skapar smidig anpassningsförmåga eller liten, skall bon ge Etet" hon ha juver som Miss — eller skall hon vara lättmjölkad = eller till debatt vid i Stadst "> Skall framtidens ko vara stor eller mycket mjölk, mager eller fet, skall Mjölk — om det tiv finns någon sådan - begåvad med ståtligt hängande mjölkmagasin, | syårmjölkad ... Se där några frågor som var uppe den ffalländska Jad: Å som på tisdag Täslidsförening och -föreningen och till vilket ett 35cfal ol Å a tt en avel e Ismän mött upp. Man enades om, a . | for tutlinler. en avel som tillgodoser de flesta pmakrittningar, 2 " häst tillgodoser allas intressen och möjligheter och ger den ästa . po ing fill skiftande p . möjligheten till o ” i är öpen-( där tjur- och kvigkalv är enäggs- pr dsåde jo Ke tvillingar kan man räkna med att lent ErkCL Larsson hälsat väl- kvigan är steril. Det föds ungefär 20,000 sådana kvigkalvar per år i kommen och berört några aktuella Danmark, och vad man tjänar på avelsproblem just nu. ”Blodtyps- bestämning och dess praktiska an- vändning” var ämnet för föredra- get, I vilket professor Moustgaard drog upp jämförelselinfer mellan betydelsen av den mänskliga blod- gruppsbestämningen och gav en ut- märkt bild av de båda ”blodgrupps- grupper” som ' måste harmoniera, om blodet skall fungera. Han nämnde bl. a. ätt det inte bör vara svårt att få en blodtransfusion av en indian, då dessa till 100 procent består av O-gruppare,. . "0 Det är lika svårt att hitta två tern av di Hallands distrikt av SEB - Fettet ej det "viktigaste i mjölken — +: - Under den frågestund som följde , fick professor Moustgaard möjlig- heter att! ytterligare utveckla fn a, att det nordiska samarbetet i dessa frågor var mycket givande, samt att en blodgruppscentral inte alls be- höver bli dyr. , . — Fettet är inte det viktigaste i mjölken, och man kan fråga sig om det är tillrådligt, att med nuvaran- kor med samma blodgr iu mlera mjölken "ter Athalten, Fade nationer, som det är att få tretton sur. le. Olof Claesson, när han ta- spader när man spelar kort, sade ”Mjölkens kemiska sam- professorn bl. a. Blodet är sålunda lade om. ” Det är skummjölken den bista — identifteringsmöjlighet | MYE "Id festa mon har på kor, det är nö t na och som ger mest, och skulle rena fingeravtryck. Detta är någo sg C ul skummjölken betalas med:sitt rätta som vetenskapen tagit fasta på när värde, skulle den betinga ett pris dot gällt! fastetälla faderskap om av 18—20 öre litern, Det är slöseri kap på ett nöt , det e im. D ill förväx- |med värdefull äggvita att fodra finns rika möjligheter till förväx: djuren med skummjölk för att få iemine- Mismelodoraa = gom överallt där | fram , den betydligt underlägsnare den mänskliga faktorn spelar in. köttäggvitan, a . Det är långt ifrån sökert att det] I fortsättningen berörde hr Claes- är den sista seminerlngen som gett son miljöns inverkan på mjölkens resultat, och har två olika tjurar | sammansättning. - st : anlitats finns det all anledning att) Hr Claesson tänkte sig framtiden 'kontrollera avkomman genom blod- | sådan, att olika leveransområden gruppsbestiimning, En annan viktig | kunde tänkas leverera just sådan detulj är att man genom blodprov | mjölk som a fana avsättning för, 1 jölk för k i en blodgruppsbestämning i de fal- . len är lätt att räkna ut. 0covs Blodet är kons fingeravtryck, sade bl. a. professor 'Johw Moustgaard, smörtillverkning på överskottsorter och speciell ostmjölk i ostdistrikten. Nästan allt — men inte allt — "> kan fås genom avel | "Agr. dr Nils Korkman var också vän av ett avelsarbete, som arbetar efter flera riktlinjer, så att olika smakriktningar kunde bli tilllgodo- sedda, när han talade om ”Riktlin-|h jer för avelsarbetet”. En förutsätt- ning, som emellertid borde tillläm- pas på all avel, var att korna måste ha anlag för att producera mycket mjölk, Han ansåg kombinationen snabb tillväxt och hög produktion vara idealisk, men när det börjar bli tal om livslängden är enigheten inte längre så stor inom avelskret- sar, SN nt . Granna juver är tilltalande, men ett juver bör rymma ett 20-tal liter, mjölk för att kon skall ge rimlig 'kastni och. —- då -måste juvret har möjlighot att fastställa om tvil-)k s lingkalvar är enäggstvillingar — "orterna, mjölk speciellt avsedd för : Närmare 80 avelsintresserade hade mött upp till avelsdagen, och här synes Dl av en av föredragshållarna, agr. dr Nils Korkman, hushällningssällskapeta direktör Nils Chr, Månsson och i bakgrun= den ag a John S lä dh B-styrelsen efter + |A faktiskt tillåtas att växa även ned- åt, Man bör nog inte gå så långt som skottarna på 1800-talet, de fick fram vackra djur, men- djur, som inte gav' någon mjölk. Ett annat problem när det gäller aveln är om man skall ägna sig åt att få fram . jfetmjölkande kor, när äggvitehal- ten är den värdefullaste bestånd delen, En höjning av fetthalten följs också ofelbart av en nedgång . i kvantiteten. ös sa Sen kommer frågan om hur stora korna skall vara, och även här kan det vara värdefullt att gå fram efter ett par olika linjer, vi måste nog nöja oss med att ha så stora kor som.våra betesmarker tillåter, Den : halländska aveln fick erkännande av dr Korkman för "klara och reella linjer, samti. digt som han betonade, att man bör dra upp linjer som sins- emellan är så litet besläktade . som möjligt, ' , sr = Jag tror inte man skall släppa in Jersey-flugan vidare i Halland, » |sade konsulent Larsson i ett tem- Pperamentsfullt inlägg, vari han bl. a. konstaterade, att de täta by- ten av besättningar som förekom- mer på sina håll är underbetyg, inte åt besättningarna, utan åt ve- derbörande bonde. Importen inne- bär ett hot niot djurens hälsa och är ett underbetyg åt vår avel, Kon- gren, som SR. dtskilliga års ordförandeskap, Svengren lämnar == KR , S. R. B.distriktet Hallands distrikt av S. R, B-föreningen fick ny ordförande vid ' det årsmöte som hölls I samband med avelsdagen i Folkets Hus, Falkenberg på tisd Den må ordförande John Svycngren, som varit ordlörand. fullmäkti in Infördea I föreningen och som varit bkalföreningens ordförand under åren 1939—1932, argick och ersatt Einar Svenson Djälek oc es av lantbrukaren Den tillträdande ordföranden be- förde med några ocd sin föregån- "ee jjn och den består alltså av hrr w c arje Gunnarsson, Tvååk , Bengt gares Inxnats Ull föreningeng from- Lilliehöök, Långås, Richard Bengte- NA och framban förenl tack. |son, Ränneslöv, Gunnar Larsson, Vice ordförande blev lantbrukaren Getinge, och Nils Eliasson, Varberg, Fognar Kristensson, som fjämtelRevisorer blev hr Arvid Anders- ertföranden skall representera för- Bergagård, il enngen I fullmäkttgefrsamlingen. Sulsja och Erik Ramstedt, ia suppleanter för dessa blev hett Sven Andersson, Sanna« rg och Evert Johansson, Floa= £å . sad 11 Ö SRB-föreningens Tepresentanter I Bästa besättning. fre medeltal. komnuttéa för avelsarbetet blev hre Enar Svensacn, Ragnar Kristens- svt och Sven Andersson, Sannsgind, Tränninge, Varberg. med 853 kg mjölk med en fetthalt av €& vil: : ket gav 34 kg smörfett. Fårenin- Hallands Låglandsförening Ul 95 och gena] har ökat med 8 Sarelle un styrelse örez hela bn-tid 8 kn År fatstöllde lät även påskina, att frå- gan om mjölkbedömningen är un- der omprövning. | i . o a Sextio på hotell. . ee sov-med:' döden ”. i - H Bensin i pannan DANVILLE, VIRGINIA (TT - Reuter)” Sextio fäster på ett hotell i Danville sov lugnt och tryggt natten till måndagen utan att Ana att huset när som helst Nynde föga I luften. Man hade nämligen av missta; hällt bortåt 18,000 liter bensin i oc jetanken till värmepannan. Det fanns brännolja i tanken för- ut, varför den lättare bensinen Föt ovanpå, men 1 och med att oljan förbrukades närmade sig bensinen N in till oljebrännaren, Men På söndagskvällen tyckte portieren alt det var varmt Rog och iät släcka under Pannan. Tidigt på morgonen ringde olje- firman och föreslog att ledningen till oljebrärnaren skulle stängas av då det kunde tänkas att en felexpediering förelåg. En äl tör förklarade ef- terit att bensinen ifråga om ex- alociv kraft motsvarade bortåt 230 wa dynamit MM -- För några veckor sen'skrev jag en artikel om insynen i fängelser- na. Sen dess har jag från flera håll fått förfrågningar om hur jag tänkt mig att saken kunde ordnas så att den bleve till nytta. " Man har frågat om tiden kunde räcka, om de studerande kunde få någon riktig. insyn, om ur vilka. grupper nan lämpligen kunde välja de stu- "I derande och mycket annat... En spalt räcker inte till för svaret på alla dessa frågor. Men om'jag själv finze bestämma saken skul- le jag be folkrörelserna och kom- munerna att utse stipendiater. Sti- pendiaterna ' skulle få ersättning för resor och förlorad arbetsför- tjänst i den mån detta behövdes. Xost och logi skulle staten bekosta liksom ' för övriga interner. > Det 'skulle inte bli något släågs fa de och de. och "ntervjuande som vanligt är. .: Jag skulle 'gära som Gud Fader med "I Kristus. Jag skulle låta dem ' stiga ned till' jorden och bli som en fån- ge.: Det hela skulle ordnas genom fängelsedirektören och den stipen- diegivande '' - organisationen -- eller Ingen i fängelset, var- ken konstaplar, präst cller medfån- gar skulle "se: annat än en vanlig fånge. Han eller hon skulle av di- rektören förses med ett. syndare- gister. Egentligen | skulle jag, ön- skat att det kunnat bli hämtning i hemmet av... polisen, men .det. har väl staten: inte råd med.:; Jag tror annars att bara 'en sådan transport på tåg bland andra resande skul- le lära. stipendiaten mycket, Det får kanske räcka med en regelrätt imtning vid. järnvä ionen av fångtransport. De hämtande' skul- le tro att det var en vanlig fånge som hämtades. Stipendiaten skulle från det ögonblick han inträdde. i fängelset vara en fånge bland, fån+ gar. Jag hoppas att han har ku- rage att begå någon mindre men dock straffbar förseelse- som för- länger straffet eller ger honom an- nan bestraffning i någon form, När fängelseveckan är slut skul- le stipendiaten utrustas med en rekommendation för välförhållande av fängelsedirektören och sen skic- kas ut några dar för att skaffa sig arbete under samma villkor som en frigven fånge. Då skulle han bli i tillfälle att se hur allmänheten reagerar och hur eventuella kum- paner i den undre” världen sätter åt den frigivne för att få honom i sina garn, Livet är sannerligen in- te så lätt som folk föreställer sig, När :stipendiaten prövat på detta får han återvända till fängelsedi- rektören och avlägga rapport samt få ett:intyg. Ett sådant intyg:bor- de alla 'ha som övervakar villkor- ligt dömda och frigivna. rön Nu är det tyvärr ibland perverst folk som åtar sig sådant och som utnyttjar de stackars uslingarna' på många "sätt, I de ' stora städerna är det inte lätt att kontrollera el- för så viktiga uppgifter, > I Genom att låta kommunerna och folkrörelserna skicka stipendiater får man. fram folk med verkligt in- tresse för saken, folk som är intel- ligent " nog att fatta människors nöd även om de inte får så myc- Av Märta Leijon — ler att uppbringa folk som behövs 4 ket av- den. På samma gång får man en garan& för att internerna och deras problem inte utnyttjas och att även fängelserna och deras problem blir varmhjärtat beskta- de. När. den studerande kommer hem till sin kommun eller sin or- ganisation - har. han fått en liten bit livserfarenhet "som folk inte äger nu. Det kan genom diskus- sion” och - överläggningar skapas fram .. opinion för”den. reform av fångvården vi allmänt behöver. ” Mar diskuterade nyligen 1 radio på "ett föredömligt sätt trågån omr brott” ech” straff i skolans värld. Brotten' måste förebyggas så långt det går - och brottslingen måste upprättas och få en chans att bli en riktig och nyttig människa, För nog : är det bra att stänga in brottslingar men bättre är om man inte behöver ha hågra att stänga Det finns människor som exem- pelvis : skadats vid födelsen. eller genom” olyckor eller som bär på skumma '”arvsanlag:" De -måste om- händertagas, Men. det är dock, in- te”Elökt att ett. modernt samhälle skall ha fängelserna fulla i vår tid, Det finns bot för kroppslig sjuk- dom. Varför skulle inte livet kun- na rättas till på ett mänskligare och "effektivare > sätt för hopplös ungdom 'än som nu. sker? Det må- ste finnas ett sätt och vi måste al- la hjälpas åt med att söka oss fram till det bästa. Vi är inte gudar själ- va: Men om Den Allsmäktige kur- de låta sin son stiga ned till jor- den och låta honom ikläda sig ock- så en fånges problem och kläder så menade han säkert att r något med det, Då skulle också: vi kunna göra det för att bättre och kunna”hjälpa lite bätt- re, Det är inte' säkert abt den-så kallade humana. fångvården är det mest humana som finns på jorden. Man borde försöka själv och se. I annat fall får .vi aldrig någon rät- sida "på problemen. Vad de fång- na själva säger tycks inte betyda något, De är” redan ”utom lägret”. Hovrätten avsatte. -Sollefteå-fiskalen' "SUNDSVALL any Lie Landsfiskål G! A. Edlund har äv" hovrätt » dömts | till -avsättni SS VOSS Jen FS ba "Kungen blev mäkta vred o : han började diktera brevet, Om "Gustav -Vasa fått 'sin - vilja igenom . hade "måhända Västergötland i.dag haft en änkning och vå- Tarnas trandans '— istället för flera mindre städer, så- som Skara, -Skövde 'och Fal- köping m, fly ie es 2 År 1545 härjades Skara av eni förödande eldsvåda, 'och ' det var denna olycka den till handling snare' kungen . tog till intäkt för : ett drastiskt beslut;"" Flytta stan! befallde han ståthållaren över Väster- götland "i ett. kungligt brev. Frakta : vad som är kvar" till Hornborga" och bygg där en ordentlig stad : som. handels: centrum: och" befäst. den för ' säkerhets ' skull! . Danskarna var som bekant inte. att lita på... Men kungen nöjde sig inte 'med : enbart Skara, 'Till den nyå staden vid Hornbor- ”ga skulle '; även : borgarna Ja 'B d' (Ulricet ) samt: från - tjänsten som -ländsfiskal i Sollefteå -; distrikt > för "tjänstefel, falskdeklaration" och : osant”inty= gande. 'Häradsrätten hade dömt no- nom. till sex' mån. suspension, » Det ' var i fråga om 7 de'"ö åtalspunkterna ”—” mottagande av sprit som betalningsmedel, falskde- klaration. och :osant 'intygande — som "hovrätten: med -skärpning av häradsrättens : domslut dömde ' Ed- som landsfiskal i Sollefteå distrikt. Spritaffären bedö el, : cs FF eo mat, N en TOKIO: Japan har gått med på att betala drygt 65 miljoner kronor i skadestånd till personer som led ”otillbörligt svårt”. av "krigsfångern- skap i Japan under kriget. Det hind till avsättning från. sin tjärst | gar Falköping och. andra: små stäz : :.der flytta, befallde: han M :' Den kungliga ukasen väck- "te stor bestörtning :i' bygden, ”-: "ter. Kungen blev synnerligen vred över ; att man "vågade ”götastäderna stod emellertid - kungen fick måhända annat |” . . att tänka på, ty han lät sa- | -ken' förfalla. Kanske" var det : ligger, fortfarande ' kvar. ii. -. ch skrädde ingrepp . i befolkningens: liv och det höjdes ivriga protes trotsa . hans : vilja. och. sökte omintetgöra hans stolta plan. Till ” Ulricebamns'" borgare skrev han ett argt brev, ur vilket följande må citeras: I skolen veta, att om I icke snarligen packa. Eder dit, som Vi Eder befallt, vele" Vi en gång lära Eder mores och lå- ta Eder känna, att Vi är Eder herre och konung och i mån- De goda borgarna i väst- i på sig,: det gick'trögt ' med flyttningen. :: Med andra ord kom den inte igång alls, och också. rädslan för, danskarna, |” vilka” lätt 7 kunde”, falla in i Västergötland, som avhöll ho-'$" nom "från att. driva: sin vilja” igenom,” >sDe små" städerna» TRENTON, NEW JERSEY, (TT—Reuter)" .« söt påkördes' bakifrån - HÄLSINGBORG., (TT) "; >, | "På tisdagsef Ån > Tjugotre';, bland dem en man som för fem år sedan sköt ihjäl 13 männi-' "skor, var för några timmar på - måndagen herrar över ett sin- - SPANIEN 15 Orö gäller fångar från 13 länder. - Vart reser svenskarna? Ja, allra helst till Västtyskland enligt den här Påpassliga sta- tistiken, som återfinns i NÄR innehåller den pigga årsbok gången, en mängd intressan biogra£er och data, som verkligen gör den till den oumbär- Nga uppslagsboken för var och en som vill bi orienterad i en. TAR-HUR 1955. Som vanligt + som nu utkommer för elfte <a artiklar, statistikuppgifter, « nes; i Trenton, - ' " De gav sig emellertid godvilligt och släppte en vårdare som de ta- git som gisslan sedan justitieminis- tern i delstaten och en domare vid en förbundsdomstol talat med en av dem, En :'Den farligaste av upploppsma- karna var Howard Unruh som för fem år sedan löpte amok på Cam- dens gator och med kuslig träffsä- kerhet sköt ner 13 människor i butiker och våningsfönster, alle- sammans folk som han inte kände eller byste' något personligt agg till, Under upploppet i fängelset hölls gisslan en 54-årig vårdare, inspär- rad i matsalen, där två man höll ” armar medan de andra slog honom, Fem andra vårdare skadade sig då de för att rädda sig undan de rasande internerna måste slå ut fönsterrutor och hoppa ner på fän- gelsegården från 4 meters höjd. Bråket utbröt helt plötsligt i matsalen, där internerna — 303 stycken — började skräna, tjuta och slå sönder möblerna. De flesta av dem ville ut ur matsalen och släpptes genom dörren en och en, men 23 stannade kvar, hotade med köksknivar och försökte sätta eld på matsalen, : Jättetyfon : MANILA (TT — Reuter) = En tyfon med den enorma vind- hastigheten av 75 m/sek. har dragit fram över provinsen Leyte på östra Phbilippinerna, där enligt hittills föreliggande uppgifter 19' fiskare synes ha omkommit och skador för över 35 miljoner kronor an- ställts, ” träffade en allvarlig trafikolycka. ” - På vägen Ljungbyhed—Bonarp, . där två cyklande pojkar, 13- årige : Anders Andersson och” elvaårige Nils Erik Lincoln, bå-" - da "på :Bonarp, bakifrån blev påkörda av en skåpbil: ' Bilisten mötte vid sammanstöt- ningen en annan bil och bländades, varför han ej såg pojkarna förrän i sista. stund. Nils Erik slungades - i diket, medan Anders hamnade på kylaren : och krossade vindrutan. Han följde med några tiotal meter. Anders fick en svår bjärnskakning och Nils Erik. hjärnskakning samt brott på ena benet, Båda fördes till Ängelholms lasarett, Någon ome- delbar fara för livet anses inte för religga för någon av dem," feet Eisenhower får s ” Flygande Vita: hus WASHINGTON; (TT): - i ll "Det flygande Vita huset” eller ”Iks'€ luftslott” kallas det luxuösa privatplan som president Eisenho- wer övertog omedelbart efter Jun= chen med de skandinaviska stals. «+ " ministrarna "och som han: genast tog i bruk för att flyga ned till sitt lantställe i Augusta, Georgia, och - tillbringa Thanksgiving-helgen där med fru Mamie och fältmarskallc Montgomery, I 1 dopet undfick planet - eljest - namnet ”Columbine III". Det döp- tes av fru Eisenhower, inte i cham= Pigue utan i vatten. Men det var inget vanligt bondvatten i den flas- ka hon krossade mot Super-Con= stellation-plinete 10s — den inne= höll forellvatten från North Platte River, där presidenten brukar fiska, ”Columbine HI” som Muximifari på närmare: 60V timmen, är utrustat med tänkliga finesser Panter har 'en km. 1 all: upp= M . LAHOLMS TIDNING = ENDA TIDNING SOM UTGIVES I LAHOLM én or 1 s . £ CMM . D den akta och hålla,” vad Vi fira "Eder bjuda och befallas, ':. Freda d 3 dorexber 1954 Un Skadades allvarligt "=
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.