgårdsmästare, har : de isenaste två månaderna . fått fön- - 'sterrutor till ett värde” av 45,000, "kr: förstörda av överljudsflygplan: i. ersättning av den brittiska kro-i nan, vars jurister" menar: att det inte - är fullt "bevisat att det var som. anställde: för-j ” Solen går. upp kl. 6:40. och sysselsatta med utflygning. En | | väldig flock : har efter över- nattning i Laholm flugit vida- re söderut. : "Det är bättre, att skolungdo- men spettir bridge än att den spelar pker,.. liste vi i går. Kanske det — om det nu ab- solut. skall splas kort. För. vår bäst, att skolungdomarna: an- vänder fritiden till roligare och nyttigare : saker än kortspel. Att: skolungdom » över huvnd taget: tillåts spela kort tyder i varje fall på en annan syn på skolan ' än "den som: kom her uttryck i den gamla ofta citerade :' passusen ' om ”spel och dobbel” i forna' tiders lär roverksstadga. mtl bols I- morgon är' det kyrkofull- mäktigeval. . Det: är samlings- listor i de flesta valdistrikten, Där sådana listor finns, brukar. valdeltagandet vara ringa, ty utgången ' anses vara på för: "| hand given, Dock kan: det ' bli överraskningar. Vid det:senas- te ' kyrkofullmäktigevalet lät Viken . i'' Skåne : tala om sig. Socknens kvinnor etablerade en : [sammansvärjning ' mot - mans- väldet i fullmäktige. På valda- gen kom. de 'med 'en spränglis- ta. som- upptog endast kvinnor som kandidater. De fick också |: in: nio damer i -kyrkofullmäk- tige. Männens lista fick 11 re- presentanter. I år har kvinnor- na i; Viken åter en särskild lis- ta, denna gång dock inte tänkt som valbomb. ' De "siktar inte heller på majoritet, ty deras lista upptar endast tio namn; och det är tjugo fullmäktige- ledamöter som .skall väljas. "Det berättas, att kommunal- männen beslutat sig för att slå ut:kvinnorna ur kyrkofullmäk- tige, och i. Viken räknar man med :. 100-pro centigt valdelta- > Alla” talar: om vädret, men det : är! inger som" gör något däråt, 'klagade på sin tid Mark Twain. Sanna. ord, åtminstone på den tiden; I” år har det' ta- iats ovanligt mycket "om. väd- ret; Det är då säkert. Däremot är det. mindre säkert, om "Yet inte blivit gjort något åt det- samma. I varje fall finns ' det folk som tror, att atombombs- makarna haft ett finger med i spelet. Är detta' riktigt, så bör- de 'Mark Twain ha varit. glad, att det på den tiden inte var någon : som : gjorde något åt vädret: cn. Hittills har oktober ”emeller- tid varit skaplig. Man får kan- ske inte ha så. stora pretentio- verkeripjäser. "Det är. kånske lite sent att nu'tala "om .sep- tembervädret,' men bättre sent än : aldrig, "brukar det "heta, I del anser vi, att det:är allra v ner; numera, sedan atommakar- |: A Ännu har han inte fått ett öre i na börjat mixtra med sina fyr- | > (Forts) - Postridarens funderingar, . När man, som Måns under. många "år, levat och. färdats :i en. ödslig och; farofsd tr och vänner på slättbygden och i städerna, i varje fall får man ögonen öppna för mycket som annars +: är . fördolt. . Kanske skulle man kunna kalla det ly- hördhet för Guds röst som ta- tar till människorna genom allt” skapat. ' Men 'de finnas även, se något skrämmande och heraskt i varje ljud och knäpp- ning ' och” tro," skydda "sig mot denna ' känsla genom att blunda eller fly. En susning i ett träd kan försätta den 'spökrädde i panik, då det för Måns var söm om någon talade" : till honom; -' Alltid var det något han kunde lära och köra och uppfatta; och iu äld- + | re han blev, ju mera lärde han sig inse hur liten han själv var ech hur stor den, som skapat allt runt "omkring honom. Denna '. tid voro" ju nästan elta människor skrockfula oca Måns var inte fri; från detta. kunde :unavika eller komma i från, om man handlade i före- byggande ”gyfte;. men spökräd sla var något helt annat Vis fanns. det: elaka" människor även. Mariiga 7 djur, sont. "mar råste vara : på sin vakt”em..v Sen spöken; nej, "dem trodde han inte på. då: han red -uc ifrån Allt. börjäda spira, vårdag, : Heshusct. 1; bära "små, små men dessa :: började :;'skifta i olika riyanser "beroende 'på trädsla- gels ”:sort."' På marken jäste jorden under ytan; det var tjä- len, som släppte sitt järngrepp och: gjorde det möjligt. för gräs och; växter att bryta, igenom den hårda skorpan. Dessa: bör: Jade: sticka upp huvudet här och var. Måns red strax i jan .. utmed bäcken, sonr-kom- méruppe” ifrån” Åsen” "och "går" ter förbi kyrkan och prästgår: den. - Bäcken : hade. fått mera liv, det porlade och. susad och sjöng: från, ' den,: mauv riktigt. hörde hur glad den var att; få kasta. sig . utför. branven” och fortsätta ' "fri och obunden sin väg, Djuren började vakna och krypa fram ur. sina. göräslen, Där red Måns över, en orm; som låg:och. solade. sig mitt i vägen. Tapper” hann” inte" bli rädd, ty ormen låg ”så stilla, att man kunde tro att det var: en gren; men nu blev det liv i'den. Den ringlade över till andra”sidan och försvann i gräset... O,. vad myrörna : hade bråttom. att dra Var . femte > motorförare drar sig inte för att köra om där "sikten är skymd, Det är livs. "farligt." Sakta in” och' håll til > vänster ; vid kurvor ' och back" & ödelsen, - Försäkringsbolagen' väg-! | september. i år, fick vi i våra fa rar också att ersätta: förlusten; då trakter 129 mm. regn, Men än- 'inga dylika risker inkluderats 4 | då: värre var det 1917, enligt |. | ; hormala skadeförsäkringar, godsäg. Ahlmanns ”anteckning- ken, I har det "änder, sju. septem- 1 > I 7 då ue ar.. Då kom:det 193 mm, Även bermånader regnat mér. än: i : n 11921 - regnade det mer i sep-lår, . Den torraste september + Mis Pandit, "den: indiska a tember än i, år. Nederbörden under denna tid "vad det:1912, badrisen i "Washington, deltog här-| var då 184: mm. "I då: det" köm ' blott" 14,9 mm. L öre lada lade en engelsk då !| > Sedan, 1912,' då hr: Ahlmann |regn. . Danet -— a - . n e I ; blomat,' som länge beundrat. den började anteckna om väderle- |. es kvinnliga diplot för d . Bari, ni är bedårande i er infö-! ” klingsdräkt. Fn lt TN ra Madame Pandit' Httade länge på ” I ome den engelske d pvorhaten, som "var ” i | $ klädd efter det senaste modet, och i]. : | > bade - i , . el i : Ni också . . + Paf : ee H Av rektor Edvin Nisson, s 3,000 ÖSTTYSKA STUDERAN- : ne I år NN oDE VID, RYSKA ' HÖGSKOLOE. Under pågående termin har "den östtyska högskoleungdomen fått tillfälle att i Massor studera vid ryska universitetet, meddélas officiellt i Östberlin... 3,000 "tyska utvalda ' studenter .'av proletär härstamning och med goda betyg har börjat sin utbildning i. Ryss- land. 'Vid sidan om' dessa .stude- rande, som skall .stanna mellan 2 -—4 år i Sovjetunionen, har Sov- jet upprättat flera ettårskurser för tyska tekniker. Dessa kurser är förlagda: till Sydryssland och besökes' av' 120 ungdomar. : De 3,000 tyska studenterna 1 Sovjet har placerats 'vid universiteten i Moskva, Leningrad och Kiev. Fle- ra hundra östtyska studenter har som" bytesstidenter fått tillfälle att fortsätta sina resp. studier vid --Uhlversjteten . I " och Warszawa, In st JA; Av BÖRGMÄSTARN ' Budapest, Prag” BESE! VÅR LILLA STAD, OCH DU SKALL LÄRA, » NÄR DU PA VARA TORG OCH. CATOR TRÄDER," ” ATT STADEN: ÄR EN PÄRLA IBLAND STÄDER; " DESS MANGA KONSTVE RK BLIVIT P STADENS ARA, | 1 LÄGG. OCK I DÄRTILL, ATT ÖDET. TÄCKTS BESKÄRA: NN OSS TVÅ "BORGMÄSTARE BLAND STADENS FÄDER: " EN, SOM DET KOMMUNALA FÖRETRÄDER, . OCH EN FÖR KONSTEN OCH DET LITTERÄRA, VAR TREVNA STAD, NÄR TITELN SIG FÖRENAR SOM EPITET OCH VARA SINNEN GLÄDER: 7 I MEDBORGARHUS BLIR SNÅRT BORGMÄSTARGÄRDEN, a VI GAR LÄNGS GRÄNDENAS BORGMÄSTARSTENAR TILL LAGAHOLMSSPEL I BORRGMÄSTARVÄDER, SIGNATUREN FÅR DEN, a "att de: kunna | sitt strå till stacken. Fåglarna började sjunga. Lärkan hade redan sedan. länge. hörts 'och nu började de andra flyttfåg- larna, stärar och ”trastar ”att höras, till -och med näkterga-' |len slog”sina drillar i dag. Där . VAL - plötsligt göken ' med .:si -|kuku: Vad" var 'det för. väder-' streck ?.-Jo, söder — södergök, dödergök "——" det vär. inte så bra; Detta lämnade en "liten o- behagskänsla, : men den för- svann snärt, ty man” kan ju alltid inbilla sig att man miss- tagit sig. på varifrån ljudet kom, — Det "var underligt att storkfamiljen sännu inte. kom- mit i år. cc . Måns .hade. nu hunnit fram till en gammal, ek, som "stod en bit. från vägen strax: bortom Hulrugered,;j Detta” hade varit ett posthemman,. men stod nu öde, Eken var som en gammal vresig "jätte, :. vilken "sträckte sina knotiga armar åt alla håll. Den hade väl stått där i många hundra; år, Snapphanarna hade för "mycket länge sedan försökt hugga. -'ner:'. den, hade Måns hört, - men , när de satte yxan till .; roten; så skakade' jätten Hd - Det var så mycket sor. man [ ; Skola vi nu följa : Måns > en a .: I] Hans -har; ju skrivit från Dan" "IT dentlig' sedan.:: - lägga sig, tog hon snällt på sig An ÅA RAM ANANAANAARAHRAARAA AAA FEFETESTFISTYFEFYTVETEISYTTN och - viste: sina” grenar, och gav]: I En främling hade då konimit I - fram till henne och frågat var. gästgivaregården låg. Ingrid, söm alltid var tjänst- aktig: gick "genast beredvilligt med och visade honom denna, men. "under tiden utspann : sig ett ' samtal dem" "emellan, som .. med -..att hon lovade [träffa honom nästa dag. : -”Det skulle hon naturligt- vis inte gjort och hade jag vetåt om det, så -hade det ald- rig hänt”, sade Måns högt med förtrytelse, ”men "för ' sent 'får föräldrarna många gånger ve- ta vad deras barn ta sig till”. Alltnog: : = Främlingen stännade kvar i byn, till långt. fram 'på” hösten, och: under. tiden” träffades de två: ofta, "har, jag sedan för- stått. . " På: lördagar : och 'söndagar voro de väl i lekstugan nere i byn, där alla ungdomarna sam- lades till dans, lek och: tävlan, men; även: andra: dagar under hösten : råkades de ” helst di skymningen en. stund; när Mi gamla. sovo mörkesömn innan kvällsutfordringen och” mjölk: ningen av; djuren: skulle ske. ugan brukade också I: En: berättelse tån, dj södra: Halland - ett. sådant ifrån"sig, att: de som: höllo på med att fälla trädet förskräck- ta”... släppte. sina verktyg och sprungo'«.. därifrån, och sedan häde ingen ; vågat. sig på den. 3 Nu's var, ::Måns emellertid framme" vid ' gränsen ,. mellan Halland och” Skåne;. vilken . går från” Laholmsbukten 'och. Gro- pamöllan” upp förbi" Finsboy' 0. sedan mitt. uppe på 'Åsen skär den : gamla landsvägen ungefär mitt .:. emellan Hulrugered" och Simontorp. millsten” försedd : med kunglig |- kröna” "Må talet. — "1666, . Det. var: mer. än hun sedan ''den "sattes upp;:tänkte Måns idag; när han” red förbi. Karl. XI; det- var: han, :som riktigt. lyckades” göra Oss alla här nere till: svenskar, "==... "Ja, .. egentligen ” måste man tycka, ått” det är förnuftigare |]. att.:vi höra till Sverige. Snart går det: väl så långt, att ingen mera tänker på: Danmark" öch likå' gott är ; det," men. Ingrid, tösen, vår, hon har längtan dit Bäst: är. "att låta henne resa. mark att. mina kusiner vill. ta emot; henne, gom . deras eget barn "och" där. får. hon det' nog |» bra. Men det blir; svårt ' att lämna henne, så rar och duktig som :hon "alltid varit,” och or- "Måns kunde inte låta bli att dra: på. munnen för 'sig själv, där. han satt på hästen, : Han i tänkte" på 'en liten. epi-|' sd, "då. Ingrid, var' "liten, :'och Hon sor femåring fått en. ny särl till julen,” fö På. ' " kvällen," då "hon skulle denna, men det var' omöjligt att få henne i säng, | hon väg- rade med, all kraft, . ”Först "försökte: jag lockas | med henne”, sade Måns för sig | själv, ”och sedan - ' att' : med stränghet "få henne att lyda”, men då kom, det mellan” tårär- Jag... vill inte ”kröfta sä ken. : Måns smålog vid detta. min- ne; men han blev; snart åter allvarlig, FT Om ' bara inte den där hön- delsen” inträffat” som gör, attj hon inte” vill 'stanne kvar här. Måns . började ;genomgå den- va i tankarna. > ”Jag- tror det var, det "året hon fyllde sexton år; ja, det var det. Samma år som kunga- här, ||” nera hade varit med, bland ungdomarna som sjöngo fram- me. 'i koret, och” sedan" hade dessa gått och' ställt sig 'ut- 2 dovt. mullrånde! I han örstås inte' "och : konungens" mong: . byåldermanneri. dag köm -på: med, , ' byåldermannens '; De: två a flickorna” hade också, : te ens" till Brita; Helen; blev 7 ”hön,; alltför”. hög gfärd ganska: stor” överraskning, -n i "Ingrid: hade, genom sin .vän- skap” med hans. dotter, varit mycket i det" hemmet: och: så hade ;; åldermannen :: lovat, att föra de ungas talan. . > De. kunde. inte skaffa sig bättre böneman” , tänkte" Måns, ”men nog: tycker jag,: rid kunde hållit. sig -till någon utåv: byamännens pojkar"; ,. slu” tadé han, CoCEtte. KÄRE bå ÅSEN — I Därvid förbisåg Måns, att han själv en gång kommit till byn: såsom främling och gift sig här — 2 Den gången byåldermannen kommit till honom, hade han blivit" mycket ' förvånad. "Så högtidligt ”uppsträckt . bogade denne” te visa sig. Var det något viktigt, tutade han i by- hornet, men här kom han ri- dande och helgdagsklädd; "När han framfört sitt ären- de blev Måns mycket ”betänk- sam, "Han hade fått veta att fria- ren Var 'sjöman, - Det hade ju Måns far: också varit, 'så det var. nog gott och väl .med den saken. Den unge "mannen var cofferdimatrog på en båt, som tillfälligt” lagt upp, men sam- tidigt var han timmerman, och han. använde sig nu av detta yrke till att hjälpa bönderna méd att bygga och reparera deras gårdar: > Han var från Onsala, ”Lasse i gatans” fö- delseort, ”Jag ' tror att han rent "av var i Släkt .meädsho- sade bönemannen,” ” nom”, Efter; I mycket "betänkande gav Måns sitt "samtycke," be r I, talat. med henne, . Så "skulle då trolovningen gå fav: stapeln: inför prästen, så - som" det brukats i Måns” hem- trakt. - Till "inbjudna. fanns ju inte här, Grannarna fastän dn den "däri han iv lag. förklarade att. ”hedervörda "dannemannens;” -postridarenis, engtsen' ock” hans 'he- och ' "vackert' stickade tväntarisx | lå Mel, efter någon tid i” kånna vida rna och: som han: just fick e tt båten var segelklar, så följde hen med "denna; «Innan hade” dock "best: imts, vär man kunde "vänta -honom tillbaka: och ' då” "skulle" bröllö- pet”, stånda.. ns Det: beräknades dröja två "år och, under, tiden. hade Ingrid mycket att beställa; hon skul-|: 1e.-.. väva. -bolstervar :och repa fjäder, så” skulle hon väva la- : "denna. voro "alla Brita) "Helenas "släktingar Några anhöriga på Måns sida gerade som: 'sådan;, ; Hälsingborg, '. M la hustrus,' Brita 'Hele- | ;Jett bud att båten som fästma 1 ständelse! utan” like, .: - kanslärft och väv. till sina eg- na underkläder och även vad-. mals- och verkenstyg till sing klänningar och ytterplagg, Dessa . skulle också sys, ty allt. gjordes. för hand och i hemmet. . Så skulle särskilt tunt linne förfärdigas till brudgumsskjor- ' tan; som dessutom var vackert sy! då med små, små stygn och fina broderier, När detta var gjort skulle "> det rustas till bröllop och det var, vid denna tid, mycket om- ländligt; Allt, från det minsta til det största, förbereddes och ordnades i hemmet. Det var. nästan” "som att rusta till jul med brygd och bakning och ljusstöpning och alt annat, såsom städning, pyntning och matlagning. : Förutom all mat som tillred- des' till bröllopet, kom all för- ning. från släkt och, grannar, . — Varje familj medförde två kistor, en förningskista och en klädkista, ' Bröllopet skulle ju pågå "i flera dagar och man ville inte gärna ha samma klä- der hela tiden, Fåfängan var stor - även då,- varför klädkis- torna väl behövdes. Som. väl. var, fanns, det. en kistekamma- Te att sätta undan dem i, och . där fi rvarades också Ingrids hemgift, De närmaste anhöriga hade é al ett par, spettkakor och: så förekom "det "stora fat fulla "I med: den härligaste sötost och . även i kalvdans "var : brukligt: att medtaga. "Det största bekymret för far. miljen . var .i detta särskilda » fall" att få spelman som förri=: ' dare,:. ty. Många var själv bys: spelman, och vid detta tillfälle gick det inte an, 'att han fun- Han skulle jus, lv. rida med . | bruden? till kyrkan. ve 2 » Emellertid . blevo alla förbe. > redelser undanstökade och un- derrättelse hade kommit från = att ' fästmannen ' var att. vänta: en bestämd dag 7; Båten ' skulle. lägga till i-Bås: stad,, . där; bekväm redd och ' god . 'änkarbotten fanns, och därifrån skulle: -han. så rida : fram fill Östra Karup, ' : äreporten uppsatt, "då det kom : Åen. medföljt hade; förlist i MH elatt denne och flera andra »b | sättaingeman omkommit.” Uingrå > var. alldeles tröstlös och M ;och. Brita Helena" "" Igorgen': som, . med. så mycket" , annat; dén bleknade, men hon”. « ' fom? sppbale hårdast, bar den” a Hon blev tyst och ”Zlädjolös, en lika ' vänlig och rar som förut, men hon hade ingen:ro hemma ' längre. Hon -:längtade ' bort” och för henne låg Dan-"" : mark närmast i tankarna... ; - Där var ju hennes bror Hang och .dit kunde hon konima till anförvanter och ' kanske "med ö tiden få sitt sår läkt. ” ”Och så har då vi gamla in-. en te. annat "att göra än att 'ge vårt :samtycke' ' till : resan”, .” ring ut på ett hustak och ”- En 53-årig tandläkare £ Oxford i hotade aft kasta sig ned. Polis oci med vägen för att titta efter den. kungliga - vagnen. DL KANARnAKASARAAA ” Medan: brandimännen rest en stege är en pol FEFRLEFEEFEFSVN land klättrade h he öranäkår alarmerades och här ses en bild från räddningsaktionen,' lisman på väg ut genom ett takkanten.. lyck FIUTEFFLETT FOTS TYTTYTTRTYTYVTFTTVY takfönster' mot, Mannen, -sOm vä ” mar
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.