YyveeereryYeeYTETYYT PE, 2 : de kapitel föriökineee yryvYtrevrevYYTYT TN EKG ”ryv it YYTT ft YrvtYYVY YrrY og FAKTA pp d yyYv pILIRPR priöreterirrör YYYYYYYYYVYV YrYYY Fr XIII, sek LÖLA SLL OT ÖL LAT YrYyrYyYvFYvYYrFYV brywie nin a Ford TYYXSNNNNNNNNET Mer bt är rer fd s- mor SAR Py rerara tr sk RR ARA 29 sönd.. efter, Tre. 2 Sibaskar Bolander, Av domprost. "Nils — Lun . por . i - från Nasäret, mannen som inger slippér un dan. - Han står; alltid i, cent: sig där. Han ä vilket varje niänni ka” "tvingas att- fatta ståndpunkt ".— för eller. emot, . antingen! "eller, aldrig både — och. Inför Kris- tus kan det'i "det långa loppet inte finnas några. neutralitets- människor. : I Johannesevangelie " gjuh- är ampen kring Kristug : tecknad" på” ett' oför- gätligt sätt. . Där får vi I lära 0s3' att RAN - kampen, kring Kristus ofta 3 en. kamp mot Kristus, - och. fårisber” arje” "pris: un- Efter. sammd principer. förs kampen mot "Kristus än i dag. . Man : irritera& "av Kristus, av ' helhetskravet.. Hur. skall man kunna komma” åt honom och : hans - lära? ' Man måste vädja till och ' vinna opinionen, den lättledda. opinionen. Då griper man till" slagorden, : ”Kristendomen är opium för folket”. Trotg' att man borde veta "att : den alltid" i' stället "verkat som ett uppvaknande, en revelj. ”Kristendomen ; är fientlig "mot de små i samhället”. Fast sanningen är: den att bakom så ' gott. som alla. barmhärtig- "hetsverk i. samhället: - från början stått ett" hjärta; fånget av: Kristus, tvingat av. Kristi kärlek, ma » "Kristendomen "fientlig? —' medan det | är . uppenbart att . kristendomen tvärtom "varit - kulturbäraren framför : alla” andra.” ' Detta :-hopande av 'slagord "som, vid närmare. påeende :vi; Bar sig, vara ihålig gör kam- pen mot Kristus till sen: gan- ska hopplös kamp, '. : Men ' kampen ' kring "Kristus är också en kamp för Kristus. Inte alla ' 'som! oOmnämns - av evangelisten Johannes" var fi- ender.' Några sade; ”Denhe är, förvisso : pröfeten”, ” Andra: sar de: ”Han- är grupp gick ut för att bekämpa Kristus men 'övermannades; av honom, vc Många kämpar i "dag i så armé. Den ekumeniska fronten stärkes mer och mer, Här och var är väckelsen å färde, Inom ungdomsvärlden, . kan man :på sina håll tåla ' om ett uppvak- nande, kring Kristus. Vid natt- vardsborden ' samläg alltfler människor.av alla åldrar, >: I. kampen kring Kristus — var står du och jag? . vo. Alla rycks med i Jesu troll- skrets — även de råa soldater- na och den försiktige' Nikode- mus, Vis måste också ryckas med, "ov Kristug "är. den Ofrånkomli- ge. En dag står han i våg väg. Då': gäller det. Krigsmännen, kom till korta ' vid det mötet och ” måste.'. bekänna ”Aldrig har någon människa så talat som" den mannen: talar”, Skal- den utropar hänförd inför mö- tet med Kristus: -”Under över alla unden en har: levat ren och sann”, rr? Vad säger: di och jag. vid mötet med Kristus? :: : "Låt oss säga honom: mina händer och led du mig! Tala 'och jag skal lyssna och | lydat ' ve - Predikötärer. = Laholm' 10 ham. kh, Håkonsson, 11,50 s.-sk, Skogaby 3, 30 hem, ; Håkans! VE, korim. Volnge 23 ham. m. NY Rydén, >> Göstorpa folkskola gal. kh. Ljung. .-.. Tjärby 11.20 s.-sk, Mistocka : 10 ”hgm, kh, Ljung. Efteråt :s,-sk. Knärvds folkskola 10,30 hgm. kh Eriksson, 13 ssk. | Hishult 9,15 s..sk., 13,30 kh Eriksson, Månd, kyrkobr. 19,30 Ränneslöv? 9,30 - hgm, p, Nord: blom, Gdtj.. i Vallb, folkskola 16 kh. Sjöholm,. Torsd. 19 hus- förhör 1 Vallb,' folkskola, Ysby 13.30 hgm. pr Nordblont, > Våxtorp 13.30 hgm, k! HaRköv. 9,30 hem. är barngdtj. onsd. .19 ; Fördenskull I | Känner. Ni... Messias”. EmjW Tag : 10 hem., Komm, : Rydén, | i i d - direktör”; .”sorer mi Island > ligger” inte så långt. i norr; som. man här i Sverige kanske "tror. Öns mitt är belä- gen på ungefär 65: e breddgra- den och huvudstaden” :Reykja- vik på ungefär samma latitud vår. resa dit i.b | tember ” upplevde” ; : "faktiskt ett. slags. sommar "med. strålan- de sol; en sommar som vi icke sett maken till i Sverige under 40,000. kv.-mil, således till, ytan 1 det egentliga "Danmark. Ön har varav 60,000 äro: bosatta i hu- vudstaden,:; ee "Vid det första. samtalet: som jag hade méd en äldre. fiskare frågade jag: ec till :om det "finns några " GÖTA båtmotorer. på ön .Då svårade mannen :.”Det svenska stålet biter”. . Så var isen bruten; Han' talade om art det :. fanns : GÖTA-motorer :; oh hamnar på ön. Som "bekant tog” engelsmän- under /' sitt: ”beskydd” "och av- löstes. sedan av.amerikanarn Härunder, tillfördes ön en my är” . kultur: kenhet:"' av i utländska : valutor. och detta i förening med, varu- brist i landet" förorsakade in- flation, värd :unge! mynt." H Emellertid hade' Islands” na tionalbarik Vid: krigets slut ett tillgodohavande''- -utländska valutor ej. mindré än 600 milj 35 öre i: svenskt ansågo, att. :tillgodohavandet första "hand". borde. änvändas till att: veckla Islands:natur-: liga inge: ;fisket;; Därför::be ställdes' | England moderna Is kostade [2 kronor stycke Y z FrAv Böromalt har Island 'h V- dat”fe SJörll gets >: sh et. Danmark, "vidtogs - i: syfte” att skyddå”" det,' egna fisket en ut: vidgning, "BV: ;territorialgränsen till 4: sjö Härigenom, råka- e "man | konflikt med Eng-| jland,: som 'av' gammalt” drivit fiske" kring Isand... England, som”; tillika varit den' störste avnämaren av torkad fisk från Island inställde' lieåtgärd all. inköp” av. fisk därifrån.” 4 Ryssland « inköpte. i enlighet med.' avtalet . större delen av Islands fiskproduktion men, Is- Ningarafollen, - Canada. - Närmast har avsikten varit. att. s "sådana mot djupfrys- och kyåskåps anläggning . berättar. i denna artikel om sagoön, som. Umeå. På grund, av. Golf: strömmen” är, klimatet. ganska: milt även" under "vintern. ; Vid lika. stor. 'som .; dock endast. .160,000 invånare,. större" "antal fiskebåtar i alla nen redan på 'ett tidigt stadium; under sista världskriget Island: En isländsk krona är... isländska. kronor. De styrande. trålare;: som enligt uppgift än Skogafors breda och: "Imponerande vat NV sorandska vattenfallet är dock" ens chef dire Ö Bror. Fåre öch Styrelseledamoten där, "bank Aspegren, Simrishamn, har under. någon. vecka besökt Island.” ” tudera marknaden för FÄRE-GÖTA-motorer ' Tr har” "Jevererats fill Island för'att an-'., tt ett ökat handelsutbyte med Sverige export. . av motorer, olika typer. av kompres- ig! eter . törd. finnas, på Istand r vissa livsförnödenheter, — Dir B. Färe" där. allt är. annorlunda än: här. an ch. tydligt and "måste i stället. importera rysk "bensin; "andra petroleum- produkter, ryska, bilar och en del . andra. industrivaror, som kanske inte alltid äro. så efter- längtade: avis nningarna. Ge- iCTTA-motorer: vunnit stor fram” nom denna : sin: bundenhet vid de har Island fått ganska små möjligheter - att. driva handel med andra: länder, - : » Den -« isländska. regeringen innebär..en ” koalition mellan - höger -och: bondepartiet.': : De; rikliga '. dollarinkomster- nä. "under kriget. ha.:så” gott som - helt: sinat. >. Visserligen |” finns den amerikanska" förlägg ringen kva ”man:.beräknar , högst: 7,000 mar. i Tslandg' största ser > inga amerikaner De. leva: helt isolerade från till, en av; världens största och vik; belägen" sydväst om Rey: kjavik;' Alla fö nödenheter, in- nefattande mväl livsmedel, till de. amerikanska” truppernå, skeppas ; nämligen från” -Ameri- ka. till Island.” Den; enda' i in- komst Island atnjut "> "värmt. vatten gjordes. år "1928 y "större handelsutbyte med 'Sve- Ryssland i ekonomiskt avseen- 'mekälla : Ge ys i vatten och ånga a upp till 50 ä 60 meter länningarna : och äro” förlagda |. modernaste: flygplatser: Kefla- | ö > Enbärt -- på” denna "anläggning : bad med varmvatten; från 'käl- : ning till uppvärmning äv, växt- : kjavik,. > att - det" var ”fördelaktigt' och, ifråga .: om FÄRE- merika "synes vara ett” 2 länningar M märker . . man, - svenskarnas ''väriskåp sSyne Ett allmänt. önskemål är ett rige, då svenska: produkter, ha ett ', mycket. gott anseende. på Island. Sålunda ha FÄRE-GÖ:- gång i det att 1,000-tals ha 1e- vererats till-Island för använd- ning: i fiskebåtar. , Industriellt är emellertid landet i'stort sett nästan outvecklat beroende på ', satt Island saknar, naturtillgån- : gar om man bortser från kraft Vattenkraft”. finhes'” "tillgänglig i.de väldiga. fall, som 'nuz o- rörd skönhet störtar utför, 100 m.' höga : stup.«I: själva verket lär... Island ha:mer. utbyggbar vattenkraft ; än: Norge, som ju annars. räknas, vara ett av "de land i Europa, som har de stör sta 'krafttillgångarna.'. = Vidare: källor; Den "världsbekanta Gey- sir man borrar. i berg- träffar” man: "nästan på varmvatten; ; Nu utnyttjar man detta till meledning' och - varmvattenför- sörjning i: bostäderna, :1-:Rey- kjavik: fingo vi tillfälle. att.stu- k dera en anläggning, som förser c:a 40,000- av stadens. invånare méd ',' 85-gradigt : varmvatten. spåras 60, 000: töri stenkol årli- gen. Här och var i samhällena har iman också anlagt frilufts- lorna och vidare användes det- ta vatten i allt större utsträck hus; Vår n, direkti en för Rey- "kjaviks . . värmeanläggning.” Si- gurdsmun . berättar, att - första borrningen efter naturellt Upp: vid 'Thvottalangarna.' nära. Rey: och distriktuppvärm- ningssystemet : --SsOm ”: använde ” denna värmekälla. komplettera- des år 1930, Resultatet visade : gav upphov till vidare utföran- . de av denna art. Uppvärmning av hela staden var önskemålet. Borrning började 'i varmvat- ' tenkälla Regiorserua år: 1933. : Uppskattad mängd varmvatten där. var 6,000 minut-liter. men - borrningar: ökade detta till de. vara mycket eftersträvansvärd | - har Island en stor |. tillgång till kraft i' sina” varia |. 15,000 minut-liter, vidare ökå- - varmvattentemperaturen '.. ndarna äro äkta nordiska igt, borrats' 4--Btums diameter och 135-720 meter : djupa. Sam- manlagda djupet av alla hålen | är, omkring; 1500 m; Två värm: vattenkällor:: V änvändes utan ätt: vafa börrade, Värmen ' va- rierar "mellan 80 och 99 gra- der. Huvudtemperatur'; kring 87- grader, "Systemets ut örande.: - ålens "Övr det har "en 3-—4 meter lån- zz Vid markytan går man satt.i "Sarpmanlagda rör- 11 denna. cistern är : byggda på 'enz kulle 5,3 "km från. Reykjavik, : På énna” "Tiije” "finnes" säkerhets- anordningar. Det finnes 7 tan- : kar' "på denna, källe, 4 av arme: kontrolltorr i mitten. Härifrån avstängningsventiler till vårje "tank: ;Funktioneii av regleras | tankarna : är. satt: jämna - ut mängden: vatten och belastrin- gar på motorerna, : och, dag; S 1 taden ”jämnas ut med 'av "tankarna; Huslednin- garna "äro anslutna till centra tuppvärmningssystemet; för, hu: set ifråga: I: inorhusledningar! Tr är insatt en "ventil just på ins Ner sidan av väggen; en. köntroll- ventil med ett skyddslock som: kan. (öppnas, av. di hand om: "systemet. projektet milj; kronor. Projektet har vi sat sig vara ekonomiskt lönar de. Den årliga inkomsten är 6. milj.” krono "Kostnaden" för konsumenten ö Resten. av. året är kostnaden från 82 till 87 grader. Byggan- ” ' det . började sommaren: 1939, Vissa svårigheter grund ' av" kriget, :" Det första av '- varmvattensystemet ' "uppstod - då:: på :- .huset som förbands med uppe värmningssy: stemct skedde den :' 1 er 1945.. Nu får c:a 4,000 hus' sin värme - på detta sätt, vid a Reykir I har 43 - hål fdöbbla 14”. rör: till 0:68 kr pr m5,' från maj, 14 till den 1 oktober.: | "> Plan över ”vattenleärängssystemiötå Teykjavik. S 2 hett: vatten. i äningarna- från. s typer, trivsamma” och med ståt- utseende, 2 ; Projektet kall med, tiden utvidgas." » Island "upptäcktes 'och kolo- .niserades i.slutet av. 800-talet jav norska: vikingar. JIslänning- 'arnå har bibehållit språket och detta är därför i i stort sett det- amma, som talades av: våra förfäder för ;1,000 år sedan; När er islänning talar hastigt förstår man . emellertid ingen- ting, medan man däremot gan- ska lätt. kan läsa derag tidnin- gar: och böcker.: Med de mera bildade kan .man. tala ett slags skandinaviska — en blandning av svenska, danska och norska Lättast: går det: emellertid att konversera: på engelska,i > i För oss "svenskar bör Island känna bli: ett "attraktivt turist- | mål: : Vid "båtresa far. man . på vägen till Reykjavik tätt intill ss En resa över de inre av Te. lands, "som där öpphar sig, äro- hell oförglömliga, ' De mest : unde! bara ; och «sällsamma formåtio- : ner i sten stiga upp ur vattnet :och i bakgrunden lysa” bergen -.;. gg sina jöklar. och vattenfall - det mest egehartade, skim- mer. Den; Enöhöljda. vulkanen I mannädarna;' "som bli "kallade : , Nordens Capri. På Tstand finns: ve god tillgång till bilar 'och bus- = > sar och en förträfflig turistor- : ”ganisation, varför man — även vt om vägarna" icke. äro "dö bästa pj: — kän på” någrå dagar hinna? ov co bese en hel del av öns sevä ärd- | heter. : 86 egenartade lavaslätter -för en "plötsligt till platser där Farmå" vkällor” spela fritt upp i luften, "till någon gammal ut-' slocknad vulkankrater eller till . -underbära :: vattenfall ” "det mäktiga Gulifoss. Man kan "såsom . 'på lavaslätten köra tiotals mil. "utan att :se en människa eller ” någon - bostad... På de ställen . där gräs kah växa, ströva:sto- - ra fårahjordar och flockar av" "de små förtbäffliga "hästarna, Om man : blir ". Islandspohnies. trött på varma källor kan man uppsöka, den egendomliga Ting '- vällaslätten, där -. för : övrigt Nordens I äldsta riksdag sam- finnes 1 en gammal spricka av - vulkaniskt : ursprung en" fjäll- . bäck med kristallklart: men så- kallt. vatten, att ingen, fick kan : Kort sagt, ingenting på :Ie- SS land ' liknar något "annat." En resa” dit blir "därför ett möte. med ' hägot alldeles nytt, s samt och egenartat och gör' på - ett” oförglömligt oa | intryck; Och "dock bevarar man resenärerna : kanske "allra längst minnet av: islänningarna; vara” ett av världens” 'mest- till- sydkusten av Island under c:a"; "som verka" att - rivsamma och redli-" : hållningssällskapet' påkallar i I Söllskapets skrivelse "bar bl. a. följande lydelse: I : : Med'anledning av Jördbruks- nämndens skrivelse den 5. ok- tober" 1954” .ang. årets skörde- skad r får Hallands läns. hus- rendet ""dén 2 "oktober varav framgår de” betydade kvalitets- skador' som uppstått. Det då- liga "skördevädret har :emeller- tid också i'hög grad inverkat i bruksnämnd lämpliga åtgärder med; anled: I Hallands: :jordbrukare' avsevärd inkomötainskainig, "och hus- skrivelse". till "Statens ' jörd- i & av skörder ogynnsamt på den skördade > kvantiteten, Av. skörderappor-.. terna per den 15 oktober var- av framgår, att skörderesulta- tet för : hela. länet "måste be- traktas såsom betydligt under- stigande 7 médelskörd” Vid en "| jämförelse" 'porterna' den 15 juli och 15 ok- tober framgår : "klart "den bety- I dande skördeförsämring kvantitativt avseende, som in- : Forts. å nästa sida. : ar Vatnaiököll, Dessa stora gla ; Ej långt ifrån värmekällorna "finnes eiärer' äro de 'största”1 Europa, | de" stora glaciärerna, bl. åsom "det berätt eat ; fe hota. källor1 Jorde I Viäståonde artikel får man” . en » mellan” ”skörderap-'. te
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.