ve vrvefreyrftYYYYFPETYYFSYYTYYYYVTYTERT ETT ovvevrereefet” weereyvyvyrY F3:e tektionen.” - Arki att komma på s det helå — spec! L. ” kommer det att se ut > "åkonblick söm helst; ” förstoring, men kameras m > också — vilket för övrigt alltiv ” bild — måste man rik ve. tivet« det bästa resullatetz Det finns inte "särskilt. många åmatörföt . turfotografering. Orsaken är säkert den, A långt avstånd fån - höjd ch rikta oa ph bilded. sora om byggnaden kunde väka vilket dre lutning går säkert a Näste alltså helst hållas alldeles rak ellet” d är en möjlighet för-att få en ovanlig. fa kameran så mycket oppåt, att Jinierna blir "så lutaude, att man red det samma förstår, på moderna byggnader: ' . fn helt annan utväg är alt fotografera en byggnad i detalj e utföras tillfredsställande med vilken kamera som belst. Speriéllt gamla > byggnader, som är försedda med utskurna dörrar, minnesslenar och Ornawent, kan vara ytterst intressanta att fotografera. Vid upptagningar av detaljer på maderna byggnader g ger sfiskperspek- | Arkitektorfotografering- bör helst förstgga med. Huset” fallande "från sidar vilket ger bilden form. och djup "plastisk vérkab" Det kan. ofta vara av stor betydelse att ge upplagningarna en passånde inram. . > Ning, t.ex genom atl fotugrafera genom ett fönster eller ett portvalv' 4 Det ger mer karaktär ål bilden och kan motverka det tomma. och källa intryck, son så ofta präster en fukievtoropptogning: Visa mig hurudant. rom äl erna gätrestakde sina oa kn N "gravar > iskalar kombernha vid Via Appia. - Det var en. den segråride kristna |" skans gest som , officiellt förkun- till. det medeltida firandet, där -Alla Helgons dag, dock. inföll den: 1 no- ”vember och Alla Själars dåg den 2 november...Det är inte första gån- gen :.denna helg :skiftat plats, i-ka- | lendern' och karaktär — som nästan alltid är fallet i fråga «om kyrkliga helger: finner man att dess rötter försvinner i ett .oväntat. avlägset 7 oRrafer, som dyrkar :arkitel ah: det nästan alltid är svårt" gnaden, altf man kan få med man. kameran" uppåt. så” alt rätta till. vid Kr sålunda |" premiär "1953 som hösthelgdag:. En- ligt «den- kalenderreform; som :'å trädde! i ' kraft, inrättades. nämligen en" helt 'ny' kyrklig helgdag på hös- ten,” Alla 'Hclgons. dag, Den 'skall firas på den -lördag, 'som' infaller under tiden, 31 oktober—6 novem- ber, 'På'så sätt får man en dubbel- ledighet. 5 'Allhelgonadagen ', infaller 1954 lördagen den & november, var- för minnet av Gustav” II Adolfs död i år firas samtidigt -— en dubbel- helg, med extra: fest, kan man :. säga, Visst har; Allhelgonadagen” års- tidsmässigt "sett. en .mörk ton; 'Vä-' derleken inbjuder i.regel inte till rekteation : genom: resor, friluftsliv 0: dyk och därför: kanske somliga tycker att..den” nya helgen kunnat vid arninan tidpunkt, här man -nu. ville. åstadkomma ett :av= att det inte är något Fel. dagslösa 'helvåret mellan. midsom mar- och jul, Men den dubbla "al 2 helgonadagen kan få. sitt speciella värde: just genori att den! kåmmer vid! dennav tidpunkt: Den : bör: då kunna bli en stilla och vilsam helg, "4 utan "stora: arfangemang : öch' utan det" extra” ärbete 'söm” ändra” helger fyvärr”i ' allmänhet" pålägger" hus- mödrarna, . vilka därför i regel: inté torde. vara sö skilt utp glade helg: martyrer utan övershuvud taget vas rit en minnesdag äghad de: dödas: Me Den” gamla historiska dubbethel- gen) Alla Helgonis.dag; .somr jus förr firadés”den' 1:november,' öch Alla. brott i det. tidigare alldeles. helg- Faeltog!' Sämbandet kan väl i E säsong börjar nu lida mot sitt slut och "det är "dags att vidtaga erforderliga mått och steg för ma- nde att hedendomen. var död. Och att:all "dyrkan; som. hittills ägnats dess gudår skulle riktas' till den kristna treenigheten och. helgonen, vilkas ben följdriktigt flyttades från katakombernas mörker till en he- derggråv: i. det tempel. som under hednisk” tid vigts till. ”alla gudar” och! nl återinvigdes till ;alla hel gort”... möjligen inte så,” att Harvenöch kultivatorn alltjämt står kvar ute vid höstveteskiftet?- I 'så fall" bör man 'snårast möjligt få” "dem under talb; Vädret är nyckfullt å här års och vintern kan kommå fortare än Ir Sverige "firades. kroligen de bål man ariar. Finns'det inget utrymine da festerna, på samma sätt som. på . att. sk den' nya kultivatorn i? kontinenten ::—: med. mässor. "och /N. men lidret; där” den gamla gig- kyrkliga: ceremonier till helgonens pen” öch. 'bältvagnarna står, vore det åminnelse den I nöoveniber, och med I inte” 'eh lämplig” plats, för: de nya probessioner på ”kyrkogårdarna; själ redskapen? Det. måste väl dock er- lamässor ) och; gravsmyckningsriter ky Näs, deri 2 november, Helgernavåterfinns i "de medeltida liturgiska att det: är' dålig hushåll- ping att dåta tillgängliga utrym- av. råte, handbhä I mäskine a får stå” ute” vid; reformätionen |: Sverige för-> jus ” bjöds "emellertid själamässorna,: och därmed ' försvann också. Alla, Själars N dag som. "officiell : helg (fast den! régn och Spola r ren: maskinernå it | välordnad "gård har "man gr ist, "till vilken 1602); medan Ale Helgons dag stod :snan | kan öridluta en 'spölslang "med kvar som självständig helgdag .den reglerbart” strålmunstycke. Innan 1 november: fram till Gustav. IlI:s man Kör in maskinerna, bör man kal$nilerreform': 1772;- "då "den för-! "spola dem” rena, från jord. Med en ladés Al: första söndagen I i "novem: . kr åttig N attönstråle och eh stål- ber. 8 mån, "Bort det "mesta, All "man äg: Figravar > just; på sallhelgona”; pärk, kan, det därför vara motive- dagen'å :blivit alltmer" allmän "a föj leva av: iihemsk. tradition, utan. Sö föra. Gam ett återupplivande" - av seden k t: alt. Katolskt :n t "med färg- "spruta, anslute; 'mjölkmaskins- gat till und för festbruken & är. väl" anläggningen eller till en kompres- eh prirnitiv- råagi, som: velat på. EN sor med 'u ämningstank. Det upp- gång härrna' och” stimulera naturens lösta féttör ippvaknande; om: våren. genom shed en kraftig "vattenstråle. dä: "gudens. död, gr: vy; fnlie”" och ' underbara återupp framställdes i ett mysterie man skall” a dne det damm och åpel: lär? hela trakters -befolkning ” skräp söm” samlats i' 'skördetrös- kans alla vinklar och 5 vrår. Men ses bevisat, men det ligger n il blås bort dammet innati det dragit | hånds ätt, här förutsätta ännu ett” åt sig så mycket fukt, att det klib- ren. Urg ina, folksed från ba ihop sig” till fösta kakor.” Själars” "dag, firad den: 2, bet; kan "troligen spåras sända" tillbaka till 600-talet"e.; Kr. "Troligen. är deå till: och" med äldre än; 'så, även, om [oe] k iskt;.fast- slår att Alla. "Helgoriö dag. instiftades av sderr frankiske kejsaren; Ludvig | den! fromme, år, 835, (strax, efter att. han. sänt” Ansgar .som. missionär; till Barnen. Då och. då härider det. na=| i söm har 'vårt kvar. Inåste Nä "Men man kanciinte låta bli att fundera, en smula: me- jorden; Och; just, nu funderar. ve : "på något som. en , kvinnlig kåsör] . skrev; 1 sämband, med klädinsam>- dv lingen. ”Hon' var så förfärligt -led- «ev: sen, Hennes barn. ville äntligen att "> hon skulle pa, :sig en ny ulster och. skänka 'den gamla kära och " vända kappan till klädinsamlingen, . men hon hade kappan kär och var ”, > förfärligt villrådig, .. Hon ' trivdes med plagget dch vill inte byta bort det mot en hy ulstér, -Månba män: niskor känner det kanske som hon, Men ,varför” inte då skänka den nya ulstern! i stället och . behålla kappan? : De fattiga kvinnor, som. får de- gamla "kläderna skulle sä- kert bli hänförda om något så o- troligt och oväntat hände som att de fick'ett nytt plagg. Folk tycks tro att det bara går an att skic- ka avlagda ' kläder joch" utgångna or skor. tt ENE ve Under kriget ni när. vi hade råvaru= dan mån .vändrar sina årjhär- på lå ' bra, att deti finns finns raånga sköna plagg på. lager effer].s Gotta hos, Röda Korset ochiRäddai ER s ren i; Jandet. Det kunde man ju tro pas "att. den örening han” tiggdel| - åt inte visste -hur han bär sig åt, gar med sig till överlopps om man är ute i ett ärende: Och irite hel-- ler är det klokt att: ge" något åt h | Norden” "för övrigt) -och;att Alla Sjä-| lors dåg fastställdes av; biskop Odilo;j av :Cluny" år 1000 jämnt: --Numera förmodar: man. att: dessa ;data. base- rar sig på officiella; fastställelseak= ter inom 'den livåktiga galliska kyr- 3 | kan; av helger som i själva verket redan fifats:under -hundratals års ” Vårifrån "kommer: de; då?.. i i : egenskap vk stna ”helge; . Omkring: år. 620 invigdes "det:shedniska” Pantheon- templet; i Rom; till-: kristen "kyrka, : utnyttjar. all RiDgE, skakat är'att. lö någen känd” 0 en" äldrä"herre” som påstod ar: den: främste: insärsla- fornkristna. martyrer, ; helgon: och kristnå bekännare fiyttades dit från Från | samtidigt "söm "tusentals skelett :av:l: Omedelbara åtgärder re i maskinerna" "kommit under "Ttak, lossas :alla 'remspärinare, så att a "inte sitter. och tänjs ut. skinernas invintring.. Det är väll” 8 ”Böda | rhodah "Av de' dyrbåra, i brök varande d dina 'måskirier - En öch:j jag. skall” säga dig du. vårdat dei lyften ' inte furgerar längre på grund: av Mgensävtitne av fett och än jord, Kontrollera att” säker Hetel annat fsll kan det Jätt bli så, att l ånader, Färila. to la Intill denna ålder 'utfödrag de med . fe äggviterika - foderblandningar, som befrämjar tillväx ci dåremot lingarna på maskinerna, de så kal- låde smatterkopplingarria, verkligen fungerar. Det är. väl möjligér inte så, att .de är alldeles hoprostade? "Skruva isär dem: och 'se efter hur de:ser ut, Borsta.bort rosten och stryk in dem med” rostskyddsolja, | - Det. kan « bli dyrbara - reparationer, om de inte träder i "funktion, när påkänningarna på maskinerna” blir för. stora, > Glöm inte att tömma kylvattnet ur den självgående skördetröskans] 7 motor och-byt ut motoroljan i den mot rostskyddsolja för motorer. Det a kommer till användning igen. På den :tiden kan ett smutsigt och fuktigt cylinderlopp ha kunnat ta- ga ,stor skada, Ger ren maskinerna före jul ” Jag det "är mycket, som kräver tillsyn på moderna maskiner. Det tager sin rundliga tid, innan allt är genomgånget i detalj. Men det är väl använda timmar, Ingen tid är så .dyrbar som de vackra vårda- garna under sådden och de torra och varma d under skörd icke veckor. före den nerna skall slaktas måste de nriders kasfas en ordnad gödning, öm iman skall erhålla en förstklassig ”slakt- produkt; = "De kalkoner, som skall gödas, bör man helst inte flytta, utan mån bes gränsar. endast deras rörelsefrihet, " så at de icke” tillåtäs att" ströva ut , i terrängen. Paviljonger,' där : kalkonerna inhyses . om = nätten,- skall vara rymliga och luftiga samt. örsedda red breda si - att djurens. .bröstben. ej deformé- ras. : : ” Kalkonerna, som är väl utveck- lade . vid gödningens början, kan fodras med enbart ål.och = - : produkter därav. Gott resultat er= :-" ">>> hålles med havre och blandsäd av havre och korn. Råg, som' utfodras i malet tillstånd, är också ett ut" märkt gödfoder för: kalkoner, Un-"" der, den första tiden kan kokt po-' tatis. ingå i gödfoderstaten, men H Ör mot; gödningens slut : och ersättas med ål, så att fod te koncentrationsgrad blir så hög som Det är mycket värt om maskiner- na fungerar. oklanderligt då, '; Far man som regel att gå igenom samt- liga :maskiner. grundligt före jul, blir det vanligen även gjort. Skju- ter man längre på det, kommer det så mycket annat emellan, att man inte vet ordet av förrän vårbruket är inne. Då blir det bara att i all häst reparera de mest påtagliga bristfälligheterna, medan de rent vr | förebyggande åtgärderna får läm- nas därhän. Kanske med er sön- derkörning' mitt uppe i den brå- daste. tiden som följd, ; "Jun. Kalvuppfödning fordrar. Omsorg .: och: renlighet - "Vid k fö finns det en allhelgshadagen/ bevaratens son” minne bt skåp tillsammans med allsköns ja. sTorra och. rena utrymmen Annars ”utmärktå förvaringsplat- mar. De kilremmar, som Mikaelihelgen: låg för nära, enda + folkföreställning finns upp- tecknad, från Järn ärntland: satt: orm sö len; den dagen "lyste tillräckligt lä ge för att män skulle hinna på äm” da att. e hår. i andra landskap das D mges. fill<andr närliggande hel”: .sedan.. gammalt bär” namnet Allhel-! pe ad , och den första söndagen id är. i korthet" vad: som han: ingenting insamlingen” till reumatikersjukhus fanns, det + Ingenting. kvar, till de "Det är inte. alltid. man har pen- - rvärva Spenshults'. saha- a, hoverar' si ge "hågot spände. han ögonen” i oss och mölltade"”i bäsef att hän hog viste vad” folk gick för, "Han an: tydder, att” hända oss, För, ågot. år, sen "hade han besökt en: känd grossist som inte gav' något. I-år. kom han till- baka :och då hade: sjukdom, och allt möjligt ont” hemsökt grossis- ten, så. nu gav 'han något. När inte detta :exempel hjälpte på oss. gav han oss uppgifter "på hur mycket som hur; 'de än. sh toriung och" inreda det till: reuma- tikersjukhus ;berättade han: inte och if ingen avi.oss ville manen var. vet jag inte, jag kände honom inte; men jag vet att” den organisation han "företräder borde ta sig.en. liten titt på hans .meto- «hemska, saker kunde der; "Även, ifråga 'om vä 'h it ge såelbart. efter det att ; len maskin; I användning. När höstplöjni så å är evangelietexter, I Sverige firas Äl avslutad” och gårdens ägovägar gru« helgonadagen sedan ett tiotal: år sade, då är ”det'dags' ätt; tåga itu ; med den: mer: detaljerade genom- gången & askinerna,. Då skall al: la drivkedjor avmonteras och ked- jori och drev: rengöras med fotogen |? Jsamt beläggas” med rostskyddsolja. Därvid: kommer. kompressori ':och färgsprutan åter 'till' användning. Om lyftköpplingen. på traktorplo- isamma” månad, hår av: ålder firats som ålla .Helgons- dag, med mycket länge fastställda: epistel Depna” karaktär grad; fått genom Yy Söderbloms arbete. mom. folktron, gej en framstående roll, bl.'a. för vä- d åendet, "Mid: "Allhel n sades merendels. vackert. väder rå- 3; bör man: .vändra redligen och vän- ligen. - blahd ' sina medmänniskor. Lite ' r.åderförkalkning '. överser. ju folk -med, men klena. människor tål inte vid sådant Aiggeri. Det är brist och det var handelsavtal med hemliga". klausuler i vägen" över "allt fick 'vi bara ge bort'b d den till. insamlaren;: bort på vägen i arvo- onödigt. när alla. gåvor" k Själv" hade Eg 3 an 86 direkt, i saker, Men :att folk skulle gå så långt att de gav bort blagg: som redan förut var omsydda och vän= da tänkte man sig hog inte; Det är rätt mycket arbete "med att sprät- "ta och sy om "och varaktigheten blir sällan 'stor' ä om plagget | merskas händer. Det som skall skänkas måste väl vara av sådan kvalitet att de hemlösa kviinorna i tält och flyktingläger har: nytta av:att sy, om det åt sig själva och FÅsarna som' varit lurip och allt har inte kunnat skickas utomlands, Frakten är dyr och kan inte kos- tas på det som är för slitet och ur- fällt! De "gamla skorfa är' ofta förskräckliga. Pjäxorna ska vi ta undan, De är ofta bra Men det Tdiseras skor för: rena strunt- ser. Vårför inte offra några tonar och köpa lité hela och I nya tös även" cm färgen inte är av ss? Man kan ju frå- . kan bli snyggt i en, skicklig söm- |' s.na barn, Skäm till sägandes har | det ibland kommit rätt mycket il. . utställda kreaturen ett försiktigt närmande. til SS JA LANTBRUKSUTSTÄLLNING. har: prinséssän - Margaret i arit ” SV omväxling med "alla soctetetsevenemang, men så är hon också ederspresident i Brittiska Lantbriksförbundet, Här gör "ett av. de" ” samspråkar med dess ä ägare, da, : På vin den'; novembers | hel; del: faen som uppfödaren sl kan bestämmai, över och. som är mycket viktiga "att man beaktar, för-att ett bra resultat skall er- Låter "detta sig inte göra, skall man alltid. tillse, att det finns gott om . | halm; bakom kon, så att kalven inte faller direkt i gödselrännan. Vida- re bör kalvboxarna vara uppställ- da på dragfria ställen i lädugården, och helst bör, kalvarna under de 2 | fyra första dygnen vistas i en sär- skild kalvbox med täta väggar. Har en 'sådan flyttbar kalvbox, är det, viktigt, att den är rengjord till värje kalvning. Likaså är det myc- ket; viktigt ill spannarna, ä mjölkrester får. absolut . och. .h kalv rna mjölken. innehåller, salter, som. på kalvens 'mage' verkar starkt avfö- första; dag kunde man få en liten inblick i i hur den stundande vintern skulle bli,, Och.så, väntar, vi Alla Helgons : däg; lördagen, den: 6; november: :1954;" som ' blir” "dubbel" festdag ;: ;-därigendm "ätt.: Gusfav B Adolfsdagen då infaller; NESESEN tipskupongen inlämnades i. båc fallen i 185,000 pund (nära 2 iniljoner” kro- - har. ST bår tips i ett tere Ernst Fontell, - G öte- ar till Hans Herneryd över- jävobrevet" på monerpeden. Al på sin fritid ger han sig 'ut på ,. jak upp försvunna bilar och motoreyk- Jar; och. sedan i mars i år' har hän tagit rätt på 54 motörfordon. - "ry Jag. hade öriskat mig en'mo- narped, men att jag skulle få en Så; Isnart och så oväntat hade jag aldrig ;kuhnat, tro; säger Herneryd. . Tack "vare att jag nu, fick en monarped kan jag köra runt litet snabbare — och hoppas hitta många fler stulna fordon! förs i att mjölkgivnings-|. 7 1 rengjorda. Några | 7 : fårlå =" |genth ” | terhalvåret ge extra: tillskott av. fo . ia dörtran, med 15-20 gram - per” däg..- i efter stalha motorfordon. Han . har en märkvärdig förmåga att leta H ;]t ena eller andra Iver ändras,” möjligt. Grönföder och rotfrukter ” kan ges sparsåmt för att stimulera djurens foderupptagning, men 'så- dana fodermedel, har ingen bety- delse för själva gödningen.. := .. - För att erhålla fullgoda slaktpro- oo | dukter bör man innan kalkonerna :- . uttages. till slakt, undersöka deras kött- och. fettansättning samt bur” deras befjädring är utvecklad. Djur som befinner 'sig i ruggning, bör icke slaktas, äveti om de, är till=. > räckligt feta, Sådana djur kan näm= == ligen ej plockas rena från piggar >. . - och de. blir därför icke förstklase. >. siga som handelsvara... . För att djurens tärmkänal skall” hart hinna tömmas, får de icke utfodras " under det sista dygnet före slak- ten, De bör emellertid ha tillgång till dricksvatten. .-- . Kalkonerna . sliktas på samma sätt 'som höns.. Sedan djuren be- dövats . genom - slag över hjässan . avskäres: de stora blodkärlen, söm ligger vid sidorna av djurets svalg, ” så att blodet tinner av. : .- När, djuren" avlivats' plockas de snarast möjligt. :- Först ”avskäres” vingarna vid yttre. leden och sam= > ' tidigt - . borttages -alla stora stjärte.: .. oc. och, Därefter avplockas ::- kroppsfjö ädrarna utan - någon; som helst förbehandling,: .skållning eller 2 nr lätta” att : plocka. och slaktproduk- ten blir bäst .om djuren torrploc=- """: kas, Efter, plockningen upphbindes =” slaktkropparna på samma sätt som höns och detta bör alltid ske, innan . de stelnat.' Sedan "underkastas de. en. snåbb. avkylning,” äsongen för "kalkonkött tivt lång, från' början av novem- - ber till slutet av april, : Im, CC dés, är det lämpligt att under vin "Trahetr "skall vara klar. Är den ig, skall den kasseras, emedan , i så fall gör mer skada än Kalvarna” bör. "efter a månad hå . frå tillgång till kraftfoder; bestå- ” etide av -69 Fo havre eller" bland- - ärlesgröpe, ÖN linfrökaka ; saml . 5 F dikaleiumtöstat ” och 0,5” 9. ve kol ssulom - skall "kalvarna" iha Hlldånd till fint, .Välbärgät Kö - 1 Varken hö eller kraftfoder skal mer, än som åtgår. för eri da Det viktigaste id än Per : fe ö- -— Eaholms' Tidning är. ocisätilig.« -som. nian UND rgån i i södra Hata Annonsera i i. In ;
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.