LA Yrevv veverrevreverervyeveyFeerv " , ” TY rer : aldrig upphör, en Jul : " värld men han ' osg här på vår jord, " mer ändå: till vår frälsning sänd”. +.» Och nu i advent vilja vi. var vju se ut, som" om -nännisk vvvY reevvrerywgePTYy NA AON LÄSES LENE ELLEP SYS 02 FLYT vervrer Yr vera M PRISATS vr vYverervvr MRS PS PETS ILS TA rAnorns FIDNING ek Gud bor i sin värld. Där är hans hug med - många boningarna. "Där -. hang härlighet. och glädje, som gom. ie- - ke tager slut. . Men: Gud. har icke, glömt 058 "på. denna -ringä: dorden't: Det finns -;- människor, som menar det. De.tala om en: värld -utan Gud, en -gudsförgäter värld. ' 2 Det ka verkligen .$e ut, "som hade, rätt. Folk och De som handla ' så, har icke rätt, Gud bör i sin himmelska r också med + Han - har -'sänt :osa Herren I Jesus Kristus. för. att, -görd det klart för oss, att han icke.vill vara ' långt” bortå från” någon av: oss. . Kristus tär; och därför är' han inte: mindre "än vår kung. Men den störa oz lyckan är att människorna hä - - glömt, att Kristug är. konung- en; De, -tillbedja "andra herrar. och .mäktige och” " glömnna; Ko: nungen.. Det är den sto lyckan f£- världen; +: " Men - I Kristi kyrka "är det icke så.” Där koftmer Kristus till. osa såsom. könungen, Han kommer. detta. kyrkoår”. såsom han .. .kommit-' de: :föregående. Han kommer. i " Vägrödjarens "spår.;: Han "kommer". såsom "när |" han: kom; :till: sin egen. stad; . sgaktmodig, ödmjuk mem stark; "Han / «kommer icke tack vare människors';” fromhet," kommer -, ändå,:, Han: kommer trotg ; människors hårdhet, "synd och fördärv. Han kom- . Ty: "han: kommer ra: med - det folk; söm hyllar Herren Jesus -»och. tager: emot ". honom, :Vi..vilja göra portarna « höga och: dörrarna 4. världen |. vida så vatt ärohes konung må draga . därin” nom såsom. vi böra: Det ; världen hade, väldét och "Hö skarspiran, I sista. hand ka de - båda av honom” såsom” ett lån: . De ha dem till en tid;så få'de lämna dem ifrån sig. Men här flves och anstod, över sig icke UC I skimmer; men så var stamfa- 53 I dern,.. : Samuel "Wulf, ingenting : | åldér anställd som "officer vid . Gämle undantagsmannen Ola Jonasson, farfar och, morfar är [till en så välsignat stor barna- flock, räknåde- det sig till. be- römnielse, att ' "han tillhörde” "I klockaresläkten. Han fanin ock- så stort nöje i att för den sa- golystha skaran” av” barnbarn berätta om, tämfadern' för (dennä släkt, som- redan: på den tiden,' på Olas tid, räknade ätt- lingar i varje by: inom två kyr- kösocknar' att börja med, 'Be- rättelsen” fick, såsom det "hör så litet av sagans romantiska 'mindre: än én . av. Karl "VIL:s bussar - på sin tid: Detta. var att börja med nog för. att anä, vilken märklig. man: han var. San ulfs fader hette Peter : Wulf .<och hans moder Katarina Liliebrunn.. Han - föd- des i Ottis socken i Finland år 1683 - och :bley' vid sjutton Ars Tavastehus. regementé,. där fa- "dern: var kapten:.- Men sammä år bröt det stora kriget ut. Den unge Samuel deltog .däri' med stor: utmärkelse :: så . att 'han tillvann ' sig "konungens: upp: 1 dette klok rådighet. - för konungens' förtrogna” krets, en av-hans "bussar". Då han där- till ' jättestyrka, - .'kunde han" uthär- da vilka strapatser gom" helst, och” .månget påfrestande upp drag . hade han :fört' till. ett lyckligt slut. Men så kom olye- käns ' dag: även ' över honom. Hans djärvhet bragte. honom i fångenskap 'och han blev myc- ket illa misshandlad av ryssar- na." Med "djurisk skadeglädje |i utsatte de: honom för all upp såmt pina ihjäl honom, Han ha sämt sina: ihjäl honom, Han ha- de. väl också. gått under; småningom, om icke hang mot: ståndskraft" varit 'så stor: och han i tid lyckats fly ur. fång: enskapen, hörde spännände? 5 nådde ;. hat ” svenskt : område men var då så medtagen, att det var märkvärdigt, att . han hämta sig: ige ”Klockaresläkten AV J: P:. Gunnarsson: : "synnerliga och: välbehag för dödsföräkt och Han blev där- rätt snart inregistrerad i var - utrustäd' med. riktig så eri”flykt som också det . sagolika ' av ventyr- Slutligen til icke gick undeér; att: han. kunde Under « "tider. hade mycket förändrats här "hemma. 'Krigs- skåd platsen hade blivit en an- Därför. skall ha makten och härligheteri också. hos oss. Och därför bedja vi med hans för- samling!" Kol Herre: "Jesus! i” Eller .med' den. gämla. bönena ord:.”Du vår Herre. kombi: c « OCK > nu är: det så, att då Herren "Jesus tager ”emot av oss, då ha ;vi också Gud i vårt hjärta: Då. är vårt liv fördolt Han | med Kristus” i Gud. Jar då be- söker: han icke bara vår jord när! vi säga: Giv. plats för Kristus, så menar. vi: Giv plats för "honom -i' hjärtat, ' så” att ha och de känslorna och taga Hand ' om : oss. som” vår hjälpa- re 'och Herre, 25. Ce Tueevas .. Gud "bor. i har ; : dem för" evigt. så ; På hans] gamle. Ol stolthet, : : ung... mani från skogsbygden i|fått. .del, av. kallelsen" så : sent, att han” ické "hinnit inställa sig nan, Nu gällde 'det att: försva- rå rikets" egnå gränser mot de många påträngande fienderna, När Samuel ' Wulf; numera apter, "ånyo anmälde sig till ki tjänstgöring — vid: armén, blev han: kommenderad : till” södra H alland för att ordna kustför- svaret, Man hade att befara fi- endens landstigning: från xed- den vid Båstad. = | Kapten” Wilf." tog” sitt hög- utän "också våra. hjärtan. Och kvarter i Ränneslövs prästgård ot fick bevakhingen nödtorft- ligen "ordnad medelst manskap, söm : han; får utrota de onda tankar- Il ”sammankallats > genom belysa stämningen « detta: manskap -brukade sföreskri en tid. Han. kom nu efteråt" :löpande;' "på landsvägen ned "en: lång " stång på; axeln och" en He fastnitad: vid stång- i ep. När. man'; hejdåde..honöri och "frågade, :väd som: stod på, svarade han: I TYSS; non till”; linningén),” "också fortsatte han ätt. löpa. åt Båstadshållet, :> ä: ”Kommer. där en så. skall jag klyva ho- : böjsegjoren”, led Karl XI:s norska fält- tåg" och död 1718 avklarades :(byx- så småningom krigslillständet, som, för .Hallandg., vidkomman- de inskränkt, sig till ;krigsbe- redskap. .Kapten Wulf. lämnade krigatj sten, gifte. sig. samma år med: prostens dotter: och t. blev, bofast. i Rännesl om hän var: ; begåvad med. en: ut- omordentlig: sångröst, blev. han h: fnottog klockare: lig :. bärgning. :; avstod., prosten en tredjedel: av' sin. prästgård, och ,snar reste, sig: en, .nog. så respektingivande. sklockaregård :kyrkogårdsmure nom : denna egenmäktiga gärd (uppgiften ' får. stå för gamle Olas ' räkning) -: fick klockaren, .i Ränneslöv ett: bo- ställe, som är: utan jämförelse det yppersta i' hela stiftet. "Den" nye” ' klockaren >. blev strax ifrån början" pastoratets stolthet. Att :ha' en. av Karl XII:s bussar ? på den ' platsen vår ju att ha fått självå' kung- ligheten alldeles inpå sig. Ock- så en 'sådan kung! Det gav glans åt ämbetet; Men så hade den .: frejdade :' klockaren "en sångröst; som var rent maka- lög i välljud och styrka, Den överdrivna välmeningen visste berätta, att: man. kunnat hem" mai pastoratet höra hans sång när "det var hans tur en gång |: alt” tjänstgöra vid en ''avrätt- ning på Daggarp, och ändå var avståndet dit. över: én mil få- gelvägen.: "Men så sprang ock: så näsan i blod på honom-” "Men ännu mera' märkvärdigt vär det "man fick sig till livs om hans; krigiska : bedrifter, som 7 nästan "alla avhandlade hans ”nappatag " med -ryssen. Att utgången. blev en: annan än den man från' början : vän- tat,” "berodde : på . förräderi '. och grannstaternas ' trolöshet; Kun- gen och hans män hade gjort vad göras kunde, utan att spar ra sige at - Karl. ”XU: s bragdrika ”histo-' ria kom sålunda i "levande ge- stalt' från far "till son flera släktled” igenom, och de fyllde bårnens sinnen med moderliga tankar och mången" tyst före- sats "att: icke :vansläktas. : När silternä” lämnades år sig själ- va, .dök' kungens bragder åter upp för deras inre syn och to- go: sig' de mest fantastiska for- mer.: Inför tillstötande svårig- heter kom. självmant: det spörs målet, 5 huru Karl XII skulle förhållit sig i'såmma” läge, ty naturligtvis "hade han... löst knuten med, det samma, Att Jjämra sig för smärtor vid stö- mande, bedrifter, .” 'de "tar eller fall var fegt och 'o- manligt. Aldrig hade man hört att Karl XII jämrat sig över . "Ide många' stötarna, som han fick kännas vid. Att kunna ri- da och hålla sig fast på häst- ryggen, huru” djuret än krum- buktade: och på: vilken oländig mark som helst, blev den unge piltens .., stora äregirighet, och äm mitt igenoni slägsvärd, :. ä komrnig, . hägrade som "den, skönaste, av alla köm ov. Karl XII och h. MT kommande. dagar, med mi och raska, tag utan yok eller tyekan, De ville bara hö- ar]: KM, för. att förskottsvis SA sgenomleva mera av. « et. sotmande, stolta; "Det "var Hog: mången farfar inom klockaresläkten från den tiden; som, i. likhet "med gamle Ola matade sina barnbarn med i huvudsak. samma ” väckande sannsaga. Säkert” är, "att de som behölls i minnet, våd de såsom små bårn fått höra om der store hjältekungen, mötte längre :+ fram. i. .sin' svensk- historiska: lärobok . i kapitlet om Karl” XI en gammal kär bekant 'med renare och ädlare och ” sännaré' ' drag från: den muntliga framställingen av farfar än /den satlösa bilden i läroboken.' Menige: man förstod sig. uppenbarligen. bättre på en sådan man som: Karl XII än roboksförfattaren; - i Ingen "inom klockaresläkten blev' deti fruktansvärda krigs- hjälte han möjligen drömt om från farfars dagar. Där fanns icke : mer än en, som välte militärlivets för vårt vidkom- mande ofarliga yrke under de senaste hundrade åren. Vi ha att :- anteckna ' en och annan präst ur släkten, läroverkslä- rare: eller yrkesman inom 'in- dustrien 'och näringslivet, men det stora flertalet har stannat vid jordbruket och där utkäm- pat sina strider i kampen för sitt, dagliga bröd, En någor- lunda god sångröst och kärlek till musik kan nog nämnas som ett gemensamt. släktdrag, men utan. ansats till någonting o- vanligt.- Kanske får man ock- så, räkna, dit, en dragning åt "äventyrliga; som här .och där '; yppat .' sig som en 'gen- gångare : frå! . Samuel Wulfs ungdomsdagar, . men dessa o- rostecken få räknas till undan- tagen. .Sjömanslivet synes. ha haft. en :viss . lockelse för att rike'tala om Amerika, som su- git till. sig så mycket av vårt bästa: folk, Ne tspädd . och vittomfat- å klockaresläkten nu är; torde för de allra flesta släkt- skapen. : vara . 'glömd eller in- AMAKAMARGAANIMAR, publiceras, ” SS FÖRORD. : För forskningen och inte mins Membygdsforskningen är det Vv stort värde, om källor och handlingar av mera allmänt in? tresse äro tillgängliga i tryck. Intresset för våra kyrkor och dess "inventarier har ökat mycket under senaste åren, och ett led i denna : strävan att” skapa ökad kunskap om kyrkorna är ' utgivandet . av handlingar om den: "Helt naturligt föreligger många svårigheter: Å > då" det : gäller. att , trycka gamla handskrifter. efter”, originalen.” : : Många gånger äro "de svårlästa och- illa skrivna och... sinterpunk- lat Sr onen skiljer sig avsevärt från det vi numera äro vana vid. ”Sstav-. > . Ningen' är mycket oregelbunden och kan därför. variera . flera ; : gånger i samma" aktstycke. Trots alla förefintliga svårigheter har intresset varit så stort, att många önskat att gamla" handlingar > När det gäller - inventarierna och beskrivningarna > från fär å30, ha dessa! återgivits helt efter" originalen. . andra gamla” handlingar kan finnas en del felaktigheter. Därför få de kritiskt bedömas. Som ett exempel kan nämnas sidan 37. . där Ysby kyrka behåndlas, Det uppges, att denna kyrka är byggd "av gråsten men den är i själva verket uppförd av tegel, och endast nn i tornet 'av gråsten. Vigvattensstenen är icke försedd med några ; "runor utan med en text i "majuskelskiift.. Vidare uppges be-' träffande den. dåvarande kyrkklockan, skrift. -Kyrkklockan har emellertid en lång inskription. Trots alla sina brister äro beskrivningarna från 1830 'mycket värdefulla, då » det gäller att utforska kyrkornas historia. - | Det har visat: ”sig,. att dessa . kyrkobeskrivningar med stort intresse av en rätt stor -allmänhet i södra "Halland, I" dessa" liksom att den är utan någon på- omfattats VAXTORI 'Våxtorp är c en yänalländek 1 landskommun belägen dels vid Hallandsåsens fot, delg på en av denna höjdsträckning. Så- : väl till: ytinnehåll som! folk- mängd är den eller kanske rät- tare sagt var den efter hal-|k ländska . förhållanden : : ganska försvarlig. — 137 kv.-km. ' och övér 2,500 inv. . Våztorp kom ilej med i kommunsammanslag- ningen — desg ”storkommun” var precig lika stor förut, ' Våxtorp. är .en övergångs- kommun från .> slättland ' till skogsbygd, skulle man - kunna säga, Det' hörn av den, sydhal- ländska ;' slätten sydöst, som hör till Våxtorp, kan visa fram tre storjordbruk: Vallen, Axel- vold' och Menlösa,. Här finns både god jord och mindre god sådan, nämligen sandblandad. Samma , karakteristik skulle man "kunna ge skogsbygderna, d. v. s, åspartierna, som utgör huvudparten av. kommunen, Här finng mager jord men ock- så 'svartmylta.” ' Men Våxtorp brukar i varje fall inte räknas till den ”feda böjden”.: i Våxtorps - kyrkby vid åsens fot är ett vackert och välbyggt samhälle. : Men utan egentlig industri, . ; Våxtorpsbyn är dock eji avsaknad av företagsamhet. Här finneg lådfabrik, rävfarm, sågverk och på Vallens gamla minnesrika godg strövar hun- dratals rasrena får omkring. Uppe i skogsbyarna har man tagit upp torv sommartid. - ' .Våxtorps kyrka som domine- rar tätbebyggelsen vid åsfoten är en 8. k. trappstenskyrka och den enda i sitt slag i Hal- land. I Skåne finnes många så- dana — det är den gamla dan- ska kyrkotypen. Den är ur- sprungligen . av gråsten och dess äldsta del har en hög ål- der. År 1884 eldhärjades den och fick ett nytt utseende, Vid restaurering har : man funnit spår av medeltidsmålringar. : Bygden är gammal och trä- ditionsrik. I närheten av kyrk- byn, ett stycke norrut påträf- far vi förutnämnda Valen. Södra : Hallands. mest sägen-|. deltiden, Som ett gammalt fäs- te - reser ' slottet sina mäktiga murar vid sjön. — med vatten och vallgrav runt om,-Med Val- len. .är förbunden bl, a. den gamla. danska ätten Bilde. « Under de krigiska förveck- lingar som. förefunnits tid ef- ter annan råellan Danmark och Sverige under den tid (1503— 12) som Svante Nilsson Sture som" riksföreståndare : styrde Sverige, intog hans krigsbefäl- havare fästet liksom Lagaholm och. det till på köpet samma dag... År 1676 låg danska ar- mén lägrad vid Vallen. Tyvärr höll darskarna på att äta upp boskapen där liksom på gården Dömestorp i grannsocknen, be- rättar krönikan. På -- 1700-talet hände. något: ganska" unikt, värt att bevara från glömskan, "unikt för Våx- -|torp och dess pastoratkommun Hasslöv. Man blev cense om sockengränsen, Det gick så "Jlångt att gränsstiderna drogs -Jinför. hovrätten, 1 som bilade konflikten 1785. Aktstyckena, som: bevarats, .saknar gannerli- gen inte sina poänger, -.. . : På -1700- -talet försiggick ock- så, pärlfiske; i vattendrag inom 4 Hata, mon omspunna. och historiskt. beto-;- nade gods med anor från me-|. om novombes= 1954 ORP - laideås ett. "kronan: tnörist område, Vallåsensa' kronopark, Där har också bedrivits torv- upptagning :i.' stor skala, På Vallåsen påträffas Hallands-' äseng högsta: topp”, Högalte- knall, 226 m;' över havet, San«'/ nolikt - är den även Hallands ” högsta punkt, 07 , Våxtorpsborna synes ha ärvt det : bästa av. de" egenskaper, som kännetecknade de gamla "Ienapphanarna. De besitter rör- ” lighet, . livlighet och djärvhet. Föreningslivet är väl utveck- tat. ." Bildningsintresset - står ' högt: Över de forna snappha-. nebygderna på åsen leder två olandsvägar nedåt Skåne - mot Kristianstad och mot Rösgjö- holm. Invid den sistnämnda hålles dén vitt kända och be- sökta Växtorps marknad, : ma ” : Charle Skytte den 21 dennes hade ” söndagen Svenshult med fältskjutning i fick följande utseende? Tävling A. KL. M, 1) Vilhelm . Larsson 30 tr., 2) Einar Pers- son 25, 3) Harald Karlsson 25, 4) Arne Karlsson 25, | » KL. H. 1) Yngve Jönsson 25 tr., 2) Sikem Carisson 23, 3) Sv. Heed 19, 4). Göte Johansson 16. Klass LI o. IL 1) Ture An- dersson 23 tr. 2) Folke Persson 16, 3) Sten Nilsson 18, 4) Erik Jönsson 15, 5) L; "Sumner 15, 6) Knut Petersson 15, Hemvärnet. ' 1) Sture Nilsson 21 tr., 2) Karl L, Johansson 20, Nybörjare, 1) Sven-Erik Carl- son 18, 2) Tuve Gustavsson 11. Tävling B, Kl. M. 1) Vilhelm Larsson 24 tr., 2) Harald Karls- Bon 22, 3) Einar Persson 21. Klass H. 1) Yngve Jönsson 21 tr., 2) Sikem Carlsson 19, 3) Sv. Heed 14, 4) Erik Lassesson 14. son 19 tr. 2) Folke Persson 16, 3) Erik Jönsson 14, 4) Sten Nilssön 14. - H : Hemvärnet. 1) Sture Nilsson 16, tr., 2) :Karl L. Johansson 15. ne il TEINGE Ankommande + - från nande äg Laholm 7: oc so Halmstad CN0 0 Halmstad C . A CC Hälsihgborg F . ' Z Malmö C Hässleholm ' Varberg Cd GöteborgsC (2) - Malmö C Hässleholm (2) kommunen — staten t, o. m. - drev dyl, i sin .xegi, : Våxtorp är > en snappharie- bygd.' Det går många sägner och: historier om snapphanar- nas” " vilda fråmfart såväl . som sorgliga ändalykt. . I forna tider tillhörde Vallen kronan. Än i idag finnes å Hal- Halmstad C : " Avgående tåg - till station: almstad' C :; - lahaAt, i ” 0.09 AR Malmö ec. : singborg F Mälmö Göteborg C- . c 2 Halmstad C€ Met Hälsingborg F Malmö ce 8.33 Hälsingborg F : 4 Zu Göteborg [6] Häsleholm Malmö C : skränka sig till, blotta namnet utån kännedom om namnets historia . och innebörd, fastän klockaresysslan. i: Ränneslövs pastorat stannade inom släkten i rätt nedstigande led från far till son: eller. genom dotter till -| svärson i omkring 200 år, eller närmare bestämt från 1718. till 1816; : En -.sådan... kontinuitet torde höra till sällsyntheterna, men det hör: icke till sällsynt- heterna, att sådant glömmes i fråga om härstamning och lev- nadsöden, . ' som ' bort bevaras ” | sömt ett släktarv och gemen- sam egendom till båtnad för den egna. insatsen i livet till klarare salädje tenhet rikare livaglädje. sen och Tåget framgår til Var. 3 "berg : natt fö, Md Söp- och helgdag, och fe 32. deltagare varvid prisiistan " KL L. I o. I. 1) Ture Anders-. " Soh utgår tåget från : se Knäreds skyttegille .och hemvärn Malmö C Hälsingborg F 9.49 Göteborg C (1) - 10.06 Halmstad C >. oa 11.04 Hälsingborg F' 1146 Göteborg C ve 12.16 Malmö C Hässleholm "231 > Halmstad C- - :- 13.12 Malmö C Hälsingbofg I F 15.22 . Hässleholm :'. > 1524 Göteborg C 15.54 Hälsingborg F > 16.22 Malmö C Fässtehotm "17.42 Göteborg. C ” 17.45 Malmö C G ingborg F 1813 Halmstad C' 18.30 Göteborg C [es . 18.39 Malmö C Hässleholm + 20.12 Göteborg &' "20.28 Halmstad C. 21.27 Malmö C Hälsingborg F:- 2213 Malmö C Hässleholm -. . 2240 Göteborg C 23.31 (1) = Snälltåg ; Hälsingborg F : 108 Göteborg cC. 11.48 lm Malmö” co Ra Halmstad C 13.15 > älsingborg F M 1 16 ören almö ec 1316 Hälsingborg F Malmö o 15:28 Hässleholm. Malnö ec : Halmstad 'C 0 21698 Halmstad C - "Ia älsingborg F- Ö Göteborg or | Malmö c Sr älsingbör; lä Hässlehal er Malmö. (1) 18.40 Tralmstad C (20 016 Hälsingborg 16 & 20.15 Hässleholm - s a Halmstad CO [CE 228 Halmstad Gc 2215 Laholm | Herr | 5 (D =Sokntag : - "Tåget fram; r : går "tin - SA berg utom' dag före Sön 3 och helgdag 619 Hälsingborg F Malmö C (1) 10. 008 ne "16.01 sö AN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.