Mearka Bygdens förstå tempelmurar byggdes på hednisk kultplats NYTT TR TS Lördagen. 27. november 1954, FÄDERNAS KYRKA >. KÄRAST BLAND 'SA MFUND PA JORDEN. hur träffande har han inte oeså för hembygden. Kyrkan :Jubilerar. Första söndu gen «2 "" Hur mycket ligger det into i psalmistens ord och :" inte bara för kyrkan utan dess lära utan kanske ock- >. Mens" äldsta tider. varit en. central och samlande Plats, vilket man inte minst erinras om då en kyrka ryds 'kyrka : 100-årsdagen — första adventssöndagen ; 18341 vig rna kö Yrerv YYVYT ITV ww MH . sä IN PYY PAY ner mr rr ert rnn torr ee : ” i Vv: sx - . Ä . , : - et + s - . » - """ UAHOLMS"” TIDNING " : pot "ergo ls o i Båt tacksåmhetsskuld tin” . honom, ” ydskyrkat I SVERIGES” LAND; ' tolkat människans känsla . har ända sedan kristendo- | oo i advent passerar Marka- dan den "gamla 1400-talskyrkan tre är tidigare öde- ”.. lagts av en åskbrand och byggd på gammal hednisk artikel... os S SIDA Markaryds - församling första söndagen i' advent firar gudstjänst i sin kyrka så är det med både tacksamhet. och glädje man firar denna högtidlighet. Hundra år har nämligen då för- flutit sedan - den ' första guds- tjänsten hölls i den nya kyrkan. Kyrkan var visserligen inte fär- dig vad inredningen beträffar 'så man ordnade med provisoriska sittplatser så gott det lät sig göra och de, besökare, som inte kunde få sittplatser fick ståen- de deltaga i gudstjänsten. Första: adventsöndagen 1854 var en stor högtidsdag för Mar- karyds församling. Artal av mö- dor och försakelser hade då krönts med framgång och kyr- kobygget hade då nått. så långt att man kunde samlas” till guds- tjänst i den nya kyrkan . Markaryds ” första ” kyrka "troligen tr. 10—1100-talet "Markaryds geografiska läge som Sveriges" utpost mot söder och väster ända fram till freden 1658, kar bidragit till att skapa en särpräglad utveckling på o- lika områden inom församlingen. Över dess älö:ta historia har ti- i historiens dunkel. Om Markaryds kyrk-historia be-.' rättar Josua Pettersson här nedan i en intressant ingens nya kyrka — se- den allra äldsta —xtroligen offergrund — förlorar sig ' endet - över alla Nordens kristna församlingar men snart kom Markaryd ” att | tillhöra' Skara Stift. Ar 1157 överfördes Marka- ryds församling till Linköpings stift och tillhörde detta' fram till 1555 då församlingen överfördes till Växjö stift.. Som bekant var det "den romersk-katolska läran som först predikades i vårt land. Det var inte bara kyrkor som byggdes utan även kloster. Ny- dala kloster i Småland var må- hända det kloster som övade det starkaste inflytandet . i denna bygd. Det anlades redan 1143 och erhöll — donationer bl. a. från Öckershult. 'i' Hinneryd och i Skeen ägde munkarna det gi- vande ålfisket. Markarydspräst med på ' . Uppsala möte 1693 I "Några århundranden gick utan stora förändringar i kyrkligt av- seende. I Tyskland började dock brytningar med påvekyrkan göra sig gällande och i Martin Luther fick dessa 'strömningar sin pba- nérförare. ml Hur kyrkoherde Jöns Perssön i Markaryd, som var kyrkoherde i församli i inte mindre än den "lagt en ränglig slöja och vid Viken tld kristeh- domen. först. vann insteg och vem som först predikade den kristna lära saknar vi all känne- dom och inte heller, känner vi till hur bygden såg ut på den ti- den. De källor, som står till vårt förfogande äro "nämligen ytter- ligt få. Visst skulle def' varit mycket intressant att. veta på vilka vägar: det krisna budska- pet - vann insteg- di. Markaryd ' Möjligen har någon missionär hällit predikan här på sin väg norrut i landet. -— Kanske nå- gon dansk scm utsträckt sina resor till Markaryd och predikat den kristna läran. Troligt är ock- så att vikingar från denna trakt rest till främmande länder och där kommit 'i' beröring med kristendomen och fört kristna . människor med sig till hembyg- den och att dessa har” fått för- bereda marken för kristendomen, När den första kyrkan bygg- des 'eller hur den såg ut, därom saknar vi kännedom. Troligen har det varit på 10—1100-talet. Vi vet inte heller om den första kyrkan låg på samma plats som den nuvarande även om vi har anledning att förmoda att så va- rit fallet. "Kanske har det här funnits någon hednisk kultplats och den första kristna kyrkan uppförts på denna. Spänningen mellan det gamla och nya har säkerligen varlt hård och även 4 Markaryd-bygden går sägner om hur jättarna försökte kasta sten och förstöra de kristnas kyrka, Bå t, ex, pekar man än I dag på en sten i Tänneryds by, som det påstås att. en jätte £ Hinneryd kastat mot Markaryds kyrka. - Under den första kristna tiden hade biskopen i Lund överinse- 50 år 1536—1586 till en början ställde 'sig till" den lutherska lä- ran, vet vi inte. Troligt är att han på ett tidigt stadium fick kännedom om den, genom de många långväga resandena, som gästade hans tjäll i Ulvsbäck. Hans "brorson Petrus Erlandi blev hans efterträdare och han var med om' att skriva under Uppsala mötes beslut 1693. 1400-talskyrka härjad ” vid åskslag Hur länge den första kyrkan användes vet man inte men en del forskare anser att en ny kyr- ka byggdes på 1400-talet som sedan stod kvar tills att den brann ner genom åskeld den 21 maj 1851. Det finns däremot andra som vill göra gällande att kyrkan var av betydligt yngre datum. Den gamla kyrkan var mycket liten, inte ”mer än 40 al- nar lång och 13 alnar bred samt 13 alnar hög i valvet, Koret var 9 alnar i fyrkant. Tornet skulle ha uppförts under 1700-talet. Även sakristian härstammar från detta århundrande. Bland inven- tarierna i den gamla kyrkan fanns bl. a. ett värdefullt altar- skåp och en altartavla, Dessa gkulle enligt Rågberg tillverkats redan under påvettden, : Altarskåpet hade: följande bil- der; Sankta Dorothea med kro- na på huvudet och en korg 'på högra armen, Sanktå Staphan mössa på huvudet och en kvarn- sten på vänstra .armen, Sankta Prita med krona på huvudet hållande vänstra handen" på en polspets, Sankta. Johannes med lurvigt hår, bart huvud .och en FFrITYTIYY förgylld kalk 'i vänster O-årsj Tarkaryds ky hand. I -kalken ligger: en' orm” med hu: vudet på bredden; K, Björn 'ad|' Haugel 980 .med” krona på 'hu: vudet, spira i högra handen" och ett rökelsekar i den vänstra samt under. fötterna en drake'.med krönt människohuvud på vilken han. står 1. strumplästen ..utan skor, Jungfru Maria med kronå på huvudet med Josef på högra sidan och en änglakör 'runt om- kring. Sankt Olof 90 med krona på huvudet, ett svärd i den högra och en spira i den vänstra han- den, Sankta Catharina med svär- det i handen och krona:på huvu- det, Sankt :Johannes -Babtista, barfotad med en 'bok i händerna På : vilken ligger ett lamm, Sankta Barbara med en drake under fötterna och en krona på:huvu: det, Sankt Sigfrid med biskops- mössa i högra handen och en stav i den vänstra, ett ämbar uti vilket tre huvuden ligger. Under allt detta finnes en' bild av. den heliga nattvardens; instiftande, Altarskåpet invigdes 1526 - sam- band med ' visitation av biskop Brask. Denne skulle 'för sitt be- svär ha en gill oxe att levereras nästkommande Olsmässa.f Kyrko- värdar var Jöns Persson i Holma och Tuve i Haghult; Sedan gamla kyrkan brunnit ner den 21 maj 1851 stod församlingen utan kyr- ka. Det var en sorgens dag: för församlingen "då: deras, gamla tempel med alla dess minnen för: stördes genom" eld. ” Här” hade av sina krigare "mottagit :natt- varden ur sin fältpräst” Haqvin' Spegels hand före:fälttåget mot danskarna. Men det var inté”en- bart ljusa” minnen -'utan' även minnen från ofärdsår, då kyrkan vandaliserades och användes söm stall 'och 10 gement. åt krigsfol- ket. Men hävderna förmäler 'ock-' så hur man repareradé sin' kyrs Carl XI tillsammans : med -. flera > - rka, Exteriör. > + Sa "> Nitisk pastor satte i i igång kyrkbygget . . Prosten Lars Daniel, 'Tholander var vid tiden för. kyrkans. brand församlingens kyrkoherde, . Han var född 1783 och således åren kommen, 1; många: avseen- den" var han långt före" bin tid och "följde . med vaken blick allt vad som rörde, sig i tiden. Bl. a, verkade han ”Thycket för nykter- het' och bildade. redan: 1840 ”en nykterhetsförening som fick "så stor anslutning och redan efter några år. häde 263 medlemmar, Någon - kraftnatur tycks” han dock inte ha varit och det blev hans ämbetsbiträde som fick ut- föra det huvudsakliga ' arbetet för att få igång kyrkbygget. ;- Vid denna tid kom! en "ung. nitisk pastor : vid. namn" "Karl: Magnus Svensson ' som ' ämbetsbiträde åt prosten. Han var född i Furuby 1820 och således en man i sina bästa år. Han” brann äv. hän- förelse : över. att..få..tjäna den Herre ” varbt han vigt stt liv. Rästlöst ; arbetade » han "och sökte folk'1 deras he domen i; lekstugorna. d rättas om”: honom : att han i via sådana tillfällen kunde, gå fram och lägga sin hand över strängar- na. på spelmannens fiol 'öch hålla väldiga ”väckelsepredikningar för de” församlade; Följdeh blev ock- så ett andligt uppvakn . Under. hans ledning köm, kyr! bygget igång :efter. mycket, fö arbete och : till : byggnadsdirek-, tion-valdes Karl Svensson;.Veka- boda; Andreas ' Månsson; Harp- holma, Gunne Svensson, Böshult, Johanes Svensson, - ”Koddeböke, Johannnes = Nilsson, '"Fägerhult, och. Sven Johusson;' Västra Hags hult., Det blev-ordf. Karl Svens- Strax efter det att kyrkan blivit färdigbygga dog han och fick sin grav intill den kyrka varpå han lagt ner så mycket arbete: Så länge arbetet med kyrko- : bygget pågick steg pastor Svens- son upp kl. fyra varje morgon för att gå til kyrkan 'och hålla morgonbön "före arbetets början, förhållanden ”: raskt undan >och första adventsöndagen 1854 kun- rum 'i den nya kyrkan... Pastor Svensson höll en. predikan, som åter kunde samlas. under kyr- kans hade kyrkan. kostat 40.000: riks- daler: . i ' uppförande | men. nära hälften härav. eller. 18.200 riks- daler håde uttagits i dagsverken. De, som" arbetade vid kyrkobyg- get, erhöll in natura iy; mark bröd” -och' 1' stofsill.” 10.000" riks- daler beköstades' av "församlingen och -'10.000 erhölls 747 st Kyrkans invändiga” ma X17,8. meter och: lär |ha' 1.250 sittplatser.” En bidragande 'örsak till att kyrkan byggdes 'så stor var nog den” genomgripande väckelse, som under" denna”"tid gick" fram över församlingen. Pastör : Svensson flyttade. från församlingen sedan kyrkan. bli- vit färdig och tillträdde..en kom- ministertjänst :i z- Kånna, »,:Han &terbördades : dock som, kyrko- herde : tll "Markaryd ”1874.:.men stannade inte mer än fem år var- efter. han «:blev kyrkoherde” i Södra Ljunga där han dog 1884; Som '. ämnesbiträde- efterträddes pastor Svensson, av, pastor Lind- vall.; Denne var vad nit och hän förelse + beträffar lik; aln: före trädare och sämlade stora ska- ror . 'under'” sin predikstol, så många att. man ibland fick fira 1 t ute: på kyrkbacken a; skulle kun MM höra de: den första gudstjänsten . äga . senare kom. ut i tryck, Och ännu |. finns bevarad. , Det. var, en. stor |. glädjedag för Markaryd" då ; man |. ' tempelvalv.; -- Visserligen |. .Jlämna . bort CARIN BOALT, HFI: ER 2 ERA AST Rene oda ; kring -. 200.000 = förvärvsarbe- har upp till 16 timmars och »iblånd ännu längre arbetsdag. Det rör sig givetvis här om ka. vid sidan av. förvärvsarbe- tet utom hemmet också har barn och hushåll att sköta, Att ' just denna kategori 1 särskilt. hög grad är beroende "av alla tekniska och mekaniska hjälpmedel som kan. lätta ar- . betsbördan och förkorta arbets tiden säger, sig själv. Men vad är då att anse som bästa: eller -. Mest effektiva redskap för des- — De behöver "främst sådant £er chefen för HFI:s forsknings- avdelning . fru Carin Boalt. . De måste försöka. få så mycket som möjligaste: mån utnyttja: de ut. vägar som industrin och de kom- munala eller kollektiva institutio nerna erbjuder, Fertart or : En -förvärvsarbetande husmor är kanske därför inte betjänt av en matlagningsapparat ' eller en tvättmaskin. i samma utsträck- ning. som "exempelvis de stora lanthushållen. eller en hemmafru med stor familj. Vad hon främst i behöver. är goda. redskap för det arbete' som omöjligt kan flyttas ur;hemmet; såsom städning, -ren= göring, sömnad, lagning och en del "-klädvård... Men det får inte bli så gom ordföranden i en ame- rikansk sammanslutning för yr- keskvinnor en gång yttrade, att ”den - maskinella : utrustningen konserverar : det gamla systemet där - allt :. arbete . utfördeg inom hemmet”, : Bakning samt. alltför tidsödande och invecklad matlag- ning, tvätt och mangling,. tillhör de saker som. man önskar: vore ekönomiskt möjligt att överlåta At "respektive ' .industriella. eller kommunala företag. -- Hon kom- mer ofta att välja den mest tids- besparande : utvägen, köpa fär- digt : bröd, goda halvfabrikat och tvätten. Men . tryck- kokaren liksom rejäla och ända- mål Man har för avsikt att till 100- årsminnet ge ut en: minnesskrift kyrkliga "förhållanden" i>gånger tid.: Vad. man var. särskilt. ange. möjligt +. var... kyrkklockor.i. och dessa 'gjöts av klockgjutare. Nor- ling.i Jönköping Två. av&sför- samlingens ' bönder . åtog sig att för 25. riksdåler : hämta; dem».i Jönköping. "Alt- gick" emellertid . lyckligt. såväl :med -: transporter; som :inmonteringen i' tornet :.från vilket - deras klang sedan? dess tonat. ut över bygden; "ämm" stt '"Storklockans '.. inskription. anå. mange: till eftertanke: !När: som och. i .denna:ge' en. utförlig. skild-|- ring-av såväl kyrkbygget. som de |: lägen att anskaffa så snart: som |: liga handredskap behövs lika ' väl som riktiga 'och arbets- besparande - ” städverktyg-' samt redskap . för lagning och efter- behandling av tvätt m.m,- MH Stora ,Juckor finns... räffande lanthushällen 'och tora familjerna, där: husmor am sköter! hemmet- fö religger ligen > RANE Nb vänd hbe' ditt hjärta sig öppne; stat upp, .var ljus! och När jag afton och. morgon ' så”skö ”Iöahar till” ordets betfalktag-ock"böj böj: dig. för. Herren i stoft och vet,' att din efter ser, När ' någons:ibortgång':ö död” jag ”utropar;., bevekligt” dig liksom "öv öc ens Det finns f, n. i Sverige om- ' r tande kvinnor, Många av dem Arbetet . gick" efter den tidens |. dubbelarbetande husmödrar vil- sa hårt pressade husmödrar? förvärvsarbetande : husmödrarna , Använd "rätt och vårda väl” som gör att arbetet går fort! sä- Möjligt -.'av det husliga arbetet ” | avlastat utom hemmet, d. v, s, i | ofta ett stort behov. av god ma- skinell. utrustning även för mat- lagning: och :tvätt. :Något siffer- material som "belyser värdet av denna mekaniska hemhjälp finns tyvärr . inte tillgängligt för när- varande, men det ligger 1 öppen dag att man hök har alla -möj- ligheter att' utnyttja de fina ap paraterna lundraprocentigt, "Tyvärr finns det dock fort= farande . stora luckor 1 red- .skapsutrustaingen, 'fortsätter fru Boalt, I många hem skulla man säkert ' komma : fram till ganska anmärkningsvärda -re- >sultat om man vara :'ville tän- ka igenom vad som skulle vin- "Das av både tid, trivsel och givetvis också arbetskraft om mån "fyllde ut luckorna. Kost- naderna ' behövde knappast av- skräcka om inköpen gjordes succesivt, Varför inte göra upp en Önskelista för hela familjen , och köpa in en sak 1 taget! . i Tvättfakta, s Det 'är sannerligen inte bara husmor: "som ' har glädje av de : praktiska" redskapen. Tänk bara . hur , mycket skojigare ungarna tycker det är att hjälpa till med städningen ” om de får sköta dammsugaren, trycka på knap- Par, byta munstycke och känna sej. som riktiga; mekaniker me-. dan de ”uttör" ett.nyttigt arbete! Här : kän er "jämförelse mellan amerikansk ; och "svensk tvättkul- tur kanske belysa läget just på den fronten,. säger . fru Boalt; I Sverige "tvättas fortfarande till 3: procent av. all: hem- hand-— den individuel- la tvättmaskinen -som , dock raskt gumnit terräng;' förekommer såle- ön .sig "manar Å s bara i 25 fal Ameri .tidsvinst då begreppet ”me-. niserat ,.. hushåll” "diskuteras, påpekar fru. Boalt...: Trivselfrå- gan.”. är inte” den. minst viktiga Och givet är met ökar I den mån husmors ar- + | betsbörda lättas, så att hon får att trevnadep i hem- eka och för. | detta, intre Hl é Skottorp den 9 november 1954, . >. +, BROR JANSSON, ' sse uttalas härmed ett: tack, Att icke alla o kyrkor behandlats lika myket beror på i vad. mån det gått att få bidrag. De som önska ytterligare lära känna våra sydhalländ- .-:. skå kyrkor hänvisas också till do nyligen utkomna häftena om . . Skummeslövs, Östra Karups, Ränneslövs och Knäreds kyrkor. ", NV Dessutom plancras" liknande turisth äften | för flera" andra av " kyrkorna I södra Halland. : mög idrag: till deras MS Under red. "teol. d:r Bror. Jansson. - ka och anskaffade nödig mate-|son som: fick : bäras den tyngsta | du. häörer 'mitt ljud så lyssna och mer tid. över, att verkligen u m- rial: - ; a "röv > | arbetsbördan: och för detta. står | vänd dig till Herren din: Gud "och gås med sin familj. ” En. trött AA i Markaryds - församling 1 storlnär: jag dig kallar till Herrens MR : . Forts, å sid, 8. .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.