: « Onstagen d 2. noveräber” 1954 Nya bestämmelss Isar om anslutning för vatten: och- :Gvlopp STOCKHOLM : (TT) > Nya bestämmelse; r om rätt iv i yldighet för fastighetsägare att ha fast igheten ansluten n till vatten- och erat förslag ti om anemi vatten. och avloppa anläggningar, jämte ' därmed sam- an ghängande , förslag. till Jagar om ringar i £ hadslagen. vattenlagen oc och .bygg- Förslagen" gäller" kommunala och vissa större enskilda företag för vat- tenförsörjning - och avlopp och be- handlar företagens organisatoriska förhållanden, avgiftsfrågor m, m. Bland andra nyheter kan nämnas Nya bestämmelser om rätt för den - Som . utför vatten- och avloppsan- "läggning att mot ersättning ta hand om de ledningar för vattenförsörj- ” ning och avlopp som redan finns och om skyldighet i vissa fall för honom att utge ersättning för anordningar sond blir onyttiga genom tillkomster av den nya anläggningen, Det före- slås vidare' att nuvarande begräns- ningar i kommunernas rätt att ta] . ut avgifter föratt "bekosta anord- "ningar för avlopp skall slopas och att avgifter sålunda i princip skall kunna utgå' för att' täcka kommu- $ nernas självkustnader för vatten- försörjning och avlopp. I samband därmed föreslås också en del jämk- jningar ; i bestämmelserna om skyl- ;dighet för ägure av fastigheter in« iom stadsplanelagda områden att ut, DET ÄR HEMSKT FÖRARGLIGT i Expressen har gått och fyllt tio år, men eftersom landets tidningsmän av . någon ” oförklarlig 'anledning glömt bort dagen; blev ingen' hyll- ning, skriven, , faljerar ” Handelstid- ningén (fp): om sin" paitikollega” i Stockholm, som gjort stor affär av sin tioåriga ' tillvaro: NS t ”VLika gott, Expressen skrev 'hyll- ningen själv, och först då fick den - sin rätta hämningslöshet. Det 'å- terstår . bara att: överräcka en blomma till den: okände, författa- ren; av denna monumentala arti- kel: . . Närmast "kän man karakterise- " ra honom 'som-ett.:slagsiupp:-och "nedvänd: intelligenssnobb. "Det. vill sägaj. intelligensen, är: borta: och ”.det. snobbar den med. ;Till..hanz -berömliga gärningar, hör, att han "befriar journalistiken från då anat "räärkligaste .Pressen. Re dess" + allieradé Thailand "> I USA, där man i första hand är ansvarig för försvaret mot kom- et ns ytterligare. fr > i Sydöstasien, ägnar man f. n. stor uppmärksamhet ., 'åt ' IThailänd; och dess upprustning. . Detta com. "ett led i en generell plan att hjälpa de länder, som så önskar, 'att i största ga: mån "Kunna försvara 'sig själva mot angrepp utifrån. Thai- -"land hår- varit den enda medstri- dande” allierade ' USA "haft ”på det asiatiska fastlandet. Thais trupper " stred mot komniunistérna i Korea. 'Thailands regering . vägrar, liksom USA, att erkänna den röda reger- ringen i Peking. Å Nu, när kommunisterna , överta git hela norra Indo"Kina, har "Thailand fått en 200 mil lång gräns "mot de röda och har följaktligen blivit .den närmaste bufferten mot vidare rött framträngande i sydost s föskat och apatiskt, kt Sydasien, I Thailand kommer att LAHOLMS TIDNING " - : - [4 böja sig som ep e " ” - stt baimuuror för vinden" via en Amerikas fyra kardi Jomi oc siglek konflikt med ac rid en Al yra xardinaler Iominlel kragar; Stassen: "ar ovedersägligt, att thailändarna nte är ett krigiskt folk. Av den 2nkla anledningen : att Thailand aldrig fört ett verkligt krig under åe senaste 1,000 åren. Då japaner- na under andra världskriget ford- rade genommarsch beviljades detta utan strid, e . Nu visar emellertid den thai- 'lländska regeringen en beslutsam försvarsattityd och Washington har keslutat att ta chansen och rusta upp sin lilla allierade. Alla kända thailändska kommunistiska ledare har den senaste tiden fängslats och landet har stängt sina gränser mot det röda Indokina så gott det går, och motser nu förväntansfullt USA- hjälp i stor stil. Det eftersträvade målet är en modernt utrustad ar- mé på 80,000 man och en flyg- styrka på 30,000 man. Allt måste byggas från grunden; den utrust- ning som £, n. finnes är inte myc- ket värd i ett modernt krig. I min dre skala har remilitariseringen av att: döma kommer den. snart att vara i full gång i den omfattning thailändarna önskar. :' , Liksom för att ge stöd åt de thailändska farhågorna har i dessa yttersta dagar Pekings ' radio öpp- nat ett propagandakrig mot Thai- sig för uppror mot sina thailänd- eka förtryckare! I den k land och bl, a. direkt anmodat lan- |” dets 3 miljoner kineser att bereda |, Thailand redan begynnt och av allt !Z7 Romersk- katolska kyrkans fyra :skopen i Förenta staterna, Ämleto Giovanni Cicognani universiteten Washington. Från vänster kardinalerna ” Samuel Strite, Chicago, och James Francois Molntyre, kardinaler i i Amerika deltog hörom: dagen tillsammans med ärkebi-- ; Spellman, New i I en. högtidlig vid York, Edward Mooney, Detroit, te, Los. Angeles, Längst t. höger ärkebiskopen, - - tiska radion uppträder . bl, a.: den f. d. thailändska premierministern |, iIPridi Phano Myong, som flydde]. [Ifrån Thailand ' redan 1947 då hans |” ; £ommunistiska stämplingar mot sitt i eget land kom 'i dagen. F.. n. rege- ras Thailand. emellertid av . en stark. man”, generalen - och” fält- ]: marskalken Luang Pibul:Songram. Palatsrevolter är dock: inte'ovan- iiga "i Thailands historia och om sn kommunistisk kupp eller en statskupp iscensatt från' annat håll nu skulle göras med framgång, kunde det ödesdigert försvaga en lars vara” redan" förut bräcklig för- svarsbastfon, vid vilken den anti- kommunistiska” världen” måste 'fös- ia stora, förhoppningar i ett”f. ö. Andrej Vysjinskij av'S ovjets ; ben; nu avlidne Ii-årige tyst: ké chefsdelegaten TFN; Andrej R Januagrovitj > Vysjinskij, född Odessa 1883 av välbärgade fi äldrar av polskt ursprung, lät rst tala om sig mera allmänt i samband med de stora utrens : "ningarna i Sovjetunionen mellan : ; 1936 och 1938. : - Hans "utmärkta - analytiska be- .Igåvning och juridiska skolning gjor- "I de'honom till 'ev'av sitt lands mäk- tigaste och kunnigaste män och en av de främsta aktörerna i ”det kal- la kriget”, Politikern Vysjinskij lan- serade på de internationella konfe- en ny teknik — en blandning av .debattinlägg och invektiver,, När hans argument. tröt tillgrep han ve- tot och kallades snart i FN-kretsar för ”Mr, Veto”, «Som människa var Vysjinskij en gåta. Han kunde' vara iskallt hän- synslös och ' överflödande charm- ÅADe norska hotellen har som vinster renserna efter''andra världskriget | : innevarande-å år "GÖTEBORG (TT) oa "En. norsk” höotelld; legation kom- Kardinalen I fick vika” "SJ 2 MADRID (AEP)- - ärkebiskop, ' kardinal mer på "tisdagen på”ett besök till Göteborg: Den består” 35 hotellägare från olika delar av Norgé' och är den största delega- tion i Bitt" slag söm" någonsin be” sökt vårt land, Besöket avser att h är sett resulfät av” det” praktiska nordiska samärbetö ED d ”Gå godt”; som. anordnas i anslut- ning till eri i Norge inspelad film » berät- tär: hr: Arne ER ;Enderud,- Som :är. chef: för landslagets>For» Reiselivet i:: Norge 'sverigekontor.. Under :de örsta' nio ' månaderna -:' besökte 507,236. svenskar Norge mot, 436,525 motsvarahde tid i fjol: Totaläntalet under hela" 1953 var 481973” och av "dem: kom 384,075 i bill Som jämförelse kan nämnas att 125,619 svenskar 1939 reste till Norge, Un” der den vintersäsong som nu står för dörren väntar norrmännen be- sök av många svenskar, danskar |- och engelsmän. Bl. a. kommer när- mare. 1000 skolbarn "från Göteborg "STOCKHOLM. (TT) : "Tidningen. Söndagsnisse-Strix | kommer att upphöra från årsskif- tet, Man har, . enligt vad rédaktö- ren för tidningen uppger, sökt göra full. Han var övertygad k innerst inne, men till sitt yttre på- minde han om én framgångsrik ka- 'pitalist. ''Välklädd 'och disti Etterärt. stark, men det har "blivit dyrbart. att hålla en sådan: tidning vid live.” var Vysjinskij lätt igenkännlig på sina" hornbågade glasögon och den eleganta lilla mustaschen, ' ” Vysjinskij' studerade vid' univer- sitetet : i Kiev"och gjorde lysande framsteg, men i likhet med många av sina jämnåriga drogs han snart in i: den revolutionära : politiken, När han blivit juris doktor for han till Baku där han fortsatte revolu- tionsv heten och blev sekre- på. det asiatiska f det. Även om, flera tecken tyder på att det khåller på att bli ett politiskt något mildare klimat i Europa," är: det inget som antyder! en utveckling i samma riktning i sydöstra "Asien; där endast svaghet står mot "starkt kommunistiskt. tryck." Tvärtom gör alla rapporter till Washington vid handen jatt-det röda trycket" plan” mässigt ökar. De röda infiltrerar ' ffhailand genom att smyga” sig över "gränsen. och formera' femtekolon- ner, i första hand bland Thailands 8 miljoner kinesiska invånare. ; Frå- geställningen. -för. USA blir. då: Är Thailand så motståndskraftigt, att i cet lönar sig' att hjälpa det, bet |”. väpna det . med modern stridsut- ” rustning... och slösa amerikanska skattebetalares pengar på det? Eller terare i sovjetutskottet 1905. . Vid flera tillfällen greps han av dén tsaristiska polisen: och tillbrin- gade. långa tider i fängelse eller landsflykt, Vid, slutet av år 1914 hade han emellertid skaffat sig gott anseende .som advokat i Moskva. När revolutionen kom 1917, tillhör- de han mensjevikflygeln inom. den söcialdemokratiska rörelsen, . vars medlemmar senare antingen absor- berades eller likviderades 'av bol- sjevikerna, År 1920 anslöt sig Vys- jinskij till kommunistpartiet, Sedan steg han snabbt -i graderna — 1925 blev han professor vid Mosk- och "1938, då Vysjinskij i i egenskap av allmän åklagare drog den inters nationella uppmärksamheten till sig, Enbart mellan maj 1937 och februa- ri,1938 uppges drygt 6,000 dödsdo- mar ha avkunnats under denna ak- tion mot fraristående politiker. och diplomater” som anklagades | för mord, förräderi, sabotage och andra brott. . 1937 " invaldes Mysiinskij i högsta sovjet; , « När andra : världsl iget' bröt ut!” inträdde han på dendiplomatiska banan och blev först biträdande ut- rikeskommissarie och utförde en rad krävande 'uppdrag.i olika länders l; huvudstäder, 1944 spelade: han en betydande roll i de hemliga. för- handlingarna med Finland om ett vapenstillestånd, "i ; Vysjinskij deltog i generalfö sam- lingens arbete i New York när det i början av mars 1953 tillkännagavs att Stalin avlidit, Den 7 mars med- delade moskvaradion att Vysjinskij ersatts av Molotov som utrikesmi- Malenkov. . t) ister i va-universitetet och ' 1928 presid högsta" domstolen i samband -med den så" kallade De Sjackty-rätte- gången mot ett femtiotal. personer som anidlagades för kontrarevolu- tionär, verksamhet, Denna process är kanske uppgiften hopplös? .. " |bildade' upptakten till de stora ut- hk Många. bedömare håller före, att rensningsrättegångarna mellan 1936 Under den ommöblering som följ- de i Sovjetunionen utnämndes Vys- jinskij "till sitt lands permånente FN-delegat och till biträdande ut- rikesminister, men han tillhörde in- te längre kommunistpar tiets sty- relse, . Ho ER an H Segura, 'reselivets d : I sådan : motståndare" både "till - repu- biskopen av Sevilla, har efter tjugutre års politiska strider mot " republikens 'regeringar och senare". "mot - 'Franco-diktaturen, tvingats lämna makten. Ärkebisko- pens mäkt var stor i det ärkikatol- ska Spanién,' ibland så stor att re- geringarna : knappast "kunde" tygla en. "Han vär monarkist” och som bliken och till EL Caudillos. dikta- tur.. Efter; den! militära segern över ilrepubliken har ingen enskild' per- son förorsakat den spanske dikta- torn: så många, bekymmer. som denne energiske, orädde öch ytterst reaktionäre' ärkebiskop. Avsättnin- gen . skedde "inte dramatiskt: utan | mera i skymundan. Medan” kardi-: nal Segura uppehöll sig i Rom höås påven hade” "spanska regeringen ut- hämnt monsignore Monreal. till till- förordnad biskop i, Sevilla, visser= ligen utan att kunna, frånta. kardi- nal Segura hans titel, Den nye bi- skopen av Sevilla har, utan dröjs-' mål installerats i sin nya befatt- ning, vilket innebär -att kardinal Segura varken har möjlighet elier rätt att utöva den makt han inne- haft under. snart trettio år. "Han utnämndes till ärkebiskop och kar- dinal av påven Pius XI år 1927, då han var 46 år gammal. : hö tidpunkt strängningar för att förbättra rela- ..Jtionerna till Storbritannien. fientlige ärkebiskopen skulle kallas | till Rom, Den kanoniska rätten: är emellertid ganska oböjlig, > Påven ville inte heller ha någon schism mellan sig och den spanske ärkehi- skopen.' För ' omkring ett år sédan undertecknades emellertid ett nytt konkordat ' mellan' Franco-regerin= gen och Vatikanen och därvid fick Spaniens - . diktator större chanser att utöva påtryckningar' på påven och krävde kardinalens avlägsnän- de.'” Vilket efter mycket hit. och dit:nu också skett”. | Protestanternas s svutno NN » fiende Kardinalärkebiskop, pen Segura blev omtalad if hela” världen på grund av | många ursinniga ' och ettriga” tal] mot protestanterna som av hönvör] betecknades som djävulens bBunds- förvanter på jorden, Det kan inte råda något tvivel om: att: ärkebi- skopen . Segura hatade och hatar!” Pprotestanterna, men . det är lika klart att han tog. till storsläggan mot de' få protestanter som levde i Spanien vid tillfällen, då' han ville skada - Francos internationella' an- seende. - Så inledde ' Segura pro- testantförföljelser-.: precis '”vid- en då . Franco gjorde an- Det- Kardinal Segura " Landsförvisad äv republiken kyrkans och den legitima monar- kins främste stridsman i Spanien, samma var fallet, ' då USA inledde förhandlingar med Franco om a- dans; och krediter. Seguras kamp mot - protestanterna". förefaller så- ledes endast i andra led som” en ved om tron och den inre över- : geringen, Den unga republiken an- och direkta "order att underkasta sig - jeget herravälde Han vägrade år 1931, då S konung Alfons XII störtades, att erkänna den nya republikanska re- såg sig'då tvungen att landsförvisa kyrkans överhuvud. Påven försök< te medla . mellan . kardinalen och den republikahska regeringen, men vägrade "att ge kardinal Segura republikens - lagar, : Påven rådde kardinalen bara att frivilligt avstå från den högsta kyrkliga värdigho- ten, Den 'envise monarkisten ville göra "detta -endast om påven på grund av 'sin höga auktoritet bes fallde det. Segura lämnade Spanien men var ändå landets ärkebiskop. Enligt kyrkans lagar kan en ärke- biskop endast avsättas om han be- gått brott mot kyrkans föreskrif- tering Konflikt med Franco = e Då: Franco år 1936 inledde upp- roret. mot landets legitima .rege- ring, kallade han kardinal Segwa vise -| tid. Pr itförföljelserna var för. honom politiska åtgärder i kampen för monarkin. 4. +: 4 > Franco har nu besegrat den en- li Vatik för .aii- . rn. ee Polisen ta" 'nå"”t i mitt kaffe o -. s .” så jag erkände . DIGNE (TT — —" Reuter) Den 77-irige bonden Gaston Dominicl, som står åtalad för : mordet på den brittiske veten- skapsmannen Drommond och hans familj, anklagade wid måndagens rättegångsförhand= lingar polisen för att ha ”lagt något” i hans kaffe och där- igenom fått honom att erkän- na sig skyldig till mordet. ici reste sig helt drama- tiskt, pekade på Polisintendenten Sebeille och skrek: ”Ni lade nå't i mitt kaffe — inte skulle jag väl annars ha burit mig så dumt åt och erkänt att det var jag som mörda- de Drummonds. Ni visade inget förbarmande, Jag kunde knappast stå på benen — jag fick kaffe, men vad hade ni egentligen lagt i det, eftersom jag bar mig så tokigt åt? Jag fick knappt nå't att äta på hela dagen, och då jag äntligen fick mat på kvällen, var jag så yr I mössan, att jag inte visste vad jag sade. Det var då ni fick mig därhän, att jag . erkände mig skyldig. Se'n förde ni hit mina söner. Ni förmådde Clo- vis att påstå, att mina byxor var täckta med blod och att jag hade dödat tre personer och var fördig att döda än fler,” fa «. Försvarsadvokaten : Pollak: fram- höll därefter att han inte tvivlade på. att Di i efter de Ökad handel -med östblocket kan hindra atomkrig WASHINGTON. (TT = Reuter) En ny västerländsk handelspolis tik som medger ökad handel med östblocket 4 Europa skulle kunna avvärja ett atomkrig och leda tull fredlig sammanlevnad mellan öst och väst, heter det I en rapport från chefen för den amerikanska utlandshjälpen, Harold Stassen, till kongressen vari han stöder de nya handelsprinciperna, Han redogör I rapporten för de invecklade för- handlingar Som förts mellan USA och 14 av dess allierade, däribland Storbritannien och Frankrike, om en revidering av den strategiska kontrollen över eporten från västs staterna. vo L Detta är den femte rapport s som Stassen avgivit om åtgärder I kraft av Battle-lagen. vilken" ger presl- denten » bemyndigande att stoppa amerikansk hjälp till varje land som säljer strategiskt vikuga va=- ror till länder bakom järnridån, De allierades förhandlingar led« de tidigare 1 år till "ett beslut i Paris om att minska antalet ex- portförbj varor av betydelse och att skärpa kontrollen ifråga om, återstående varor förbundslistan, - När de 15 rege- ringarna hade avslutat sina lång- variga överläggningar och slutgil= tigt enats om de internatlonella varuli: gav amerikanska re« > Na sin be inte riktigt kunde: förkla- ra sin bekännelse och att man bor- geringen uttryck åt sin åsikt att både USA:s och. den EA 8 de bortse från Dominicis påstå de om hans kaffe på något sätt ha- de . förgiftats, s :Mendés-France drack whisky FN, NEW YORK (TT — AFP), En välförtjänt styrketår tog sig konseljpresident Mendå-France ef- ter sitt långa anförande på månda- dats i erforderlig grad, heter "än i rapporten, ' Om Paris-beslutet säger Stassen vidare, att'de amerikanska .myn= digheterna vid slutet av somma- ren visserligen inte kunde se till= baka på resultaten av den interno- tionella revidreing med fullständig tillfredsställelse eftersom USA inle uppnått allt vad det önskade men dock i medvetande om. att landets säkerhetskrav. prakfekt toget bett i — det | till gen i "glaset utan whiskyN - : N Det var inte undra ' vå att. Men- dés-France. ansåg sig "behöva något extra uppiggande. Han höll på med var 'dock inte som vanligt mjölk il: Fördelarna med: "Parti. beslutet fär att ett effektivare: kontrollsys= tem skapats för de: för ett poleu= tiellt krig viktiga varorna och stör= re möjligheter åstadkommits för en sitt tal till kl 3 på varpå han sov "några. timmar.' Kl: 7 var han på benen igen tför:att finputsa talet, :som han :framförde utmärkt, med fast och klar stämma: ss v Postkassef folket - Mill ha” skydd imot? rånarna AA ee ' STOCKHOLM ,. so SAR i Postrånet hélet vå i "Saltsjö-] . baden var det femte överfallet mot svenska posttjänstemän:' i: tjänsteut«' övning i år, konstateras 'i "Sv fiktidning. På mindré än sex 'mån der har sådana överfall förekommit i Djursholm," Sundyberg, ,. .Malmöl.9 (två gånger) och så nu i Saltsjöba- ras med andra överfall, utförda mot enskilda personer eller affärsföre- den, Uppräkningen. kan..komplette- | - tvi 4: den allmänna . han= deln meg östblocket" 1-Europäy en utvidgning som. skulle: kunna "tå inflytande på utvecklingen av fred= liga relationer .mellan öst ock våst. Det allra, viktigaste ' resultatet: var kanske att enigheten och. dot fri=. " !villiga' samarbetet mellan de 15 : länderna ränte " förändrats, ' NEAPEL (TT > Reuter), a staden" 'Benevento 1 södra Itallen rasar en' tyfusepideral, och hittills : shar 1,545 fåll. inträffat hland de om- -| kring 50,000 invånarna; De senaste tré veckorna har sjukdomen enligt , inofficiella I öppalfter krävt tio döds= " rise Ra S Religtös litteratur . .. På Svenska kyrkans diakonist tag. Hur har vi i vårt högtståend land kommit i ett sådant' läge? Är relses bokförlag har utkommit bl, a.: " Erie Grönlund: Kyrkan trots allt, det den, under krigstid na bristande respekten för männi- skoliv som orsakat detta skred ned "imot .en allt lägre ållmänmoralisk | nivå- Eller är det seriefigurerna och ilmerna som satt. så starka . realpolitik; Franco och- den spanska katolicismen är värdeful- lare, för påven än en stridbar: är-. kebiskop, Då Francos internatio- nella ställning på grund av allian- sen med USA blivit bättre än nå- fonsin tidigare, fälldes den monar- istiske ärkebiskopen av påven på Francis enträgna tillskyndan, Hi- storien om den spanske ärkebisko- pen är ett mindre men icke desto mindre intressant bidrag vid bedö- mandet av Vatikanens och Franco- Spaniens allmänna politik, . Kanonbåtar sköt japan: "vo trålarei sank ;- TOKIO (TT-AFP) | i Två ” och" "tre sårades då två fiskebåtar på sänktes av icke iden- hem till Spanien, förhoppningen att a av honom få stöd deskriget mot blikaner- na. Franco fick kardinalens. loja- la bjälp så länge det inte blev klart att general Franco föredrog sitt ” inför att lämna plats för monarkins återupprättan- | de. Konflikten mellan ärkebisko- pen och falangen, Francos fascistis- ka militärorganisation, tog snart elakartade former. Falangen kräv- de att katolska kyrkans präster, bi- man. har fastställt på de angripande fartygen. Man tror att angriparna var fartyg till- tifierade .kanonbåtar 30 sjömil sö- der om Tachen utanför Amoy, Res- ten av besättningarna räddades av) andra fiskebåtar. en år srocd. + k utr I betockaar händelsen som olaglig och utan motstycke och säger sig ämna vidta kraftåtgärder så snart spår :i , det uppväxande : släktets imentalitet, att lusten att leva farligt med ens fått en” sådan utbredning? Eller... > - Man kan säkert fråga I i det oänd- liga utan att komma svaret mycket närmare, En sak är dock klar: post- verkets kassatjänstemän har med ens 'kommit i ett läge, som man knappast kan kalla annat än utsatt. I åratal har man bevittnat, hur den alltmer - svällande - penningfloden]- fört med sig ökat ansvar för dessa tjänstemän. Till detta har nu kom- mit 'en risk för den egna säkerheten, som i längden måste bli av allvarligt slag, Här måste uppenbarligen nå- « .Igot göras och på vederbörligt håll "lär man också vara inställd härpå. De åtgärder som på denna område japanska ' fiskare ödadds vidtas är emellertid ännu svåra att bedöma och därtill k att Beträffande den boken kan man bara säga: Tag och lös den! För- fattaren är präst i Norrland och röjer. tydligt, att han både i'yttre och inre mening stått och står i centrum. Hans språk är ibland väl djärvt och i de olika artiklarna rör han vid en hel del ömma punkter både beträffande prästernas upp-= trädande och utförande av sin gär= ning. Den kritik, som ofta höres, anser han i de flesta fall berätti- gad, däribland mot de långa verb= formerna: skola, bliva, vara etc, De ser på allt 'annat i kyrkan,” men inte på, sina åhörare 0. & v. Var och en har mycket stt lära av den« na boks innehåll, - .« Signe Frostin: En zwluflickas väg. Poken. bygger på minnen från cem tid, då förf. själv tjänstgjorde som kyrkans missionär i Sydafrika. Vi får följa zuluflickans väg ut I den hedniska omgivningen, där hon kar att bära vittnesbörd. Vi har , alla mycket att lära av Eusisiwas karap >och seger. Hennes liknelse om rost i vattenrören vid semina= riet kan tillämpas på dem, som vill tiäna Gud, men hindras av Jättja och hela frågekomplexet om postver- kets beredskapsåtgärder till skydd mot brottsliga förehavanden av na- turliga skäl inte lämpar sig för Df- fentlig " diskussion. Vad 'som dock utan vidare borde vara klart är postverkets skyldighet att på lämp- ligt sätt intressera sig för de ver- har att ta för- de den kö - föll i kampen mot den legala rege- ringen. Men kardinal. Segura väg- rade, .- Franco försökte hos påve- stolen utverka att den stridbare och mot Franco-regimen alltmera skopar - och -själva ärkebiskopen |. i : skulle välsigna ”martyrerna” som. bliken. Vv bar be under det. treåriga inbördeskriget | Den Å k ordrat alla japanska fiskebåtar som befinner sig i närheten -av FTachen att omedelbart lämna des- sa farvatten, 42 fiskebåtar uppges sta stölen. Postfunktionärerna har kets tjänstemän som i dessa ofta li, sårbarhet, omsorg om egen ära och rätt mm. m. Einar Odhner: Religionens och kysckans ord I språklig och historisk = ; balysning omfattar ord, som på oli- ka sätt tillhör det religiösa livet, närmast och främst kristendomer, len kristna kyrkan och försarn+ lingen i dess olika grenar. De, som , te kar råd elier enledning att ” skaffa sig ett av de större uppslags- verken, har | här en billig och utför= äg de visat sig vuxen och meå berömvärt mod gjort vad de kunnat för att omintetgöra den brottsliga attacken. Det är på sin plats att verket i enskilda falien ger för sin erkänsla och detta på ett sätt som står i ett: någorlunda rimligt förbållssde till vad tjänster cperera i området, . männen picatcsal. . ”Ute och hemma” är Tidning för svenskt sjöfolk. Siömansvården ver på Kojlekter och andra frivilli- ga gåvor. Ett försök i denna rikt- ning är ”Ute och hemma', Därför kan men oreserverat rekommende- ra denna tidring bland. alla julpu=, tremor Mån gör det så mycket sar £0m den beträffande innebåll Flest sydhallän ningar: når Ni b med. en. gjunöns 1 il. Er a AA AARDsA TYyTTevi Laholms Tidning - ortens tidning e Lä vi s yfus i Italien oe .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.