STA FereereverrePY rereefeeeyvt PF eeverTY Tereereyv 2 ” "För. den unge : bokintresserade, den som drömmer” om att bli för- - fattare, ter sig säkert också Boke - .håndlarens: . yrke , som avundsvärt. Tänk' att få föra sig'i'en hel affär: med böcker! 'Få "bläddra Nitét 'för- strött och läsa baksidans text. Hål- 1a älskade" éxeniplat i handen. Loc- ka kunder att” köpa ast de” böcker ' ta alt man” är ett felikåp t till liite ratureris-frömma.' Vara förmedlaren '247 som räcker över de fina böckerna ti" kunderna: på andra sidan disken. ; "vet ovanstående" fär en idealiserad ' ;v:bokhandlarénsg yrke. Säkert" "mycket annorlunda i vérk- ”Tgheten.; Bokhändlaren får lära sig - att med samma förbindliga leende - räcka "övår sina deckarhäften /och sina veckomagafin,: som . han får - räcka över just de böcker som han ” själv finner värdiga att läsa. -Han får, om han inte skall behöva -läm= :- "nå "sin -affär, sälja Courths-Maler och Jon Hall mer än Lagerkvist och ”Msrtinsson.: > KE Jan Fridegård vår en tid inneha vare av. ett bokantikvariat på Ö: termalm.' Man: kän med fog skri > en tid, ty. han'har själv" deklarerat flesta a av de' som tatt Fridegård som: ung en tid innehade ett bokantikvariat på ” Östermalm. ' Denna artikel vill oe berätta litet om och kring den- Mest svårt v val "det ätt "sälja arbe- tare-romaner. De flesta kunderna] rärt ' intresserade vet troligen a +: > redan efter något. dygn, "att han var så pass dålig som bok- handlaré att' han en dag måste pac- "ka fgen och lämna affären. "Efter honom'-kom kanske: en mer .busi- inriktad bolkhandk kom: för sökte efter kolportage-romaner från sekelskiftet, : helst med färggranna omslag och lockande titlar. om”kär= lek, För dén som "själv vötdade lit- måste det ha 'tett sig svårt stod att ta betalt för det dravel som människorna 'ville läsa och som' sa "kallt nej till köp. av inga diktares " k ker: Vs ädn gång längt efter det att Fride- ehed lämnat sitt. antikvariat åt sitt öde: träffade: han skalden :Johanhés » Edfelt, ' Denne” sade "då till Frid gård: | vs . fon Jag var. un är och sålde 'dikt- säunlingar en. gång." Dåliga samling- "er som du betalade alldeles för riye- ket för. Jag tyckte synd om dig men Fog I häde inga matpengar jag heller. "Fridegårds stilla ;kominentär. ill r händelsen är: 2 te Och get är. skör t för skalder "att; få äta. i Sjveutn. "måste det 'gå omkull för ”'en bokhandlare som sköter sin af. a för efter. dessa principer, Men uns " der, den; Hdex "söm . Jän' Fridegård totede cker fick han lära sig hur "svårt et Ver att finna' en kund till att alltid överräcka sådana böcker. Bokhandlärdrömimen "med "all dess. glans började flagna av ock: till 'sist i. sj ” fråmstod denne mer söm er över- räckare åv dålig andlig-spis.: 5 5 ov "hökhkandl. ”Men' säkert kände" Jar Fridegård |- skullé beträktas och då "borde "det blänka? gu och " grant. i Fridegård säljer - pman tänker på Schöpenhanöfs elaka åJan: Fridegårds - antikvåriat låg > öfére 4 källaren i'étt'husi'Det var en fuktig och råttrik' plats; "Råttorna' är. ha varit lika" talrika som: böckerna: Det var'råttor och fukt som Tdå:öch "att kongumera :bok- kunde "dröja å ga” daga låg på fur.och-den unge antikvarie- | handlaren åy' :sslade: med så" onyttiga ting: som noveller, :dikter och "rö manförsök.-Man'Kan' antaga' det. nå. gon "gång: :ljusnäde” då :en"rédaktör ; I köpt något av: den. unge” ”skrivarens JO, råttor och fukt, :har också lämnat Fridegård: miljö till "en roman soni lästs "av många tusen svenskar: Det " lär den lilla fina Offer” som för ett par år "Sedan utgavs” i FiB:s billig- hetsserie;” . Numera, många, många år efter tiden i-källaren” på” Öster- malm, ”karJan” Fridegård," våta finast »arbetarförfattare i Nor- den, å sina böckers försäljning an skall då fin- nå'att Kan är en av Norderis' mest lästa, författare. : Han måste känna en"av — och 'känner "många hån kunde” lämna én känd "en bok ännu' => én-stor och rik glädje då La avi t.ex. Värnlund ellet Kjellgren; - kan väl detta; vara orsak Just "de där mycket 'av den tid som” ”gtgick för att tillfredsställa" en gammal gum= ma som ännu höll på Mäårlitts ö över= jordiskt "sköna och” ädla” grevinna, som ' hyllade den Köviske och" mo-” dige' baronen och' hatade” den ord skéfulla och : svarthåriga 'skurken med bindel för ögat. a : Fridegård har också ärästiökt be rättat om dessa nygifta som kom in och behövåe guldkantade böcker för att pryda la; hyllmeter i den "bol ee a bok äv Anna ånga författare. lossa biickor 43 gör till en stor :och-rik glädjer Eftersom: bokhandlarens misslyckande berod- de på att han inte förstod; och inte ville förstå, att läsarna 'skall ha vad dexvill;-'också -om de bara. finner glädje: av; veckotidningen och dec- karmagasinet; : Numera.”kan . bok- handlaren oftare än förr få lov att lämna ut:just den bok som han själv vill rekommendera,: Läsarna börjar nå” fram till de goda "författarna - men vi vet att det ännu är lång väg der alutligå målet. - betydelse. De skulle inte läsås, detj' var bara pärmarnas baksidor som]: Fru Hådarssön gick in i vänt, sälen på Centralstationen i detj trygga medvetandet om att Vara -välklädd. "Hennes katt, skornaj och" handväskan var varken'niyal eler dyrbara men vittnade öm; Igod smak; Den beigefärgade pro- ”ymenaddräkten "med pälskrage, "skickligt tillskuren. och välsit-' "tande, kom henne att känna sig ungochtglad. Hon "banade "sig "väg:genom'hopen till'den över: enskomna '-.: ötesplatsen -vid. blomåterkloskén. nee ör.en | gångs skull: kände hon alldeles säker-på att hennes "dotter Barbra skulle” gilla hennes :utseende,' men” "då. den tjugoåriga ten -Oh- mamma, sade hon -me-- dan hon tog sin förvånade mor studéritskan:.kom fråm till sin |: mör gäv. hon henné en biick'som;: kunde tydas :»varför- gjorde u 2 Jag. vet, jag . vet, sade "Batbro, — Jag bad dig så takt- ; fullt jag kunde att inte ha på dig : -någontin ;hemsytt. "Jag trodde att: skulle hincha -med en .så välklädd och oklan- AA dérlig dam som fru Blomgren, sålv. "Barbro: gjorde ett uppehåll för, att dra andar och fru Hadarsson) pässåde på tilföll et: Jag har på mig den erda dräkt jag äger "som ”inte' -är:hemsydd."Om du tycker.s illa om den, varför gav du mig den "då i-julklapp? Jag | :vär så: rörd över att du: valt ut en :så "vacker :sak att; jag inte | ens'kom mig föratt undra hur du baft råd att;betala den: Den passar mig alldeles utmärkt och jag "här "till :och "raed låtit :en "damskräddar ge' den en sista | ra + tillfällen, och nu; Jag" tycker att jag är. god.nog för den: fru: Blomgren; och gen dotter 2.” mitt fel, helt och hållet mitt fel, sade' Barbro osä- kert. > Jag harvinte.köpt dräk-. ten-Den tillhörde Lisa Blomgren -men hoirtyckte” inte. om den utan gav. mig den strax före jul. <s -I mycket att göra, föratt luncha | ” frn ”Hädarsson gav dottern. en Tunchen 2 är över, under armen och ledde henne till ;Den Passade "inte nig heller rik- en bänk'i andra ändan av vänt-: tigt och därför gav jag dig den, salen. Då de fann en ledig plats” ed en blick på klockan i vänt- fortsatte hon:--— Jag antar att ' salen; fortsatté hon En sak du inte förstår vad du har gjort.” lär säker,” du kan te ha den Klockan är halv ett-och '. dräkten hos ; 'Blomgrens.. Hon I—-Jag vet precis 'vad jag skulle känna-igen den-med;det- svarade fru Hadarsson bestämt. | samma” och bli rasande:för "att: — Jeg har gjort mig besväret Lisa gav bort:den. Alltsammäns ätt fara ter i stan fastän jag har är. sårrysligt : i : Barbro funderade. Hennöés mor: rmed 'modern :till- min" soris fäst-. kunde skicka ' återbud, met fru möj och jag har mött min dötter ; > Hadarsson stod på sig: -— Jag på "den" plats 'hon' bestämde" fö har inte'råd ätt köpa en annan ätt få några ubpplysninga; jallra klännitig öch tänker inte skicka sista minuten. ; «| återbud. Förresten Har jag ite "Men måmma; gen där dräk- tidatt pröva ut någon. Jag tän-” ten, avbröt 'henne Barbro: : , i Vad : är "det för: fel med precis som jag är, 'och om mina” den? frågade fru Hadarsson, — kläder inverkar på hennes håll- Jag har gjort precis som du bad mig. '; Hon ; fumlade : nervöst i handväskan efter Barbros brev; men Barbro hejdade. henne och lika bra att. vi får: veta det nu som senare. Hon reste sig. — Ring mig då sade Barbro, så + ning gentemot. Robert så är det |. igen: Jag mäste absolut fr veta hur det hela avlöper.. "=... Klockan fyra på ”eftermidda- 'gen träffades åter fru Hadars- son 'och' hennes dotter. Fru Ha- |: darssön förde sig med värdighe- ten hos en kvinna som icke en-: dast "kände" sig välklädd utan också winnit en stor seger. "Barbro kände sig geriast lignad, — Mitt tåg går om fem minu-' ter, sade fru Hadarsson. Kom så går vi ut.på perrongen. Jag kan, förklara allt för dig under tiden, Fru Blomgren är charmant, Hon | kompiimenterade mig för min dräkt .och. sade att Kon köpt en likadan till Lisa, som emellertid 'aldrig' burit den. Jag sade lika uppriktigt att jag fått den av dig: till julen, . Med -en glimt i ögat strök hon med handen över 'den klänning av sidenkräpp som bon: själv bar, 'och som jag, na-. turligtvis kände igen, Hon sade 'att hon fått den som julklapp av sin "dotter :öch att kon tyckte "mycket om den därför sa påstod sig ha sytt den, Hon Kädeé aldrig trött att flickan var så duktig. I —' Menar - du, "Hämtade Bari bro, menar du verkligen att hon bar klänningen som du gav mig i höstas — och som du gissade att :jag "bytt bort till Lisa mot dräkten du har på dig? Mamma, kati du någonsin förlåta mig? i Fru Blomgren, svarade fru ; Hädarsson, är en klok kvinna; Hor såg på sin klänning och se-'" dari”på min. -— Att byta jämnt om jämnt är inte orätt, 'sade hon. är fallet är det jäg som /unnit på affären. Hon tillade" tt: :;hön hoppades att. jag ville ära Lisa att sy sina 'egna klär ler sedan hon. gift. sig med. Ro- aert. "Det är:en. sådan charm, över "hemmagjorda kläder, t tilla- (de, hon; också, cn 2 Fr Blomgren. är inte en- sabr'om att vara en klok kvinna, sade Barbro medan modern steg upp på tåget, ct Copyright EUROPA: PRESS > .| hans: fader kommit” till Egypten” | Inget svar. "Iglad ut. Lärarinnan: ”Nå; vad skul<" Montmariéborna - i' rare nar som bekant sin” 'egen kommunal=- ' " förvaltning som sedan , -åriionden rikes lagår. "Men möntr ”na.-lever 'också längre fl "medkotgare Å' Paris. "Detta > kommit fråm genöm" "eh reirk skrivelse : som präster? av” "kyrkan Saint-Pierre uppe: 'på La Buttej ' " det älskade och traditionsrika ber. "get, skickade till sinå äl öre bor.:I brevet heter det-bl. a.: ”Un= - : der detta års tre första kvartal vär ' min församlings underskott 511.441. i franc (omkring '7,500' svenska kro= > . nor), Mina ' älskade "bröder "och | syskon i tron, jag måste ityvärr” <.: - tillägga, att underskottet är både +". > glädjande -och sinärtsamt för:mitt ” hjärta. Att min församlings finan= -. ' ser har blivit så dåliga beror näm= - ligen huvudsakligen på. det: ;fak= . tum att luften på Montmartre är - hälsosammare och. bättre än i an= dra delar -av den 'störa stad som-vi : 'har:äran och 'sorgen att tillhöra, EG Här, på La Butte, lever fi säm= ”lingens medlemmar, längre, de” andra fransmännen runtom i den: Vilket medför att jäg och min kyrka har att nötera störa förluster i: på :gund / av uteblivna begrav=" 10: ningskostriader och icke "erlagda > - avgifter för själäniässor.” Och ”det=. 4 en den Alls- a en mindre” fölksköla läste sbar- fra nen öm Josef och" hans Bröder! Uns der €n lektion talade vi:jäst om; då Jakob "kom. till ” Egypten och "hur er Josef :lät spänna för -sin vaga: och : for till Gosen för att mötarsin fa- der, -- Lärarinnan ' drågade: , PVad gjorde. Josef, 'då. han fick :vétä, att För att möjligen” hjälpa” HM 'säge d lärarinnan: ”Om. påppa eller mam« ma varit länge; borta, och -ni finge” veta, att de kommer där nere « på vägen, vad. skulle, hi:göra dar En ; | pojke, som 'sällan' kan I i viftar med. handen "och le du göra då, Olle?” en” "söckers "Ibetta hall nä”. (Skynda oss tie oss > sockerbit .« eller "någonting, N sad och "Olle: ”Skynna- äss 'ta' än Latéookre 25 för. LYDER Ål äventyren. em AFTON s Den” nu uppväxande! genera; tlonen tinner:Ante-något märks, yibefria” några" fångna kamrater; > : del av innehållet: sMen”t ” dast ett 15-tal år sedan. var re D : Ande" lika naturligt = då" gick - I iäivet 1 behåll, utan kunde Också . " ligt 4, att man” ena: dagen kan, ,.; En. vacker. dag återkallades skriva ett brev; Europa. och, han: tl: Toulouse, "där. hån. av. "räkna med ätt: adressateni USA. chefen. tick uppdraget: att. resa År, t8,jj, till ;/Sydamerika och 'organiser. flyglinjer där. r-er jätteupppitt,' men »Mérmoz: klarade; av. det hela: den: övervägande deldn,; av, All. med: .glans, Efter en tid: funge- ec bost mnellan kontihenterna med tabtyg. -På en del sträckor fann: I dock snabba - och tillförlitliga 7 . Miftposttörbindelser, t. ex.' mel; m håde ' sin europelska slu itlon 1, Lissabon. , » ån Frankrike och Sydamerika; vol " Över. Atlanten flög även, ame= vs .Hkanerna' med stora flygbåtar, ." Flygpostlinjernas etablerande'' . hör: till de mest rafflande ka-' 3; utan. någon anmärkning, Men "Jean ”Mermoz var inte nöjd. Det > I Var nog bra med tidsvinster för mar, "men ' man "borde kunna "att flyga på natten?” satte igång med tättflygringar --och körde in den nya nattlinjen under en rad djärva pttlen i flygets rande histo="., Fl > En av. pionjärerna hette i n. 2" Jean Mermoz hade från bör i Jan ingen tanke på att bll:flys' Fare, men blev utbildad under ' : en vårnplikt.och fick.sin flyg - utbildning i Istres, Det var 191 och som" skolplan" använde s gamla ; > utNänta 2 1923 hade 'Mermor definitiv « slöt sig för att bli trafikflyga: . re, Men det visade sig vara be Dingen utskälld av Daurat, De - ÄT inte akrobater vi behöver ute på linjerna, röt han. Men den unge Mermöx tycks t alla . fall ba gjort ett visst intryck På: Unjechefén] -:y han fick sin chans att börja som trafikpilot På sträckan Toulouse—Casa« krigsflygplan från första världskriget, År tröttnat på militärlivet och be- ' I tydligt lättare "sagt 'än gjort Han gick omkring och svalt ett en >, helt år I Paris, innan det änt- "liken blev napp. Han skulle få ' provflyga för Didier Dauråt, > Unjechet. för Lignes Aerlenries Låtécokre I Toulouse. Mermor ” -Ulförde ett verkligt tint konst= ” flygningsnummer inför linje- >. -hefen — och blev efter land- tv ngen' över Sydatlanten. len 28 försedd med en motor ” på 650 hk, med 2,600 liter ben-" "sin i fankarna och 130 kg post : kom 'sig. Efter 20 timmar och 5 minuters. krävande flygning .i dåligt väder landade de.i Naå- tal i Brasilien, Sträckan de' flu- I Bit vår $,200 km. Mermoz- hade "åter öppnat &n ny linje? Nu vände Mermoz "sina blici kar mot Anderna, den höga : bergskedjan som delade Syd- ” e&merika på mitten: Man' borde. Santiago de Chile: vid Stilla " havskusten. Nen Anderna låg I passhöl "och " där var tägstå Ppasshöjden '4,500 +meter: De DHlanca efter ; "I flygplan Mermor' kade” till itt N ”ännv me var den "förfogande kunde 'dock endast ! femoz I klättra till: chefspslot vi Bolagets unge ändå 1 SR meter. ' Men an! 1:And Pars + bh över de afrikariska åde. Tsraerna råkade Mermor ut t och hel del äventyr. Han Pp oov efter en nädlandntng tills > fentliga morer, | "endast , "ag från äveotyret med Lo ”nmaret Iver sine Inte :-Fåde bolagets 'sydamerikalinjer . + poster "med upp til fem tim. : + göra mera, Hur skulle” det vara M ; ombörd, lämnade de Afrika ba= : . Chile » att studera. . möjligheterna för en flygning över: Anderna” "den fyra dagar. uppe igen.” vrådan;” startade Mermoz' och > " Collenot ” från" staden" Copiapo : ör att försöka Sorcera Anderna : : -; äta” topp.” Men tröts ”Collenots högre töpphöjd än 4,200' meter. Öch det lägsta passet som fanris lig "storm "jagade planet. upp ot 'bergen och det var denna ind. :som "skulle hjälpa dem . över, hade Mermoz räknat ut. När ':vinden ” träffade ' "bergen, måste .den. pressas "uppåt "och tnyttja. Det visade sig att han vn det av, låg det 4,500 meter höga planet sköt som en: kahonkula in mellan de. branta bergväg- ögon > > storslagen utsikt — "längst bort "ändlösa ' Pampas, "hade bara "kommit ut: ur: Passet, förrän de fick känning av lika starka nedvindar som . de för Yen ” stund.-sedan" haft uppvindar. . Planet: började "sjunka som en sten, klippor och stenblock "rusåde "emiot dem. M ” samma pass, När han svängde, fann han dock att passet redan ' HNåg över dem. I sarhma ögon- blick, började 'motorn hacka Mermoz . spanade febrilt efter Än enda liten fläck att nödlan= "da på, men cn häftig vindstöt - upplevde han sitt kanske star- kaste äventyr som Nygare - det är en fantastisk historia sora här blivit världsberömd. Det ' hela "började ' med "stt > Mermoz. och bans "mekaniker : Collenot "efter "eh "äventyrlig > förd - anlände till Santiago de ned planet, som tog : "mark med en hård stöt — lyck- -liktvis på en plats som Mermoz ' ;Ögonblicket innan hade valt ut. 'Han lyckades styra planet mot den minst steniga delen av en ” brant fjällsluttning. När pla= ”het äntligen "stannade med ett "styck. visade höjdmätaren 42009 alla Omsörger, hade planet inte: > "var 4,500 meter! En häftig väst- ” detta "faktum tänkte Mermoz : ” hade ' rätt; Innan ' de visste'-or?- . ' passet nedanför. dem. Det lilla ' | öppnades . plötslig en F meter. Trots sina thilenska köllegers ne vid en”punkt' strax norr om . iconcagua, bergskedjans hög="' - "klipporna, .- än jag omkommer här "uppe "av svält. ' Vi :måste ' lappa” ihop planet, det är den enda ätvägen!: ” Femtio - meter längre "fram: öppnade se ' en" djup klyfta De två flygarna försökte hål. a sig värma genom att inspek- tera? och.: reparera de skador, . ”som » uppstod > vid: landningen. Men 50 meter var inte tillräck= "ligt att' starta på: De båda män- "ten insåg det hopplösa i situa- tionen och gav'sig iväg för att ” till fots söka ta sig tillbaka till "Santiago. - Men -det : visade 'sig tydligt svåräre "än" de "hade + tänkt "sig att: komma upp. til "det pass då förut flugit igenom, ; Efter ett par th vi öppnade ” sig :en ' djup ravin : Hela eftermiddågen arbetade. "de ;med' att: göra .en' grundlig översyn- på”. planet. " De: kom Jänart-underfund- méd, att tepa- " rationerna" skulle "ta minst 'en hel dag i anspråk. När skym- - hingen'sänkte' sig, kröp 'de upp "1 planet och: lät motorn: "gå på tomgång för. att få litet värme, l Yttertemperaturen . höll sig vid . ö ” omkring — 20: grader, Hela den . " Påföljande dagen slet de' med > ock ni betet på maskinen" ; På -kvällen var. de tli- framför 'dem — en ravin med . "gen klar. Men i mör! st un re kret IR bergen! väggar, - De 'var > de inie -starta,: utan ännu om. gen! : Se "natt måste tillbringas i planet, = Nej, sade Mermoz till sin - trogne Collenot, hellre låter jag mekoon fr fmin maskin mot Tredje dagens morgon under- sökte ' Mermoz terrängen runt | omkring "Planet, "Först och . startbana för att inte omedel- . bart rulla ned'i avgrunden 50 ' +. meter längre fram. Efter åtta | -timmars' hårt arbete, utan mat "" = och utan vila, hade ae fått upp | - Planet på sluttnirigéns krön och - hade då nära 500 meters start- » sträcka, Men det räckte inte för » att ge planet luft under vingar-. na Uppifrån krönet "upptäckte + emellertid: Mermoz,' att på and= ra sidan' avgruriden låg: en an= ” "rant " fjällrygg "med Jämn yta. Det 'är lösningen, , tänkte han, "Vi måste- rulla ned N "för" sluttningen,, h o p pa -över "klyftan, ta: mark på andra: si- "dan och” sedan -rulla -vidare 1 "röja upp startbanan, Så satte ”sig”Mermoz i förarsätet, Medan - motorn värmdes " upp, rullade Collenot undan : ett par sten- ' block,' söm legat” framför” hju- len, och 'svingade sig upp på flygkroppen. Mermoz gav mera - gas, planet börjäde rulla, Det som besegrade längre slät "och , "Skulle! def gåt: Ett-hopp, fjädrande stöt; planet tog "på platån ' på "andra sidan: rullade vidare med ökad fart - 1 detta ' ögonblick ' Nope : ”Mermor att den nys ruls "kan var för kort. Även den dt tade med en avgrund, På a Mermoz tog åt sig spaken ; lyckades pressa" maskinen äv - meter som behövdes; "den : oo "; mark igen, och rullade vidaref ' " Men. en.ny' ravin: öppnade sig, följd- av en”ny platå, : Mermot gjorde .. : hopp: med. planet, hjulen studs : sade: lätt 'mot platån på andrå : + sidan och ett' par sekunder 86- nare kände de att planet lära nat marken, De var räddadel "i väckte en förvåning utan grän= ser... Både i Chile och Argen= : tina hade'man ansett de båda: ” fransmännen som döda.- Resule. ”tetet av brågden blev, att Mer=' "moz flek. de plan han, begärde klara "några månader var "postförbiri«= delsen: : mellan > Argentina och ” Chile ett faktum, : Te . "Den'6 december 1936,” tre dan : "gar före sin 35:e födelsedag, : "startade Jean Mermoz från Da-= : ' kar i Afrika för att flyga till" "Natal i Brasilien. Planet varen , ny Latécoére-flygbåt med. det vackra namnet "Södra korset". ” Men ”Crolx du Sud” kom ald= . "rig fram till destinationsortén. Cr . Klockan 19,47 mottog 'radiosta= => " Honen i Dakar följande medde= oo FN lande från :”Södra korset”: ”1 na . grader "8 "minuter "nordlig, 22 När allt hopp var äte. om n att - finna besättningen vid liv, ut- färdade franske: presidenten ett . - "dekret, vari Jean Mermoz upp- ” oo "höjdes; till Frankrikes nationale 1307 "hjälte, - : ett: tredje. förtvivlat ” där "deras 'återkonmiet | hopp. om. att sträckan skall + grader '40-. miniter 'västlig + -"Täcka till "bredd vi slår: sifrån styrbotds nm .. bakre motor «Det "vär det . På morgonen" dör fjärde da= "- gista livstecknet från Jean Mera + 0 ot gen ägnäde : "sig. Mermoz och / > moz och hans fyra man tarka : ” . Collenot ett 'par fimmar åt att "besättning. : : oc ESRI MINI ll Ayn - Laholms Tidning är: oersättlig « som annonsorgan i l a. AMA AAA RAA AARAALADDAAR [ke SS BA DAM KRA DAD AAA södra Halland. Annonsera i i LT! RES Mota AADAh
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.