j Onsdagen d. 10 november: 1954 = I - rat sig 'beredd att avsluta ett stats- "Trävarupriserna” . Yervyre MA VEevTTYTETY - SS ve oo a M vv M YYrYrT YCtrY YvreerrevYTOe « 4 - : . Y v Se : : 2 on vrevn, ' - MM . so v et . - | n > v LAHOLMS TIDNING. er me sen senses ras oa I . . , oe ee tenn B Ny Blir espérahto vägen att lösa, . D-] na sl :Språkproblermmet?. >— För att folken skall : kunna komma överens, att de först förstår varandra; skrev . Romain: Rolland Å to. Språksvårigheterna i våra dagar har tagit. omfattande: dimensioner. Detta förhållande förbättras inte utan snarare hellre tilltar genom att flera människor, ofta utan högre utbildning; engageras 'i det inter- ationella arbetet, Nn Den 12 november börjar i Monte- video Unescos 8:e » generalförsam- ling .med delegater från 70 länder, . Som första punkt på dagordningens avdelning ”kulturell 'verksamhet” Står behandlingen av den interna- tionella petitionen rörande esperan- «to Denna, petition. är underskriven av inte mindre än 492 organisationer med totalt 15,454,780 medlemmar och dessutom av 895,432 enskilda . Personer i 76 länder. mna Redan i'de' yttranden; som med- lemsstaterna' avgivit om esperantos utbredning, har flera. av dem 'un- " derstrukit sin positiva. inställning till språket esperanto,.Så exempöl- vis har Österrikes regering förkla. fördrag om införande av. esperanto i skolorna, Norges regering erkän- ner esperantos ' betydelse när det gäller att öka förståelsen mellan folken och att underlätta: de 'inter- nationella: "förbindelserna; > Atta andra regeringar: har i sina yttran- . den till, Unesco förklarat: att' de, "r intresserade av. att. språket komrner til ökad ånvändning, Ior Unesco skall hu "lägga sitt ord i : vågskålen och mån hoppas att ge- neralförsämlingen ; skall”. följa ' den väg till verklig lösning .av världens språkproblem,. som. anvisas i.peti- tionen, .- esk ata 1 Norge bromsas. ”med alla medel” OSLO (TT O NYB). | lod Statsminister. Oscar. Torp : har är det nödvändigt) : på tal om esperan-|- TV kommer ej STOCKHOLM (TT) > Pressens betydelse som opi- . nionsbildande faktor och som forum "för fri kritik att minska - tidningarnas betydelse jämsides med de senare årens ut- giftsstegringar har lett till att ett antal tidningar lagts ned. De stora tidni domi Jeder. vida- inte att minskas genom televi- sionen, Och nyheter önskar nog Ilmänkh även i fortsättni ; gen få genom tidningsmännens förmedling, framhåller televi- : sionsutredningen oe När radion infördes i: Sverige uttalades 'vissa farhågor från pres- sens sida, Man fruktade att radions möjligheter att:snabbt 'sprida. in- formationer skulle få en. ödesdiger inverkan på tidningarnas upplagor, Utvecklingen har emellertid klart visat att. press och radio-— med den organisation och målsättning den "sistnämnda ' fått i Sverige — kompletterar varandra på ett till- fredsställande sätt. Det kan t. o. m,. på goda grunder sägas att allmän- heten. efter att. via en'rundradio- utsändning har fått del åv olika re till en uttunning av beståndet av landsortstidningar. ” Pressens problem är följaktligen : allvarliga: nog redan! nu. Det är mot: denna bakgrund : förklarligt | att Svenska tidningsutgivareföre- ningen är bekymrad inför faran av att en för reklam upplåten televi- sion "skulle skärpa de. här berörda svårigheterna för de mindre -tid- ningarna, bv De Utredningens majoritet ställer sig emellertid helt "ävvisande till re- den bl. a. med att de allmänna ut- talanden, som i olika 'sammanhang förekommit om möjligheterna 'att lösa televisionens ekonomiska pro- blem genom försäljning av pro- gramtid "för ' reklam | inte står sig inför en kritisk" granskning, ' , Fn informationer och byten Televisi blir visat. större :intresse än tidigare för att läsa om saken i'sin tidning och ta del av tidningens -åsikter, ppby ur inkomstsynpunkt dess hundår, Det är: då, reklaminkomsterna skulle kunna bidra till att minska sd - su Radions "allmänna : bildnri ko samhet.:kan också förutsättas ha de svårigheterna, 'An- 31 medverkat till att allmänheten fått klart för sig att det är. både ' vik- tigt och :intressant att. följa :aktu- ella frågor .genom tidningarna. -: ” Dessa. förhållanden: har :säkerli- gen mederkat till att i dagens si- tuation några allmängiltiga kriti- ska betraktelser. ifråga: om ,televi- sionens inverkan på pressen inte framkommit. on iv KS « Att televisionen "så småningom kan få ett visst inflytande på pres- sens redaktionella arbete är emel- lertid sannolikt; Till. följd av att publiken genom televisionen snåbbt om för eko- nomiska bidrag ger ingen "garanti för att något kontinuerligt stöd av betydelse är 'att påräkna från tele- visionsreklamen "under dessa "år. ;: Vi har enligt utredningen ingen möjlighet "att bilda oss någon. upp- fattning. om ' storleken "ay de be- lopp. med. vilka den "svenska re- klamen vid en allmännare sprid- ning av televisionen skulle kunna bidra till dess finansiering: Resul- tatet av annonsörsföreningens :un- dersökning är alltför osäkert för att man skulle kunna' våga bygga och ående kan få skildri från händelsen av 'skiftande stag kommer det. framtida tidningsre- portaget 'att ställas inför vissa problem, I allmänhet törde "detta dock komma att gälla endast i sär- skilda fall. : : 1" REKLAMEN (0 : ; De” farhågor som” framkommit ligger på ett annat plan. En tele- meddelat representanter för skogs-; visionstjänst, . finansierad genom ägarna - och" träförädlingsindustrin| reklamink er, betraktas av tid- att ri skall använda ' alla | ni ivarna i allmänhet som ett sina maktmedel för att hålla pri-|hot- mot -tidni "ek iska serna på papper.och trävaror nere, skriver Morgenbladet på måndagen. Efter långvariga prisförhandli . gar, mellan skogsägarna och träförr några eko iska kalkyler på det, "Det är möjligt att reklammark- naden, när televisionen har” nått stor spridning, kan avsätta! bety- dande belopp för televisionsreklam. Vi vet emellertid ingenting :om detta eller om vad som i' bidrags- vänta. Det enda vi med visshet vet är att.när 'reklaminkomster kan beräknas i rikligare. mängd, 'då har en licensbetalad television nått fram till en' så fast ekonomisk” grund att reklaminkomsterna inte behövs ing, . Det är möjligt att en för affärss reklam "öppen television kan: leda som anslår: till re - ädlingsind bad repr för de. båda organisationerna om ett möte med statsministern för att få veta regeringens syn på. saken. Det var. under: detta möte som statsmi- nistern "blankt avvisade varje för- klamy' från : pressen till -televisio- nen och att denna förskjutning kan komma att beröra även de mindre pressen. . Det bör inte förbises att kon- slag 'om 'att trävaror och' papper) i - : Tkurrensen skulle bli dyrare, |” tidningarna . emellan — "Bridge i skolorna + I ling, söge Mp hl r gy na Bengt Elfgren, Kul,. spä le,” vh Viveca Engström. i Lidingö lärov Sedah knappt ett. år. tillbaka arbetar en kommitté under led- ning: av £ undervisningsrådet Nils Hänninger på en modernisering av ordningsstadgan' för rikets skolor. Stockholms stads ungdomsgårdar har som bekant infört bridge på sitt arbetsprograr i det dubbla syftet att ge ungdomen en trevlig fritidssysselsättning och motverka pokerspelandet. Bör skolorna göra sammaledes? ... / > en Det ligger något I det . äger undervisningsrådet Hännin- gor och kommittén får väl ta upp förslaget till diskussion. Det blir antagligen ' inom ramen . för det A - Lå T hk ” MS er LA HOT MS ; 4 pe RR poå : . | | . | | | Ne en > vn N a I rede | | | | of för ÅA rv Me 1. sk . | | ; ERA AAA A AA SAM MAMA LAAAAALSA AAA a ana " : AA ” dra NYFEESESYER TTYN MAKA AR rört Yrev vv Yr Mid, ”Gierup och Gunnar Looft och spelar bridge - erks skrivsal större frågekomplex som vi kallar ”allmän fostran” och där man sö- ker utreda vad skolan och hemmen kan göra för att bibringa ungdomen goda vanor ett gott" uppförande och överhuvud ett riktigt beteen- de 1 livets olika skiften. För att motverka poker och andra hasard- spel är det obestridligen en riktig väg att lära den spelintresserade ungdomen sunda kortvanor. Det till sen: förskjutning av' de medel, i. 'i Moskva under tidningarna, .. Speciellt landsorts--| för verk het H järtlig |: stämnin g revolutionsfesten ; MOSKVA (TT — Reuter). +: : En sådan trevlig och hjärtlig atmosfär har man aldrig tidiga- "re varit med om i Sovjetunio= > nen — det är det allmänna ini = trycket ' på västmaktshåll efter.” "den stora mottagning som utri-,.. - kesminister : Molotov på sönda gen traditionellt gav i samband med firandet av oktoberrevolu-. tionens årsdag, sä tie "I tre timmar varade: mottagnin- gen, som var ganska unik inte bara för att den hölls i den festsal, där tsarerna förr i världen. brukade ta emot : utländska sändebud, utan också därför att alla de ledande rys- ka politikerna med Malenkov, par- tisekreteraren Chrustjov .' och för- svarsministern Bulganin i spetsen skakade hand och tömde skålar med ästmakternas och Jugoslavi am- bassadörer, Själva middagen pågick i 90 minuter och vid honnörsbordet hade åtta utvalda ambassadörer pla- cerats, bland dem 'de;tre världs- makternas.. Efter middagen vandra- de de ryska ledarna kring bland de 1,500 gästerna' och underhöll sig med dem under mycket hjärtliga former. Både Malenkov och Chrisj- tjov var på ypperligt humör och be- rörde under samtalen även de mest och nedrustningen, De hade visser- ligen inte placerat Jugoslaviens am- bassadör vid honnörsbordet men ef- ter middagen hade de ett långt sam- tal med honom varvid de försäkra- de honom om Sovjetunionens öns- kan om fred och vänskap med mar- skalk Titos Jugoslavien, Mottag- ningen var också unik i det avseen- det att Malenkov och Chrusjtjov för första gången lät sina fruar delta i en dylik officiell tillställning. ' «: Förlandabo srånad: i Göteborg, ==. GÖTEBORG (TT) Co En lantbrukare " från Förlanda rånades på ' sönd > "av klam i.TV, Och detta motiverar] väg dessförinnan "kan: vara "satt |" .| Det tycks som om samarbetet .| Bäst synes kyrkans män ha kunnat brännande frågorna, t. ex. Tyskland |: Sämverkan mellan slats- och frikyrka - utom . i Västsverige STOCKHOLM, "ic NAtt det numera existerar ett betydande ekumeniskt samar- bet mellan statskyrkan och fri- kyrkorna framgår av en syn- + nerligen ingående, opinionsun- der:5knig som varkställts av Prosten Gustaf Sjöberg i Klin- tehamn och vars resultat sam- manställts i en skrift, ”Kyrka "Och ' frikyrklighet i Sverige”, > som>utgetts. från diakonistyrel- » Sens bokförlag, : " Prosten — Sjöbergs ” gallupunder- sökning har gått till så att han till- skrivit sämtliga pastorsämbeten' i landet och bett om svar på frågor- na . om det. existerar samarbete statskyrka-frikyrkor inom pasto- ratet, ' vilka erfarenheter ' man har av detta samarbete och vilken syn niskt. samarbete inom landet. 1.001 av de 1.371 pastoraten svarade på frågorna, varför de inkomna -:sva- ren får anses ge en ganska klar bild av opinionsläget inom kyrkan. Hurudant detta är framgår av det faktum att 494 av de 1.001 pasto- raten ' kan redovisa”. samarbete i större . eller. : mindre" omfattning. Klart avvisande till ett samarbete synes man endast ställa sig i Göte- borgs stift där icke mindre än 89,3 procent av de pastorat som svarat på rundfrågan' förnekar förekoms-! ten av något som helst ekumeniskt, samarbete, Denna västsvenska in-. ställning torde bero på den schar- ; tauanskt: präglade inställning som bl.a. innebär att man karakterise- rar dé frikyrkliga som: ”villfaran-.- de” och i stället för samarbete på-. yrkar ”separatisternas återvändan:: de: till den .bibeltroende. och be- kännelsetrogna : svenska - kyrkan” däremot . vara i mellersta Sverig: (Uppsala ärkestift..54,5' proc. Väs stift 70,0 proc. klart 'pösitiva svar)... Den form"samarbetet fått är of- | tast det geinensammåa 'söndagssko- | learbetet! På mer. än ett håll: finns en formlig ' organisation för 'sam- arbetet, i ett "”söndagsskolförbund” eller ett ”ekumeniskt 'söndagsskol- råd”. I'icke”'så få fall har präster | berättat: om direkt medverkan från frikyrkohåll i' tydligen rent, kyrk- liga söndagsskolor, .j, =. 0 >... a Vidare förekommer, ehuru min- dre ofta, gemensamma gudstjäns- ter." Prosten :Sjöberg nämner även] samverkan : ., och." arbetsfördelnibg mellan präster och. frikyrkopasto=- rer . på ålderdomshem ssjukvårds- anstalter och fångvårdsanstälter: inte .'skulle- gå. lika > friktionsfritt med - alla frikyrkliga ” riktningar. samsas :med-'representanterna för metodistkyrkan, vilket kanske" är ganska naturligt eftersom metodis- terna i snart tre kvarts sekel gått i spetsen för de ek' isk BELÖNAD ' LÄNGTAN -TILL ' ROM, I Svenska Dagbladets och Foxfilms lyriska pristävlan om en ny svensk text till ”En slant i ' fontänen” var det segrande bidraget — som handlade om längtan «till Rom — författat av fröken Dagny Dahlberg i Stockholm, som man har på önskvärdheten och|- - möjligheten av' ett vidgat ekume-|- Starkt ;iSamarbetsvillig synes - mai. : terås stift'50,7 proc.”och Karlstads strävan=|b : därmed vann en resa till Röm och åter: med Linjebuss, sångaren Per Lindqvist sjöng det segrade grafen = kort på $ Stockholm och Kar "de Mumma överlämnade ett” san till 'segrarinnan, ” i Populäre bidraget på - Park-bio- STRIUSROPETS JULNUMMER har utkommit. Det vackra omslas get har hämtat klassiska konsten, «en madonna med barnet av Dolci Carlo; Inne- hållet är bmväxlande och läsvärt ” med betraktelse av general W, Kitching 'och - kommendör T. 1 Ögrim, berättelser och noveller av Karin Hartman, Erik Sandström, Claire de -Mirmons, Wivi Brandt, : Birger Wårdh och Nilc-Eric Björs- son, Director Olov Hartman i.Sig- tuna skriver om ”Det röda arvet”, Erik Leijonancker berättar om de . fångna karolinerna i Tobolsk ..och kapten Henrik Pollack skildrar ett besök i. Tipersgården i Nås, sam- lingspunkten - för Selma Lagerlöfs Jerusalmesfarare, I artikel om Frälsningsarméns” mis- sionsarbete ' av.'major Thorsten ' Kjäll. De poetiska bidrågen' upptar. en saomn, av " Bernhard ”' av ) översatt : äv. Johannes Gillby, och en julsång: med noter, text "och musik av Erik Lej Én, mittuppslaget pryds av en bildsvit av, Bror Belfrage, "I Paulus: fot- nde å Clairvaux, STOCKHOLM Det alltmer a brännande ; parke> ringsproblemet i de. tättbebyggda stadsområdena ' vill: byggnads: och bostadsstyrelserna snårast ha all- idigt. utrett. En ”hemställari, 'om 'ylik utredning har ämbetsverken "särskilda .parkeringshus? "Ipå : gårdarna ochi byggnaderna. Parkeringsproblemet , bör också spår”; tillki - i Makedonien", — .'c SN Jul-”Ropet” har i si vacker utstyrsel och kostar endast r 1:50... oc N t - Alla knep bra utom. dom tråkiga 2; = ” Vår polis måste säkerligen mån= gen gång vara påhittig för att kun= | kunna lösas genom fö av särskilda parkeringshus - eller ge- nöm att parkeringsplatser uppstäl- les," vilka -mot skälig avgift upp- låtes till bilägarna. Även bör vä belägna cykelställ” ställas till. för- fogande, 1 På breddad siktat till. k if fn, därvid de påpekar att varje ; röjsmål kan verka hämmande på 'neringsverksamheten, Vid. utred- Ingen bör särskild" uppmärksam- | set ägnas frågan om . finansiering arkeringsutrymmen och därjämte är blå, frågan om ändrade ;rikt- jer för fördelning 'av bilskatte- .edel :och om kommuns tätt -att år parkering .uthyra -mark avsedd sill- ellmän plats diskuteras, /X: + OFonär trafikutrymmesstandar=- den «+ god :: inom den övervägande lelen .av . svensk stadsbebyggelse, men:1i:de' största städerna och på anstaka ställen eller" enstaka gator | fi andra" städer” "är : trafikutrymmet; otillfredsställande, "+. Trafikutrym-? messtandarden " försämras. emeller- | id "snabbt i:och med. att: antalet lägenheter. .och > risker | derdimensionering ,på lång sikt” av” trafikutrymmet” mot "för = om "också gångbanor, : Parkeringsutrymmena för : motorfordonen ' och . cyklarna bör. stå till förfogande inom :skä- ligt avstånd från färdmålet — ar- betsplatsen, . biografen: ete. Inom bostadsområden: böj garage och parkeringsutrymmen ordnas för de boendes eget "behov. Parkering i svar utgör - de! hinder - både : för fordons och gångtrafiken, Vid sanering 'åv stads- samhällenas ' bebyggelse bör "man därför" söka: utforma - nya , bebyg- gelsen. så, att'in-. och. utlastning kan;ske från lämliga platser ikvar- terens ' inre. "Även bör” undersökas möjligheterna '-att . inom. kvarteren anordna för. flera :fastighétér ge- mensamma 'parkerings- ' och. ga- rågeutrymmen. "Till ' sist” påpekar ik ken, att "by dsstad te är fullt. tillfredsställande Bärvidlag, då” den ' ej: medger att fastighetsägarna »- lägges ,-bereda plats för. långtidsparkering i. sam- band, med exempelvis,.in+ och. utr lastning, besök. i affärer "eta och | verd Stadsplanerna bör utformas så, att fordonstrafiken I framtiden relativt lätt” kan". beredas. ytterligare ut- rymme,s ut, SÄ Sveraden ”sÄmbetsverken säger sig inte vilj rekommendera. en” "planläggning som" innebär, att man" genorå tatt ä NH trafikutrymmet -. söker dena '— det var f.ö, inom meto? '. distkyrkan ”" ordet. ; ”ekumenisk” började användas som beteckning på ' samarbetssträvandena . mellan ”olika-> Kristna . samfund, : Däremot. har" man haft svårare att komma, i kontakt med pingströrelsen — den- na uppges av många icke önska sammarbete 'med kyrkan, 7. 0 avne Som nämnts kunde prosten Sjö- berg konstatera att samarbetsvil- jan, var olika stor i olika delar av landet. Sålunda kunde bland präs- terna i Göteborgs stift, där 81,1 "/o av ' frågebreven "besvarats, 10 96 rapportera om gott samarbete med de frikyrkliga, 9,7 & om ”något samarbete” och 89,3 7 om att sam- arbete : överhuvudtaget :' inte före kommer, För hela riket gällde att 13,0 Z av breven besvarats, att 31,3 proc. av de svarande hade att rap- portera om gott samarbete, att 18,1 procent berättade om ”något” sam- arbete och att 50,6 2 förklarade att samarbete. med de frikyrkliga ej förekommit. se KÄNS Av de 8 pastoraten i Falkenbergs kontrakt svarade 7 på enkäten, De svarade utan reservation att intet samarbete förekommer, nn "Av de 7 pastoraten i Varbergs] kontrakt svarade 5 på enkäten, De svarade utan reservation att intet samarbete förekommer, > > Av de 3 pastoraten i Fjäre och Viske ' kontrakt :svarade' 7 på en- käten, De svarade utan reserva- tion; att intet samarbete förekom- mera ford, ne "Av de 9 pastoraten i Marks och Bollebygds kontrakt svarade 7 på enkäten, De svarade utan reserva- tion att intet samarbete förekom- mer, Me vv « Av de, 9 pastoraten i Kinds kon- trakt. svarade 5 på enkäten. :Ett meddelade att ”något samarbete" två män på Torggatan i Göteborg. är j ;kså trevligt tidsfördriv och OR noenämt sällskapsspel, om man binte tar det på alltför blodigt allvar. Själv började jag. inte spela bridge förrän efter de 50 men nu sker bundet en gång i veckan '. det ganska regel- ; Bytet blev inte mer än 340 kr. ' » Lantbrukaren . hade träffat två lokända, som bjudit honom med på ikafé, Efter besöket där gjorde de "tre 'nänner säl-vap ut f,staden. nu slogs sedan med- och rånarna flhdde, "en förek och 4 lä de nekan- de svar," a slagne kunde emellertid lämna ett ganska gott signalement, och po- lisen grp på kvällen två personer som misstänks ha begått övervål- bromsa ökningen av. antalet motor- fordon. : Långt innan: trafikutrym- ej. heller fören beriiknad framtida na få hb då att erkänna sina -brott och «till den än« den :berättar - Polistidningen . om några knep som man tillgripit hos ett par gamla kulturfolk, knep som, visserligen ' knappast kan tillämpas ' tjäna som incitament: för att söka utfinna andra och lämpligare, « - Kineserna har, , heter det, för mycket länge sedan uppläckt, att spottkörtlarna ' slutar , fungera ;; ut dem. "Var de torra kunde nan). bs lyä Ya r a M mad att hå Ett "annat knep. ör att a misstänkt berättas fråhIndj en klok furste hittade på. sätt: Han: såmlade. alla mi och berättade för dem att'i? intill stod en helig åsna. le: ensamma gå in. och. dra. i Svansen, Då. åsnan” vår ett myc ket. klokt, djur. som - kunde "se tvä igenom., arma :" människosjälar, skulle hön' skrika endast 'när skyldige drog henne'i svansen efter” en gick in: till åsnan; ras +. händer... mligen' ökning av parkeringsbehoy. t. messtandarden ' blivit så låg, att KA den påtagligt verkar i denna rikt- ning, blir nämligen trafikförhållan- dena så besvärliga, att. varudistri- . butionen avsevärt fördyras och derna för personresor förlänges. Sannolikt ökar ' också frekvensen av olycksfall” i | 5 . Det. kan i vissa fall vara Tåmb- lig tatt söka förhindra annan trafik | än den mest nödvändiga i en min- dre: del av en stad. Vissa gator eller vissa delar av city kan dimen- ia På en '42:e"Iektionen: Brännvidden.: > Eameras objektivring står nästan alltid prånnvfdden”atigtven) er olika k -— och dessa Det finns många olika br s irättar sig efter bildformatet, På en amatörkamera är det mest vanligt ”jatt brännvidden har ungefär samma storlek som formatets diagonali av en med 5 em:s : -IFig.1 visar ens r brå idd och fig. 2 en upptagni enbart för gångtrafik. Of-, tast måste en sådan planering kor pletteras med förbud ' helt. delvis för motorfordon på gator, t. ex. Västerlånggatan i Stocl holm'— pårkeringsförbud eller "to" vidden, fi utsatt att avståndet till talt stoppförbud. I en del fall kani- + förtjäna övervägas,. huruvida ej behovet. av trafikutrymme kan re- duceras genom förbud .mot .last- trafik vid rusningstider för person- trafiken. De olägenheter ett sådant förbud innebär, för näringslivet av "att behovet av trafikutrymme: 'minskar, Fullständig avstängning från motortrafik av större centrala stadsområden bör 'däremot.i all- mänhet undvikas, då detta skulle | kommunikationerna” . och |. medföra att en av motorfordonets | fördyra - mest väsentliga fördelar, nämligen att: kunna transportera. människor 1 får . därvid vägas -mot :fördelarna? :' ng med 10 em:s' brännvidd. 10 em:s . brännvidden återger alltså allting dubbelt så stort som 5 cm:s- bränn« motivet är detsamma, Det vill såga, "Tatt man med 5 'ero:s brännvidd k "ch an få med mer än gmm:s- Detta eror på, att själva bildvinkeln är störst vid den mindre brännvidden. fBildvinkeln vid 10,5 em:s brännvidd, än med 10 cm:s, Detta vilken &r den normala för 6X9 "formatet, är ca 45—50”. Till en del kameror kan man köpa objektiv 'med olika brännvidd, som kan 4 kitekturupptagningar, där man inte kan i systånd från objektet på grund av platsförhällandena. Nå rör SN och varor ”från dörr till dörr”, att gångtrafiken beredes ligt utrymme, +. Nn Eftersom behovet ' äv utrymine | för . parkering . och garagering) enabbt ökar uppstår ' avsevärda tekniska och ekonomiska problem. Byggnads- och bostadsstyrelserna anser därför, att man framdeles endast undantagsvis bör . räkna med att utan ersättning från bil- ägarna upplåta utrymme för mera H långvarig parkering” på allm? plats. Parkeringsutryrime av detta slag bör om möjligt ställas till, fö, fogande inne i byggnadskvartere: Se inte kan utnyttjas. ' I sammanhan-.. VÄ get framhålles 'också betydelsen av -.' tillräck-. SS iv ia Ung jektiv”med lån; ) OM torkan. Med detta objektiv kan man fot kan komma tillräckligt nära. Man uppn; jott nämna, att objektiv med lång bränhvidd i ut Ä M bytss ut mot normalobjektivet. Det . idd, de 8. k. storvinkelobjeks i jektiv med en mycket kort brännvid inke j ven Ori bildvinkel intill 105”. Sådana objektiv används till interiörd komma på tillräckligt - Å N i gi salt | jinte + närmare, . ÅVi ska här också bl ”Jverkar den jeckning.; : "Den korta, brännvidden, g i ättfotografering, vid Im :Isträckt grad används till ma uppstå dd objektiv med kort brännvidd, er emellertid betydligt större skärpa. gt: ”YCopvyrleht:.A/$ NUTIDENS PRESSEBUREAU ' Å brännvidd kallas teleobjektiv och har-rakt motd .ografera detaljer, som mar är faktiskt att dra objektet idet man härvid mot sitt motiv ur den . Vidare märks en > AT NR hälhet en hos > oss "men. som måhända kan ; kom ut så. undersökte fursten de- rat O 7 MNNING: NDA TIDNING SOM UTGIVES I I.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.