Yvermerer 4 N "2 nevånare: blir; så knappt att det FreveertYyTYY Trey t eV vrYyveYyTt Ye ere eeee Ye FEYT VY Y TYP FVV via SLKF:a iristruktfonskurs Å Stockholm" talade bl. a. riksdags- man Torsten Andersson i Bräm- hult om det brännande problemet ”Glesbygd ' och tätort", Till årets riksdag har som' bekant bondeför- Och". sedan var det . skilsmässa. Bägge "parterna har rätt till halva värdet av samtliga pinaler i her. met, Men ifråga om- fastighet är det tyvärr oftast så att mannen är den. lagfarne. ägaren till gården, Hustrun har därvid visserligen rätt till! halva ' ingvärdet "men får | "bundet . lagt” fram” en "omfattande ion där en d rörande den Fromtina "utformningen av gt uktu- "te i landet begärés- Talaren' fram- "Höll att problemet daterar sig när- mast från '30-talet, då. tätorterna > genom industrins genombrott bör- jade suga till sig folk från lands- bygden" genom. att” erbjuda ” dem " bättre sysselsättingsmöjligheter, | " Dex b 3 folkoml. lov att beskedligt försvinna ur hu- set om mannen säger varsågod och pekar på dörren., Det tåter förfi ligt orättvist, men faktum är att mannen har juridisk . rätt därtill och hustrun får finna sig i det. — även om ' makarna har aldrig så många barn, c7 - - Med en lång rad erfarenheter på ådet drog advokaten upp dras- BY - var egentligen ganska. länge förut- sättningen för att de kvarvarande på " den svehska "landsbygden skulle” få "den standardförbättring som under tidernas lopp skett. Men genom "att de människor, som sin torva trög- + na stannade Kvar, blev för få, kom "frågan i ett kritiskf' läge: Männi- ' skorna kan inte längre uppnå ”nor- . malt samfundsliv”, när antalet in- inte längre lönår sig att underhåi- "Ja vägar, service, Skolor försvinder "på grund av för litet barnantal etc. ”,Talaren ånförde vidare siffror : som talar för sig själva:” Ar' 1940 > "utgjorde" den. inom. jordbruk "med binäringar sysselsatta delen av lan- dets befolkning 31,9 'proc,' Ar 1950 hade -denna' siffra sjunkit. till 23,4. Såsom två grundorsaker till den- na - utveckling anförde talaren, 1) strävan, till: bättre | inkomster och 2) vantrivseln i: bygderna: - När. man år 1947 skisserade; de framtida riktlinjerna ' för" det'4 sven ">. ska: jordbruket ' glömde” man - bort ven sak: människan som står bakom problemet. -Det' är jordbruksnä- ringen som sammanbinder' männi- skorna ute i bygderna och minskar ” get är i full färd med fö bered tiska" "exempel på' hur. den präl tige, . rara - och snälla" 20- åringen, som kvinnan en gång giftes sig med, vid 50-års ålder faktiskt kan vara en frn lufs '— för att använ- da tal. uttryck. Och hur denna ts till; karl vid skilsmässa med ella tänkbara knep försöker undandra sig ' underhållsskyldigheter till -hu= iffun," som: kanske "slitit och släpat .20—30 år. för det. gemensamma sushållet, men aldrig fått höra ar- nat än att. hon” ingenting uträttat, ingenting; kunnat och överhuvud- taget aldrig varit' till någon nytta. vid. domstolen kän denna under många år utskällda och usla hustru duga stan” till" vad . som helst. |” | Hon" kan ta vilken anställning hon vill och klara sig alldeles utmärkt. så det"så, "2 Undantag från dessa sorgliga : Tegler: finns, : men de i är alltför få, deklarerade advokaten. Det”sist sen” hölls berg som lade" om den” obligato- iska "sjukförsäkringen. ” rma Ahl bom. SAS S polarronte Det blir en märkesdag i den in- ternationella luftfartens historia då SAS den 15 november öppnar re- guljär trafik på polarroutel Köpen-[5 ' Den nya linjen är den fi sta som tar" genvägen & över' de arktiska" fe hållanden;” vänsan den” blir säker den sista, Det skandinåviskag bola- försäk; sn avi och, frågan diskuterades på 'önsda= rt gen" mellan” 'iVolvochefen direktör na "för: ännu ex sådan” förbindelse = denna gång en verklig nordpols- route som går över ”världens topp” till Tokio. Andra. bolag har liknan: de planer, och det dröjer fötmodli” gen inte så värst länge innan ' Arktis ” man antalet bruk imins- kar man ju. även "antalet" skor där, Var skall man göra av dessa människor? Det ' problemet kvarstår alltjämt; Vill man dra en " hård konsekvens 'av :1947 års bé- slut, så blir det att man i, realite- ten påskyndade den" pågående hbe- forninesuttunningen; KD + behöver. en, "Jahdsbygd, : en blod landsbygd,” där' män- 'niskorna trivs och' där framförallt de unga stannar kvat, bygger: vi- dare ; och: bevarar -:bygden, dekla- rerade talaren, Med alla tänkbara, medel bör det ges: sysselsättnings- möjligheter åt den frigjorda :arbets- kraften genom skapande av, fö till .en lösning” av” det” "lemkomplexet.” Vi andra ord en held landet mfl de” regionplanering," I Förutom vissa interna” Organisa=- tionstrågor,' som föranledde: livliga debatter, upptog programriet före- |: drag av advökaten” Valborg ' ”Lund- gren om ”Fi ågor”, "Tal. (dygn, sänklusive' äde' bådar 5] påtyGrönland;, Häder som kan sparäs in på det tet, Den nördliga route som stå: för sin invigning är drygt 1,000 km. 5] kortare. än' den sydligare" över. "New York. Tidsvinsten blir "me: tiinmar;” och "den ökas” ”ytterlig då de nuvarande Super Cloud: tör-planen" av typen DC-6E a par år ersätts med de'ä då båre;och större: DC-T:orna. "Men fortgår" hela': "restiden blir" föga me rotationen hj fälper. till, efte; nidnatt,' kl: 0,05” lokaltid ” (kl 05 ivensk-tid) och: anländer efter 24 | timmar. och. 20 minuter till Kö- uppehöll ' sig : buvudsakligen vid . ärvsrättsfrågor samt de -ekonomi- ska frågorna vid en skilsmässa, ;: ' Alla barn har rätt till en fjär- dedel åv kvarlåtenskäpen vid döds-. fall och huströn' eller "mannen till hälften, framhöll tal, Barnens :lag- lott kan man”aldrig ändra' på, Det hjälper alltså, inte att' vid even- tuella konflikter + hemmet säga till ett barn att ”jag skall minnsann göra dej arvlös”: Det har..sin. rätt . under; alla. förhållanden; Arvsreg- lerna är ganska enkla: den, som står närmast den döda, ärver. Vill ske genom testamente: Nu är det tyvärr så att folk 'i allmänhet har vissa fördomar och följaktligen inte är så pigga på 'att upprätta ett så- dant 'papper : emedan de; befinner sig i högönskelig -välmåga och är vidskepliga nog att tro att'de efter -ett 'sådant tilltag kommer, att dö. Tal, undersrök. vikten av att man gör upp ett testamente och alltså |" kastar dylika: tokigheter. över bol Mau hör dock ha två saker i "net 1) två” vittnen ”Tej inöm släkten) bör” vara närvarande på en gång och:de' bör "känna"; perso” nen ifråga ' samt kunna 'uttala sig om att han "eller hon är vid sina sinnens fulla bruk och skriver tes- tamentet av' "egen vilja, 2)' dessa vittnen bör också ' veta ' att Pappe- ret är ett testamente.” De: behover inte' se texten, men de bör vara medvetna om att det är ett testa- fid medför "natur: ligtvis vissa rubbninga den. nor- mala livsrytmen, På en arktisk och en kanadensisk: Nå- vas”. I planet av solen, och därmed börjär en dag 'soni "kanske komnier snörs in i ett Jä av flyg! inj Tr som] 7 ” undersökt; Man flyger från: Los Angeles strax) on, ' somm framhåller att'i man" noga 'även,. den. juridiska. sis dan; avi vock" "Winnipeg '' i Kall: > nasarPlanen starta från "Köpen- e hamn Jd 20:10 öch Angeles nästa dag: tres veekoi'" sedan just” i Rya” hamnen: försvann”. från” ett nörskt . AN | blir kanske”: folkomröstning; . STOCKHOLM, (TT) es Regeringen är,' enligt vad som erfarits, inställd på att låta tra- fikreformen. gå till folkomröst- nirig. : Ett förslag härom väntas | till vårriksdagen. Det blir en 5, k,.; rådgivande; folkomröstning, där man får :säga ja: eller" nej till högertrafik, ungefär. på sarn= i Den starka' Uivecklingen av svensk Iruktodling efter . världskriget har medfört en betydligt förbö d inh ning, men samtidigt har, ett” ekonomiskt” g: z et av frekt kan tillgodoses ' under- betydligt mer & halva" året, ppstått. Bes eh viss import är alltjäm ma 'sätt :som, folkm "fick. | ge: sig till Känna vid. förbuds- ; gen, jatt stadie : slaget Gi eb ställas för att iska”, visa i I folkskola; bör lärare med. be- . hörighet :« att” undervisa på enhets | skolas högstadium ch anställas” som |3 studierektor: för 'detta stadium, Rå motsvarande sätt skall: studierektur . stein,'. elodi i fråga om svensk frukt. av d ri eg av tukkydde, att Fruktskördéns . storlelk Lär svår at iisin helhet "uppskatta, då. in gen legentlig' skördestatistik före- kömmer. På ; basis” av sifferuppgif- å ch, större odlin- ssa beräkningar - na 25' milj. kg. pä- Kon; 20 "milj." kg. plommon och 8 milj. ke. körsbär. Under åren 1950 och, ; 1954 kunna skördarna upp- skattas betydligt. högre. ER "Sorter: ock : Med sedan "Kade ar stor . sortförbistring, som, bl. av medförde, . att enhetliga | | partier. av handelssorter" var svåra att. uj pdriva,.” har «utvecklingen gått I riktning mot ett mycket litet antal handelssorter, Särskilt i stör- il re : odlingar”, har; sortimentet be- grä säls "till några få ”betydelseful- M la isorter.” Av: äpple utgöres- halva d. let.:i "yrkesfruk dli av. sorterna Cox Orange, Graven” Desa ji "Cox" Pomona, Belle de i Bosköop. och James Grieve ha bli- vit våra "betydelsefulla', handels- av : äpplen; I. åtskilliga för- hela landet ha sorter prö- -ölika" ändamål 'och klima- ”. betingel .. Såsom ; resultat för låg=: och" mellanstadiet anställas i; distrikt "med > adjunktsutbildad ledare, om :denne "ej också av- lagt folkskola rexåmen..' På "den kala 'skölstytelsen skulle det an- kol må ätt bestämma om" studierek- reslår slutligen att särskild studie- rektor skall” få sanställas även .för| i folkskolan inbyggda realskollinjer, ..I' västrar Svepige beröres. av för- då vnlietssköleförsök på- dan 1952. resp. 1949, .i.Göte- av » dessa försök. har den' relativt nya + sorten Ingrid Marie hastigt ryckt upp på framskjuten plats. I de senare årens nyplanteringar har man. kunnat” konstatera. en större andel av. senmognande sorter, vari- genom" det vanliga Höstöverskottet sanolikt kan komma ätt reduceras. "officiella försöken vi- sat, Catt” olika ”grundstamityper ha väesjiligt olika vari tresse” uppstått för val av bestäm-" da, grundstamtyper” Den från Aln: studierektorer "även. i. Halmstad, Skövde ' och. Tibro, där det f. n, fin- arp 1 "säpplegr A2. har "visat mycket ” god: vinter- härdighet ' och . ett." gott . rotsystem samt, medfört ' goda skördar. Den har på kort-tid>blivit mycket be- tydelsefull:; På önskelistan, står nu 8 ÅT foltekal Isla. . inbyggda r ; en: svag de äpple- grundstam med : kraftigt rotsystem å an, och. -de odlingstekniska . problemen - Tillvarata gandet ärigenom har handeln icke. helner g under na, Sort- - ha dets lösts, ehuru nd en är ännu icke effektivt c or- Ökad I tant Kning av. must såsom betyda: de svårighet ovat öm han ha 101. eller 1000 1, per dag bör en fruktodlare kun- na » få möjlighet". -att leverera -sin frukt till packeri Havsett skördens storlek.; Denna fråga är synnerli- " gen "viktig och har, blivit mycket "laktuell,- då stora kvantiter värde= cc fulla livsmedel bli förstörda” under år med rika "fruktskördar, såsom . fallet 'varit 1954, Omsorgsfull " Jag- a ring. kan: medföra en -betydande N förlängning. av konsumtionssäson= : till en 'så- kvantitativ. eploring kan , ande till ersättning av. den venliga dv sgrundstammien 'M IV. F örpackning och försäljning Den svenska frukten är i all- mänhet av. god. kvalitet eller kan åtminstone uppvisa god kvalitet. Detta "förutsätter att sorterna få god utveckling” och. icke skördas för tidigt. Därutöver skall - fram- hållas, att varje fruktsort har sin bestämda konsumtionstid, som fc- ke .kaän. utsträckas. mer än inom vissa "gränser, "Det är därför av mycket stor betydelse, att rätta sorter odlas inom varje område, så att tillräckligt god utveckling all- tid kan' påräknas. ” Vidare måste frukten sorteras mycket omsorgs- fullt, så" att endast fastställda kva- liteter marknadsföras, vilket ock- så "måste ske i tillfredsställande förpacklingar. I dessa avseenden ha åtskilliga brister förekommit, : vil- ka försvårat konkurrensen med ut- ländsk frukt, som före avsändnin- gen från ”exportlandet noga kon- trolleras.- Sedan ' fasiställda regler nu finnas för handelskvaliteterna extra prima och prima har det bli- vit möjligt att införa kontroll. Kon- trollfrukt. :. xett 'saluförts under fyra år med gott resultat, Dessa kvaliteter må- ste ytterligare inarbetas j handeln, medan övriga sorteringar i huvud- sak icke" bör marknadsföras utan användas 'inom . industrierna för framställning av. mos och must m.m... Målet ' är och bör vara, att all handelsfrukt sorteras och packas| dej har under kontrolleti-|- - . MALMÖ (TT) "> - gen, I ha ut- ökats, men ännu äro utrymmena '/-. tillräckligt stora. ; Omfattande ' lagringsförsök ' pågå Importen ; av äpple kommer 'nu huudsakligen” från” Australien, Ar- gentina och alien, medan" en 'vä- sentlig del' äv päronimporten kom-, mer från Holland. Under krigs-' åren ""och åren närmast därefter var denna import kvantitativt reg- lerad. Även under senare år har ' vissa restriktioner. förekommit ' så- tillvida, att importlicenser le och päron icke” medgivits under höstriånaderna. . Om denna be- gränsning skall upphöra synes. det vara ofrånkomligt 'att. tullarna ju- . steras, För att trygga avsättningen . av svensk 'vinterfrukt” måste "mån också förutgätta,” att den ”tullfria ” perioden avkortas till de månader, då svensk frukt icke. finnes att- tillgå, "d. v. s. under andra kvar- talet. Detta är ett av de stora pros > blemen = för - svensk fruktodlings " fortbeständ. : t Över hälften av” sockerbetorna : Mä är nu ur jorden” « Minst 60 procent. av Sockerbe= forna är nu uppe ur jorden, om«e talar direktör Curt "Malmberg i Svenska Sockerfabriks A/B” på: SKD:s ' förfrågan. Vid sockerbruz - ken har något över 2 proc. av= | verkats. KN En viss eftersläpning har givet- | vis förekommit i år till följd av den svåra nederbördsperioden; då vid "auktoriserade packerier, så att enhetliga .kvalifeter uppnås>. För den " egentliga: -yrkesfruktodlirigen är detta redan genomfört 'i stor ut- :sträckning, +. medan + småodlingarna sakna, möjlighet att vid riklig tilll gång få leverera sin. frukt till ett packeri. ”.Det borde” vara. möjligt att få till stånd packerier även för dessa mindre odlingar antingen : så- som”: .andelspackerier ”. eller. såsom ambulerande "packerier, som upp- samla- och : sortera småkvantiteter. Likaväl som ' en ”mjölkproducent får. leverera sin, mjölk till mejeri 2n del bruk fick arbeta med halv drift. Men sedan har driften kun- nat pågå i normal, omfattning. Soc= - kerhalten håller :sig "sedan : gkam- en nordisk FASEN utökad medj- bru gorisfans, över Kanadas vidder ”var- | ; 1å8 att, förefalla de ännu" inte :ackli tiseråde resenärerna ' lång eftersom Lyckligtvis: till att de magen än 'klockan, Ungefär 'sam- tidigt . som mottagningskommittén i'Los Angeles äter lunch serveras en utsökt och efter svenska förhål” landen mycket sen . kaptensmiddag oråbord På pr äirplanet, För in- vigningsturens . gäster, blir det allt- så två middagar den dagen — 5 Mary, Pickford, ger nämligen välkomst- diner i sitt Hollywoodhem kl 20. på kvällen Nr 5 på mörgant nihgar, : massmöten. , och ut ykter slag i slag under em festye sk ävslutas med. ett par dagars. besök i San Francisco, där liknande hög- tidligheter. väntar, + Måndagen" den -22 det” "officiella programi och & en del. av gästerna flyg sämma väg som de kom; De: -— bland dem v den :förskjuts :nio timmar. framåt | : r mottag- m | bland .de allra högsta; "Enda undantaget skulle”; möj deÅ bli'att vår ”rågéxport" icke kömrmier att helt: uppnå den förutsedda:ni: vån, beroende Då: att rågen i stor | ät 1 rats 140,00 ton. Av av ätt, vi skall få de priser, som + Sy k. världsmarknadspriserna (no teringarna amerikanskt, kana ensiskt;" argentinskt 'och ' austra t. vete). Dessa visar: för övrig ämt samma åtstramande ter — särskilt vad gäller, de hå; vetesorterna > som. börja förmärkas för några "veckor seda TTYSKLAND” SNART ; SJÄLV gentens; 250,000 ton. åte di, -franska utbud :till. my. cket' låga priser, trots, att. » de franska producentpriserna r Hans Hedtoft, Danmark, och. Oscar. och i hans skandinaviska. kolleger " Torp; Norge, utnyttjar tillfället till) att bese: ändra delar av det. stora landet, Den 24 november Är:de in- Ej mente det är fråga om, : - > Beaktäs ' inte" dessa” två regler vis det av' ett test blir följden den. att är heit ogiltigt och ägodelarna utfaller = sålunda efter der” allmänna Brvs- Ingen till "den "som 'står närmast ds NAN Även; om det I alltfor vårge . Sedan pb hr Er- länder ett besök i Mellersta västerns svenskbygder - på " vägen upp tilll: New, York, + där han skall träffa FN:s generalsekreterare. Dag Hams] alt är den . kanske ' minst + trana arviagaren > bjudna , till vita huset av president : et svenska vete "kvälitet; torde den styska | kvar industrin, som redan lärt : "sig att ”Uppskatta det : svenska”. vetef; liven! i fortsättningen. hä. bebov: äv marskjäld före herresan: över. At lanten, vo > Juppgår Hittills i år 20 dj "Inerna På em höjn a 3. härmat - sig > Självförs dnings-" Mår & smörexport till Vä itysklan. + Ifråga om "fläsk och Jevande svi "ihar Sverige i avtala 10: älj; D-mark,: Hittills > hi: txporterats JA härav i "form ”é levande svin. Exporten är "fx avbruten. och ' pla M sig. på 7 å 8,00: traditionellt dit. stort bekymmer Tf) mani" Sveriv, öljt utvecklingen av de tyska pla ning av ggtuller 0 ton årligen, på Det är därför me Ifrån 5 till 15" Procent, FFESTTEF EON KARA. skt vete vid sidan av' då” fran, : :;' Män, bör därför kunna vänt: anser riktiga, med hänsyn till d i t en kontinger; | r[ Den sj [ ående s Center visade framfötterna vå Mm fofonen i lördagens . kvar i minnet och iu Sigge First pri teda "först och bs ; som "spelades I på: lötdagen,' Kina, ”Tjotta” har tidigare sjungit. bl. a. "band med den senaste landskamnen : och Pom ATRet drä «lav landsförvisningsbe :)5<ar” att parlamentet formellt bes >.. 1 liga avkomlingar - :tvingas' att” bli: ypl i: Italien? å de värnpliktigas rullor uppföj prins. Victor Enanuel”av huset $a. voyer, sonen till den: italieriske 'ex-' konungen Umbertå II, 'som' med sin -' familj lever i landsflykt "och lands förvisning” i Portugal.” Prinsen "är." visserligen född” så sent som den 12: februari. 1937 och skall inkallas" tis digast ”under' år 1956, men' uttag=: ningskommissarien vill redan nu försäkra ”isg öm”att den unge prin-! sen, när tiden är inne, anmäler” sig! som vanlig värnpliktig hos behöriga! militärmyndigheter. :- Enligt "uttag. ningskommissionens beslut är prin= > sen fu som tidigare. italiensk med=.-" borgare, vilket” innebär att "kan" är / skyldig till militärtjänstgöring." Då” han emellertid är bosatt i utlandet; om sin skyldighet mot fosterlandet, Italienskä kungahuset har nu- prå=- testerat mot detta beslut.” Exkonuni gens advokater i ligt : den : "italienska : "republikens grundlag numera samtliga medlem- mar '..av. det forna kungahuse landsförvisade; Lagen” ställer tv om - hårda straff i utsikt för | var "och en - ;enska "parlamentet. a M vill vn, yttja tillfället onarkisterna till en revision - slutet och ön=; der kungafamiljens medborger- liga - rr fdeheter, n Kommunisterna a kräver Arerhot att lagen mot h Savoyen komplettera Ht samt av exkonungen skall fråntas "sina Halienska, med Tborgan 'skap, +. IR måste har redan nu få meddelande. ars as och att samt. >; danjens "början vid medeltalet YR Fopendtd Det är endast vid Mörbylånga cch' . Roma , sockerbruk på Öland och Gotland söm man kommit över 18 aroc. Mörbylånga har hittills visat 18,61 och Roma 18,89 i sockerhalt. i Rom tycker att en... :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.