' sedd för de. barn, som en'desperat "> rande'att någon sköterska springer som hon hade tidigare, och får oer- kan, det vanligaste sättet är att läg- " ”domiigt med tystraden st ansvar för föräldralösa" barn, skils- d ” ynisationen komraer att tillse att dess vevvvvevyverveyryryvreYteyfrvyYFEEPPpyPy Pe Fer Y rv YyRES veyeefrYyT (ÅA YTYFNYYTETN FAT ryv TYrr TyTtYrFYFTV H fra verrreeerytvYeYeYtYY PF YVY > Främst tack vare Marshallume= del blev det grekerna möjligt att | efter senaste världskriget återupp- bygga de förstörda städerna, broar» .E na, vägarna, järnvägarna o, a. Men "de ekonomiska resurserna var icke . tillräckliga för uppnående av:'den sociala standard som förhållandena kan kräva, varvid man må hålla i minnet att Grekland under en pes riod av 60 år haft 14 krig, hungers=-' nöd till döds, ockupation och na= : trafe Vidare bör ih mas att endast 20 procent av area= å Jen kan odlas och att jordförstörin= gen — erosionen — ständigt pågår. ” genom att myllan sköljs bort under de häftiga -regnen under vintern. : " Akerjorden strömmar. ut i havet. Detta är alltså något om bakgrun= den till den överväldigande fattig> dom som slår "emot utlänningen. : Beträffande omhändertagande av barn kan nämnas att de föräldra= " fösa barnens antal år 1945 uppgick till 328,457, vilket medförde oer- hörda problem ' för det ”utarmade och - utmattade landet, Med otill- räckliga resurser. har man gjort sitt yttersta för dessa stackars barn. - Det stora antalet barn födda utom äktenskapet måste ses mot ovan- nämnda mörka bakgrund. Det be- hövs pengar och varor till så myc= ket — man, rår faktiskt inte på 'de : våldsamma ' ' problemen ; och även - råga om dessa barn behövs det skyndsam hjälp "utifrån, Jag avla- de ett besök på ett av dé tre hitte= barnshemmen i Athen, vars exte- riör var rätt så magnifik och ' där en. stor madonnabild i entrén hälsa- de de besökande välkomna, Ut mot gatan finns en inlämningslucka av- eller förtvivlad mor vil:göra sig kvitt, Luckan används emellertid Fö numera sällan, ': enär det är allom bekant att den är utrustäd med en ringklocka, .som larmar: personalen när eft barn placeras där medför efter. modern: och försöker tvinga henne stanna. på hemmet ett par månader ; för. att amma: sitt. barn, Men efter den 'dagan har ,.modérn säkerligen. förlorat sin anställning, |. hörda svårigheter. att uppdriva en. . 'ny. Arbetslösheten . är ju mycket stor i Grekland! Genom den intima kontakten med barnet hag hon ock- gå i vanliga fåll fäst sig varmt vid 5 det och skilsmässan blir då er myc- "ket smärtsam ; process för henne. 7 Det är därför mera sällan numera, .som: ”latmet går” 1 inlämningsluc- ..ga barnet på någon trappa eller an- ” norstädes i hopp om att någon god| .: människa skall varkunna sig över det eller att det:Jilla byltet genom polisens försorg, kommer till Hitte- E rgerar 300 amåttin- gar. I de'stora salarna stod sä Enl sköterska med en av de små pa- . tienterna vå Rädda barnens barns - |.Dåliga. brunnarna; i Kronobergs: Jän: contra :epidemier - STOCKHOLM (TT). "En "mycket stor del av brunnarna på landsbygden” i Kronobergs län behöver förbättras avsévärt. "Dessa brunnar” medför utan tvekan ' en avsevärd . epidemirisk, framhåller : pråfessor > Gunnar Fischer. å tid- skriften Hygienisk Revy: Han re- . dovisar där resultaten av en under=« sökning av brunnarna i länet som epidemin: Redovisningen bygger på én: mera fullständig redogörelse för undersökningen som gjorts av ini- tiativtagaren till brunnsinventerin- gen, ,' förste" provinsialläkare AA Bergstrand. ” sjukhus & i Ar skyddslingar i sinom tid blir adop- terade i goda familjer eller omhä indersöktes 2,384 vattentäkter, En det skedde både bakteriologiskt och kemiskt. : Un- d dertagna på annat sätt; På ett område utanför Athen har man - påbörjat uppförandet av en anläggning, där dessa planer kan förverkligas, Man sliter "och släpar för att få in medel och har kommit så långt att huvudbyggnaden jämte två paviljonger -— de senare avsed- da för 12 barn jämte sköterskor — är färdiga, Den ena paviljongen har eni'sch ör skäl nkt ler huv ”yvattnet är hälsovådligt” eller ”Vattentäk- ten är att ahse söm hälsovådlig” har hänförts "470 (motsvarande 19,71 proc). ””Mindre tjänligt ur bakte- riologiåk synpunkt” ,var' 372 eller 15,60 :-proc. + Under : beteckningen ”Misstänkt ur hygienisk synpunkt” eller ”Risk' för "allvarliga mroe) | ringar” . hänfördes: 27 (1,13 proc). Utan allvarligare anmärkningar ur — 'och nu drömmer '. man "om en svensk, utrustad enligt svensk nors malstandard] -: Meningen är att successivt bygga ut anläggningen med ytterligare pa= viljonger: och i samma takt Hittebarnshemmet, « "s=" : "Att ta hand: om i. barnen är en hjärtesak för grekerna, som säkert är!ett av världens vänligaste folk, ållandena - "på "Hi hem- met är dem alltför väl bekanta men man är tv: makti bristande resurser, ” "Alltsedan den fruktansvärda hun: gersnöden ; 1944 " då". det svenska hjälparbetet sattes in, har man lärt sig att uppskatta" Sverige" och det sätt, på -vilket hjälpen givits. Även nu; då Grekland har: det så svårt i' sin: fattigdom,” och ' människorna utsätts för "sådana påfrestningar, hoppas man 'på fortsatt svensk hjälp, Ge småttingarna på Hittebarnshem- met en chåns! vs "Postgiro" 900 100. Du h per | ett barn! Tack! Margit Levinson. ls 5 ordfö de” ' bakteriol k Var 1091 (45,76 proc): KR Året därnå, "19! ck hälso= vårdsnämnderna utförliga - anvis- ningar "för ”saneringen" av dåliga brunnar, ';De anmodades att till- Iställa brunnsägatna förslag till" de åtgärder 'som borde "vidtas, Försla- gen till "åtgärder kan, framhåller professor Fischer, vara till stor nyt: ta för hälsovårdsnämnder i landet i” deras -arbete för en förbättrad brunnshygier.” Särskilt ' bör obser- veras att ett enstaka vattenprov in- te är tillräckligt för att motivera mer kostsamma åtgärder... Fältun- ökning "jämte upprepade vat- tenprov' måste här fordras. -. . Förste : provinsialläkaren i Kro- nobergs län är säkerligen i denna stund synnerligen: glad åt att han i så god tid tagit ett för länet i dess helhet så värdefullt initiativ, till- Tögger professor Fischer. Han ana- de "väl inte den fortsatta epidemi gjördes 1949, alltså före paratyfus- ' Nr Svenska Landsbygdens 'Studie- förbund ' har startat sin 'studiesä- song ' med en "sedvanlig tredagars distriktsledarekonferens på Sånga- Säby, i vars gästvänliga, ljusa salar bAROLMS. TIDNING EN Fr. vv. rektor Kristidnsson, LTK, och . ordföränden, poh' mag. a vetenskapliga fön" lefora i trevligt samspråk med SLS- tillämpas i i SLS" | arbete följd av folkrörelserna,' som '. var organiserade kring storå intresse- gråpper som var och en företrädde vissa ideologier. Men en annan vik- tig faktor var människornas behov av ] deras önskan att en. | skara tudieled bänkat sig,; Vi nt . Konferensen iår "skilde" sig av- sevärt från sina föregångare i det att man denna gång koncentrerade sig kring ett huvudämne: de me- todiska ' frågorna" i 'studiearbetet, Tidigare har kursprogrammet i 'hu- vudsak upptagit frågor rörande det kommande" studiearbetet,' men nu skulle man röra sig på 's. a. 8. ver tenskapligt 'plan, 7 tog föreläsning av professor Tor- sten 'Husén om gruppsykologi. Med : Den första konferensdagen upp belysande exempel klargjorde han' komma samman med en grupp li- JA di och likakä d där fann de trygghet och .solidari- tet. Den senare faktorn ansåg tala- ren' vara mycket viktigare än man i allmänhet tror, +" ; Bildningsarbetets viktigaste upp- gift är ju ait orientera människor- ria i det som händer och sker i de- ras: omgivning och intressera dem för händelseförloppet. — Den snab- |”, ba utvecklingen ställer nya krav på oss. människor, vi blir aldrig fär- diga :— detta är typiskt för nutids- människan, deklarerade. professorn. |" anförde han olika |". logiska utvecklingen i länet, men alla. tjänsteläkare har nog sedan länge: haft" på känn, att den 'epi- logiska grund, på vilken man tätt, tätt och mestadels låg de! H båarnen skrék; de 'bara'lå; ka, 'glåmiga,: solfattiga "de tid att: ta utidel | men så måste ”också' en sköterska ansvara för skötseln 'av 22. barn!''Så | bara, Småpartiernas roller -är "na- "lär det också finnas barn -bortåt-två år, som ännu inte lärt sig att.le:el-l|a Jer 'skratta ' man: hår helt”erkelt |: ' inte haft tid att ägna dem den: kär- . Jek'och vård, som varje barn är s » beroende avlis.x ati äng rå - Under den heller . inte betydelselö; ';.statsminister.; Törngrens öde 'ger besked-om var tyngdpunkten i r står "här i: landet, med åren 2. blivit allt mera osäker. CC. talar : 15: språk LI VIN NAMareg il lik ne Ett . verkligt språkfenomen är 55- -'lårige' Johan Danielsson på gården - |Bäckarslöv, Slätthög i Småland, Vid sidan av sitt dagliga arbete på går- : Iden är. språk. hans hobby. och han behärskar 15 olika språk från forn- ; indiska till engelska, Han håller nu på - att utarbeta : ett etymologiskt lexikon, som: lär komma att sakna sin 7 motsvarighet i norra Europa. Det är ett arbete (omfattande tusen- tals tättskrivna ark. . el, Med pel för sitt vilken 'b gruppsykologin har för den enskil- da människan i hennes strävan att komma till” rätta. med sina med- sv i gr ammanhår ivå den har den tillä bildningsarbetet: 1) den avser bildni betets :' målsättning och 2) de metoder som tillämpas i are -] betet. 'Talaren gav en återblick på folkbildningsarbetets historia + och konstaterade att åtskilligt hänt. un- der det sista årtiondet, vilket. utan tvekan varit betingat av. de” "Jär- domar... man ', fått om grupperrlas funktionssätt, När ” folkbildnings- arbetet: kom till för ett 50-tal år sedan, .var 'det i första. hand två saker som bidrog härtill: det fanns människor som. inte ansåg. sig ha möjligheter att inom. den traditio- nella 'skolans ram vidga sin höri- sont, man ' ville; komplettera de.av skolan ' ' förmedlade"... kunskaperna. Bildnih 1 betet " blev : sålunda en de politiska"? av; dena" ligger. ”"” de båda ”stora” enas om” ett: rege- beskydd arbetar Hjälpcentralen för. barn” : målmedvetet ' på: samhällets . barn |' "ock barn, '$om misshandlas eller vanvårdas i hemmet, och inte minst "på Alikställighet: mellan barn födda ;» inom och utom äktenskapet. Orga-. Koalitions- ellet: : flerparfiregering .. - i Finland ' 5 "är krisen därmed in= |te löst, Personfrågorna är dessut- om "ett kinkigt kapitel. Det var på dessa en tvåpartiregering stranda- de förra" gången, Agrarerna skö Urho' Kekkonen i förgrunden, men socialdemokraterna vägrade ”accep- -tera” "denne, ' Nu har det skymtat "fram 'i debatten: att agrarerna villiga medverka ien ny .regerings- :bildning om en statsminister, som Ahar agrarförbundets förtroende kan skakas fram. Vem åsyftas här .om » inte "dr Kekkonen?.I, så fall kan man ställa frågan 'om socialdem kraterna har blivit vänligare stäm- | da.mot.hr Kekkonen under den n "Den finske -statsralnistern Rolt . régicks : Törngren + tog k kan tänkas, ty regeringskrisen fi varande regeringssamverkan. "Detta '$ ju inte av 'en-valrörelse 3 5 k "av? ned + Bitt misslyckade kompromissförslag : Ej 'heHer kan krisen sägas ha or- mellan" de Socialdemokratiska och sakats ;av misstroendevotum > mol agrara. regeringsblocken och 'ställ- : ide. president Paasikivi inför den " delikata uppgiften att ånyo. försör a ka förmå partiledarna att snickra . ihop en arbetsduglig regering. Så - vitt man kan döma av den dags- aktuella diskussionen i Finland, sy- ',; Nes ingen vara hågad för att för- gåringsbildningen. ös orda sgarofitetsregering eller en ja hand får' uppdraget att bilda + fact Landeta "ek och partiledarna '” problem är för" närvarande så ar! . varliga, att ett ing är inte klart. En del ex- perter 4 gissar på en långvarig re- . mellan de två stora partierna — s0- " cialdemokraterna och agrarerna — ""eller med .ytterligare tillsats från de tre småpartierna,' synes utgöra enda tänkbara lösningen av rege- ringsfrågan. Folkdemokraterna fi- . gurerar inte alls i debatten, - : De ljusa dragen i den finska re- geringskrisen " Utgöres ' av samar- ris, Andra "menar, att den blir mycket kort; Det viktigaste för Finland är emellertid att landet får en arbetsduglig regering," "som har kraft Nog att ta itu med de. svår- lösta | skonomiska Problemen, I manövrerna utanfi Franco kar i dagarna bevist Valencia, Generalen ses här bord på det amerikanska hangarfartyget mans med chefen för sjätte amerikanske : Eniral Thomas S. Combs, . : des ora ameril - älsuniform . ”Coral Sea”: - medelhavsflottan, 'Erupparbetet. : 1 |kahske förutfattade meningar om ".. | upptäcka "och lösa problemen. En i | höra :- > människor vi vänder 'oss till, fin- métoder : som kan - användas” i Hur -man kan få gruppdeltagarna att . ändra . sina saker och ting, hur man får dem att aktivt ta del i de olika frågor- na' för att därigenom stimulera och höja arbetet till der önskade nivån och hur man hjälps åt att komma till en acceptabel lösning av de-oli- aren” 1. aktiviteten inom gruppen ökar . produktiviteten. ..Genöm . att gruppdeltagarna ' får aktivt ta del 1 frågor som behandlas i stället för att få färdig hackelse serverad av gruppledaren, .' tänker; .de mera självständigt, ” lägger '; fram - sina synpunkter och får på så sätt en vidgad .syn på saker och ting, Här ligger,, .ansvaret för gruppledaren och hans eller hennes förmåga att skapa . denna grupp.. Sätten är många. . - » 2): Gruppledaren bör vara fnrik- tad på att deltagarna" själva skall mycket viktig detalj i grupparbe- tet; i : 3) Av stor betydelse & är den skol- ning' grupparbetet ger deltagarna i socialt .eller man kan ' säga demo- kratiskt avseende. Man lär sig att argument och sakligt möta dem, . Den gemenskap som sbildas inom gruppen bidrär: till att man| får en annan attityd mot sin om- givning, man kan ändra sin Upp- fattning i mångt och mycket, vil- ket i sin tur bidrar, till. att. över- brygga' motsättningar . människor emellan,: Motsättningar i "allmänhet beror ofta, mycket ofta på det fak- tum att man inte har: tillfälle ' "att presentera "sina "åsikter ' för vår- andra; Inom grupparbetet "lär man sig se bakgrunden "till" varandras I. olika uppfattningar ;och sedan ge-'| mensamt ventilera och lösa de olika frågorna,” ER Rikard Erik Forslund. 7. = studiesckr. Karl, Högemork. aktivitet inom sin| sd nal tala om att er sådan författare ur litteraturhistorien. I Sverige har vi rat, Materialet var. mycket. kon- - centrerat men skall kompletteras med vad föreläsarna, professor, Hu- sån, och konsulent Olsson här hade att delge oss. I grupparbetet. som ingick i kursen har vi fått fram praktiska erfarenheter, vilka säker- ligen är'av stort värde i det kom- mande studiearbetet ute i landet. Vi: har” givetvis också ägnat en "STOCKHOLM PAS t Frågan om den maskinella Bets upptagningen har man Jöst på ett I stort sett tillfredsställande sätt. När det däremot gäller den: maskinella potatisupptegningen är det alltj int, ungefär på stället marsch, Det var rationell, forskning 'och starkt, ekos riomiskt stöd som drev fram Jösnins köpstaterar i tidskriften "Jord, o skog låntmästare Stig Karlberg, H Visst finns' det 'potatisupptagare, en lång rad typer till och med; Men man upptäcker snart att de flesta ” av dem bara går bra på de jordar som de är ”skapade” för men att de under , andra + förhållanden arbetar att en upptagare, som är mycket lämplig för upptagning av fabriks- ' potatis, kanske måste betecknas som direkt olämplig ifråga om matpota=- tis på grund av att den orsakar för mycket mekaniska skador, Slutsat- N sen blir då: :. : ! En potatismekaniseringsbyrå be- höver: genom foskning fastställa vil= ka krav som måste ställas på en upptagare för fabrikspotatis respek- tive : matpotatis, på en uppt som. skall arbeta 'i stenig sandjord ning upptagaren skall kunna han- tera blast och ogräs etc. samt 'ge-" nom försök arbeta sig fram till vil- ka konstruktionsprinciper som gör ' det möjligt att nå fram till uppta- stund åt som ' Istår på vårt studieprogram inför säsongen. — Alltigenom har kursen varit intressant och mycket givande, Ge- nom att vi nu går att utnyttja de rön som social- och gruppsykologin vunnit, tror jag att vi kan göra vårt arbete både lättare och mera stimulerande... Framför allt tror jag att det gör oss bättre skickade att gare a väl gjort detta kommer det säker- som är villiga att omsätta rönen i ändamålsenliga maskiner, Inom poteatishagteringen finns det emellertid inget storföretag, som uppgift, men den berör å andra 'si- dan minst lika vida kretsar, Det naturliga vore att de olika organi«= inom exem= lösa våra. uppgifter i bildni: och föreningsarbetet- Irma Ahlbom. Skolpojke avled - :av skador under lek på skolgård NORRKÖPING (TT). » En tolvårig pojke Leif Johansson, Östra Husby, har avlidit av skador, som han fått under lek på skolgår- den, Han stötte ihop med en kam- rat, och ' sammanstötningen 'syntes]| .— först inte så allvarlig. Efter några pelvis Sveriges potatisodlares riks= förbund, Sveriges bränneriidkare- förening) Sveriges stärkelseprodu- centers förening, SMAK och kan- ske ytterligarv några organisatio=. a, 4. Sveriges seringsbyrå. Den skulle med ut= gångspunkt från de konstruktioner och erfarenheter våra många duk« under sin verksamhet driva forska ningar och försök, På Inora detta yrke tills 1912 — en dagar fick han emellertid magsmär- tor och fördes till Söderköpings la- sarett, där. man trots operation inte kunde "rädda; livet. på honom. Den: omkomne. : vär” son. till lantbrukare Elis Johansson, 5. Fusby. ; De röda hästarna: > Varje: land har s. k, folkliga fö fattare, de är inte alls: kända utåt eller rättare sagt man vill inte gär- äriså pass mycket läst och man låt- sas så litet som möjligt om dem, De ärj inte tillräckligt ”fina” namn i Sigge” Stark 't. ex. och Danmark vi ber: studiesekreterare Earl "Högemark berätta hur man inom; SLS ser på dessa frågor. - hade — till för några veckor sedan Morten Koch! Denne författares — Ur bildningsarbetets' sybpurikt är det. givetvis mycket viktigt: att årt arbete är så upplagt att dej ner » arbetet värdefullt och intres- sant: > Studieledaren : har . här sen mycket svår uppgift," emedan han eller "hon, å regel endast. har, sina 2gna erfarenheter och sitt eget om- döme att lita tilll Det är givet att man kan komma ganska långt med det, men utan tvivel är det värde. fullt. att. veta mer. om alla de fak torer, "som ihverkar på människor! som -möts i gruppsammanhang, . ;— Den här kursen lade vi upp på ' det sättet, att vi på. förhand ' sände -ut material till våra studie-' ” Hledare,- som tog del'tav detsamma ch"sålunda fick en teore kö et mne vi höcat röda hästarna”, gick ut'i f iska upp- lagor och vad var naturligare än att eh 'danska filmen använde. hans romaner som underlag till en lång tid hade han även haft egen rörelsa — men han hade börjat skriva ro= maner redan 1898; de första värken” :var dock en serie skisser från livet på Fyn. De slog ar och Morten Koi | fortsatte för att slutligen helt ägna : sig åt författarskapet och khan höll ””tjsig inom sitt gebit — folkliga ros Jmaner och han stoppade gärna in en. liten -kriminalhandling i dem . Det fanns naturligtvis många som tarskap — det var ju helt naturligt, - en kollega påstod en gång att Mor > |ten Kochs' litterära musa led ae sockersjuka. Men det.var nog mest avundsjuka som inspirerade till det- ta drastiska uttalande, or dd Morten Koch ansåg att han i viss utan hans insats kanske en stor del" av folket aldrig öppnat en bok och under årens lopp var det alltid ' litteraturen. Författaren själv bryd= de sig inte så mycket om "vad alla skönandar skrev öm: honom — han" d | fortsatte att ge ut den ena boken efter 'den andra och han hade till: fredsställelsen ' att konstatera hur upplagorna steg. Han medgav. själv” att många gånger kanske hans böc- ” ker påminde. om varandra: det ” :] vore underligt annars eftersom ' han höll sig inom”"ett visst” avgränsat ” område — men -dom lästes i alla fall, Naturligtvis fick han inte bara pjäsförfattare och under en lång rad.” av:år gick hans pjäser på Odense '. föredragshållare. ' | Men det var först med filmer som. Morten Koch fick den största fram= gången. Film efter film gjordes på ' gamla guldet” eller, , Mosekongen” « och för att inte tala ' om ”De röda'. hästarna”, romanen 'som ' bl, a, gått ; rad filmer — och alla filmerna blev stora framgångar > — inte minst ”De orten Koch ville gärna ägna sig åt! studier, men" fadern var en un- derbetald. lärara i den lilla staden "OvVerholluf -oc4 .han hade inte råd på grund av en stor familj — att låta Mortei studera 'och den , unge mannen fick ställa sig bakom "disken i en närbelägen affär för att 'senare komma 'till' Nyborg för att i fortsätta! på den inslagna banan, Han kam till en köpman vars huvudsak-| liga klientel bestod av bönder och det var väl från denna tid som Mor-i som följetong i Hallands Nyheter, 2 följt detta danska filmsuccéer - o underat på. att överflyt till ”svenska” men 'de var rel för ”danska”, för typiska för att; kunna omformas ' till svensk film. Ända till ”De röda hästarna” kom — :här fanns nämligen ett sådant innehåll och en sådan form att det inte "bjöd på några större svårig- heter att göra om filmen i Sverige. Rätten inköptes av Svensk Talfilm som först lät Gösta Stevens skriva teh Koch började samla uppslag al ina kömmande romaner, Han: hör om manuskriptet. för att Ivar Johansson a a gen förlades till 5) en ”universell” Ve | potatisupptagare"” sen har ingendera delen förelegat, ” betydligt sämre, Till detta kommer resp, tung lerjord, i vilken utsträck->-. de kraven, Har man . ligen också att-finnas tillverkare, ”” naturligt kan ta hand om denna -: ner gemensamt upprättade och fi - ast slog ner på Koch för hans förfat- - strid kring den s. k. Morten Koch: « skriva romaner > han blev även | |: teater. och han” "verkade: även som Vv hans romaner och danska publiken oa slöt upp.i massor för.att se ”Det -" » Svenska filmproducenter har län- > Acra. Handlin= : tiga Jantbrukare-uppfinnare gjort ..- mån lärt danska folket att läsa — " . ".-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.