XN " ——— Na ———" . SA yerrevYrvYFPEIYPYYYYEYYYTYTYEFETIY TY TFT vyrerYY erestYtrrt vrereyvreryvtT vyv ” i a Tryvr Tyev ” . ” vereeeeeeereeereeryev ” K | | trrvrv?Y a prvvY rv vrrr | YYY Tryryr? LAMOT ME, TIDNING - Aväl på ätdre kartor som på S en nyare atlas påvälfar KA man här och svar ortnamn, som minner om svenska insatser ej blott på den geografiska forsk- ningens område utan. även inom iltiken. tyg och örlogsskepp förtöjer sålunda vid Dikson Harbour och genoro plöjer Nordensktölds hav, medan Dalénfyren bilxtrar på Kap Linné såsom den nordligaste fyrbåken på Jorden. 1 de antarktiska regio- erna Jand tanken osökt tillbaka till ti den kort efter sekelskiftet, då den svenske regenten på uppmaning av stormakterna uppträdde som skiljedomare 1 Samoakonflikten. : 24 Andra namn, som direkt anknyter ”ull Sveriges insatser I historien, är Gustavia, staden på &t Bar thélemy 4 den västindiska ärkipe lagen, vilken ö på Gustav III:s tid: för tre generationer framåt till fördes . Sverige, fortet Kristina 1 Delaware, som ' anlades för att teder namnet Oskar II:s 2 Guineakolonins undergång, enär n avied redan sommaren 1652. örst efter långvariga och mycket "pet ersätta de svenska delägarna, 2 ..som . hotats med en” fullständig ruin vid ” afrikanska: koloni, "774 CA -Déssa "' händelser måste betrak- -tas mot bakgrunden av' då gällan- de den och den ständigt växlande , konstellationen staterna emellan!” Den svehska kolonin på ”' Afrikas ford med dess stora möj- ligheter--' gick” förlorad under ett .tidsskede; .. då kåperiet hörde till Å ingen 'och ”komi la och, : maritima ” fribytare ej blott uppträdde' som” ”svarta” hämnare” i västindiska farvatten utan även = « hemsökte. färdevägarna "runt den Guldkusten '.'<-"' svarta kontinenten. "Det var:'sär- : "+ skilt. vid ' Azorerria,: samlingsplat- sen för,séglare från väster; fiorr och söder, som pirater och- kapare som stödjepunkt bortom - turade :på 'sitt byte, och' dessa om: trygga de. gena 1 den kastellet kanska Gulneakusten. samt 4 ” hya världen, Detta fäs- te anlades kort efter det' svensk. afrikanska handelskompaniets'till- komst för 300 år Bedän= De hän-' delser, som stod 1 samband med uppkomsten av den forna svenska ” | kolonin 1 Atrika, utgör ett viktigt = ' men ofta nästan helt och hållet /"" bortglömt. kapitel '1' Nordens hl storla, rrerf nat ol Utrorskandet av” vär Y 0 Karlsborg på den afri. ;” ständigheter ',' lade " oöverstigliga hinder i vägen för ett fredligt han- dess forna ”afrikariska koloni." I början bade de europeiska sj fararna. blott behövt medtaga tyg- "", stycken och glaspärlor 'för att med - deras . tillhjälp ”förvärva”” stora” ": mängder ' afrikanska » bytesvaror, v. men Louis de Geer hade även lå MN . tit alster. av den växande: svenska Vv - 9. s-järnindustrin våndra över till 'de | svartas « land. ;.F gengäld erhölls söder tog sin början redan i forn. : tiden och tortsattes steg för steg ' undor: medeltiden, " men det är oalikert, hur långt 1 'verklighetenr fenicier, ' araber och kenucser kommit under sina försök att kringsegla Afrika. : Vi bar säker kännedom 'om upptä 'dernas verkliga förlopp ' först från. den portugisiske sjöfararpringen” Hen: rik" Sjöfararense ' dagar, då det västafrikanska. kustbiltet begynte Iindragas I den gryende värlushan- " detn. ' Bakom Afrikas yttersta: ut-- språng 1 väster, Bom med tänke på den grönskande naturen där fält namnet Kåp Verde, gravlades medeltiden och föddes den nya tidsäldern, säger den ryktbare gevgraten Sophus Iuge, Det är emellertid att märka, att de por. tugisiska upptäcktsfärderna, som Jeut ull ständiga förskjuthingar av kunskapens gränsmärken på-bin' sldan Kap Verde, något avmatta des, då fartygen från Lissabon redd nådde fram Hill Pepparkus- ton och Elfenbenskusten med ät: följande vinster genom förvärv av de varor, etter vilka de bägge" strandområdena ' fått sina namn: Färdernä utvidgades efterhand till Guldkuster och Sluvkusten, vurefs ter avståndet Inte var så långt till Xongoflodens "mynning, 'Så följ de upptäckten av Cabo Tormento- "50, "dön stormiga udden", som med: tanke på de uppdykande nya möj. digheterna att på en direkt väg nå fram Ull, pepparns och "pärlornas rike, Godahoppsudden.” Då det sexton- de seklet ringdes in över världen, knöts ett fast handelsnät trån Eu- ropa till samtliga kontinenter från- sett den då ännu oupptäckta min sta världsdelen, Australleh, : Det var den sålunda iscensätta kom. mersiela penetratlonen av. de vinstgivande västälrikanska. kust: ” områdena med deras rika. uppläp: der, som stimulerade Sveriges sty. Tesmäön att för jämnt 309 är sedan grunda det svensk-afrikanska säll. skapet. som därmed ställdes vid sidan av det redan verksamma områdena till. Norden, i.e ä a sn ok Indien, snart omdöptes till | få besittning, + elfenben ' och guldstoff samt: tro- . So .-piskasvaror såsom hötter och ma- orda ta VE «..+ hognyträ. Senare ; utvanns även ess Inträde 1 trettioåriga Kriget; | bomull ..och -kautschuk "från 'de Smdft alorde sig Louls de Geer upphlomstrande”., västafrikanska känd: som ' en' målmedveten .och'| Pläntagerna ”; och ' skogarna, där driftig -Industriman,' söm ' under” ävenskakaoträdet -skulle trivas li lade sig handeln. med' spannmål, | ka bra-som”i sitt sydamerikanska sält och järn. Till hans djärvaste | stamland .kom, att: palmy: projekt hörde ” planen..' på en” Fe svensk-afrikansk koloni med åtföl- Jande utbyte av varor och öppnan- det av portarna för en stegrad Im. port av produkter från ekvatorial- Sommaren 1650 började svenska handelsfartyg plöja Atlanten med ' stäven vänd åt söder... De styrde. in i Gulneabukten och ahkrade vid ; Cabo Corso, som t dag benämnes Cape Coast Castla och står under brittisk flagga, Rostockaren, Herr... "fik Carloffer "Hade "på" gynnsam. I I här anlädes nu: två faktorler samt ett par min. dré befästningsverk, varefter. man uppförde "ett . respektingivande” kastell; som efter Karl X Gustavs tronbestigning ; benämndes. Karls. borg. "Den lilla svenska kolonin - på Guldkusten blev snart en bety- delsefull bricka 1 det pölltiska 'spe. . gets kapital.” Han upplevde icke AN för lycka . "det under Karl XI:s tid att förmå, 2 Åt holländarna” att med 'halva belop . : förlusten av Sveriges ” delsutbyte' ” mellan” Sverige " och" rapalmens - löv och frukter sant” ved bidrog med beståndsdelar till hundratals 'varualster: ' Visserli- gen tedde sig Guineiområdet vid första anblicken som en ogästvän- lig, men” bortom densamma utbredde sig ett vidsträckt landskap, med; "hart ” när 'outtömliga råvarutill- gångar av de mest skiftande slag. Samtliga ' europeiska: kolonialmak- ter 'syries ha deitagit i dragkam- pen om detta område, där de sven ska färgerna en gång vajat över skansar-och kastell... Danskar och hofländare: följdes av erigelsmän och frarismän; vilkas ställning tid- vis hotades av bäde spanjorer och portugiser, vartill” kom den unga gska, ko som i sin tur avlöstes av det tidi- gare tyska.kejsärriket med dess -fästen: Togo och Kamérum. : För. jämnt ett sekel sedäf förvärvade britterna ! de' sista "danska -besitt- ningarna inom Guineaområdet; och. snart . övergav .. även holländarna dessa trakter, där Khårideln under. ställdes. Nigerkompaniet. För ett halvsekel , sedan övertog därefter den engelska :kronan, dess tilltrass. lade affärer, och" kort därpå -sam- manslogs övre och nedre Nigeria tillv ; en. enda -brittisk' kronkoloni, som: ställdes” vid: sidan "om Guld- kusten. såsom! likställd brittisk ko- --lonialbas. .. Vid sidan-om Sydafri. ka med. hälften av världens guld 'och .. Rhodesia, varifrån en gång fläck och ödslig kustgördel, | | Infödingar från de trakter, skatter, gäller Guldkusten som den som ursprungligen koloniserades av svenskar ek å tillgång I våra dagar. främsta pr av ler. på Afrikas mark, "Mången. nordbo drives alltjämt såsom genom en magisk tjusnings- Kraft till de svartas världsdel, där hän ”ofta' nära/ nog bokstavligen "fångas. t nernas-« fjättrar och stundom 1'växånde välstånd fram- lever sina 'dagar för att sluta dem under; palmyrapalmernas. valv. Den” tid "är förbi, då elfenbenet gällde såsom 'eri av: Afrikas lättast tillgängliga ; och" rikligast ' före . kormrnande > exportartiklar, men det ;som . nu '"erhälles, kan i regel blott vinnas med tillhjälp av det s.k: svarta elfenbenet; negrernas - arbetskraft. . Tack: vare negrernas förmåga att under segt mötstånd möt: ! det. tropiska. klimatets..på- frestnihgar forsla. och frakta oli kd;slag av: alster. och produkter. "från "det inre av' världsdelen ner till. kusterna, har. nämligen -hanr déln på Afrika "blivit: lönande för" dé europeiska folken, ' Denna' neg- rernas' arbetskraft gav. på sin tid upphov:åt'den förkastliga handeln med :z-människor, - som -stämplats "som ” ”Afrikas", förbanbelse” - och 4 st. utgått "från Senegal och med Västindien och Mis- sisippistaterna 'som nål. Negerim- migrationen i. USA framkallade ett ay de. största socialpolitiska" pro- blem,: varmed. vår tid har att brot- -kung. Salomo; ; > temperaturen tas: Vad hegrerna kän åstadkomma söm 'städsbyggare och banbrytare för Handeln, ses. kanske 'bäst av inge om der : västafri 'kaliska:, negerrepubliken . Liberia på. den forna Pepparkuster. Dess vapen företer såsom '”tålande sym- ” boler-en' palin och "en" plog: samt er tremastare och "därvid, främst från Guld- sten, , Den: soch ”. en förefintlig xelverkan .. mellan heta passad- let mellan" Sverige och'Danmärk, Danska örlögsmän lyckades: näm: ligen: bemäktiga . sig de svenska forten under det händelserika: ti- devarv, då tåget över. Bält och-den svenska belägringen : av: Köpen. | hamn satte sin prägel. på utveck- |: lingen I Norden. : Vid fredsunder- - handlingarna i den danska huvud: staden bestämdes slutligen 1660, att Danmark skulle återlämna den ockuperade kolonin vid Cabo Cor, s0,' vilket även' skeddé, men ome- delbart efteråt blandade sig hol "ändarna 4 leken och kapade de Svenska fartyg, som befann sig på väg till Guldkusten, - Deras triumf blev dock Icke. av någon "längre varaktighet, ty inom loppet av tre år tog: engelsmännen det forna svenska Afrikakastellet Karlsborg Sina. militära: och ind glietsdebatten 'Ering hel- I . brägdagörare: har ibland ock- så skymtat namnet” på en äavenska hand P rden nya världen, vr Initiativtagare till den svenska (Alrikahandem var: Nordens mest framgångsrike aftärsman under den nyare tiden, v i | Mynt, des k. guineas eller ”ginis, sléna trtumfer firade brit. |: terna med att använda en det avt det från Guineakusten .hemförda guldet för prägling av sina guld. » Svensk undérgörare: Fredrik August Boltaiuss..+ 77 "+" Boitzius, som var född 1. Värm. | lad 1836, verkadå fört som gärd- farihandlare men" "efter" att på som första. gången kom i handeln Luuts de Geer, Han hade genom Yapenteveranser till Gustav ' [1 Adulfs armöer på ett tidigt sta- dlum kommit I kontakt med Sve rge, dit han inflyttade kort före 1663 och är tjuguen shil- ling, ie 1860-talet Ka” genomgått -en rell- gös kris, började han bota sjuka. Någon medicinsk: utbildning "hade han inte och hans helbrägdagörel- Louts de Geer hade av egna me del insatt omkring fem sjättedetar av dej svensk-afrikanska företa. ser är inte bestyrkta av tenskapen, ' : Många "slängde ”vis- serligen . 1.” upphetsningen /sina kryckor" — "därom vittnar bl. a. den samling kryckor .som Karl stads museum har — men mänga blév säkerligen tvungna att så småningom : börja ” använda dem igeb. ”Boltzius lärde" att. synden var aya sjukdomars orsak. ; Kun. de synden bara bläsas bort, skulle sjukdomarna försvinna” Som endå ' han ”svette dukar” — näsdukar som :fuktats med svett från Boltzius panna '— och han lär ha fått bortemot 30.000 brev med begäran om dylika du- kar. ”' Hans rykte gick vida och ' breven kom från många Jänder. Han saknade inte anhängare bland högt. : uppsatta — samhällsmedlem- mar, 'Detta kom till synes bl. a. . genom telegrammen på hans 70- ärsdag och själv pästod Boltzius, att han varit hos ingen mindre än 'j dfottning Sophia. Har lär aldrig hä tagit betalt för sina helbrägda- görelser. Under ett besök t Stock- | holm 1910 blev-Boltzius överkörd . d den. åv -: en + bil.> Hjärnblödning, till- stötte och hän dog efter en tid.” 7. Tidningarna ” ägnade stört in- trésse'ät Boltzius och hans "verk: samitiét..i En av de: skildringdr, 'sorh finns av Boltzids, har ingen mindre än: Gustaf Fröding till för fattarg. "I Kallstads"Tidningén för september ', 1887 »- skildrar, Fröding, till" synes. inycket opar: tiskt och objektivt ett' besök hos BoItzius.." song een or " Fröding träffade Boltzlus "i en gård i hemmanet Rud, ett äv de största 1 Grava socken”, där Bolt zius just då befann sig. På går- den satt och stod en mängd hjälp- '].Boltzius,» yttre.x 'Fröding "ger : föl förelsevis höga: afrikas kanske största nattonar | Från "alla delar av jorden styr lastångare in i Guineabukten, där nollmeridianen skär ekvatorn, för att förtöja vid Lagos och. åccras hamnar. 'De återvänder med sto. ra mängder kakaobönor, som: se- dan röstas och mates. 1 choklad- fabrikerna. ' Kakaoträden har. till stör del planteråts och ansats av svarta infödingar, .'alltså. av. de niggrer, som fätt sitt hamn efter Nigerfloden, och dessa träds pro- dukter , har sedan. medfört bety- dande inkomster för: affärshusen 1 avnämarländerna. : Här synes rå- da ett säreget förhållande av väx- elverkan mellan blod och guld. "1 närvarande”. stund ' förfogar britterna över två femtedelar av Afrika, vars jord sålunda till stor del 'räknäs' till det brittiska sam- väldet," medan 'Frankrike' behär- skar en dryg tredjedel av den atri- kanska : kontinentens areal... Den Onsdagen d. rätthålter ” här ' trikolorens makt. ställning vid sidan av Union Jack, ",.- + Betgien - och Portugal förfogar - vardera över. ätta procent. av de - svartas världsdel, där även” Spa- nien är delägare med ett omfång . av en dryg procent, vartill kom- mer det etiopiska kejsarriket med en yta, som med det dubbla över- stiger Sveriges areal, . Svenskarna ; > har även under den. nyaste tiden medverkat vid ' utforskandet av l den afrikanska kontinenten och . + detta särskilt då det gällde att lö: . se sa dess invecklade flodproblem. bos N Deras tekniska kunskaper . har flerstädes + varit till. gagn för. .- st .världsdelens . utveckling såsom i. :: ov fråga om brytningen .av mangan: - malmen . 1 Västafrika med dess : höga vulkankedja, , Kamérunber- gen, samt även vid elektrifiering." en av kustzonen kring Guineabuk-- ten, där järnvägslinjer byggts och: a dragits vidare 1 fiktning mot de ' orter, som. uppkallats eftér Le: ' vingstone och Stanley öch till den ryktbarä - balkbron över Victoria- franska ': främlingslegionen - upp: sökände' av olika åldrar och kön, Somliga”. var. lytta; andra blinda och åndra äter krymplingar, ”Man kände sig tryckt till. sinnes vid åsyhen av allt detta elände”, skri. ver. Fröding.. På 'gärdstrappan stöd.'en ung flicka 'och sjöng till gitarr: ', 1" sängen stämde de på garden” församlade in. . Efter en stund visade sig Boltzius på trap- pan "red. en väldig bibel i handen. På uppmaning 'av Boltzius sjöng menigheten en av de sångerthan själv diktat, 25 so TS "1 Karlstads-Tidningens'”;' utsände tycks" ha ; blivit" imponerad : av jande, undérgöraren: Hans: anletsdrag äro ingalunda frånstötande — en: dasti sällsamma,” Hans: panna : är utvecklad och: uttrycksfull; näsan välformad: och: de' övriga anlets dragen äro, oi ock 'oregelbundna, dock" särdeles" karakteristiska. . De smä "djupt: liggande ögonen hava ett "obestämt, -— underligt "uttryck och 'över-'hela det 'svartmuskiga ansiktet -vilar ett halvt vemodigt grubblande, ' halvt barnslig stäm ning.:; Det är , med andra ord ett huvud; som man icke glömmer så Som talare imponerade däremot , inte Boltzius, på Fröding.” Sedäti sängen ' slutåt 'slog : Boltzlus upp sin: bibel och "läste några av: de "som "Handlar öm ”Jesu' underverk. . Därpå: höll . Boltzius | ett föredrag, där han sökte bringa |-dessa "bibelställen' i” sammanhang. med ' sina egha underverk. gjörde, tydligen flera försök”; be rättar. Fröding, ””att åstadkorima en” säntrmanhängånde utveckling av ämnet, ” Men det brast itu för honom: . Det héla blöv en förvir- tad , villervalla "med" oupphörliga "Han" > | upprepningar av, bibelspråken och korta osammanhängande berättel sér » 'om. hans e erfarenheter. som agörare, , Alltsomoftast kom .han härvid fram med sina förnäma bekantskaper — barones- san den och grevinnan den, "Ar det tcke ett märkvärdigt bevis på Guds. unlerbara « vägar; att Jag, som först endast, gick omkring 1 stugorna hos fattigt folk, en gång skulle: komma :att gå ut och in fos:.de' förnäma. ” Jag har varit sä högt; så bögt att jag icke er gäng kan säga det', utbrast han en: gähg 'och alltemellanät kom han tillbakå till samma ämne; Det tät rönekågen som öm han härige- nofa "ville impönera på sina ähö- rare, men alltsammans kom fram så" barnsligt naivt'att'man icke 4 3 . vr . « Örn . NS Jas > | ger! ” . ; 5 N ”Y - sons - . ' + [ i , M - = . Ana on + i . t « + oo 4. NRRNTITTERSSI - . , mv - Et beta BA Fu se H VV a | etter'”"det andra" togs fram: och ”: | Fröding "stra intryck av Boltztus a fallet, kunde misstänka att någön beräk. .'.". ning låg, bakom.” | ot ör - Efter föredraget "följde en upp: roses visning av - dem, Boltzlus gjort" «öv = helbrägda, . Först berättade en : norsk blind flicka, att,hör tidi > gare endast sett ”lyseb” och ”vin- duet”, men nu kunde hon se ällå” slags föremål, - Då man höll fram en del saker för att pröva henne, kunde ”hom verkligen; skilja .en pennkniv ' från en tändsticksask och :” en”, mössa från en näsduk, ”Hon säg mycket lycklig ut", kon staterar.: Fröding, ”och de' andra : betraktade varandra med triurife- rände'” blickår.”... Det, ena fallet förevisades, : Slutligen kom" man : , : till. det; allra , märkligaste, :- Det - var en kvinna som tappat ögat, , eller' som hon själv uttryckte det: ” "ögat hade. fallit ut”, 1 stället för "det förlorade" ögat hade, ett nytt nu börjat växa ut: , Ögat lik. I nade "verkligen 'ett. till hälften. ut- 'vecklat öga, ”men”, tillägger Frös- ' ding, ”mig foreföll det som om det : andra, ögat var' alldeles likadant.” "sh Kvinnan." fick" genomgå «några '. | prov.'; Man tog fram en hatt.och + .' frågade henne vad det vars, Kvin=.> = ss: nan svarade: ”svart”.. På frågan vad slags föremål det var,-kunde .- : hon däremot :inte 'svara:v-Då vär. de. råan > hatten.: hastigt ' några Bänger "och kvinnan utbrast: ”Ah, en "hatt! ; Efter.seansen träffa- de Fröding e3 person; som hade :' haft tillfälle iaktta ögat alltsedan "' kvinnan kom till Boltzius,. Den.' ' ne, person" påstod att ingen för ' bättring — skett. '”Kvinnan ser ' "- ingenting - alls, men: hjälper. sig > fram "genom" sin - livliga, fantasi och ”" genom". gissning... För det . mésta gissar hoh också galet.” » Avslutningsvis ” sarimanfattar och "av dem ' som 'samiljats' kring bonom på hemmanet Rud 'så här: ”- ”Över det församlade folket vila. de emellertid 'nägot trohjärtat och fromt, som gjorde ett gott Intryck, Mari kunde icke annat är" känna -' £lg vänligt stämd mot dessa upp- riktiga och ivriga manniskor, ehu-'.s . rU man hade en ständig känsla'av : att 'man. befann sig mitt uppe 1 något nervöst och, överretat. Och. > Boltzius själv föreföll att vara en ärlig man, som tror på sin sak, Av personer som känna honom = -” närmare har jag också alltid hört honom skildras såsom en Upprik- tig och. välmenande, men nägot enfaldig man.” tv : ”o, Eune Gunnarsson De
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.