Höstplöjningen lägger Ae grunden till vårbruket ; Deng dt RET FE jämn utveckling. av. grödorna värd. har även tidigare varit önsk- skörd Men så" längé. som-:bindar- : och fälttorkning tillämpades ar. det inte så farligt om säden tooEnade lite ojämnt, Innan man ks itu med tröskningen" hade en iss. eftermognad ägt rum och även a kärnan härvid kanske blev litet eftersatt, så medförde grödans o- jämna utveckling inga större olä- > genheter. I och med skördetröskans insteg ändrade sig bilden, Redan tröskningen försvåras "och med torkningen blir det ä ännu värre, ' God plöjning ger jämn" . > mognad ' srt - Kravet på en jämn uppkomst och en sådan utveckling av grödan att plantor och den enskilda plantans alla ax eller vippor mognar samti- digt' skärpes vid skördetröskning i hög" grad. Emellertid lämnar strå- sädesgrödornas utveckling i 'detta avséende ofta åtskilligt övrigt. att önska.' Orsakerna härtill äro flera - och" "här skall. endast ett par berö- Tas... Särskilt under å år med torra för- somrar finner man ofta att säden kommer upp” liksom : flåckvis. En närmare granskning ger vid han- > den; att "denna ojämnhet beror på att fältet varit illa plöjt, Nivåskill- naderna : mellan vad man skulle kunna : kalla tiltkammar och” .tilt- dalar här varit för stör. Den torra jorden på tiltkamrhar- nå har vid jordens tillredning för vårsådden förts ned i tiltdalarna. Där har den legat för lös och torr för att möjliggöra en jämn groning och först efter regn gror sedan ut- sädet, som ' hamnat i denna jord. På så sätt kan allt efter väderle- ken en tidsskillnad på flera veckor mellan det första och det senare kant ogräs av olika slag mycket besvärande på dylika” jordar. Den ringa bearbetning som behövs för att åstadkomma en god såbädd be- höver därför förläggas till :våren som. ett led i ogräsbekämpningen. Slutfårorna boet ojämn. uppkomst av stråsäden lig- ger i slutfårorna. Om -dessa : ej 'på ugger risk'att de vid vårbruket fyllas med lös och torr. jord, som omöjliggör en jämn uppkomst. : + jorden i fåran blir lös och torr. I för att bortleda ytvattnet, är det bäst att köra igen dem redan på hösten. Om jorden inte är alltför till höstplöjningen, I annat fall kan man vänta tills ytskiktet tjälnat en körningen verkställas med mum; Å andra sidan är som be-' En annan orsak till dålig och förhand körts igen noggrant före-|/? Oiika tillvögagångssätt tillämpas ; vid igenkörningen, de:lida.dock al-| 3 la mer eller mindre av det felet, att z de- fall, då slutfårorna - ej. behövs; våt kan det ske i direkt anslutning : aning, I förstnämnda fall kan igen-| Även hösten har sin skönhet, som det framgår 'av bilden, Efter inycken möda och besvär här md: upp kålrötterna som samlas i stora högar för att förvaras i stuka under vintern, '. skumplog eller tallriksskumplog, i senare fallet gör nog i allmänhet tallriksskumplogen det bästa arbe- Ny plogtyp - Bortsett från de jordar och trak- ter där ytvattenavledningen är vik- tig vore givetvis det enklaste att helt ' komma ifrån besväret. med slutfårorna, I andra länder framför allt på kontinenten, men även i USA, har den vanliga tegplogen mer och mer utträngts av envägs- plogen, d. v. s. plogar så konstrue- rade, att de allt efter önskan läg- ger tiltorna till höger eller vänster, Dessa plogar har i första hand vun- nit terräng emedan man vid deras ändning slipper ifrån den myck- ”grodda uppstå. Botemedlet' är: möjligast omsorgsfullt" utförd vlöj- ning. Det gäller Satt5 välja” en' för ifrågavarande” jord lämplig plog-och att ställa in denna så, att den gör ett fullgott plöjbingsärbete.- no En sladdning eller" harvning på hösten av' den plöjda- åkern under- lättar; is hög grad det efterföljande ” vårbruket och säkerställer en jämn - uppkomst. . : Förufsättningen ån är önelatid att jorden är någorlunda upptorkåd för att ett dylikt förarbete för vårbru- ket på hösten "skall kunna genprar förads Vidare år/då "att märka, att det inte passar för alla jordar. Jor- . dar, som tenderar till skorpbildnirig, bör inte bearbetas på dylikt sätt utan lämnas i plogiiltor över vin- $érn, ty i annat! fall” slammar de ihop och blir till våren ännu tätare och besvärligare än. vanligt. Det bör också varnas för. "att så att säga förlägga en del av xårbru- ket till hösten på éna jor- na tomkörningen på vändtegarna. Därtill kommer vidare att man så- som påpekats slipper ifrån slutfå- rorna, - När man ser hur » Det är ingen risk att diskus-' sionen 'onv stallgödselns tillva-' j dre del av "ammoniakkvävet inte kni > ratagande och användning skall ' tyna. Under den senare 'tiden' + har den blivit mer än vanligt ' livlig. Orsakerna torde vara” flera. En av dessa 'är säkerlis' gen de synpunkter i denna an-= gelägenhet, som framförts i Radions ' jordbruksskola, 7" lär” ödsling och kalkni: nand? las i en serie förefäsningar hös- ten och vintern 1954—55. Frågan om stallgödselförvaringen kompliceras av många faktorer av rent lokal art såsom jordart, ' kli- mat, växtföljd, byggnader m, m. Det kan därför inte ges anvisningar ifråga om detta problem, vilka kan anses som efterföljansvärda' under gått i Centraleuropa, där tegplogar- na undan för undan trängts tillba- ka av envägsplogarna, förvånar man sig över att dessa senare än- nu ej fått någon spridning hos oss. Här, om någonstans, skulle de vara berättigade. En och annan envägs- plog har hittat vägen hit, men de har ej varit anpassade efter våra förhållanden. Några här varit av olämplig utformning för våra jor- dar” och dessutom ” har de saknat ing. Våra k plogtillverkare umgås nu med pla- ner på att upptaga tillverkning av envägsplogar och det är att hoppas, att. vi snart får dylika plogar av- passade efter våra förhållanden i marknaden, Det skulle vara en ut- dentlig hjälp i våra strävan- dar. Dessa 'jordar äro ju i och för sig mycket luckra och vårbruket kan därför 'begränsas till ett mini- den att åstadkomma möjligast jäm- na bestånd av stråsäd. NH Jun. Da Det berättas från e en av Kö-, bättre Ii . att en lantman kom iå och hade svårt att få ett hyggligt börd — möjligen émedan - han ' enligt. hovmästarens åsikt såg för lant; lg ut. ooo, — Känner ni inte mej? fråga-. de: bonden. Det. är jag som går bakom plogen Varpå han drog upp en ansen- lig packe 500-kronorssedlar med nn äv bonden, bakom plo- ED blev strax ordnat med ett bra bord. ” SN Dp De flici ga. bina. : Hur mycket hinner ett bi ogent- ligen med?' Texas Agricultural Ex- perinrat t Station i USA har ingå- ende t klöver: pollinationen och, ger. föl- jande svar: ", Elva bin, som observerades un- der, sammanlagt 99,7 minuter, hann på denna tid besöka 1.349 blommor på 475 blomhuvuden,, Ett bi hölls Under oavlåtlig observation. från det att det flög in över fältet tills det återvände till kupan, med ful jast av pollen.- Under de" 25,5 mi- nuter det -tog biet . att samla sin NY Klipp korna sn Jersökt binas betydelse för och kvigornak I våra dagar ställas mycket stora fordringar på mjölkens kvalitet, vilket ju som” bekant visar sig i av med leverantörerna. Dessa har sålunda all ahledning att genom förbere- dande åtgärder underlätta fram- ställningen -av en god mjölk. Ett viktigt villkor är härvid, att de mjölkande djuren hållas rena genom daglig rykt och genom av- torkning av juver och 'angränsan- de delar före mjölkningen. Ren- hållningen av djuren underlättas och arbetsåtgången för rykten min- Askas i hög grad genom att. djuren klippas efter ”installningen” på hösten. Att klippa djuren helt 'och hållet minskar arbetet med ryk- ten, men djuren blir härigenom lätt ömtåliga. Man bör därför nöja sig med att klippa juver, bakben, lår, svans, utefter ryggen samt huvu- det och halsen mot bogarna. En . sådan klippning, som även bör mfatta kvigorna, är även till fördel för djurens trevnad, Skulle djuren angripas av ohyra — löss eller skabb — är klippningen nöd- vändig för ett effektivt bekämpan- de av parasiterna, Härvid kan man med fördel begagna Big av de i han- 1 Jast, besökte det Be mör på rd blomhuvuden AE vv. deln förek DDT-prepara- ten, som inpudras på djuren efter ohyrang utbredning. Vid svårare angrepp hör veterinär rådfrågas. : 11 olika' slag BONN: En rysk soldat, b äp z två kulsprutegevär och flera handgranater, » bar : begärt asyl I 7 Västtyskland, meddelar en tales-|" man för brittiska överkommissaria= r med god. fen Mjölk- gå- m kunna anelutas till va= dana a i men dessutom fin- äv gaxal det, Soldat har tagits a tterna. brielan. vars namn och rang 'hem- Jive, flydde för ett par dagar svan över zongränsen i nlirheton av Helmstedt. Det uppgog Atal Il n mrat innan aljutst jen möjligt, att hav slö nas saxar som, kunna kopplas sn belysningsnätet. Klippning av: nötkreatäar är så- lunda en arbotsbesparande åtgärd, som samtidigt befrämjar mjölkhy- glenen, motverkar, angrepp av ohy- alla förhållanden. Även om ' förut- sättningarna : växlar, torde". man dock kunna vara ense om att söka ordna tillvaratagandet så att mesta möjliga växtnäring i spillningen tas till vara. inom den ram, 'som en önskvärd arbetsekonomi medger. Båda önskemålen, d.-v. s.-en-god gödselvård och en god arbetseko- nomi, är: dock svåra att samtidigt helt tillgodose. 'De åtgärder,' som vidtas för att realisera det ena ön- skemålet motverkar lätt det andras förverkligande, och man : hamnar lätt i en ytterlighetsmetod. En så- dan består däri att överhuvud: in- gen gödselvård förekommer. 'Göd- seln vräkes i en hög och "urin 'och pressvatten får leta sig fram till närmaste dike eller vattendrag Det blir ett maximum av växtnärings- förluster samtidigt som. högt” ställ- da krav ifråga om arbetsekonomi kan tillgodoses. Motsatsen kan ett strikt” tillväj ra” de enligt urinbr sägas representera. vid denna" kan inte bara' spillningens "tosfor, utan också dess innehåll av kalium, och kväve till allra största delen: tas tillvara. De by 'an- . Det iskt sett invänd- : haft Kastning hos nöt; 'orsakad av smittsam skidkatarr som orsak till omlöpning hos nöt. Detta är icke en väl avgränsad sjukdom utan ett samlingsbegrepp, - i - vilket ingår sjukliga. tillstånd i skidan och liv- modern, orsakade av flera olika i in= fektionsämnen. le >» Smittsam skidkatarr kan yttra" sig : På flera olika vis, Ibland ser man en" stark ansvällning av blygdläp- Pparna några. timmar efter betäck. ningen” med — ansvälld - och starkt rodnad skidslemhinna, Andra' gån- ger är reaktionen från könsorganen ; smittsam” skidkatar.' eller na:sav i ” sterilitet, ” som "den: nu so - Av prof, NILS LAGERLOR PT Man har sedan gammalt talat om; endast obetydlig, De olika former-] + än omlöpning, varvid ofta brunsta intervallerna ä är oregelbundna, ; ”Sjukdomens förlopp - i' en ' smittad besättning samman. hänger. med hur snart hondjuren hinner. bli infekterade och immu= na. I allmänhet får man räkna med att de smittade hondjuren behöver en'tid av 3—6 månader för att nå immunitet, under. vilken Period de icke » blir. "dräktiga. 1 vissa besätta" ningar kan sedan sjukdomen fort«'” sätta" mycket lång tid hos de hy= tillkommande kvigorna. ' : Sjukdomens diagnos” mi ” Sedanr lång tid. tillbaka här: man kunna i skidkatare änn mvokiljo en sjuk- dom, som synes ha; mycket stor be- ning; orsakad "a ge spiriller. Under de senaste åren har ningsfria: tillvarat: det blir där- för ofta förenat med avsevärda kostnader för byggnader och" arbete. . Urinbrunnsmetoden Där urinbrunnsmetod redan finns pch om den är av god beskaffen- het är det helt naturligt. att den bör. utnyttjas då förutsättningar härför föreligger. Bland förutsätt- ningarna för en ändamälsenlig an-. vändning av urinbri ten bör lämpligen. bestå av. Debora och, få sådan utformning att uri- nen, inte rinner "bort, Vatten får inte rinna, till. från omgivningen. Därför bör bottenplanen ligga nå- En tjur, :som blivit smittad; på . smittämnet ..i; sin förhud . och överför : vid betäckningen I smittan till korna, vilka får en lindrig skid- katarr: samt vissa, förändringar i 3 got högre än givningen' eller ”va- ra försedd med låga" trösklar, som inte hindrar" ' gödselns "utkörning. Vid: en -omsorgsfull: tillämpning .'av halmströmetoden finns det. möjlig- heter att någorlunda. väl tillgodose märks främst möjligt att ut- de arbetseh iska -kraven utan' nyttja ammoniakkvävet i. växtod- lingen. För att detta kväve nöjak- tigt skall komma grödan ti godo måste det nedbrukas! Me för det- ta finns ofta" en hel del' hinder! I stora delar ' av. landet -dorninerar vallarna, som : brukar få större de- len av urinen.' Därvid, går dock en stor del av kvävet i luften” som am- moniak, . På andra ställen" Jädger | "kanske inte, växtföljden hinder i vägen för Urinens nedbrukning. Där -kan e- mellertid « jorden . vara sådan, att strukturen : försämras om- urinen köres ut och brukas. ned: föfe 'såd- den. "Även där jord; och växtföljd är av sådan art att uri en skulle kunna nedbrukas och iak att därför förlusterna av växtnäring | skall bli alltför stora, : Djupstallsmetodet> Då" lösdrift ”förekornm gården, vilket numera, vara fspillningen > medför": endast mycket ringa, förluster under” för- vi Ur livmoderns och" äggled. "slem- hinna, De smittade korna löper om under, 4—5 "månaders "tid tills de har. hunnit» bli. immuna. Därefter kan:de bli dräktiga vid betäckning med :. den: smittade tjuren, ; vilken ofta. blir :smittspridare för flera år framåt, . De . smittade: korna; visar ofta inga andra” tydliga :symptom tydelse, nämligen” smittsam omlöp- |? en tampong tar, ut. Prov idslemmet från "de kor, ' som dersökas; I: allmänhet sys! nes" positiv. reaktion komma - unge« fär -1—2 i månader. efter" det. honz ' ” | djuret: blivit infekterat. Som>regel gäller ”att 'slempro bör tag; samtliga: djur ö sättning, + där mans misstän fjatt: omlöpningårna: ber, r påsvibrio' fe. tus.” Positiv reaktion: tyde djuret är eller varit smittat. "Sedan tre år pågår. vid högskolan »'undersöknin; möjligheterna "att -met också vara möjligt: och "ett dylikt skulle i första hand omfatta avels« > besättningar. Härigenom skulle man få "kontroll: på -att smittan ej. spri- des med tjurar, som försäljas från dylika. besättningar, Vissa försök ä är bruk och dess konoraiska” fö , för svenskt kulturliv punkt är metoden "i stort Fr delaktig; Den: dagliga " utgö äged försvinner, Däremot kan, för- Jast- från, gödselstaden.:s v kvävet sålunda kommå till god nyt- ta, drar man 'sig dock ofta för att under det . brådskande 'vårbruket : Dessa och "möjligen. också invändni mot urinbr den kan inte utan vidare” avfärdas som den obotfärdiges förhinder.:-— särskilt inte under nuvarande: för- > | hållande mellan, kostnaderna för å ena 'sidan ' mänskligt 'arbete "och HN byggnader och å andra sidan växt- näring i handelsgödsel. =... a » Vid renovering eller "nybyggnad av ladugård kan det därför intel anses som en självklar sak att urni- br t bör tillämpas,” Det ordningarna . kostar dock pengar. Byggnadskostnaderna har under se= nare år stigit relativt sett långt mer än den bandelsgödsel, som kan användas för att ersätta den växt- näring; som kan förloras 'vid' ett tekniskt sett ej fullt tillfredsstäl- "Hande tillvägagångssätt vid gödselns A bör först utredas om de lokala för- utsättningarna motiverar, en dylik anläggning. : Fr Strömetoderna De . vanligaste strömedlen är ju halm och torvströ.. Den metod, vid vilken : huvudsakligen torvströ an- Nej, det är riktigt. om vi nöjes" oss med att betrakta själva förvaringen som" ett isolerat spörsmål, Vi måste emellertid också tänka på det.'ar- bete, som behövs för att den med betydande byggnadstekniska kost- är, såtillvida överlägsen | till Men »art änd. derna är väl inte särskilt stora vid |Vändes, - 2 urinbrunnsmetoden, säger - någon. halmströmetoden som större mängd växtnäring kan tas tillvara, Då det|Y finns god tillgång på halm och då torvströ. endast kan skaffas i all- männa marknaden, torde dock torv- strömetoden inte vara konkurrens- kraftig, Hal ömetoden har tidigare var nader ' tillv tillfredsställande skall kunna. ut- nyttjas, Sker inte detta, vore ju: åt=- gärderna för tillvaratagandet tärm- ligen ' meningslösa. Det. kan' dock ofta' bli avsevärda utgifter 1 form av arbete för att sprida ut och bru- ka ned. den ammoniakhältiga 'uri nen' vid sådana tillfällen och på, sådant sätt att en. större eller min- + VÄX ra och höjer trevnaden för djuren. rit : vanligast förekommande , och frågan torde vara om det inte kan förordas att den praktiseras i minst samnåa "' utsträckning --som förut. Därmed är ingalunda sagt att.inte åtgärder ' bör vidtas för. att inom ramen för denna lagringsmetods möjligheter ta tillvara 'så mycket växtnäring som möjligt. Den urin, Jökning med ”Y ån box gå åt något -mer|5 å och i det internationella” sam; tet. - ne SR NEG aa än NR. JR T-ånart fyra decennier har han bruksförbundets" Tidakeiftsäktiobo lag (LT) under hans ledning ut- veéklats' till ett av landets" förlägsföretag. ”och ::jordbrul I skogsbruk” har fått. en, slagkraftig ; i 2 Jordbrukarnas] blad, en Och "Skogs 3 0 av Sveriges! befolkning och svä- rar fö; 16 Za av nationalinkomsten, 0 : hans insatser betytt en. koncenträ-". produkter 1953 uppgick till över 500" milj. kry 0 Su ö att "jordbruket ger arbete åt mer än 600 000 yrkesverksamma” Perso= ner och är en. av den svenska” ins dustrierjs största - kunder, .» att produktionen sedan. 1939 -har stigit, med ungefär 1 'procent om året "inom" jordbruket, men" samti- digt har arbetsinsatsen minskat 2 3 årligen, :: a att ökningen av produktioner per manstimme är; cirka 60 9 sedan sista förkrigsåret,: «5 | att genom det genetiska försk-' ningsarbetet under de sista 70. åren värdet av den sveriska skörden har ökat med i runt tal 150 milj, kro- nor om året, Under samma tid har allt som: allt satsats 25 milj. på växtförädling, ' Doe Nav St att för år 1939 beräknades medel- avkastningen för de, svenska, körna till 2.500 kg. Från 1939 till" 1953 minskades koantalet med, omkrong 20 2, men totala mängden produ- |; cerad mjölk sjönk: endast ;obetyd- |. ligt på grund av; att medelavkasta ningen per ko ökade till något-över 2.900. kg. Samtidigt steg" mjölkens fetthalt med 02 96, >; att ; år: 1934 Påvisades. vid Sak av storboskap på 'slakthus och kon: trollslakterier : söder om: "Dalälven tuberkulos hos 304 av djuren un- der det att år 1953. tuberkulos på- visades endast ,hos 0,4 Po, ' » att de årliga förlusterna på grund av ;' nötkreaturtuberkulosen . kan «|skattas till ungefär: 30 milj: under 1920-talet; Dess: utrotande har, kost" satt" under" det; attvskördatna ar Höstvete åren 1881-—1890 blott uppz gick till: i medeltal :-1:465” kg! pe Kektar och år, skördar vi numor 2,520 'kg på samma "aroal, 2 - att :1938 importerades över: 2 mile: joner ton från oljeväxter framställt. > Inbn” ägaren -m, ; = tidningar, för. vilk: han är, ansvarig utgivare och hu vudredaktör:. nn " För lantbruksundervisningen -har tioh, söm lett till modernare och billigare läroböcker. Den facklitte- ratur, som genom hans initiativ ut- givits på LT:s bokförlag, täckerlt, hälta området för jordbruk: med an- slutna ;' näringar ” och lanthushåll. Den svenska hemslöjder är honom tack, skyldig, inte bara för insatser söm styrelseordförande och drivan- de kraft ;vid ullspinneriet i Bergå, utan kanske än mer för hans. ut- givning av handböcker, vilka bi- dragit att vidmakthålla förnämliga |, hemslöjdstraditioner och höjt fram- Jför allt de svenska jordbrukarhem- mens: :smakstandarde +: Genom sin skönlitterära utgivning och sin för- ståelse för, de svenska författarnas Problem: har 'hån gjort sitt företag till. en '. betydelsefull. och "-omistlig beståndsdel i' svenskt -, kulturliv. | Perspektiv, som är. ett. resultat av '] hans idealistiska kultursyn, har bli- nat möjligheter" att i' jordbrukets egen regi skapa undervisni på film, - Med "tid Länthemmet har han gett jordbru= karhemme n. egen farnilj skrift etc. : Det: inrikes humanitära arbetet har en hängiven och dugande kraft i Bjelle. Han är ledamot i. övers styrelsen för Röda korset, i "styrels. sen för Gustaf V:s'90-årsfond och . Folke Bernadottes Minnesfond. Han - är aktivt verksam i ledningen för = kärapen imot:d€ stora folksjukdé- marna och: är vice. ordförande Riksföreningen mot reumatism sal tillhör: direktionen . för Spenshults reumatikersjukhus mim > jEn' av. sina största I satser hår ao Bjelle gjort i det, internationella hjälparbetet bl. a. som. ledamot" i. Föreningen 7 ; Nordens" ,styrelsa och ark kott + och '; ” vit långt mer än ett i Svenska Föreningen Nordéns. pt landsbygdens k bete" — tid- skriften ' är, ett unikt forum för svenska i ; kulturfrö LIK”, d korresp — är ett: av de initiativ, sum må ho- om som ansvarig, fått oskattbar betydelse för landsbygdens. bild- nings- och utbildningsverksamhet. Jik Män” framför. ale är "Anders I Bjelle en god, rättrådig och. glad? medbroder — och är det inte på något; sätt symptomatiskt att ett. 3 axplock. av-några av hans många förtjänster och uppdrag slutar med: att han är ordförande i Sångsäll« Med avdelningen Skogs- och Lant- bruksfilm (SoL-film) har han öpp-/ skapet De Svenske. >". ” ot : ästboken på PAgamem: on”; för 30, 000 dollar En smerikansk affärsman från Wyoming, på turistresa i Europa led hustru: och dotter, har till sessan Margareta från: Sverige, var ombord. Som' bekant inbjöd gre: ". kiske” kungen: för några månader sedan en' lång fad medlemmar 'av kungliga ; familjer till en medel- hävskryssning, för vilket ändamål han hyrde A Fartygets . foptenen, på lyxjakten ”A "erbjudit '30,000 dollar, eller 150,000 kronor, för den gästbok som knvänts under den kungliga resan, kapten "meddelade amerikanen, att . gästboken icke: var; till salu, där- emot kunde gästboken köpas till-- sammans med fartyget, vilket. den - då kungar, dr prinsar och | kraftfoder, 1952 var motsvarande En stmltket, men arbgtaavenda metod att sillvaratoga stallgödsel import. endast 15.000 ton; 73.500 ton,| kraftlodet framställdes från uar hemskt oljöväxtfrt prinsessor, bland dem också prin- ick med på. ” kisten dock icke = och . NE | ske monar=" >, de, Det. anses ; EE Å 4 de 4 försökte Å "Jun | a” fe . sec i udhallänningar n LI lr Tidnin ortens tidning S - ss Ahellänningar når Nime ed.e en, annons ii NR aho lms'7 å gr rtens ti Flest. syt fr | ssuiag | | j an s, . l : . an SE OR = | CE : | ag ae JON MH OVIBATBM ISO ert . ” ” . | RN - " | St | 7 7 : s ' ' SS I : , AEA ala snAnÅa ou NESK | . st Ä ; | iq ERA LMA AAA MA RA ASAAAARAARMAANMAKAA An RIFFIFFI I TTITSFITT! ” 0 ANAMAAKA ryvTrv i NFeYTN ryvvYrtrvyvvvn [| H . i —
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.