fé export. Med Öst : både på import- och expör "år blir. därmed' > tet hittills=i år om. Stor import. från | s Väst tyskland? "Västtyskland steg under” Aug. till 161 sön kro< nor från 145 milj. under juli, med- delar kommeérskollegiet. ec . E dit ökade också något; dock. endast | > från 2” till 99 milj, kr. Svensk ex- ritannien sjönk. från ilj. under & aug, mer. Jan importen från detta land sj jörk från 134 till 107 milj. Handeln med vår import: ifrån va sr kland vå ätt sttyskland nått upp i 1.121 milj dit till 6291 milj. kr: och exporten resp. 543 milj.) Importöverskottet i 498 milj. mot 418 milj. sama tid i fjol, Detta :im- portöverskott. utgör inte mindre. än 75 procent äv hela importöverskot- 662 milj. kr, Handel med -sterlingländerra ligger i år. På 'en något: högre nivå än i fjol, På dollarområdet. är un- derskottet i: ”handelspalansen : stör Te än förra året, beroende: på lä; har vår, (förra" året 959 |: - > HELSINGFORS (TE-FNB) Sensationella avslöjanden om -. hur — Finlands - - utrikesledning - under kriget fick del av ytterst ” hemliga rapporter från Sveri- -ges- ministrar i olika' huvud- städer framlägges av förre cen- : surchefen, ” professor. Kustaa : Vilkuna; i-senaste 'mimret av - "tidskriften --”Uusi ' Kuvalehti”,' På vilka vägar dessa råbporter kom:till Finlands politiska led-, nings kännedom uppgér "skri-- 'benten ite, men han fram- håller "att. president Ryti var : en av världens” bäst informe" . rade Skatsmän, i -Eftersöm dåvarande! ”utrikesmi- nistern ', Witting ' inte längre kan träda i: svaromål. upptar Vilkuna till 5ehandling "den uppgift som förre " finansministern : "Wigforss | lä de i sina rer att: Wit- handel ökat | något.:: värdemässigt på: .Importsidan: ber " oljeimport från Sovjet (hittills. i år för' 44 milj. kronor) : Jja ting för dåvarande? svenske? utri- kesministern' Gönthet försökte döl- Finlands verkliga" politik' och att” han" ännu efter" att Tyskland inlett sitt anfall; för svenske -mi- Karls Erik.Lekander från Skövde segrade i finalen i rikstävlingen om Sveriges: vackraste röst på Solliden på Skansen; Det var åtta finalister från olika delar" av vårt land, vilka i sommar utk-'stallerats genom alla de iokaltävlingar som arrangerats av.-SI, folkparkerna; Luxor. ”Radic och Året Runt, Bilden visar: segra- ren (t, v.) när han av 'skådespeler- hä skan Eva . Dahlbeck emottagit. sitt) 3 pampiga första pris, en Luxor Mag-j; nefon och 3,000 kronor. Mellan der står" den ' populär Lasse Dahlqvist; "HAMBURG, - I. Den 3l-årige I Benno" Ez Winkel är antagligen. kontinentens mest framgångsrike :hasardspelare. En- ligt egen uppgift har Winkel un- der 3 år i olika spelhus vunnit sammanlagt. 1,6 " miljoner mark, eller närapå .2 miljoner kronor, Nu har emellertid direktionen av det för svenskarna välkända spel- kasinot i Travemände vid Öster- sjön förbjudit herr Winkel att dag för. dag och under många timmar satsa enligt hans eget och uppen- Hetr Winkel gav andra hasard- spelare rådet att låta bli och spe- Ja efter hans system då spelsätte medför . att spelaren ibland "och under en enda kväll kan förlorz 20,000' eller '30,000 eller fler krö- - nor. Han själv har ofta och flera dagar i rad förlorat stora pengar. Men han höll ut, då han visste ati "han måste återfå pengarna med ränta och ränta vå ränta, Vilket också var fallet. Herr Winkel ho- tar nu de tyska spelklubbarna med bojkott. Han ämnar förlägga system, "Förbudet utfärdades då Benno Winkel natten till den' 20 augusti under 8 speltimmar" av |-- |”. banken vann 400,000 kronor. Hans insatser var aldrig högre än 70 mark och de var aldrig fler än 4 på samma gång. När Winkel 'åter ville satsa fyra gånger 70, mark, stoppades ”ruletten.: återta sina insatser. När spelet åter började utföll just de num-|. mer som Winkel ville satsa” 'p Varpå herr :Winkel inladé -ener- giska Protester hos direktionen | : och vände sig till. myndigheterna med klagomål om fiffel -av bank-|” innehavarna. När detta dock intel hjälpte och, herr Winkel 'inte fict fortsätta med sitt systemspel, vid änd Han" "måste ; sin verk het "till Rivieran och Italien, öv : Paris teaterpjäser utprövas i i Bryssel PARIS sms. sv 'Teatersäsongen 'i i Paris brukar nte börja förrän ”Tout Paris” har 'ätervänt till staden och etablerat la ”g i de under augusti folktomms taurangerna och boulevardka- rna, Och då detta brukar ske under — första” veckar. ikadés I Lä : på heder och' samvete, Den i :| han -fick' del" äv "utdrag wu konferenciern| | nisterni förklarade ätt Finland kommer. att förbli neutralt. Witting hemlighöll inte så viktiga' saker, säger prof. Vilkuna; -och" inte heller 'planlade Finlands politiska”. ;ledning : något anfallskrig. . a «Till såken hör att” ”Své vinterkriget - ;.hemkKallade Hinister Stig Sahlin, som här åtnju it stor popularitet; och-ersatte honom” med den i vårt: tycke. övermodige 'ung-|+ karlen K. 1.:Wesiman: från" "Spanien; | 7 skriver Vilkuna, Herrar Westman och ' Witting fnisstrodde varandra redan från början. Witting'- kunde elinte fördra Westmans övermöodiga och ironiska” sätt "att uttrycka 'sig, av Witting. oklart”. fotmulerad ut- spände varje ”tin- ländare sin "energi" för. verksamhet på det egna avsnittet så långt" som möjligt. Vi' levde" med : döden för fö vår regeringen "så tillförlitliga" in? formationer söm möjligt. Och: då vi. ansträngde oss tillräckligt; lye- i från Stockhölm .få. upp- ifter j. mväl" om innehållet :i'mi- hister Westmans' rapporter! vi rör- Ide inte kurirposten och vi” -Upp- H de "inte avl d- ningar och inte en' enda” penhi an- vändes för saken, "det försäkrar jäg gens” Nyheter i november" senaste år "avlossade ”: Helsingfore,; Westinin, | Den'"-sistnämnde : åter var” irriterad” bjälp av. Sveriges sl ickliga diplo- mäter hade kunnat på ett eller an- nat sätt bringa jämväl Sovjetunio- nens mistankar att fördunsta”. | ”Vårt öde synes'vara att, då vi råkar 'ett verkligt 'kritiskt skede] > hoppar "det. alltid i: Sverige fråm en ”Laiska-Jaakko' (late ” Jakob, d.'v.:s. Jakob” de lå Gardie); Ly- becker, Klingspor eller Palmstier- oe + slutar prof, "Vilkuna, : 300 a års franskt: välde'i i Indien: upphör i bräktiken att' existera på tisdagen — då undertecknas näm- ligen i'New Delhi”det i förra :vec- kan : " baraferade” "avtalet + mellan franska och indiska. regeringafi:a om "överföring ir indisk ägo. av res- terna :av det franska. kolonialväl- det, de fyra kolonierna” Pondicl Karikal, . Mahe och -- Yanåon, ningskontrollen: i de, fyra kolonier- na, vilka 'döck. kommer att få; be- hålla sih nuvarande ställning ia liga avlyssningsapparater i: Sven- ska legationen är en' ren fantasi, Mig veterligt 'har inte ens lega- tionens "lokala samtal avlyssnats,. . Klargörande uppgift om anskalfé «| ningsförfarandet innesluter jag) i ett: kuvert; "vilket ågon | fram tiden kan öppnas, säger prof. Vil- kuna och berättar vidare om ytterligt 'upprefad Witling- bliv Westmans brer, i vilket d Jag delbara reaktion, i ångrade jag att jag" alls -hade företett” papperet för bort + sändas ännu högre upp. : Utomordentliga kunskapskö Ior” var rapporterna av. minist” - rarna Asarsson. (Moskva), Bo>' "ström (Washington), Prytz . | (London), ' Richter / rlin), Bage ' (Tokio), Westrin (Oslo), Beck-Friis ” (Rom) och vo . Dardel (Köpenhamn), forts; ter Vilkuna. De andades er renhet och upplysthet, i fråga. om stilen avvek, de betydligt " från Westmans övermodiga rap-. > porter. - Eller är vi måhända -alltför känsliga när vi läser om. "oss själva? I varje fall var BPre- : sident Ryti under krigstiden en av världens bäst informerade : män. Nära honom stod Witting. Inte ens Westman eller Gänther ville tro på' Wittings försäkringar om vår neutralitet. Man , ville. väl av honom utpressa en bekännelse, att vi hade något slagt hemligt av- tal med Tyskland. För Witting var det” omöjligt. att. erkänna" .sådant, som ej existerade, skriver Vil- a SA Tänk om det varit c en Jämplig minister! : ”Redan på den tiden och ofta efteråt har jag tänkt vilken ' vär- defull hjälp det skulle ha varit för iakttagandet av Finlands neu- Jitik "kommer ' ”säcongen” tidigast i gång "vid mitten. av: september, Men i r skall paristeatrårnas störa :sä song börja tidigare;:redån den'£ rulettbordet i Tr : kallade han en pre: och bad journalisterna satt i ”spel- frihetens”: intresse, inleda en kam- . sam-[. rna / her - och inte i. Paris utan Bryssel. Det är inte ovanligt att saterdirektörerna eller : teaterdi-' 'rsktriserna, 'då flertalet teatrar i mot k ts i Tr anj å ; Vilket också skedde, direktion; Musiken : ock nåtionerna i Den: "store" "filmsångaren "Maårio Lanza, som egpelade och "sjöng C2-V rTuso på filmen, har efter många framgångar "i USA ännu into” sig att älska aiderikanarna, Han yd- rade härom dagen? ”När Gud ska- pade musiken, sörjde han också Tör «att nationerna fick olika vigpgifier ji gamband mod den nya uppfinnins gen.'Så bestämde Gud ätt den bör iken ekulle komp 3 lav fransmän, att de bästa sångare gkul- Je bli italisnare, att de bästa insfru= .mentalmusikerra. skulle bli tygskor och österrikdra och att engalsm nen helst bara skulle lygina på mu- giken och låta bli aw komponera | bliken, eller” spela, » 7. i Paris idiri av” kvinnor, halg- " prövar sina nya pjäser och Ay-t "uppsättningar i Belgiens huvud: stad innan de presenteras-för dén bortskämda, och. kritiska parispu:: å har: namnkunnige "Yvonne Pilatönpe; den aktiva och : enargicka "chefen för Mickodiére- teatzrö: beslutat att den 2 septems her i ordna världspremiären för faatatns nyå pjäs ”Ies Cyclonés' äv Jules Roy. i Belgien, Huvud- rollen spilas äv. Pierre Fresnöy " gom under'de, gångna veckorne silmet i Sverige' resp. Danmark: Prawiären skall äga 'rum Å den bo'glska kungliga te tern vid' Gar Jeriek 'Sant-Hubert i Brycsel. En "annah kvinnlig” teaterchef, Elisa« bath. Hijar, direktris för paristoan], tarn :Edouard VIL "arranigerar | i kas sån pre: A Bryssel nd tralitet: om här hade fun- nits en. , auktoritativ, och förtroen- de ingivande svensk minister, med vilken 'våra Jedande: män, hade! kunnat öppet och utan misstroen-] de -diskuterå allt: och :vilken med för den första: Alweg- banan 2 BÖNN (TT I Reuter): i >, Förbundskansler' sAdenauer' tog på måndagen, emot. den." svenske industrimannen, "Axel ; Wennér- Gren; som åtföljdes av, några: telk- niska experter på Alweg-systemet. projektet med en enskenig, järnviöt. Wenner-Gren : omtalade för kan: lern att Alweg-syslemet, nu. kan planerar att bygga.sen första en- skenig järnväg i 'en stad i.Väst- tyskland, förmodligen nästa år. ' "Konferensen ,; bed finländarna skulle ha inbyggt hem-' observerade denna" mänsklig omie- Fö .:;j med skytteriet, ; omsättas ' i: praktiken och att. han |: mellan ,. Wenner- : . Gren och Adenauer nn en' timmes FA minjstrativt ” ävseende, ' Eventuell Da- | frantida änd detta avseende skall. bli” : fölkömröst- tionsnotisen ått|ning, Fr har: givits" ga- rantier i ekonomiska och kulturel- lä frågor, och. franskan iskall: förbli officiellt språk ildéssa.' områden försåvitt "inte -ä folkvalda. myn- digheterha beslutar unnorlunda.; En femte fransk; bösittning;: Chander- hagore, : öve 7 ti redan” 1949, "De nuit aktuella. fur na hären 'totalareal ;på 500-- kvkm och: en” befolkning sammanlagt |s 320.000 invånarer: De återstoden rium "som på; 1600-talet > upprättar des-av ; franska ostindig] niet,' Den. största. kolo SS ligger. pämligen” i. att barnt 4 här, Ty skrämseln. gör att vember då Indien övertar förvalt- |; av det väldiga franska koloniimpe- V är ; barnen URGäs "med? str Jedekäm du el skrämrna- dem - STOCKHOLM. "Varför så mycket ståhe utseendet Pn våra med eldsolyckor, SE örsakade « av barn! Vill” man eliminera iskerna iden Nvägen får" man slå ir fostrans. väg, menar” en Polistidningen./ ket” äffektivt.. medel; fär barnen 4 ä förskoleåldern att umgås med tändstickorna — tillgriö tänd sn sticksleken! Den väseniliga månhang men; framför "all i; det som : av nyfikenhet råkat på en tändsticka, handlar, paniken, och. "slänger stickan "ifrån sig .när lågan : flammar upp. ”Där- med: kan olyckan vara framnie Om; det vill sig illa: N Vem + som” helst +. familjen; "kan könstatera att. det -behövs "både instruktion gör att: barnet ' inte ”natur-' = lligt och utan Vidare: lär. sig. .tända- en tändsticka. ordentligt; och:iräds=. Jan . kan:sitta i. tid även efter det. barnet fått lära. sig.de.rätta, handgreppen; Låt: bärnet få tända. jnanför Polishusets: dörrar. - .Jningen visade, ätt mannen på mån- : nybygget, '! M sig in -genom det mörklagda fyra Man. hittades - | mystiskt död Re polishuset MALMÖ, (TT) >> - ät makabert fynd gjordes på | : källare i Malmö, där man träf- fade på liket av en okänd man, som av allt att döma fallit ned och slagit ihjäl sig. Detta fram- I > gick av. svåra krosskador i i hu- » vudet, .” : . Saken skapade givetvis”. en ' viss mystik tills: mannen blev identifie- rad och man lyckades få klarhet i hur den: döde kunnat. hamna in- Utred- dagseftermiddagen .. varit. omhi dertagen en obetyt ig förseel- se:på 'gatari' Han blev "emellertid oj bara antecknad och därefter släppt. |Iydligen har mannen i stället. för att ta sig ut genom: huvudingången gått rut i: trappan ” åt 'polishusets gård, ' som- är belamrad med bygg-]- nadsställningar . till?det : pågående! Därefter” har . han tagit | våningars nybygget. och. via en 5 4 Monnan: som delbart; visade pensionär, 4 "Biskop. Runestam frami sitt möte nied uppsalateologerria åndagskvällen ett modifierat få ingå ett öyervinnande av: skräcken : iktigt =" skall: "barnet lära" sig respekt. turkraft,' : Vilket", och ”" släcka "tändstickor i" ideligen; : ideligen! Och till: sist. kö slag kerhetne, . 1 övningarna" må: till lösning: av. prästbristen. som "viktigt: psykologiskt motnent TR - nas ach lottakåren "flika gott” resultat söm vid alla för . fregående tillfällen; : nytt; je år Sämn Jotgsslutet I Har den återkommit och varje år har man" tänkt, att'nu är' det kanske ändå sista gången. Så småningom” har de krigshärjade, länderna kom= - nit i det läget, att man mar; och + ner kunnat taga hand om sina pro= blem. Detta är fallet i' en del län= der, men alla ha ej återhämtat sig så snabbt, deras. utgångsläge . har varit dåligt och flyktingsläger och nödbostäder är fortfarande en .be- ' klagansvärd verklighet. Lägger man - Tärtil. alla de väldiga naturkata- ” strofer; som under. senaste. åren. så. aårt drabbat redan. tidigare faltiga och -förödda länder, är det ingen=- ting att förvåna sig över att stäna | digt” nya förfrågningar komma till , Sverige, att man” måtte väl inför en "kommande vintern våga" rälc. na med de svenska klädsändningar= 12. Så: mycket beror på dem om nan'inför den kalla årstiden Inte .. skall behöva frukta att människor - i de' Provisoriska. bärackerna och , lägren, utöver alla andra” bekyms= mer, och "i kampen för tillvaron ' iven ; skall ” behöva”; sakna” något värmande 'plagg att skyla sig med, Svenska + Röda" korset -och För- eningen' Rädda Barnen har' därför beslutat ; 5 att.. återigen : ordna en ling ef ter samma linjer som, tidigare'; sår, Insamlingens : detaljer ; + Hallands län sköts av; Rädda. Bårnens. lokala avdeln ingar” under Nfiedverkan BV vi: bedja att de -.om-s allt: arbete, ;som, sutföres..avi såväl jen ”Iskilda personer som, organisationer, . .. få framföra! ett ;varmt tack samt uttrycka «vår förhoppning om ett dichery, tillkom a När jägmästare. Åsk arrenderade att jaktområde av "byalaget. i. Båck- |) åsa. var" markerna” ör taget alldeles barskräpadé," : miljer i i gryten ute i skogarna, men annars var det villebrådstornt.: Ty i Bäckåra by 'myllrade 'av bössbärg- . liksom det förresten "gör. i så gott som: vartenda litet samhälle i J vårt avlånga land. Här bodde ofta tre, fyra stycken jägäre” i” samria hem, ty far och: s« Jägmästaren var "jaktvårdare, och när han för rätt dryga pengar: fått sitt tioårsarrende "klart, :vinnlade han sig redan' från början om att få nya dj och . ett åte rande liv ute i markerna, "+ « :-När han hade haft arrendet i fem år, fanns det redan gott om ville- bråd, och när artendetiden började närma sig slutet, formligen vimlade det-av hare 'och fågel: överallt. Och måtro att detta kittlade i näsorna på Bäckåsaborna, Var. gång jäg- mästaren jagade: i trakten; ' gjorde det ont i dem att han. skulle. ha så gott om villebråd att skjuta. : Helst skulle "de velat khå-både ärrende- sengarna och jakten, men jägmäs- tarn höll "nu, en gång för alla en sund ordning i reviret, att när-arrendetiden löpte ut ; och villebrådsstammen stod i'sitt. högsta flor,. alla” markägarna gaddade ihop. .gig och: vägrade att arrendera ut på nytt. .Ty- nu fanns här. villebråg ' och pu 'skulle här skjutas, Under tioårsperioden hade det, hunnit: växa" upp "en ny 'gene- ration av ”jägare” i byn, vilka Hill- gammans' med de äldre bara gick och väntade att få gripa till bös- sorna, ” Och, när. tiden "äntligen 'rah- dades, slapp. 'Barrabam "lös: bland villebrådet i Bäckåsa. Det. smällde och sköts från morgon:;till kväll ute i skogen; och: när de fösta bar åren gått började det åter «bli tomt och dött ute i markerna, Var och/en kappades om ' att'roffa 'åt sig så mycket man kunde och på 'återbe- ståndet, ägnades inte "en tarike, Det var ungefär som att slakta ner den sista .kon i.ladugården innan den car, | aa nötskrikor: och livskraftiga 'rävfå- « | dundersmällar, bråd och” ingenting” mer att: hä tta. och det hade fallit ny och fin spår snö; / var ' det. någon” åv byjägarha, som till sin bäpnad och glädje upp- täckte": ett > harspår ” på sina ägor: Även: en-" andra "och tredje "skytt kade ": också upptäckt - spåret "och snart var hela byaålagets jägare utej rackor efter -den' ensamme harpal- ten, Då och di. ;small det ett skott/r men" utan resultat, "Ty dei? hareäö hade: varit över i Bäckåsa förr och visste hur farligt. det var."Det-vVar en gammal rämlare, som lärt '$ig” att | bli så slug och varsk att def tillsöch med 'kunde' klättra i träd.v Därför måste hetsjakten : pågå hela” dagen, men då hade harkräket också blivit så häftigt bombarderad, att han hä= de åtskilliga . hekto bly: i -pälsen, stackarn.. Då, just som det' började att skymma på, beslöt harpalten att ta sitt parti 'och kröp in under stön" | foten uppe i Östergårdens ladugård; Gårdsägaren själv och hans: gemål satt i köket och dråck eftermiddags- kaffe, då .de med ens”stördes”av en fem . sex 'gläfsande och" tjutande hundrackor, ; som shodde "omkring deras eljest så ' fridfulla ladugård. Och innan de" hunnit svälja” kaffet och komma "ut, hade redan ett tio tal'> svettiga" och. flåsande jägare samlats på gårdsplanen, där”'den slutliga tragedien med Bäckåsa sista hare skulle utspelas, Efter en stunds rådslag och efter benägen tillåtelse från ladugårdsägaren beslöts att en av skyttarna skulle krypa in under, stenfoten 'och avliva haren, och om detta till äventyrs . skulle: smisk kas, : skulle "resten: av. arna utanför på pass. Efter en stun spänning och väntan hördes pl ligt ett dövt skott under ladugår- deny och i nästa ögonblick kom. ha- ren söm: slungad av en "Katäpult ut genom" ett hål i stenfoten och fött! satte över gården.” Iden rådande skymningen syntes nu en serie eld- « | kvastar ur mynningarna av ett' tio- åtföljda av lika många dunderam "Som » Jiksom' lyfte vår. arme jösse' en. bit från "jordens bekymmer och elände. Men när ka- nonäden var över såg man likafullt | haren fortsätta i gott Ler ner mot dk FMen eh 'vihterdag då sjön jagt sig och snodde med sina gläfsande: by-li : lika ' [svenska ländskop. Mä den en "tecknats; av. konstnären ”dagsbröv, bör snarast möjligt. och senast den 1 november. inbetala 3 kronor 40' öre på frankoteckens- Hallands Kvinnliga | Birgit Rothstein”;: ndrdffans a SE RS Sfiygande « tefat, idkostrar. som. observez 5 uftiga änniskor: De har till:och ed: lämnat "detaljerade :beskriv= ngar: på .tefaten: och ;.de ;rymd=| ölkösom styrde, och: befolkade d a 7 luftskeppen.: -" Mysteriet "ning. -Polisen-i; :Pas-de-Calais hav. ”gruvsambället; Beuvry-les«Béthu- 'ne. Mannen--medgav att det va "han som skickade ut Marsinvåna- 're och tefat. Mannen är en skick-| verk <å omkring 30 flygande te: fat, na, '- med, upp till 3 meters diameter, alla. av. tyg, playwood| och - papp. = : Understefaten fanns nyn! vaste rackorna följde honom ut på den buktände isen och snart syntes både "hare och hund driva med strömmen” mot utloppet i ån. Det tog några minuter innan :både hund och haré försvann under vat- in; och” därmed, var tragedien | ändad, På stranden”. stod skytteska- ran "och -bevittnade ' det: vemodiga slutet, i vilket i all synnerhet hund- ägaren deltog med blandade. Känslor och ett livligt ordflöde- av | sämre Men på "sätt och vis var Bäck- åsaskyttarna ? belåtna med upplös- ningen, ty ingen vet. hur:'det skulle gått, om man: måst dela haren. An-= små -.sehållare' med stubintråd. i, "inlindade i b, "=> och tyg, 'drnka ta- i en lättanvandlig vätsva. De lygande tefaten hade en eller fli leksaksballonger i sitt inre a kar hålla sig- svävande i: luften "genom snett ställda bärytor. 'Te=- försedda med svans och var; så. -skickligt' tillverkade 'att- de med) . vindens hjälp: kunnat” hålla sig i "luften i flera timmar, De tillrygd. 'gålade vibland 'storå' avstånd "och «kom ända. till Paris. Uppfinnaren! LÅ "och "konstruktören ' åstadkom den önskade” effekten" med hjälp av " stubintråden och bomullstussarna, I som brann med orangefärgat sken; "och" gav ett sök? ikt: utseende till 1 n fått tagligen hade väl hä del extra -besvi På, - hemvägen - ; byn; var. emeHertid. en &v de äldre: jägarna, söm . visste : hur 'det' gått. till förut, a : är 3 . brunnit upp föll draken. till. mar=" «ken, men då var tefaten -Ingen av leksaksdrakarnia. ohjser= :verades när de nådde marken. Vid en hos den häk- ” som kom med. ett vist, försles till de ändra. > > sa Hör. nu, sade han, "tycker nte a som jag, att” vi s culle ta .å.ar- rendera ut "Jakten på en 'femårs- period: igen, så här kan dli lite vil- lebråd å skjuta ” mn » Detta" förslag” "vann allinäht bitsll och beslutet blev fattat på stående fot, Men hade inte den siste haren i -Bäckåsa, gått och. dränkt sig, så ev "fade skämtåren fann polisen flera | 'kalvfärdiga och ' cke-arivändå fly- "gande tefat. Polisdomaren: och "domstolen i "departementet Pas- ”de-Calais är nu i bryderi, då in= : 'gon paragraf som. förbjuder med- borgarna att nattetid skicka upp > leksaksdrakar.. ': Manner? emellertid i hälte. Huruvida hen. . skrattar eller är arg, har inie för= hade, man kanske varit tvungen att vänta en liten tid till... : av. annars sansade och förd : har ni fått en förbryllande lös- > lig hobbykonstruktör och rs nl ”faten var för stabiliteteris Cå nn gen lagfaren man kunnat hitta nå- > Vs sitter ”. YFrSSTYVE ET! pen RET TEST TET! NITESTENTECEUTTEL EN NETEFTA VVE vä NAMAMKANA AADAAAA FIT YTSTYN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.