å ER menar a ä I I —Y"fortfarande brukar: Ch ; w 2 [ sv Med kl. 15,26. 50:00. :- ..Dyrkad. blev' du f iv f församling to år varit bosatt i Åmot: där hån " 60 år "; farnas js Lördage n d 4 december- 1954 Så - "BARBRO, . > Solen går. upp kl..8,3 . ned kl. 15,27. a Morgondagens namn'.: Solen går upp kl. 8,38 och ned kl. 1527... soo ' [Portmonnä väl späckade fast å andra sidan är faktiskt Priserna —LL | = 29 . Det skall julskyltas i morgon i hela södra Halland, julgranar- na skall resas och det kommer säkerligen att visas fina saker i alla skyltfönster, Våra handlare här i trakten kan sin konst och man vet att det inte som . helst svårigheter att välja ut lämpliga julklappar, Det gäl- ler bara ' att ha plånbok och över lag sjunkande — inte minst på bilar om man nu skulle vilja ge så fina saker. Nan kan t, o. m. få begagnade sådana ända från 200 kr — men att rekom- mendera dessa är nog inte värt. Måndagens namn: - NIKOLAUS, Solen går upp "kl." 8,40. och falls Dagens dikt NN 6 Väldiga vålnad i kämparingen SS lever. sagan : om dig och de st blå. ” i sekler som' ' bort "co Ingen, vo sr smädad och 'hädad som få : Kungar stupa och riken styckas. Viljan till rätten står klippfast «> > kvar, Redligt kämpa är mer än nu som i gångna: dar, a (OLOF THUNMAN). —— a lyckas : Forfs. fr. aid. .3 i fyller i 'orgon hemmansä- gare. Bernhard Persson,. Hede, : JEläsberga, Han är född i Snös .torp " och kom till Eldsberga 7 1901,' då han inköpte Liagård och fem år senare inköpte han även " gården Öringemölla vid Genevad i Veinge och bosatte isig där. .Tre år -sénare . sålde ' han gården i Eldsberga, 1917 vände han åter dit öch: köpte - då hemmanet Hede, vilket han 60 år Net PR eg . fyller i morgon fiskare -Os- car: Svensson,' Åmot,' Laholm. i Laholms lands- ch har ett:20-tal äger 'en fastighet,S. har alltid + varit intresserad 'laxfiskare. = : fyller i: morgon fru Hilma Nilsson, maka till "lantbrukare Karl Gerhard ' Nilsson, . Pers- » torp, Eldsberga, , Fru. N.. är född 'i Mellby och tog i unga år : anställning ., i "Fribergs skrädderi - där hon snabbt a- vancerade «till ' tillskärerska: Denna —. anställning . innehade "hon till sitt giftermål. Fru N. ' har gjort sig känd som en god ” och gästfri husmor, ".; äs . 550år 0 is fyller. på måndag småbruka- "ren Erik H. Jansson, Högahol- | ma; Hishult. .; - (RA Jub. är född i Harplinge och "kom redan i unga år med sina föräldrar 'till Hishult där han sedan : ett 20-tal år tillbaka innehar ett lantbruk i Höga- holma; 'Han har. vårit livligt intresserad ' av "; kommunala ' Spörsmål och fackliga. frågor och" tillhör" kommunalfullmäk- tige ” och fattigvårdsstyrelse, Vidare är han ordf i Hishults småbrukareförening samt ber ' kläder posten som kassör i Ar- :betabekommunen. .: Personligen är jub. en händig och duktigl 1- yrkesman som: vunnit: aktning » runt om i bygden. iv nas ns 1 Ak ndersson. På Ängel- holms lasarett har: fröken Klara Andersson, Båstad, avlidit 58 år ammal, - rna Hon var född i Laholms lands församling och dotter till lant- "brukare Edvin Andersson och hans maka. Då föräldrarna 1909 .. förvärvade Backagården, Hjärn- arp . flyttade Klara Andersson - med dit och drev efter föräld- i bortgång . tillsammans "med en syster lantbruket i elva år eller till 1938 då de uppförde i en villa i närheten äv Böstads "station. : Närmast ". sörjande. är systern, fröken Edith Andersson, Båstad. : föl "nog lägga till en del för att få - som '” fattas . och det är julsnön "-|losfonder, "står. på toppen både Skall man köpa bil, så bör man en riktig sådan. Men för att å- tergå till julskyltningen och gra- narna, så är det faktiskt en sak, 0. julvädret, När regnet ström- mar ned är man inte Precis så Pigg på att handla julklappar —- men det kommer kanske. Bland. julklapparna hör givet- vis : både julböcker och jultid- ningar och sådana kommer. just nu i en ganska strid ström, En sådan i hög klass är typografer- nas — jultidning' ”Julblommor”, som i dagarna lämnat trycket o. skall nu..spridas . i de många hemmen över hela vårt land: där den Varit 'en efterlängtad och gärna, sedd gäst .år efter år. ”Julblommor”,; . som utges - till förmån för Svenska typografför- bundets ' invalid- och tuberku- vad innehåll och typografisk ut- styrsel beträffar, och den hävdar även i år väl sin plats som en av "de främsta av de julpublika- tioner som utges 'i Sverige. No- veller ' och reseskildringar, som återfinns”. i ”Julblommor”, i be- haglig :: omväxling har' utvalts med smak, omdöme och omsorg, och bland medarbetarna får man återknyta ' bekantskapen - med flera .av den svenska 'litteratu- rens ' spetsar; : Konstnärligt sett ger" "”Julblommor”. : det bästa, blir' några |. pa Veinge Syföreningsauktida "pe Veikeo | = hotell, Som framgår av annons kom- mer Veinge kyrkliga syförening 3å onsdag kväll att anordza en arkton, vilken äger rum A Var inge holel. Det blir dessutom sårg samt föredrag med filn av Pastor Erland Rexius, som tar över ämnet: Från skeppsklocka til: kyrkklocka. Vidare förskom- 'är nen tacksam för gåvor vuä- ki kunne. lämnas i prästgäcden eher los fru Wictor Svensson. so , På BIO Centrum i Laholm ger i dag och i morgon den trev- liga svenska ' filmen ”De röda hästarna” vilken f, ö. redan sam- lat flera fulla hus. I morgon kl. 13 ges den även som matiné. Scala i Laholm - ger i dag 'och i morgon Walt Disneys spännande. och intres- santa färgfilm ”Rob Roy, rebel- len” med Glynis Johns och Ric- hard Todd i huvudrollerna. Ex- tra' ges ' Walt Disneys Oscar-be- önade Eskimaå med svenskt. tal. | Knäreds biograf fortsätter i kväll kl. 6 och:8 med den .hejdlöst « roliga Asa-Nisse- filmen. ”Asa-Nisse på hal is”, A- rets upplaga är utan tvekan den bästa i hela serien. Barnbilj. en- dast kl. 6... la men . för en 40-tal sidor. > 7 . För att övergå till något annat än julfirande — än återstår ju tre veckor innan julafton infal- ler, 'så har vi fått Hallands Ci- vilförsvarsförbunds . lilla tidning "Vårt verkskydd” och av denna framgår, att i Laholm under hö- sten anordnats tre kurser i. all. män utbildning, två i brandtjänst och en i sjukvårdstjänst. Förut- om ” denna” utbildningsverksam- het är föreningen mycket 'verk- sam "med 'verkskyddsplanlägg- ning "och kan här framvisa ett mycket gott resultat. Sålunda ä- ro alla företag; som äro skyldiga att anordnå verkskydd, försedda med . användbara planer. - För- tjänsten för detta arbete får man helt tillskriva köpman N. Fehne, som på ett förtjänstfullt sätt lett publikation: På ett denna ' verksamhet, . heter det. i "Vårt :verkskydd”. - :. reda som kan åstadkommas inom "ra. p AR motiven "En länk 'i en lång, lång kedja. Duktiga förfäder ha burit fria och; med glädje och blivit : De vandrade med Gud, Regn och solsken; ”Gud bor i himmelen och de på - Och de ha tåligt. väntat på ”i nödens tider väl beprövad”. > när. Gud. talar Ordet, som blev då. mörkret var mörkast, . : Hamra och slå, du gode Gud! -. Men låt också oss få förbliva Iä i Vi vill inte rosta och brista och = Vi vill mera, > Vd "Vi. vill, att Du «i Din skola, ” Och smider och 'å Din kedja. , | fostrar våra barn länkar också de OST 7” De äro vårt allt,. vår sorg och v : vår framtid. '— ”De skola hinna ” De äro dyrbara lån, som Du kr : Vi vilja, unga och gamla, se Din ”öch på Golgata kulle. ”" Men ibland förneka vi Dig och Vi känna inte igen Dig, när vi på "vägar och stigar i människ dock ”Dina minsta bröder avbild, men 'som ”Du skapat till Din att vara Dig lika”, Tankar kring: >> och Advent > ”Vad "är en människa, att du tänker på henne" " | och eh människoson, att. du låter dig vårda om onom?” = - Jag är ingenting 'men dock någontin En liten droppe:i det stora havet. dor " s - on De lärde sig bära av Honom, som bär sitt kors 0 Från himmelens Gud ha de hämtat himmelens gåvor : storm och stiltje, ; > it ot Glädjetider och sorgetider ha ' växlat. > Därför ha de låtit ”sina ord vara få. i . hjälpen," . De ha blivif lyhörda av att lyssna, 0 sc till tro och trygghet, till ljus över vägen, Vi vilja taga Dig ned från korset, OT a ibland ruiner, vedervärdiga, veliga — - Du var hungrig, och vi gåvo Dig icke attläta — — Allhelgona” tarka, FEN jordei till tröst eller varning, ST nkar i Din kedja ; > slitas itu! och Våt Ungdom m fast - år glädje” det vi ej hänn'.« ". : äver av oss med ränta. fa härlighet på Tabors berg, i Getsemané a NAN vålla Dig smärta, +" möta Dig > Con Ca — Det är ärlig z erTe, som hänger på korset. - . - Hjälte, stark och mäktig, .: - tala Du också till oss, som stappla fram: till 'på Galileens berg. " De blevo ingenting. Han ville göra dem "Vad då? — >. "korsets fot: ed Dö Paradis” ”Förlåt dem!” — I dag skall du vara me mig i Paradis." okinna se din son!” -— Lärjunge, se din moderP? — TN Det "är härlighetens Herre, Konungen, som SMig är given all makt i himmel och på jord”. ora de fingo se Honom, tillbådo de Honom” !: till någonting, : ” ”Gån ut i hela världen -— — —! : a jag? — Får jag också gå? — Duger jag? = ” å dig mitt ok och lär av mig?” — OTRS mA förp ”Vårda mina får!” ”Se, jag är med eder alla dagar intill tidens ände” — i Men Zz mitt rike är icke av denna världen?” vise ”m J. Kronqvist. | mer kaffeservering. Som vanligt ' "förskott Väg, man hade att stampa sig fram på, när man skulle till Vippentorpet, om man kom i från slättbygden, men det var märkvärdigt så lätta stegen kändes. Det var målet, som i gav både styrka och fart. Tidsutdräkten blev unge- fär « densamma, om man till fots följde den gamla kända gångstigen. över Höggostret med alla dess slingringar först strävigt ' uppåt, så långsamt Der och sen upp igen utan av- brott, eller om man med skjuts i stilla lunk kom körvägen, som var på sina ställen rätt sand- tung,.: Svängningarna . voro nämligen. både många och långa för att få stigningen ut- jämnad. . . Hade : man' nått Hjörnereds by, som låg nedanför den sista stigningen, 'så var där ingen ting att ta miste på, Det fanns nämligen blott en körväg, och den, tog slut vid Vippentorpet. Var det strävigt att taga sig fram; så så var det så mycket mera 'vederkvickande att kän- na sig vara vid målet, ' Man Pustade ut och kände sig hem- mastadd, även om det var för- sta gången man befann sig på Platsen, ty det hade skapats en ' tradition kring Vippentor- pet 'och; dess särskilda behag, som ingen annan plats på långa - vägar kunde: upptaga tävlan ': med, fastän det ena idylliska 'skogspartiet avlöste det andra i' just den nejden. Den, - som” gjort Vippen- torpet till vad det blivit, var ägaren ' av .: torpet, Johannes Svensson, : som i all sin oån- senlighet..: var en. av-ortens mest-:. kända män,. kända; för just. sådant, som kan. göra människor muntra och glada. "Jag blir nog aldrig annat .än ett stört: -barn”;:undföll; det honom”. en gång, tär hän” He" rättade” sin" glädje. inför den vackra" anblicken av blomman: de” nyponbuskar, som, kantat vägen. och lyst fram ur dal- sänkorna. Han hade haft ”sgäll- skap. . med .dem” hela skogen igenom, Den vackra synen lev- de:han på, långt sedan rosor- nå blommat ut. Men han kän- de 'växterna mera än till färg och ”förmör.- Linhés- sexualsy- stem hade han hjälpligt reda på ' och kände. fill klass och ordning efter detta hela skogs- floran. Han fick sig en munter stund, «. när ..han kunde locka någon i botanik mindre förfa- ren '"att leta: efter ”bär” på hän-buskarna ” av ”enbärsriset, eller när någon lät .narra sig komma hon-buskarna av sam- ma '; buske att ”ryka” genom att sparka till dem, Enbusken är två-byggare. Det visste han och även vad därav med nöd- vändighet följde, Lokalerna för mera" 'sällsynta växter kände han också till och var mån om. att obehöriga inte fingo plund- ra." beståndet.” Det förtjänar också nämnas, att han begag- nade” sig. av växternas latin ska namn, såsom botanisterna bruka. - ss Hans. naturintresse omfatta- de. lika hjärtligt fågelvärlden och -"annan. skogens vilda fö-). nad. Alla fåglar i skogen kän- de 'han: till ' färger, läten och levnadssätt; Ljöd där i skogen en locktön, som han icke Hört förut, kastade han ifrån sig, vad han hade i händer och be- gav . sig av på upptäcktsfärd, och han gav sig icke med min- dre, än att han vann syftemå- let.- Sedan blev det en ny upp- gift att lista ut den nyinflyt- tades egenheter. ' = Så välförsédd med” böcker i ämnet, var han icke, men till låns skaffade han sig, vad han runde . komma ' över - och fick även hjälp för sin syften av skolungdomar, som i naturhi- storiska syften infann sig rätt ofta. - : "Fick . han . besök av större sällskap, vilket inträffade rätt ofta under högsommaren, blev han sällskapens givne gäst o. föreläsare. : Han lämnade" då alla . bestyren. åt de övriga i hemmet, om det så var mitt i - Av J. P. Gunnarsson «Det var en lång och backig hans Tyggåsstuga, där han bodde med sin rätt stora fa- milj, den enda Tyggåsstugan i Halland söder om Lagan, Han hade. vanlig storstuga också, men den avsåg gäster, som önskade övernatta, Vidare fanns där att beskåda en myc- ket storvuxen bok, som förun- derligt nog kunde uthärda skadorna i barken av inskurna namn "över hela räckhålet Men även en annan fara hota- de det ståtliga trädet, Där låg ett helt ved-kapital i det trä- det efter Johannes” syn på ka. pital. Så "mycken ved där kun: de bliva av en sådan jätte! Bokrved , är dyrt bränsle: och inbringar = försäljaren nog så vackra slantar, Johannes' fun- deringar gingo ofta i den rikt- ningen. Det vore ju meningslös förlust. att låta boken stå där så länge, att vedmassan för- stördes." Dessa ” funderingar blévo emellertid avlägsnåde på ett mycket lyckligt sätt. . En tilltagsen svensk-amerikan som tillfälligvis ' kommit dit och fått del av.den för boken lu rande faran; köpte” helt reso- lut det ståtliga trädet för en nog. så frikostig penning men på villkor, att det skulle få stå där" det stod, till ”dödagar”. Detta köp blev skriftligen 'av- fattat 'i laga ordning, och bo- ken var räddad: Boken inhäg- nades för att fredäs för vidare åverkan.. Det: var flera än Jo- hannes, som -välsignade den unge manneng råska handling. "Strax : nedänför boken på sluttningen låg ladugården, som var mer än gammaldags, sedd och bedömd efter de nya- re. kraven .på ladugårdar från slätten, Men den var i många avseenden '. bättre än vad den såg ut till, Timret, som var av ek. till största delen, bevarade värmen väl för djuren, synner- ligast. som . viktigare : ställen guljära väggar och tak av an- flera av dem, som om de blivit yrkesskickligt utkilade ur gadl- sen. Genom en icke alltför be- kväm. öppning kan man kasa Sig ner, om man icke är för tjock, och göra sina iakttagel- ser. "Stugan" befinneg då va- ra jämförelsevig rymlig. Trol- len hade bott där fordom, för mäler sägnen. Med den sägnen som :ledning upptäcker man allt : möjligt . av inredningen, bänkar och bord och spishäll och skorsten och brunn mm. Trollen" visste. att inreda sin stuga ändamålsenligt, och ba- stant är boningen, men den måste ha kräft bastanta bra- sor .om vintern, ty luften .är unken och rå. Hur. länge det är: sedan trollen flyttade bort från sin stuga, känner man ic- ke, inen gammalt folk mindes, att" ”de' sett rök stiga upp ur ”skorstenen”, vilket ju 'skulle betyda, att de på den tiden än- nu: funnos kvar, Gick det nå- gorlunda lätt 'att komma 'ner I midsommarstugan, så blev det så mycket svårare att komma upp igen, För fullvuxna, min- dre - rörliga , personer kunde detta:. icke . ske . utan hjälp. Det hade hänt mer än en gång att. personer hållit på att ”fastna i hålet”, 0. Besöket i midsommarstugan avslöt ' i regel de besökandes vandringar för dagen, Man å- tervände fram till Vippentor- pet. för att på någon glänta där vederkvicka sig efter da- gens möda, ' Man fick tillfälle överblicka de små och till for- men” oregelbundna åkerlappar- na, som fått sin styvmoderliga plats här och var, Man såg på sädesslagen, att ,de hade, en hård, kamp för sin tillvaro, Sammanlagda åkervidden upp- gick" icke. till +10 «tunnland på den, tiden å, Vippentorpet, och fått ' sin : värmebevarande. för-. måga ytterligare förstärkt med fylligd Iljungrötter. Taken 'vi- sade. samma armod angående erforderlig täckhalm, men där man har god "tillgång på ljung,. kan man nog få taken vatten- täta, fastän det ju icke verkar så prydligt juste SR En. annan . sevärdhet ij när- heten... var- den vittberömda ”midsommarstugan”. Midsora- marstugan var ett ännu be- varat minne” från. en naturka- tastrof i obestämbar forntid. Berget hade rämnat i riktning- en S—N. Numera har förvitt- ringen och .mycket annat jäm- nat ut. sprickan . och omvand- lat den till. en dal, lik många andra : i trakten, men - på ett ställe! har naturen icke hunnit med det ännu, och den platsen bär. namnet. midsommarstugan. den, . förtänksamme familjefa- dern nästan. tvingadeg till: den tysta frågan: Vad ha. folk: och djur att leva av i denria van- lottade ort? Men en sådan”tan- ke. hade aldrig kommit för en Johannes på . Vippenatorpet. Fåglarna i skogen och-djuren på: marken hade aldrig gjort sig den bekymrade frågan, och det gick ändå att leva' och att glädja sig över livet. Varifrån livsuppehället kom" "med sina regelburidna tillflöden, sporde ingen om., Man visste' att det icke: uteblev, . Den verkligen storslagna gästfrihet, som ut- vecklades i Johanneg' hem är mer . än ' erkännansvärd. 'Där dukades fram både det ena och det " andra, ' som 'om förrådet varit :outtömligt, och samkvä- met”, kryddades - upp med en målro, som blott en .Johånnes Den bildar en säregen fördjup: ning i berget med rätt så re- på Vippenatorpet kunde bjuda L senliga flata block, så jämna | "förrän den En gång hade några ungdo- mar beslutat sig för en skoga- Vandring om natten med Vip- Penatorpet som mål fram RR mMorgonsidan, När de hunnit dit mellan tre och fyra på Morgonen, slogo de sig ned på gåndisplanea med sina portörer och renslar, Solen var nu up» Pe, och bina surrade omkring, Morgonyra och flitiga som vanligt. Det var synd att bul- ta på. . Men en av sällskapet hade en flöjt mej Big Och bör: jade spela några kända melo- der. Det dröjde inte länge, knarriga stugudör- ren . började gnisela och röra på sig. Så framträdde ett na- ket ben o, så värligt därefter en man I bara skjortan, När han fåt syn på dem, utbr.' han "Jag trodde det var en strof ur Dantes Comedia Divina Jag hörde, och välkomna!" Själv hade han nyss kommit hem i- från staden, men lika morgon« frisk var han för det, Nan var visserligen något mera atämd än vanligt, men inga tvärheta- tecken trota nattvak och vand- ring. På tal om Comedia Divi- na, 6å var uttrycket icke nå- Son inlird fras, Han hade läst verket så långt det. var tills gängligt i översättning, och det var mycket skönlitterärt, han . hade läst och njutit ay, Fritiofs Saga kunde han utan- tilll Axel” likaså och mycket annat av pocsl och Prosa, Bom då var tillgängligt och för ho- nom överkomligt, De Wallinska psalmerna voro hans förtjua- ning för att inte tala om "Dy. dens Ängel” och Wallins hög- stämda" tal; som han kommit övér, Vid Bamkvänen begagna« de han gära citat ur dossa förs fattare, om det pamsado för stunden, och när han kom rik- tigt I tagen och "stod som en pelnre i Jerusalemg murar”, då måste alla andra tystna och hör på, tillg Johannes på Vips penatorpet = fått Bagt sitt, för det var värt att höra på, -- "Johannes kunde bil nog så högröstad blev.- aldrig brutal, Han håde nog aldrig grälat på någon, och de historier han drog, av- sågo att vicka munterhet, Ic- ke harm, Därför var det omöj- ligt ; för 'Johannéeg alt skaffa sig 'ovänner, Man grälade med varandra till höger och vlän- ster om allt möjligt, Med Jo- hannes på. Vippenatorput kun- de;ett gräl Icke komma igång. Det kom av 'sig. från början :genom ett citat 'eller ett annat fyndigt inlägg. =... co. '. Han "kunde aldrig erinra stig att: han . haft ..”någon. mörk stund." +. Nog skulle 'de flosta andra..känt det mörkt nog, om de ;fått pröva på vad han ge- rnomgått, men han mindes dom icke--mer; när. trycket upphör« de... LE maa "Barnens uppfostran o, skol- gång blev en:svår nöt att knäcka, 'Bärdeles' Bom. de Ayn- kynne, och - moderns& också, fastän hon lät mindre tala om sig. Men även härvidlag må- ste bekymren varit små I -Jo- hannes ögon, ty när han själv gick hort i hög ålder med sin andliga rörlighet obruten, vo- den. ene av. hang söner ordina- AA och är alldeles klart och bakterie; bärgningstiden, Då förevisades I. rna i är baz Eter i tim vitt och har en god smak. Kapaciteten är baza fyra i + Här ses hut parisare injinner sig med sina flaskor för att fylla dem från källan, 2 : i Paris & ärskilt högt a av stadens invåndre, På iamartine-torger finns” : åk en källa om dagligen bosökes < förs människor. Vattnet kommer frår. eu ar:esisk brunn "As doi ibland, men han, tes" ha ärvt faderns tdeclla , ro 'tre av hans dättrar välbe- " ställda småskollärarinnor och , Av [Cd [1] ut Ja In +. LS KA sl sjö 451
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.