Xx i +) " betstagaren "gå ” mellansäsongerna; « dikning; och torrläggningar.. : mat Titidér av ökad säsongpermitte- 4 bör elimineras STOCKHOLM ”=se0:- ci" Kompletteringsarbeten ' för jord- "brukets folk" "det är ett av bo- temdelen mot den: alltmer tillta- gande" säsongarbetslösheten bland läntärbetarna, ett. problem ' som tränger till sin lösning” Intresse och initiativ från myndigheter och enskilda är vad som nu, behövs, Husbocken STOCKHOLM. ”— te För ett fåtal år: sedan hette det att" husbocken eller lille timmer- mansdrängen, som den också kal- lag, var lik den svenska adeln så- tillvida att ingendera ”gick” läng- 1e än till Dalälven, 2 I dag hittar man talrika exemp- lar: av 'det förhatliga skadedjuret ett ' gott stycke upp i Gävleborgs än — marschen från Tuna i Da- lom har alltså" gått raskt, Men nu skall det bli. effektiva "hävdar « bet: 'knadsstyrelsen.": moder dd der efter initiativ av bygg- F) "Ett ommer att bli nödvändigt ' mellan i första hand jordbrukets - organisationer samt Ly en, som begärt anslsg för Ybekämpningsaktioner" på bred front. I första hand gäller det an- 4 . so sn ole - 9 kyrkor samtidigt Ett av de län, som varit föremål för grundlig inventering ned här- syn till husbockens härjningar, är Plekinge, Det har beräkrats att en totalsänering inbart inom det lä- net skulle gå löst på 10 milj. kao- nor'-— vill man utsträcka aktionen till alla övriga, mer eller mindre utsatta län eller landsdelar, skulle kostnaderna komma att belöpa sig till nanst det tiodubbla, eller 100 milj. kronor, : ” Men, säger man bland skogs- och träforskare, försäkringsfolk, fastig- retsägare och andra parter i må- husbocken måste vi bereda: oss på arbetsgivare- : och :art 'par- ten, En gemensam lösning av alla problem går inte att nå, därtill är « förutsättningarna lokalt sett allt- för olika, Men' den: enskilde ar- måste medverka för att söka knäcka -nöten genom "alt själv och i samråd med lokalt or- ganisationer och myndigheter, t. ex, lantbruksnämnd och arbetsförmed- ling, söka får fråm olika arbetsob- jekt i hemorten, ', Det bör kunna fn IE En hel. del, byggnads-, ånlägg- nings- och reparationsarbeten inom jordbruket kan med "fördel utfö- ras vintertid av den lediga arbets- kraften på landsbygden, Likaså kan grundförbättringar, « vid jordbruket i viss ,,omfattning utföras. under en del arbets- sysselsättas med täck- kräft. kan äv , jordbrukets arbetskraft NN kati dessutom” frågan om ökad yr- "kesätbildning .bland: de anställda föras: ett stycke” framåt. Behovet av "yrkeskunnigt folk stegras oav- brutet," och, denna brist på kvali- ficerad "arbetskraft: kan inte: mot- 'verkas'; på . annat sätt än. genom öked. lantarbetarna; fre : Under "alla ' förhållanden :är,; det nödvändigt att alla; som ställs in- för "dessa jordbrukets sysselsätt- ningsproblem, . hjälps. åt att lösa dem på ett-förnuftigt sätt. Kommu- -her,:, landsting ' och statliga -myn- digheter får ta krafttag för att. ge- nom 'lämplisa + åtgärder säkra den fulla sysselsättningen, Härvid kan, hantverks- och; företagårförenin-. utbildningsverksamhet : bland 1 de 3 av er om åtgärder i både förebyggande och utrotande syfte. och sen skall kriget börja på allvar... 2 - Det är också högt på tiden, sä- ger man i Statens skogsforsknings- institut, där man år efter år med stigande" oro' nödgats konstaterå att Åtskilligt pratats i ämnet men foga uträttats. Fart på snurran ser det ut att bli först sedan försäkrings- bolagen tagit sig före alt säga ifrån inteckningar' eller på annat sätt — i massor av svenska täbyggnader och formliga mängder av fastighe- ter löper risken att totalt falla sön- der "genom husbockens : framfart, gjorde "man från det hållet slag i saken och.sa” rent ut att ”nu går inte det här längre” ed Vilket alltsammans betyder att lille" timmermansdrängen sett sin bästa tid. . pot : I gynnrammaste fall. — kanske man försiktigtvis bör tillägga.' Ty bli orimligt dyrt. Nn Värst : utsatta för husbockens härjningar är de sydliga och syd- östra länen, Skåne, Blekinge och Kalmar för 'att nämna: ett par. Men é ycket , illa” ställt också ängre'; uppåt Mellansverige, :Att exakt ange storleken av de skador, som husbocketi årligen åsamkar de landsdelar. där den fått fast fot, är svårt, mer; det rör sig likväl om an: oivoliga "belopp. Den 'om- > att nio'kyrkor för- edan samtidigt måste av på skarpen, Eftersom" talrika bolag | har pengar investerade — som lån, | kriget mot husbocken kommer att r väldiga kost i pengar räknat Tekniskt sett är "problemet inte krångligt: arsenalen av bekämp- ningsmedel har ökats undan för undan, Att vi” hittills klarat" ocs utan formiiga katastrofer. till följd av kusbockens unasrmineringsivbb i kyrkor och på vindarna till ota- liga fastigheter är mect' en slump. Staten stöder föreningslivet? «; bland ungdom > STOCKHOLM "5 in Riksidrottsförbundet rek a | Svenskt stål let," skall. vi lyckas i kriget mot| 7 YVlygvärdinnan frå L Lilian " Wennerkolm - : ir frå fria visar stolt upp sin rost-, än Aldrig någonsin :i trafikflygets historia har det förekommit en så- dan fantastisk publicitet 'som när SAS nyligen invigde sin polarrutt d derar landets idrottsföreningar att berika föreningslivet med fritids härtill är, att en del av de medel, som av riksdagen ställts till: för- fogande som bidrag till ungdomens föreningsliv och fritidsv skall — på sätt den Lundska utz dni föreslog .— användas till stöd åt s.k, fritidsgrupper. Även idrottsföreningarna. kan ifrågakom- ma till sådana bidrag. aa En": fritidsgrupp, är ”eh "kamrat- krets av ungdomar, som" fyllt 12 mén inte 25 år och som samlas till en :plänmässig ' fritidsverksamh Syftet är "att samla ungdomen '— särskilt” den 'som inte tidigare nåtts kan. behandla ”ett,"två eller flera ämnen. Man "kan" välja: att pyssla och andra bärande konstr gåti: så långt att uppenbar ri; garna: komma: att. spela? stor toll 4 förelåg, talar sitt tydliga - törteater, scouting, vävning, mat- med -- fotografering, sång, musik, modellbygge, 'motorkunskap, ama- lagning, folkd; schack eller .dy- . STOCKHOLM (TT) '. Vattenföroreningen ngare övervakning «= av; landets" vattendrag: å -Jandet hat nått ' en betydande omfattning ge och snara åtgärder, för. att sanera vattendragen är därför nödvän-: i diga, framhåller. , . rådet Hjalnzar. Nilson överlämmat tén i ett på d. till stats- betänkande. Den" ökade förore- i . ningen" beror till 'stor del på otillväckliga' resurser för övervakning och tillsyn av efterlevnaden av gällande , bestämmelser. ER . Kommittén ', föreslår ' därför 'en förstärkning : av llsynsmyndighe- ten; Personalens för” tilllynsverk- samheten -ökas från 10 till 31 tjän- stémän. Personalförstärkningen in- nebär bl. a. att hygienisk och bak- teriologisk” sakkunskap anställs för att handlägga ”tillsynsärendena även ur sanitär synpunkt. Sammanlagt skulle de årliga kostnaderna för "+ tillsynsverksamheten öka med drygt 400,000 kr. Härtill kommer ett en- gångsahslag på 230,000 kr för. ut- rustning. - Kommittén "understryker starkt 'behovet av. forskning och > föreslår . att staten härför anvisar ett årligt anslag på.200,000 kr. Tillsynsverksamheten skall en- " ligt förslaget i fortsättningen skö- tas "av en fristående. myndighet, " statens ' vatteninspektion, Fullt ut- byggd skulle denna” omfatta fiske- ristyrelsens nuvarande tillsynsav- '' delning samt väg- och vattenbygg- nadsstyrelsens vatten- och avlopps- byrå. UUnder en övergångstid för- ktio=- lopp, till . vilket vattenklosett är ansluten;. inte får släppas .ut med mindre "åtminstone "slamavskiljning företagits. ', En. fullständigare be- handling : bör dock eftersträvas och skall om den "inte företas frivil? ligt; liksom hittills kunna föreskri- vas av :vattendomstol genom skä- lighetsprövning. Kommittén före- slår vidare förbud mot utsläppan- -"]anslaget för ungdomsidrott. ". ” likt, men då det: gäller att bilda fritidsgrupper inom” idrottsförenins garna får mari nog utgå 'fråd att någon idrott eller något 'med den idrottsliga ' verksamheten ”samman- hängande ' kommer. att vara det samlande intresset,: Sådan verk- samhet kan godkännas som fritids- gruppverksamhet. En. grupp ung- domar, som enbart ' håller på med renodlad idrottsträning; kan där- emot inte ' betraktas soni fritids- grupp, bl." a. därför att bidrag till sådan verksamhet kan erhållas ur Ahtalet deltagare 'i.en grupp får inte vara mindre, än fem -och -inte större ' än 25 och verksamheten skall omfatta minst 10 samman- komster och 20 timmar. Politisk el- ler religiös propaganda får inte fö- rekomma. ' När gruppen börjar sin verksamhet skall. anmälan göras till .; vederbörande kommunala or- gan, Statsbidraget utgår med hälf- ten av kostnaderna för handledning och terial, dock: med högst kr de av vissa avfall kter, näm- ligen urin från djurstall, pressaft från — siloanläggning, ' vassla samt galvaniskt bad. Därjämte föreslås att: samhällen med mer än 3,000 invånare samt industrier med sär- skilt ' farliga avloppsvatten ' skall vara skyldiga att inom en femårs- nariod påkalla prövning i den ord- ning” vattenlagen föreskriver av frågan under vilka avloppsvatten får släppas ut, : oo De sakkunniga, som, senare kom- mer med ett betänkande om möj- ligheten ått anordna sammanslut- ningar för vården av särskilda vat- 4:50 per deltagare ävensom med 2 kr "per deltagare för lokalkostna- der och dylikt. Bidragen utbetalas två gånger per år och rapporter om verksamheten skall inges till skoöl- överstyrelsen, = cc ve De övriga riksomfattande ung- domsorganisationer, - som av skol- överstyrelsen godkänts såsom stu- dieförbund, '. JUF:s,' " KFUK:s och KFUM:s, .- Nationaltemplarordens, Svenska landsbygdens, . Sveriges kyrkliga och Sveriges Blåbandsför- enings studieförbund, Liberala stu- dieförbundet, Studieförbundet Med- tendrag eller vatt åden (vat- ä dock att- s fc verksamhet kan: avse enbart illsynsverksamheten. «= - " Uttentilsynens lokala admini- stration förutsätts i första hand an- komma på distriktsingenjörerna, för vatten och avlopp. Härigenom .er- . hålles möjlighet att redan vid pla- neringen av. vatten- och avlopps- anläggningar inom länsförvaltnin= gen söka förebygga menlig föro- rening. ” Den lokala - övervaknin- gen skall som hittills även ske ge- nom bl: a.. förste "provinsialläkar- na och hälsovårdsnämnderna, or ittén "anser. dei inte vara tälla upp nägra gener la” normer för hur avloppsva a net bör vara beskaffat innan. det släpps "ut i vattendrag. - Som all- Kommi möjligt att 5 tenvårdsförbund) och om skydds- bestämmeleser för 'grundvattentill- gångar, består av vattenrättsdo- mare Gösta: Schirén, ordförande, riksdagsmännen sekreterare Tor- sten Bengtson, chefredaktör Gösta Netzén och godsägare T. G. von Seth, £, riksdagsmannen : direktör Gösta Aqvist, direktör Torsten Andersson i Industriförbundet; do- cent G. Laurell distriktsingenjör Ossian Svensson och överinspektör Sten Vallin. Som sekreterare har 1 Ica och Tjä bildningsverksamhet: 2 en Kraftig medicin mot påvens hicka KÖPENHAMN. (TT —RB).. En dansk f.d. brottare, köpman- nen Arnold Jensen i Kolding, har hos stadens katolska präst erbjudit sig att bota påven från hans hicka. : Jenen påstår sig ha befriat hun- rr tjänstgjort förste kansli ; re : Sven "Andersson. : oe Hr Svensson framhåller i ett särskilt yttrande att väsentliga för- delar ,kän påräknas om den av dratals i Koldingtrakten från svår hicka och har därvid tillämpat ”ett specialgrepp om nac- ken ”just vid en hickning — för- modligen ett mellanting mellan ett hi ktik kommittén förordad: ningen av tillsynsavdelningen och män minimistandard uppställs dock kravet - att. kloakvatten från av- vatten- och avloppsbyrån sker o- medelbart-" = - ss grepp... > kl Jensen var i början på 1900-talet en tämligen känd dansk hand skall kunna bekämpas. Vv och ett brottar- |. brottare. MN mellan Sk ien -. och ,ameri- kanska stillahavskusten i En hel värld hade s riktade på detta unika flygevere- mang, och SAS-flygningarna före- kom på praktiskt taget"alla första- sidor. i världspressen: Men så 'ver det ju också ett alldeles särskilt blad som vändes i samfärdsmedlens historia, Att det just blev 'SAS som först tog steget över"polarkaloten gladde naturligtvis skandinaverna i första rummet. — Invigningsfesterna. 1” och '.:Los' Angeles' ble evenemang, och tusental skor vinkade "farväl -hlr” de iyck- ligt utvalda steg 'omBord på ppn- och” Royal järplanen Helge. Viking av föreningsrörelsen — till en om-] Viking: : växlande och. vettig sysselsättning, | Några: timm på: ägnad "att. främja kamratskap ' och |dags,' fick flygresenärbrnå ett rost: |" håg för självverksamhet, En grupp |fritt ”stålblad 1" handen. Det” var matsedeln -med” texten I :rött "och svart.som' Fagersta bruk tillverkat speciellt för dessa'båda flygningar. Så. kom”. det sig "att," äver. .det världsberömda svenskac stålet . fick vara med på ett hörn när morgon dagens . flyglinje flögs första gången idag." Det var för' övrigt. en rharsdag 1921 som det. rostfria" stå” let. för första gången I Sverige såg dagens ljus: vid : Fagersta - Bruks AB:s Klosterverkenitsss1. var » Fagersta har också gjort de tack- kort av rostfritt stål som. befäihz- varen ombord på just nu -'världs- lande Äl hen. dörkapten, Willy Edenberg, bar med sig för att dela ut som tack för visad vänlighet mot besättning och fartyg vid de strandhugg Älvs. nabben gör under sin halvårslång färd runt klotet. : Dansk kampanj. mot handskakning KÖPENHAMN, (IT— RB) Den kände danske radiogymnas- tikläraren kapten Jespersen . har inlett : en kampanj mot: att folk hälsar på varandra med handslag. Det är ohygieniskt, förklarar han, och nästa veckohelg skall kapte- nen och hans meningsfränder. hålia ett möte på Nyborg strand för att diskutera hur sedvänjan att skaka » Kapten Jespersen anser för öv- rigt att ”danskarna är ena grisar eftersom de så sällan tvättar här- derna.” - ot - :] annan ek? .: "Jarna till välgörande ändamål: D polar Över polen. Väs t-Europa näriin en inflator Om östblockets motdrag på den ett nytt Korea — det må förläggas are tisk riskzon västtyska uppruitalagea blir till Formosa eller annorstädes : ; — han ingenting vara säkrare än att ca ny Inflatiomsvåg tillee över värld 4. fr den, skriver ng FYR Om man bortser från denna möjlighet Allärsvärlden, Mea förefaller det sanno= likt att remilitatiseringen kommer att förstärka de Inflatlenistika krafterna inte bara i Tyskland utan I hela De i rustningssammanhangen in- tressantaste delarna av den tyska industrin arbetar vid eler nelt nära den teknika kapacitetsyrån- sen, a ler tidningen. Vidare har läget på den tyska arbett- marknaden efterhand stramat åt så starkt att brist på kvalificerad ar- betskraft märks inom Nera pros -. | duktionsområden = ett faktvm som ' bör "sammanställas med att flyktingströmmen österifrån krympt ihop och att det från nästa år bir : de under kriget födda, numerärt Svaga årskul'arna som börjar söka sig ut i förvärvslivet. Onekligen är det svårt att se hur Västtysk= land i detta läge skall kunna av- dela en väsentlig del av sina proc duktiva resurser för rustnings- ändamål | och samtidigt föra över folk från arbetsplatserpa till ka- Sernerna utan. att följden blir en ärtenropa. räkna med att löntolfrasiverna . föra vidare med ökad kraft och större utsikter till framgång, vil= ket I sin tur knappast kommer alt lämna den allmänna prisalvån obe= rörd, . Om utvecklingen I Västtysklar & löper I denna riktning, lär den > inte undgå att [å en märkbar ba Nationistisk effekt runt om I Västa" Europa, Dels skulle andra väste europeiska länders import av tyska varor fördyras — ett konstateren=. de som ju ter sig beaktansvärt Hwle. minst från svensk horlsont — des skulle dessa länders expertu =" dustrier i många fall få se sina ex= panslongmöjligheter — underlätta genom fmildrat tyskt konkurrenie tryck, Särskilt orm därtill skule sälla sig mMimulerande Imputser västerifrån med rot I ett mera pås tagligt uppsving I USA, torde hela mera allmän tendens till översys- »| selsättning, Därmed får man också Västeuropa anar! nog glida tin I den inflatoriska r &<ronen, ” + Jag önskar att du-och Sver Matson kunde sluta den där rå gångstvisten, pappa. ' Den h: pågått alltsedan vi kom bit för; trettio år sen, . na . — Jag vill inte göra dig led= sen, mamma, sade John Ström. med eftertryck, men då jag fick det här stället av farfar då vi gifte. oss, sade han tydligt och klart att östra rågången låg på andra sidan eken, och där står | eken ännu men två fot in på Svens ställe. Sven satte upp stängslet så, då vi kom hit, ; 'Farfar kanske menade en "— Det finns ingen annan är öster om Svens ställe," :.. > — Nå, två fot mer eller minds re gör väl inte så mycket, sade dottern Elisabeth lätt," "+" | Bovetet | Av:ROBERT-LINDBLOM' : + &— Gör det inte?: Två fota bredd längs hela den stora åkern gör mycket, och för resten ska rätt vara rätt. Jag håller pål rättvisan :om jag så ska bli tvungen att stämma Sven, ... « ; — Det har du sagt så många gånger, pappa. Det skulle kosta mer än det Bmakar, Du äger ju ändå så mycket jords: vs: CA ””— Sven har mycket mer utan att stjäla den där remsan från! mig. Om han bara betalar vadj Yen är värd, så ska jag ge peng- < Det-är inte pengarna jag bryr, mig om utan principen, i Elisabeth - vred sina händer och knäppte dem över förklädet. Hon såg ut över fälten av vajan- de säd. : Det var bördiga åkrar "och skörden lovade att bli god. — Jag undrar varför Sven har sått bovete på så gott som alla' sina åkrar. — Det behöver inte, så mycket regn för att väza,j isvarade John Jakoniskt. mna Gélin har gift sig. — med Dior-mannekäng. "En av franska scenens 'och fil- mens främste skådespelare, mörk: hårige, intellektuelle Daniel Gélin, har gift. sig med 24-åriga' likaså mörka - stjärnmannekängen ' . hos Christian: Dior, frök. Sylvie Hirsch, Daniel Gélin var under många år gift med den firade film- 'och scen” stjärnan Danielle Délorme och det gifta: paret var Tout Paris mest 'F- hyllade: och bortskämda älsklin- gar,' Skilsmässan skedde på grund av ”att Daniel förälsaåkade sig i skön Sylvie. Samma dag då det un- ga 'kärleksparet gifte. sig, insjuk-;+ nade" Darielle Délorme, den ens- samma : hustrun, i blindtarmsin- | bokhyllan hade el: —— Det börjar redan blomma,! sade Elisabeth, s « John viftade bort ett bl som flög förbi hans näsa, — Bovete- 0nung! utropade han, Det kom > glimt I hans ögon, — Elisa- aeth, fortsatte han i sin blidaste "on, jag sitter just och undrar varför vi inte håller oss med bin' (Han tänkte låta Sven Matson betala dyrt för jordremsan.) . — Jag också; svarade Elisa. beth, Varför har vi inte tänkt på det förr? Jag tycker om bina därför att.de är så flitiga, och stänk så mycket honung de ger. » = Bovetehonung är den allra finaste, Elisabeth. Den är mör- are och drygare än vanlig, Det så många som sår bovete bara för binas skull, Jag tror vi skaf. far oss några kupor. med det- samma, sade han och gick ut I hallen för att titta efter om han | bland sina, lantbruksböcker I något arbete om Iskötsels ...s- ranvs so | — Så hemskt mycket bin, sa- de Sven Matson till sin hustru och slog omkring sig :med en flughåv. Bina undvek håven och slog sig ner på kanten av socker« skålen. Sven välte ett glas mjölk då han gjorde nästa attack, Bina tog saken lugnt och flög vidare. "De kommer från kuporna John. Ström satt upp bakom köksdörren, Bade. fru Matson, Han har ingen rättighet att låta gBina'bin flyga över vårt område. « — Det kan nog inte hindras, Hur ska man kunna känna Igen" ems bin det är? : Alla bin ser. ikadana ut, Om man inte kan -bevisa vems de är så tjänar det Ingenting till att klaga. Jag har" sagt John Ström många gånger gista tiden att jag inte kan gå över mina ägor utan att ha bina ; surrande omkring mig, men han bryr sig inte om det — han sa bara att han hade för mycket att göra för att vakta sina bin — om det nu var hans det var fråga om, ' tt |: Det retade Sven att Johns bin sög honung ur hans bovete, och ban önskade att han sått vanligt vete i stället, ' et Se — Kan den också tåla: cham« pagned. ov oc ” ' En Tätt berusad person atod länga och väl och-pratade med föraren " .på vagnen. Till slut sa han: — Det finns väl knappost något enklare än att vara spårvognaföra= . fe. Det lir bara att-snurra lite på ratten, 10 tot — Det finns en som har det lät= tare] von Ve mn : — Vem skulle det I aå fall vara? - — Gatsoparen! : : + — Hur så. i H : - Han' slipper anacka med all dynga han forslar! oe möt En kardinal lyssnar 1 Vatikanens ” trädgård på ett samtal mellan på- ven och en amerikan som sakyor: .— $00,000 dollar! = > Påven skakar ånyo på huvudet, men, ; kardinalen kan inte längre :: styra! sig utan närmar sig påven och, viskar: ' — Helige fader, betänk dock hur mycket ' gott ' nå kon göra för så mycket pengarl ,— Vet du också vod han fordrar t' gengäld? - svarar påven, Att jag skall påbjuda alla katollker att av= » sluta bina böner — inte längre med "amen", utan med "Shell Oil"! var mitt I högsommaren. Hans ' bir. flög fram och tillbaka på sina expeditloner till Svens bo- vetefält och sög honung At John ' pch hans hustru, . I — Honung är söt och hämn- den är ljuv, sade John, Det är inte rätt att säga så, det vet Jag. Nu har vi £ alla fall honung för hela vintern och det är Sven som bar bestått den. Nu tror Jag att fag struntar I att bråka mer om grängen, Mina bir. har bämtat arsättning för fordbiter åt mig och då får väl udda vara fämnt. Ii. John satt på kökstrappan. Det Copyright EUROPA-PRESS na på ' Köni F - från sommarbetet uppe på sätrarna, nu fr = en pråm lastad med. boskap i Bajern hade nyligen fullt skulle transporteras sva då sn då upp ott göra då boskapen, som drivite ”e: hem till gårdarna över sjön, Här glider fram över den 240 meter djupa alpsjön. w HOLMS TIDNING: Sön , TLAHOLM. é AN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.