| i t | (| t 2 ' Vv : ” När jag tänker på de forna' år, iw " 0, pastoratssakkunniga . slagit en utredning: om > tid |. Verat tomt.för en ny kyrka, Kyr- . tillstyrka detta förslag. "UYTYYYTYYTYYETTYTYTYFTFYTE vev TerYvTETY tisdagen din 19 oktober 108 2 YSYYYYSEYrYYTYYTIYYYYYTTYYY FPYT YT TTT EFYYY FT Y TTT RYTEPT TTT YYTYYTYYYTYYYTTYVYYTTYTT | v Y YerrY X ' Dagens namn TORE, ” Solen går. upp. kl. 686 och | ned kl. 16, ÖT. Morgondagens man > - SIBYLLA, ” Solen går upp. KL”; "6,58 och ned kl, 16, 55. Dagens dikt ; mig tycks :det vore" som i Likväl är länge flydd ni går. och ren'n jag går med gråa” hår. | Dock än jag dikta och sjunga vill, och hjärtat, klappar ungt därtill. em [EN GEIJER. ) Hur: man än .. William Räiford i Meultrie, "Georgia, hade” massor av. råttor på tomten och i källaren, Han skaffade .- Big " två katior och snart fanns det inga råttor kvar. Men, väl 14 kattor, — Hur "man än vänder. sig... 0.85. V. sade. Raiford, i . Bevis... ok vd en större” husbyggnad för] många år sedan hade en murare! » funnit behag i matserveringens' värdinna.: Det: hör till' historien, att hon också besvarade hans känslor. : Hennes man "uttryckte" snart si- na misstankar om att'allt inte stod rätt tilll När så 'värdinnan vid ett) "Inom att vinna över Start i Halm- | mål, » | hårt -+ tydligt sämre. och fram” för allt SE ER (EG IMTAR JR här lat || olycksfall. i ärbetet. : Ombudsman Arne. Karlsson, - Söndagens uppgörelser i äiv. In och III medförde inga större sen- sationer. om man undantager att Laholms IF åkte på ett nytt och minst sagt oväntat nederlag mot Start 1 Halmstad. Däremot glad- de Hishult -' och Skogaby med vackra vinster. I trean vann Knä- red -knappt-och håller ledningen medan Kornhult -levererade en prima . överraskning - genom att slå Genevad. ” Svan match av LIF N mot Stort i Irolmstad, "Man ha mavata allmänt hop- pats att Laholms IF.skatle hålla sig kvar i toppan ”å tvåan ger stad, som ju är ett tämligen en- kelt gäng, Men därav blev intet utan LIF förlorade med enda må- let i en match, som säkerligen be- tecknar ett bottenrekord inte ba- ra. ifråga om LIF:s spel utan minst lika mycket ifråga om pla- rens kvalitet. Den var ojämn, hå- "lig och gyttjig samt minst sagt ”hopplös” att spela på. : Engel- brektsplanen” är, som så många gånger » tidigare 'omvittnats inte minst i. Halmstadstidningarna, en mycket tråkig historia och det finns inte ett lag i den allra min- sta by i södra Halland som har så dålig plan". Varför skall inte Halm stad kunna göra. något bättre ä- ven: åt: en sådan. . Nu skall dock inte "planens dåliga beskaffenhet tagas som någon sorts ursäkt för att LIF förlorade ty enligt en mångfald .. samstämmiga uppgif- ter spelade den gula kedjan inte alls och allra helst inrarna voro mycket bedrövliga. Däremot sköt te sig försvaret utmärkt och sär- skilt tränaren 'Valter Karlsson gladde med ett gott spel, ' "Veinge vann med ; "enda målet. fena - Veinge, ..som förra söndagen sensationellt förlorade mot Gene- vad med stora siffror, tog igen sig i söndags och vann över Sim- långsdalen : med .' matchens enda Men - segern ' satt mycket » inne " och det var faktiskt rena turen att Veinge redan ' i början - av . matchen lyckades å- stadkomma ett mål. I första halv lek var det ett någorlunda hygg- ligt spel men i andra blev det be- saknades det lagspel. Målet gjor- des av cf Bertil Larsson och övrigt märktes i laget'hb -Tage Ottosson och ch Tutte Nilsson. ... Hu tillfällei blev. sjuk, inbillade en spjuver: bland” kollegerna! mannen; att hans. hustru nog fått åderför- kalkriing, ".. EM tror jag också! ut: "brast mannen;-Det är naturligtvis muråren," soi, är skuld till "det. - - DAGENS” STJÄRNFLICKA : H Perry Moore, . B- är stor, par föte- dess de” lande, En delning kan emeller: inte genomföras på rätt länge, , Nissan: Kommer att I Hu gränsen mellan 'de två stadaför” samlingarna. För den östra förr "Samlingen har man redan reser Halmstads församlin koråde föreslagit, att den Mvarande församlingen: bygget ett församlingshus på dennå tor äch vid sitt. senaste. pammantete ee beslöt kyrkofullm Försam. Ingshuse; ir dock inte någo Dtövlsorhum. . DÅ en riktig kyrka I framtiden uppföres, skall för- Mlingshuset användas som för- Minlingshom, . JEn . klockstapel fall uppföras vid församlingar net, a Jnen den skull rivag, när "I hade det säkert gått bättre för | Ysby i fortsättningen. Bäst i Knä "1 som; säkerligen . var den bästa, » VM från 1 fjol, Matchen - dömdes bra. av Claes ” Franzén, .baholm. - Knapp seger för ' Knäred mot Ysby. ”Knäred höll. sin serieledning men: nog satt det. hårt inne när laget gästade Ysby på söndagen. som - slickade stolparnas yttersi- dor. :' Men Ysbys försvar spelade verkligt storstilat. Bäst var mål- vakten Torsten Nilsson, som gjor- de fenomenala räddningar, hb Su- ne Karlsson; som spelat. upp sig storartat- samt . ch Curt Benson, Klang väl i schack. Med ett par mani kedjan som 'kunde skjuta reds lag var ch Karl Eriksson, Bra domare var Stig Viberg, Genevad. : : Ränneslöv gjorde tin; första halvlek. " Ränneslöv, som förra söndagen förlorade mycket : stort i Sim- Jlångsdalen, stod inte att känna i- gen i söndags i Skottorp där la- get vann en mycket vacker seger på 4—1 efter en första halvlek, som laget spelat i år. Allt klaffa- de utomordentligt väl och Skot- torp hade mycket lite att säga till om. Resultatet blev också en led- ning med 4—0 och i förlitande på denna tog laget det mycket lug- som höll Knäreds farlige cf. Ove |” nare i andra halvleken. Då blev spelet tämligen jämnt och Skot- torp fick ett mål på en straff, Synnerligen finurligt inslagen. av I Ränneslöv var Fågelberg : utmärkt spelhumör och stod för tre av målen medan Karl O. Joris- Sön som för dagen gick hy, gjor- |. de ett. I laget i övrigt kan näm- |: [nas vi Bengt Lin vist och ch Al- lan Ljungberg, vilka: voro i strå- lande : form. ,I Skottorp var det särskilt högervingen, som: märk- tes med Bengt Johnsson.som pri- . Mus, Matchen dömdes 'skapligt av Rune : Magnusson, Laholm, I Storsensation av SS Kornimnlt. "hen : verkliga khnallsensätionen sv”rade nog Kornhults IK för — det "var väl knappast någon som hade trott laget vara mäktigt att klippa 'Genevad men nu kom se- gern i alla fall att lyda på 4—3 efter ett jämnt spel. Men Korn- hult var för dagen någorlunda or- dinarie och'. det märktes också. Från Kornhultshåll vill mar ock- så framhålla, att 'det är den yp- perlige tränaren Sune Bjäredahl; som har äran av det goda spelet. Han var mycket bra men även vi Sture: Hammarlund ;.skötte sig briljant. Målet vaktades för för- sta gången av en ny pojklags- spelare Bert Karlsson, som trots att han endast är 16 år gamrrial skötte sig briljant. För Kornhults mål svarade vyKurt Hansson två, ef Allan, Olsson, och vi Hammar- lund... Av - Genevads mål gjorde Kalle " Bengtsson > ett och ett: var självmål varjämte: centern nicka- de. : in ett;.; Skaplig. domare i:en lättdömd match var: "Bertil Lars son, Skottorp.. o Fin "seger för Hasslöv 7 "+ Lidhult. o : Hasslöv' gästade: på söndagen Lidhult och vann en rättvis seger med ej mindre än 5—0. Den var rättvis och lagom stör. Det gick ovanligt bra för Hasslöv och sär- skilt vy. Edvin Lindén var i verk- ligt praktslag - och - gjorde inte mindre än tre. av målen. De båda andra svarade den mycket lovan- de - cehtern Bengt Ake Gunnars: son och hy, Sune Pålsson för: He- Ja laget spelade mycket bra och vi skall inte skilja på någon. Pla- nen. var visserligen. ojämn men torr och skaplig och i det vackra vädret blev, det en trevlig” IC > el. Start—Tåholm :'" Våxtorp —Leiki! i Trönninge—Nyhem " Hallandia—Hishult " Centern—Skogaby : - in 7 + 0 29—11-18 Resultatet blev 1—0 och det får | Leikin.. 8 17 väl anses tämligen rättvist om än | Nyhem. 13 2411:13 Ysby med lite tur kunnat fått o- | Hishult 1å 2816 13) avgjort. Målet, som hi.Karl Erik | Laholm"... PETITE Eriksson sköt en kvart in på an- | Skogaby . 5 2117 11 ära halvlek var nämligen tämli-| Våxtorp « 11208 gen turbetonat. . Men å andra si- Trönninge : "T 1631 7 dan. pressade . Knäred tämligen soker 5 18—17 "7 hårt och. hade åtskilliga skott, Hallandia : :0 ” Hallandsserien div. 3 : + Grupp 1: >” Lidhult —Hasslöv Kornhult—Genevad : Ysby—Knäred <> Skottorp—Ränneslöv 1-4 ":Veinge—Simlångsdalen . 1—0 Knäred” ',;: 11 9 1 1:53-—23 19 Ränneslöv "11 8.1 2 34—22 17 Veinge > 11 7 1:3 26—17,17 Genevad "> "> 11:6.05 39—28 12 Hasslöv 11 4 3 4 24-13 11 Simlångsd. :: 11.3 3 & 26—20' :9 Ysby os 111164 18—32; 8 Skottorp 11 3 1.7 19—28 7 Kornhult -1123.6 11—30,: 7 11 11.9 13-40. 3 Lidhult : "STöD . DE " VANFÖRA! - i» Postgirokonto" 900553... De Vanföras Niksorganisations H +: Jubileumsinsamling! I ; LAHOLMS. TIDNING” är bäst som " ortstidning. tr Ti e svenskar i I ANTIBES: 0 san Sverige med stor marginal bästa aation när VM i militär femkamp sta platserna” belades av Åke Mo- berg, . Bengt Lorichs och .Göran .Rönnkvist och av de 10 främsta platserna gick inte mindre än sex till Sverige, ' Hör åbollsvärldsmästaren och - aldige världsmästaren i militär Irkaimp. 28-årige löjtnanten Ake Moberg, dokumenterade än én gång sin särklass när det gäller den mi- litära versioneri av mångkamp och vann ” guldet med den otroligt låga platssiffran 11. Naturligtvis hade man räknat med att Moberg skulle hå stora chanser att försvara sitt men att han skulle avslutades på lördagen. De tre för-|.- 10p sen vid militär femlk kamp n kom Frankrike - distanserad med” inte mindre än 117,5 poäng, "Terränglöpning. individuell: D Sahli, Frankrike, 27,15,1; 2) Kunén, Holland, '27,30,1; Ake Moberg, Sve- rige, 27,42,4; 4) Bengt Lorichs, Sve-, rige," -28,01,8;; ' 8) - Ask Sverige, 28,41,2; . 11) > Johansson, , Sverige, 28,45,3; 12) Rönnkvist, 28,52,2,. ,. Terränglöpning, ;; lag: 1) Sverige 26; 2) Frankrike 48;; 3) Schweiz 49. KH Individuellt sammanlagt; 1) Mo= berg, Sverige 11;; 2) Lorichs, Svår. rige, 26,5;;; 3) "Rönnkvist, Sverige, 51; 4) -Sahli, Frankrike, 51; 5) Thi- ne, ,Frankriké, 53,5;; 6) Johansson, Sverige, 54;; 7) ' Ask Sverige, 61; 8) Lövgren, Sverige, 70; 9) .Gueguen, Frankrike, 72, 5; > 10) Carpentier, Frankrike, 82. SEN vara så överlägsen blev en stor och glad överraskning. I lördag ME glutande gren, terränglöpning, lev han trea, i påtlohstivlingen blev Sverige len Ati kyrkan Jommer känd, Pörshvlingshuset 'ur kost 5 FMsbertiknag (tl 177.000 + kronor RE - "är ettå med 12,5, 1 på andra plats ) Sverige, 142,5 poäng;; 2) Frankrike, 259; 3). Belgien, 408,5;; 4), Italien 415,5;.5) Schweiz, 450;; 6) Holland, 85: » Turkiét; 538 poäng. > . ta ' . stiken, : Bankerna höj Stockholm, har hållit ett in- ; tressant- föredrag över ämnet : ”Arbetsskydd , lönar sig” vid | . Varbergs Fackliga Centralorga- nisations ombudsmöte i Folkets MN hus. Tal. redogjorde för: den kampanj som-nu startats för att nedbringa den höga frekvensen av olycksfall i arbetet — Sveri- ge har den högsta frekvensen i : världen ->-med 315,000 anmälda olycksfall. under” år : 1952 och: "300,000- under, 1953, varav 550 med dödlig utgång och 3, 1000 in- — validfall,. . - I vårt land ' anmäles alla olycks- fall - och i statistiken inräknas'en- dast" arbetarna. på arbetsplatserna, medan i t.ex, Amerika endast svå- ra fall rapporteras och där slås ock. så statistiken ut över alla anställda inom företagen, . varigenom 1; ex. »kontorspersonal,” som ju ej arbetar på: samma riskfyllda platser som verkstadspersonal, förbättrar stati- I realiteten" är olycksfalls- frekvensen på arbetsplatserna ock- så högre i Amerika, där det dock knappast ' talas om något arbetar- skydd, än i Sverige. En bid d Inom den "svenska pings ri "relsen har man sedan åtskill: ; tid tillbaka umgåtts med pla- I ner på att till indianterritoriet' i Bolivia sända ut en grupp" orsak till att siffrorna i Sverige ökat på sistone är också lagen om ersätt- ning för ryggskador, vilka” -Hälgare ej berättigat. till ersättning," .. l + Arbetarskyddet i Sverige" är, av ärer, vilka där k att arbeta efter i mycket ani . norlundå Principer än som hit- tills varit vanliga i; inom missi . | Missionär Paul Ki Uberg och hans fomålj tillhör den svenski er skäll lärd. nn Bolivias. 5 Indarstanner jofdbrök a grupp, Moves "der till Bolivia, såga igenom ”stockarria från ände till ände), I och med att mah blivit nernås föregångsmän och läror mästare i konsten att bruka jorden och" frambringa ' anYra nyttigheter "hoppas man ha vunnit deras hjär- tan för resonemang och vägledning även i viktigare ting. It datum, : men var till att börja med ej socialt betonat, utan det gällde då att spa- rå ;sindividerna' för industrin, Den sociala ' tanken " slog dock allt mer och mer igenom, Arbetst e och "skall —wid sidan om sin evan-” ": Beliska förkunnelse '—" vinna - sin utkomst såsom jordbrukare och hantverkare. . Na M är att dessa svenskar arbetsgivare har lika stora skyldig- heter"att skydda folkmaterialet och ett fruktbärande : ' sammärbete måste därför äga rum mellan dessa par- ier— arbetsgivaren är skyldig att iakttaga ; allt "för .'att.. förhindra olycksfall och arbetaren är skyldig]: att iakttaga' all tänkbar försiktighet. + I olycksfall går'i Sverige årligen 15,000,000 arbetsdagar tillspillo,' och i Amerika. visar. statistiken att un- der kriget skadades eller dödades 6 procent av armén; medan i krigsö industrin på hemmafronten siffror- na'var det dubbla, eller 12 procent! Det. är siffror som talar :och: som vädjar till alla att göra sin: insats för att skydda individen "och sam-= hället för. de tragiska följder, ;som ett bristfälligt arbetsskydd . med ör, slutade" tal, räntorna för in och: ätlåningen "STOCKHOLM (TT) ”-Farhågorna.. för -räntehöjhingens inflytande på hyrorna har visat: sig överdrivna, framhåller DN: Det kan visserligen antas att räntan på 'bot- tenlånen: kommer " att höjas.. Om tex, statshypotekskassan vid nya obligationslån. måste betala 4 pro= cent kan den inte låna ut billigare, och då måste bankerna också höja motsvarande lån, Detta får dock in- te' betydelse för: hyrorna annat än på mycket lång sikt. En räntehöj- ning nu behöver många år för att fullt "slå igenom för fastigheternä. Beträffande hyresnivån i: fastighe- ter, som uppförts efter 1942 och som byggs i fortsättningen nu . hänger det. på om statsmakterna alltjämt håller fast vid subventionspolitiken. För närvarande tyder enligt tidnin= gen ingå tecken på att man. ämnar slå in på någon annan väg.” "—' Bankdirektör + H.. Höglund i Sparbankernas Bank ./ AB , uttalar som sin övertygelse att det blir höj- hingar av'in- och utlåningsräntor- na; Han framhåller att affärsban- kerna indirekt begärt den räntehöj- ning som Riksbanken och rik - |andra vägar "har i' Bolivia. gälds- |; san: söka ' Jära jord- . mera är stängt för mi nen. , Dessa ; | (tidigare handet ädgå e. + komma sålunda icke att erhålla Lå Växjö) har under ett tiotal år varit "tal, från hemlandet utan” : är i Kina. Då dettå land nu- ionärerna har han beslutat att jämte hustru och "två barn ingå i den svenska boliviagruppen. Han underströk på det kraftigaste, det oriktiga i på- tåendet! att hedni för ett ro- bruk och även någon industri. Här-' igenom avser man att nå den hästa kontakten' med 'och förtroende hos indianerna, vilka därmed också. kurina vinnas för kristend marnitiskt liv, :utan 'oro för -evighe- ten; Tvärtom råder mörk natt och svår ångest i hedningens liv, Det finns nämligen något nedlagt i var- je ”människ själ; som söker . sig På "onsdagskvällen gästades Var- bergs - filadelfiaförsamling av: en. grupp” av. dessa ”boliviasvenskar”, som ' under 'aftonens lopp ”medver- kade" med: musik ”och : sång samt redogörelser ": för > boliviaplanerna, sédda ur olika aspekt : En framgångsri fiskhandel. "Missionär P a ul Källberg be- rättade sålunda bl. a. att han så gripits av ordet ”måste” i Jok, ev. 9:4, att han känt sig” Uppfordrad att sluta sig till dem, som önskade N bringa evangelium till hedningar- na; Val ärr och andra tä digheter ställde emellertid upp så- dana , hinder;: att. man ' för. att cnål. detta "mål måste" begagna" sig" av 'de vanliga; Från :de pingströrelsen”: redan inberättades:' även ting, som, blev till stort gagn” i detta, avseende; Sålunda” omtalades 'det, att missionär. Flood, vilken; sedan många år: tillbaka "haft sin verk! samhet :. förlagd - till : staden: Villa Montes: vid floden Pilcomayo i söd- ra Bolivia, kommit att fästa 'sig vid dé stora fiskfångster, i som indianer- na gjorde i floden, men vilka de ej förstod ; att; vinna avsättning för. Flood hjälpte dem med :sin bil att för; fiskfångsterna'- "dels till den närbelägna” ' staden, dels också till! gruvorter på närmare eller fjärma- re 'v håll: Denna rörelse. har efter hand raskt utvecklats och :i detta nu. betjänar den sig av, ett flertal bilar, ja, to. m.' flyg. Missionär Flood :har numera helt överlämnat] rörelsen till indianerna, vilka han lärt att sköta" den "själva på "eu vinstgivande sätt, "Dessa indianer (tillhörande den's. Ek. "mördarstari- men), som från. början betraktade missionärer | allt annat än vänliga ögon, har rhed detta kommit att akta och hålla av honom, De kalla honom icke heller längre vid hans ursprungliga namn utan betitlar honom med ”don Car- os” » d. v. 5. ”vår vän”. Sedan Flood kontoret. nu . vidtagit, fastän det skett på ett något oväntat sätt, Det hela skulle, förfela sin verkan, om bankerna nu inte tog chansen att låta räntehöjningen slå igenom. över la H : es Om "Sparbankerna höjer räntan torde även postsparbanken följa ef- ter, 'och -postsparbankschefen H. G. Holmström räknar med att det blir överläggningar härom med spar- bankerna inom de närmaste dagar- na. På. postsparbanken uppgår in- sältarnas medel till nä a tre miljar- der kronor och rättan & är nu 2,5 pro= cent. =. Nu. > Pressen. : Redaktör Carl-Eric ganidblad har lämnat sin befattning som informa” ti eterare i' riksorganisation och inträtt i tid- ro 'Trädgårdsvärlden som fack- » redaktör. Trädgårdsvärlden 'är organ ' för . Svetiges Handelsträd- ting vunnit indianer- nas förtroende har han lättare kun- nat vinna dem för evangelium. An- slutningen "till." pingströrelsen. har också blivit livlig och ' dopförrätt” ningar med 15- talet. kandidater är inget ovanligt. "Indianerna skall Järas'” so "jordbruk": — Men | fisket i i floden kan kom! ma att kraftigt minska ock: då bör man' vara "beredd att bjuda india- nerna "något. annat, Bolivia är ett mycket . underutvecklat land. och särskilt jordbruk och industri. står på en låg ståndpunkt." Därför har det nu inom den, grupp, som utgå res av de ovanhämnda svenska'b J F.. såsom, tillhörande de" vita med y'chef”; heter, 'det i. en och -”Riksof- uppåt; mot. sitt ursprung, Därför offras det.än i dag bland hednin- garna ' till ”den'. okände" guden”, i avsikt att vinna frid och lycka till själen. Ifråga, om .missionsfältet . Kina nämnde 'tal., att knappast nåz gonsin har missionen" där haft så-': dana framgångar som sedan verkz samheten omhändertagits 'a av inföd- da missionärer, - - LA "VI Bolivia ser indiahen i varje vit man en dödstiefde: Då spanjorerna på sin, tid erövrade landet, stal ri- kedomarna'; "och. "mördade ". större delen av. befolkningen samt fördrev resten. uppåt bergen, skapades den- pa inställning. Genom att nu vinna indianernas i sinnen i ekonomiska och sociala 4 ting hoppas man också kunna vinna "dem för, Kristus. Bo- livianska regeringen har till "de sont pingströrelsen inom kort sän= Missionär , David. Franzén dä i varför” det är troligt, att gruppens 400 «ot - . D , ställt ett 10,000 hektar stort område till förfogande, cirka, 5 km, utanför” staden. ' Villa, . Montes, :, Här skail svenskarna nu idka jordbruks- och - industridrift,'och när eh indian kan tilldelas ett. stycke, som han. blir ' äkare till, Det har, enligt medde- lariden där nerifrån, redan sipprat ut, alt: én svensk missionärsgrupp om fyra familjer och i'allt 19 per= stam på flera hundra personer har redan samlats på.platsen, blir Fyllt fedan första kvällen. Det - är. ännu icke bestämt, när gruppen kommer; att avresa, men längre tid. torde det ej:.dröja.. Inresetillstånd är, lämnat och nu återstår endast , män medför samti Sverige export= licens-för desamma. Men även de sakerna hoppas man: snart ha klara. "Fru Franzén, framhöll bl.a, i det > missionsverksamheten . har india- ' missionärer -har "utsänts: till: dem, När kön och kennes man ej längre ' i | kunde verka i Kina anslöt de sig - med glädje åt tanken att gå ut till: na. Visst har val ärren vållat ; vissa betänkligheter, men genom. det projekt som iman nu komriit fram till skall saken säker ligen bringas till en lycklig lösning. Mycker. förbön kräves emellertid, såväl för. indianerna - som för. de': utresande, och detta ville talarin= nan slutligen varmt lägga alla ner åv missionen på hjärtat. ”- Boliviafararnas: anföranden åhör des med livligt intresse av de tal rika åhörarna och "vid mötet up togs även en kollekt till främjande - svenska " missionärernas' förfogande av det. + skildråde (företaget. namn som rubriken ger. många ans Ikeställare för uppfostrare och för- äldrar; Personer, som i. ena. eller andra aseendet råka i konflikt. med ett ordnat samhälles lagar. och för: ordningar; kommer” väl alltid att finnas på denna sorgliga planet, som kuhde vara en lyckans hemvist, om ej vi:arma människobarn ställde till så mycket trassel för varandra, oo Len daglig. tidning läser sign, två rubriker, som har ett visst budskap till. många : medborgare, ”En gene- 'ration. ligister. fostras, säger polis- fenslv i skolorna mot självsvåld och oskick”. i en annan, I-den första ar- tikeln" ' belyser en landsfiskal hur hopplöst det är. att komma till rätta med .dessa -notoriska rymmare från skyddshem, som endast flinga åt alla förhör: .när dv åka -fåst, och som genast efter återförandet till anstalt eller” hem, vålla polis och myndig- heter oändlig besvär" genom, nya «En. Irelol talar i andra artikeln om nödvän- "| digheten av att självsvåld och fram- fusighet aldrig får tolereras varken i skolan eller annars, ' «Tyvärr kan man med fullt fog ta- vett, — — ja så resonera väl de: - flesta ; föräldrar för att "döva den, : behagliga känslan av att lille olle” : växt dem över huvudet, att de tap-. a 'påt.. föräldraauktoriteten, Kära far" eller: mor; den tankebanan kan 'bli ödesdiger för. ditt' barns utveckling... Ett barn, som aldrig fått lära sig att; fespektera en allvarligt menad till=; . sägelse i hemmet får sedan oändligt svårt att anpasea i samhället och; blir lättare än ni föräldrar anar ett otjänst man kan göra sitt barn, är, - att uppfostra” det i självsvåld och egoism, Det har flerfaldiga gånger bevisats att skyddshemselever, li- gister och vanartig ungdom som of= ta komma från dessa slappa hem, +. Du mor eller far, som till även-= > tyrs läser detta suckar kanske: ”Det' I går väl an för den där. skribenten att komma med sådana erinringar, men han vet säkert inte ett skvatt om hur hopplöst det är att tala fe- son till våra dagars tonåringar,” — - Bäste . läsare, det vet jag visst — men. detta får inte. ävskräcka oss allaj från att med gemensamma kräfter verka för en sundare livs= syn bland vårt uppväxxände släkte. Om hem, skola och kyrka samarbe- . ta: effektivt och målmedvetet, skall det lyckas, även om företaget är vanskligt, Hemmet har här den all-" ra största betydelsen, ty under de fe barnaåren .grundlägges ka- a divid la om olycksbarn i dessa hang. Men man har även en tredje instans .- att vädja till och det är hemmen. Hur är det beställt , med t. ex. självsvåldet, som inte tillåter "minsta uppstudsighet av sina barn, men man har — som det så många vår jäktande tid lighetsskäl ge efter för alla nycker liviafararna, fram it och ”ut- vecklats "den "idén, ” att mari skulle fara dit néd, medförände "plogar, smidesverktyg, traktorer, -genéra- torer, motorsågar etc. och Tära in- dianerna : jordbruksdrift. samt litet industri och hantverk. Vad. särskilt na angår ” jä gårdsimästareförbund, Red. blad kommer också att fungera som tid- ningens ekonomichef, Platsen Hä träddés den 1 "oktober, sate One : PeenU MERERA missionäferna att: själva" ha god nytta ' av, deni vid uppförandet av sina missionhsstationer - och andry byggnader. Än i dag använder ihaun sig där nere av s. k. krehsår v styckarnås. kovet eller bräder (di: V-;5. ak ön den där filmen — hon: blir bättre bland barnen, Olle, vill ha sin slant för att gå på. nioföreställningen på bio; '. tröts att hans dagars upphov Imycket väl inser att det vore mest lutvilad- kunna börja en ny skoldag. till med scen, han ger över huvud katten i alltihop. för han vill läsa sin. aftontidning i fred och ro. Vad "Ida. I så innerligt Iätt för att.av bekväm]. nyttigt om han gick till kojs, för att] "Varför ger pappa efter? Han orkär i ihte höra tjate , han. vill inte ställa blir följden — inte tar grabben ska- NM tid och evighet av att titta, hela livet igenom, . a Moderna bekvämligheter. SS ss ' Med en annons'i LT når hi flest sydhallänningar importlicens 3 i Bolivia för de varor N samhällets olycksbarn, Der 'största '. ; som följer i na sköta sig själv. skall han av jordén | soner ämnar sig dit ned, En indian= '. anförande. som, hon höll, "att. inom ', ' nerna blivit bortglömda på ett an= — märkningsvärt sätt, och ytterst få + '' SAAAAAAR.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.