a YYvTYTYYVTTevV STEVE YYTTLyY 4 ; fi MN MÅRAMA SARA Aa n es ver Yrerv oA . . MM Y YY ver YYYYYYTYYTYTYYTTYT Ty sr M . . . : . : : sön "SY YTYVYTY kt tskndedin - Lördagen d. 11 äcember 1 1054 : Dåö | ödets lott På en. 'u Villavikssjöns ett gammalt: he; Sjöborg, ' utskjutande udde via norra strand låg Trresäte vid namn uppfört..av tjocka - Dr troligen redan på 1600- talet, et "låg avskilt från "fastlandet genom en djup och bred vallgrav över: vilken ledde en vindbrygga SOM noga bevakades och inte fäll- des ner för ovälkomna besökare. Namnet hade. sjön möjligen fått av de. Många villsamma vikar som skar in. i de: : flacka stränderna kring. den: Mellan > "borgen och sjöns östra strand låg” en: liten vacker ö — Getön, Till denna gjorde borgens "ungdomar ofta utflykter sommartid dels för dess vackra omgivningars skull, . dels för att besöka den ypperliga bad- "plats: som fanns vid öns. östra strand och som bjöd på en fin sandstrand och ett lagom, djup. Badplatsen låg väl. dold och.hind- rade nyfikna att speja på de bad- ande där de gick omkring Hfull- ” ständigt nakna - eftersom bad- dräkter var ett på den tiden o- känt begrepp. På ön låg också 'en liten sömmarstuga där ung- domarna ostört kunde njuta av friluftslivet. Så länge det fanns ungdomar på godset besöktes ön ofta. För godsets underlydande var "emellertid tillträde till ön strängeligen förbjudet. " i Vilka det sista ärhundradet fö- re denna berättelses början va- rit ägare till godset är inte be- kant. På 1870-talet innehades det av en tysk adelssläkt; Volken- hausen. Endast dottern' Christira . kommer emellertid att omnämnas i denna historia! Det är inte hel- ler känt om hon hade mer än en broder. Han hade återvänt från ryska kriget 1789 — året. efter det snöpliga Anjalaförbundet. I ” bitt sällskap hade han en svensk greveson från Östergötland eller Uppland 'med vilken han blivit vapenbroder i kriget. Grevesonen hette Hans Ekenkrantz. I denne fann den mycket stolta Christina sitt ideal. Hon. var nu nära tret- tio år gammal och vågade inte längre avvisa friare även Lom | Kon | - "hoppats att få äkta minst en Prins. " Efter en mycket kort kärleks- saga gifte de sig 1790. Det tycks inte ha varit flera syskon i fa- miljen = Volkenhausen eftersom greve Ekenkrantz i och med gif- termålet blev ägare även till Sjö- borg. Christinas broder stupade nämligen -samma år i sjöslaget mot ryssarna vid Svensksund. Några 'månader efter vigseln skänkte Christina honom den för- ste sonen — som fick namnet Jörgen. .Senare kom det -ytter- ligare" två, Knut och Hejmond, Sist föddes en dotter som döptes till Henrietta. Såväl greven som äldste sonen har fått sina namn inristade i Sveriges hävder, dock under helt andra namn än vad de har i denna berättelse. Grevinnan Christina kunde ald- rig förmå sig att ge något av sina barn bröstet. Hon ville be- hålla sin slanka skönhet. . Hon visade heller aldrig någon större kärlek vare sig för barnen eller för sin make. Enda undantaget var , möjligen dottern Henrietta. Det var också lätt för henne att få ammor till barnen, Ofta hände det att unga flickor bland de un- derlydande på-godset blev i om- ständigheter med påföljd att nå- gon fick offra modersmjölken till grevinnans barn, istället för till sitt eget. Grevinnan som var tyska ville helst tala sitt modersmål. Hon lärde sig aldrig riktigt tala sven- ska. Hon blev ofta uppretad då tjänarna inte gjorde henne till lags och då öste hon ut sin vre- des skålar på tyska, som de e- mellertid inte förstod. Grevinnan anställde. en tysk -guvernant och en svensk informator, så barnen kom att Jära stig båda språken. Greven hade sin militärtjänst att sköta och vistades ofta borta från hemmet. Han deltog "i fin- ska kriget 1808 men blev på ett palvår var ban: tämligen åter- bördad tfll nemlandet. Efter ett palvår var hant ämligen tem ställd och överfördes till ek militärtjänst, varför. han vis ades mycket I stocknolm nerna som Vv ett ”igartvarliv 1 sällskap med vistades andra Bis jus ärianorna fick A odact. Nn N j Jindigt vara på sin vakt mö sn ja ungherrar som där för xte upp förde 4 LAHOLMS TIDNING - . 0 YYYYYYYYYY Ore TITT Y TEE TITS TAN var minst lika fruktade av kvin- norna. 1813 följde både Jörgen och Hejmond med Karl Johans här till Tyskland för att delta i striden mot Napoleon. ' Hejmond blev sårad vid Leipzig. Då 'stri- den var över fördes han av en dansk ” stridskamrat - till dennes hem -:i Danmark där han snart återvann . hälsa och krafter och där han äktade husets dotter som vårdat honom ömt tills han blev frisk. nr Jörgen följde med den svensk: hären till" Norge. Vid fredsslutet 1814 passade han på att besöka . sin 'faders släkt i Östergötland,:. där han mötte sitt öde i en för- näm adelsdotter med vilken -h ingick äktenskap. NN i : Knut ' hade växt upp till en mycket ståtlig herre. Någon stör- re lust att göra nytta hade han dock inte. . Grevinnan fick jämte. inspektoren sköta tyglarna på godset. ägorna kringgärdade he- la sjön och omfattade bortåt 4,000 tunnland förutom" ett femtiotal torp med sammanlagt 500 tunn- land. Dessa låg längst borta från godset räknat. Torparna hade det uruselt. ' Fyra ” dagar :i veckan skulle "de arbeta på godset för sina dåliga torp som de aldrig fick tid att förbättra. Adelsväl- det var stort. Det.var mycket svårt för alla dem som skulle gå under oket. Grevinnan satte igång med stora odlingar. som krävde mycket arbete eftersom allt fick göras för hand. Grevinnan for omkring som en furie på sin rid- häst, inspekterade och grälade både på inspektorén: och. folket för att det blev för litet gjort. Efterhand som - torparbarnen växte upp sökte de sig till god- set för att få arbete." Redan som små" fick de gå i vall med djuren utan att få någon större betal- ning. Då de blev äldre antogs de som. extra drängar eller pigor i stallar och kök. Endast vackra flickor blev innepigor och fick därigenom litet bättre betalt än övriga. - -Sigrid, en. "törparflicka från ett, av de mera: avlägsna, torpen som kallades Klinkerna hade rykte om sig att vara en ovanligt vac- ker flicka i 18-årsåldern. Henne ville grevinnan gärna ha till in- nepiga och skickade också flera bud till henne om anställning. Sigrid var emellertid till en bör- jan ovillig att. anta erbjudandet eftersom grevinnan inte hade ord om sig att vara någon god hus- mör. ' Men till slut vågade hon inte neka längre. Hon fick många förmaningar att akta sig för ungherrarna på godset. Nu får vi en stund följa Sigrids öden. På grund av sin skönhet kallades hon Klinkernas ros. Hon blev snart uppmärksant- mad för sin ovanliga skönhet. Men hon var inget lättfånget by- te för alla gom svärmade kring henne och sökte hennes gunst. Hon skötte också sina sysslor u- tan några större anmärkningar från grevinnans sida. Den ende som tycktes ha någon framgång hos henne och fick henne att rodna var den nu tjugoarige Knut. Han gick heller inte så brådstörtat - tillväga som många andra som. närmat sig henne i tvivelaktiga syften. Han var verkligt förälskad i henne och viskade, . många ' ömma ord till henne i smyg. Hon kunde inte undgå att KHysa varmare känslor för. den ståtlige ynglingen. Hon visste att någon verklig förbin- delse mellan dem var otänkbar. Därför höll hon' honom på ayv- er vä DD xlar/ . mig kär. a stånd. Hon kunde emellertid inte > GU UNN. AR M ASCOLL. förneka att hon fattat tycke för : SILFERSTOLPE den ståtlige ynglingen, Ville han ha henne så skulle hon bli grev- inna på godset som, han skulle överta, Hennes invändningar att hon aldrig skulle bli godkänd som hans brud av grevinnan "dövade han med att modern kände: til hans kärlek till henne och inte skulle motsätta sig deras förbin- delse. "Sigrid hade -ju' själv 'sett att grevinnan 'behandlade henne bättre än någon av dé andra tjä- |. '. harinnorna '—' en sak som. Sig- id förstått och. undrat: mycket | : över. Så gav hon 'sig.i hemlighet helt åt honomi "Hon drömde, lju- va drömmar om hur bra hön skul- | och. hur hon skulle kunna Njö rar och' syskon” tillvaro, . . Men 'säg den fröjd som vårar beständigt. De: hade. lyckats att hålla sin kärleksföj bindelse hem- lig för alla utomstående. : En dag viskade en "tjänstekamrat i Sig- rids öra att Knut hade ett för- hållande med 'en annan. torpar- flicka med vilken han snart vän- tade barn, Och ungefär samtidigt började Sigrid ana att även hon var på väg att bli mor. Hon vän- tade någon tid "med att delge Knut sina "misstankar och även med att fråga hur det förhöll sig med ryktet , om håns umgänge. med 'den andra torparflickan. Om detta sade sig Knut inte ha den ringaste kännedom, och vad be- träffar Sigrids påstående att hon var med barn var det väl bara ett påstående som hon kastade fram för. att påskynda. ett gifter- mål. Det var i alla fall inte sä- kert att han var. far: till Barnet — om" hon nu: verkligen bar: på ett sådant. Han "hade sett: 'många andra kasta. ”lystra ”plickar "på Henne, så det kunde lika väl'vara någon annan. Vad hade hon för- resten för bevis för att. de haft något: förhållande ?; s Sigrid förklarade gråtande att hon aldrig haft någon förbindel- se med någon annan och påmin- de' honom ;om hans löfte om tro-. het-och äktenskap.; Efter den'å da- gen svar, Knut märkvärdigt kall och sökte inte mer att närma, sig henne. Sk. Fagerhult: Hein Bessman spelar i Strand- paviljongen. pöl dtår I dag lördag- gästas Strandpa- viljongen ånyo av, den, i våra trakter så välkända Heim Bess- man ' och hans sex mans-orkes- ter. Att.tala om sex man i or- kestern är kanske inte riktig då det egentligen är sju man. som framträder på estraden. 'Den kände sångaren ' och visselkonst- nären 'Ge-Ge Ahlberg medverkar vid underhållningen i morgon kväll och medverkar i orkestern. Det bjuds i morgon på ett omväx lande program och man har för länge sedan fått klart för sig att Strandpaviljongens : -. uppblomst- ring. ihte är någon” tillfällighet utan beror på en systematiskt genomförd förbättring av stan- darden. Säkert: minns publiken Bessmans sista besök i' parken och lika säkert kommer. ung- domarna , att vara intresserade av att på nytt stifta bekantskap med den pigge, glade och käcke dansken och hans orkester, Som vanligt bjuder parken basaran- ordningar och förstklassig serve- ring. . . Jag smälter i in med allt jaga var och i detta. svall och denna dova jäm- Det finns ett höstligt mörker, som ej skrämmer, Det finns en ödslig blåst, . som är AT d dagarna har en ator'isb ”Sovjetunlonens räkning. stående ryssar med v ganska, sedelöst lv. Mänga , £öll dock i deras garn. Z Grevesönerna vh da a is brytare till Sovjet se | rytare sjösutts på varvet 4 Helsingfors för Evenemanget bevistades av en rad fram= ice utrikesmintater Mikojan 4 spetsen, Här ses t han I avmsnråk med Finlands president Posatldvk N vi BTK Serve . Om man "bortser från gym” nastik; som inte är någon di- | ”rekt tävlingsgren, så finns det . väl få orter i vårt land, som äro så vanlottade i "fråga om vintersport som just Laholm. Vårt : klimat ' gör det ytterst "chansartat bara att spela ban- dy eller åka skidor och någon inomhussport finns inte: — med ett undantag, Det är då | bordtennis, som vi åsyftar och .: När nu bordtennisklubben Ser: ve tioårsjubilerar, så kan man bara . beklaga, att klubben har det så illa ställt med lokaler. Men” samtidigt vill vi lyckön - ska" till det brinnande" intres- se, som finns både hos ledning ; och spelare -— vilket i är nästan samma ' sak. Typograt - Jan. Jönsson är ordfö rande. sedan: flera år tillbaka och dessutom klubbens ' bäste spelare och eldsjälen i. det hela. Vi ber ho- nom berätta lite grann om jubile- et, som firas på tisdag” med en en- kel kopp kaffe på Grand café, sam- - ma ställe där klubben bildades för jämt på dagen tio. år sedan. Kär Orsaken till att starten sked- de på Gränd café var väl närmast ” den, 'att vi då spelade i källaren > där, under, omtalar hr Jö önsson. Där var vi — det var förstås innan min : tid — ett pår år, och sedan flyttade över. till 'Hemgården och det > — bä ittre Iokaler är i Laholm där är ju: Inte Precis så. röligt, slu- tar hr Jönsson. Det kan tilläggas, att ordförande under åren 1944, 45 och 49 var Åke Söderström, ” I Hi tioårsjubilerar ! största önskan : = Ja, jag minns hur fantastiskt glada vi blev när det meddelades oss att vi blivit tilldelade ett rik- tigt tävlingsbord av Svenska Bord- hade samma syssla 1946, ät. och 48, Stig Nilsson 1950 och 51 ,Varefter Jan" Jönsson varit ordf. sedan 1952 efter att först ha varit kassör. i två och sekr, i två år, Det började med -Ping-pong, . När vi känner en av stiftarna In- gemar Henningsson, på pulsen: om mest: utmärkande för. klubben har : & väl varit den' rotlöshet, som präg- & lat dess arbete:.Ingen ordentlig 1o- . kal har:vi haft, från: det ena till det andra året har vi måst flytta på oss och aldrig har vi varit så värst' väl sedda.” . Men trots. detta har. det lyckats' Oss vatt hålla sam- man gänget och även ska hyggliga fråmmgångar. — "Redan -under'.de . första åren kom "vi med i Hallandsserien : div, II och där klarade vi. oss: ganska hyggligt. BL a. spelade vi jämt med Halmstad sportklubb -,som då var ett av stadens bästa lag.: Bland de ledande seniorspelarna då märktes Pelle ”Aberg ' och : Inge ' Arvidsson och bland juniorernå Dag Ejwertz, Bertil Carlsson och" jag själv: NT '— Så flyttade vi till: Godtemp- larsalen där vi höll till en tid trots att den var rätt så dyr att hyra och sedan till” Gärdet där nu Laholms Trikåfabrik finns, Det var den bä- sta' lokal vi någonsin haft. År 1948 "I startade 'vi så en damsektion, som ' alltjämt har ett tiotal deltagare och ' som inger goda förhopphingar. 1949 | flyttade vi tilbaka till Godtemplar- salen och höll även ett slag till på Stadshotellets stora sal. Det var ett" gott år och då vann vi Hallands- serien div. IV genom Bo Olsson, '” Kliset Nilsson och jag själv. | — I Samrealskolans källare fick vi så hålla till ett år och sedan hos Bröderna Karlsson i deras nya; fina snickerifabrik. På hösten 1950 fick vi en briljant förstärkning i Hans 'Hermansson från Degerfors, den bäste spelare, som vi någonsin haft... Men' trots: detta. blev" fram gångarna inte så särskilt- lysande utan vi hamnade mestadels sist 'i våra serier. : — Spelåret' 1952—53 flyttade v vi ner i Stadshotellets källare där vi hållit till allt sedan dess. Det året blev också det bästa vi haft ty då vann vi div. IV södra genom Er- ling Johansson, Bo Olsson och jag själv medan B-laget vann reserv- 1 jen " utan matchförlust ge- nom Stig Nilsson, Ingemar Ingvars- son och Hasse Ottosson. Spelåret 53—54 "spelade vi fortfarande i div. IV genom att seriesystemet "blivit ändrat och då blev vi' mycket ö- verraskande trea medan både re- servlaget och juniorlaget blevo fyra i sina serier, Det var £, ö, ett myc- ket gott. år då vi hade gott om spe- lare. i. "— Under innevarande spelår lig- ger klubben trea i div. IV medan reservlaget ligger sist i sin serie. Något "juniorlag har vi tyvärr in- te kunnat ställa upp med i år. Men i morgon kan det komma 'att' gälla om vi skall. toppa serien, Då har vi två svåra matcher nämligen mot serieledarna” Lerkil. och serietvåan Släp, bägge på bortaplan. Nog skall vi inför det stundande jubileet göra allt vad vi kan för att ro hem vins- ten, mer -kan jag ju inte lova. +" — Om jag så skulle uttrycka nå- got önskemål inför jubileet, så är "det givetvis bara ett enda — att få en ordentlig lokal., Ätskilliga gån- ger har vi försökt att få ha gym- nastiksalen, åtminstone för match- er, , men : alltid - har vi fått avslag. Vårt sstora . hopp står naturligtvis till .'en blivande" idrottshall men bara vi finge en någorlunda lokal så. skulle vi vara nöjda. Det går ju någorlunda att träna i Stadsho- telleta källare men att ha tävlingar - lunchrummet och: en av. "pionjär "INGEMAR HENNINGSSON;” ' sammanhållande länk i många, . = vi började som vi de flesta bisklubbar” med ? satt. spela pi två bockar. Det var ett gäng grab bar. dsak ligast från. + S fak " lagerlokaler. fortsatte senare inomhus. Fal Söderström” lät "oss hålla”; till på ikéns > Nuvarande ordföranden .. JAN, JÖNSSON. så var "det den 14 december 190, — Och vilka fick då förtroendet att” "bilda den första styrelsen? . . — Det var Åke Söderström, John Johansson även kallad ”Alet”, Gös- ta ”Belis” Andersson och jag. . Ser nare. tillkom Göte : Karlsson, Uno Lindell ' och ” Ragnar ”Olis” Svens- son :' som .-jag' minns som "verkligt drivande krafter, uppoffrande och nitiska, ==. —- Och naturligtvis hade Ni lo. kalbekymmer med detsamma?" . — Ja'",det hade' vi säkert. Vi bar och vi körde vårt kära bord "från den ena lokalen till den "andra. Vi var i Godtemplarsalen, på Hem” gården, på vinden i Lantmannaför- eningens hus, i Bröderna Karlssons lunchrum, på Lagagården, i Sam” realskolan och i en källare under Grand café, Det var förresten just i den sistnämnda lokalen vi svet-TI 9xERgTT sades samman till ett härligt kam- ratgäng och' ekonomin klarade vi med - amerikanska lotterier, med- lemsavgifter o. d. Den verkliga ide- allokalen hade vi på gamla danspa- latser Gärdet numera Laholms Tri- kåfabrik, Där kunde vi ha tre börd uppställda på en gång och där hadé vi också vår genom tiderna mest lyckade och välarrangerade täv- ling: Laholms-Spelen.' Vi: hade 't. o m, ordnat med så att deltagarna kunde få köpa kaffe, läsk, konfek- tyrer och andra förfriskningar vil: ket uppskattades särskilt mycket av de'långväga: tävlingsdeltagarna. — Kommer du ihåg något som särskilt. gladde; dig under: in tid som aktiv?" s hur” det var vid starten får vi föl "+ i regn Jåter vår herre solen :ski- I kommande Ni går,” anordnat.en: "ganska: -tal- i.) gen :. vet ” vad skaksjukan är örbundet.' Ett VM-bord värt 800:— kronor. Jag tror att det blev först sedan som bordtennissen fick riktig fart här i staden. Men även det första av Stadsfullmäktige be- viljade > anslaget : på 50:— kronor gladde oss — Vad skulle du sätta först på önskelistan inför Serves andra de- cennium? ; Naturligtvis , att grabbarna fick en större och framförallt re- : nare lokal . med-'dusch jligheter. tidslokaler, och Ni skall få se att get uppväxande släktet” inte alls å dåliga som en. del vill göra dem till. - sx i — Är det någon a speciell rolig e- pisod från någon tävling e, d. som du kommer ihåg? i — Ja, i idrottssammanhang" är det ju alltid rsliga minnen för- = - knippade, ' Klubbens nuvarande ordförande ' och allt i allo, "Jan ' Jönsson, började i klubben sora. ju- nior. Som mycket liten junior för- resten, Han hade och har 'fortfa- rande en mycket lustig" spelstil. På den tiden bodde han hos sin mor- mor och kallades därför ibland av” grabbarna . för ”mormor”. Jag minns inte var det var vi spelade men i alla fall var det Jannes de- butmatch: på bortaplan, Janne låg under mot en spelare som var bes ” tydligt större till växten och den Jag, vill vädja till alla i denna sta- lille Janne kä de förtvivlat och slog alltid förehands, Detta. »föran- den som har en "chans att upplåta sin röst; för bordtennisklubbens : . träningsmöjligheter. Jag anser nämligen” att bordtennis är-den ab- solut. mest-;idealiskå fritidssyssel- sättning "man ”karr tänka sig. Den: . ofarlig, den är billig att utöva, tränar; ' därigenorn,. upp: reaktions- snabbheten och sist men inte minst, & den skapar kamfatskap och sam- ledde en liten medresande suppor= ; ters att medelst uppmuntrande he- jarop skrika: —- Backhand mor- mor! Det bör kanske upplysas att Janne vann matchen omåttligt po- pulärt Ja så slutar Ingemar Hen- ningsson" som under de första 6— är "världens" snabbaste bollspel "och « 7. åren höll ihop. BTK Serve trots besvärliga: motgångar, -Han tillhör=- de också under en del år Hallands Bordtennisförbunds. + styrelsé: och arbetsvilja som: jag anser vara nog nedlade ” även där-ett synnerligen ' allt ungdomen rymliga, rena fri- r.;så betydelsefull i'dessa' ungdoms: för. bordtennissporten gognande. ars + förbrytelsernas” tider, Ge framför- bete. Ina oft i Möre "Ce. f Lantbrukarna här "haft ett besvärligt år, sparsamt” med sol, mycket regn, . översvä ningar," dåligt. bärgningsväder, ruttnande '' gröda: och genom- blötta: fält. Men "våra" duktiga bönder äro "av segt och uthål- ligt virke. De Ber. sig inte i första taget.” de vet att "efter |na;och' i förvissning: om detta arbetar de "vidare: -Nu är skör- den” : länge ' sedan bärgad och östpl öjningen .mestadels : över hh": bönderna” tär. sig "då och en. "vilopaus: för att. inhäm- tå kunskaper. och: planera. för "år, utbyta: tankar sinsemellan ' och : "rådgöra: med sina konsulenter, ; medföra ': många: "svårigheter med: utfordringen" i vinter: ha-T | de” Våxtorps "RLF-i -avdelning, 4 rikt! . besökt jordbrukaredag. i Våxtorps" bygdegård." An ningens :' ordf. ; Erik Larss ri, Vallängen, "hälsade välkommen och" : överlämnade: ordet till |länsveterinär P1 Kolmodin, |: som, sakligt, ; lättfattligt och ingående ', talade: aktuellt om svinsjukdomar:>--- 2 omen « Talaren nämnde "först skak- sjukan ' hos nyfödda grisar. In- men skaka de nyfödda kulting- arna inte värre ån att de kan dia; så klarar de livet. Däref- ter kom han in på leversjukan. Vid uppfödning av grisar mås- te'i fodret ingå äggviteämnen från . djurriket '. såsom skum- mjölk,' köttmjöl etc. Vid an- vändning av unket och mögligt foder blir levern, som skall si- la ifrån det för kroppen olämp liga ' fodret, skadad med följd att - djuren - dör, Därför "måste friskt "och bra foder användas. Talaren "rekommenderade ” att ö ; sommaren . > utfordra' med sämt. | päsvtätern ned. barr. av gran” eller tall. I E-vitaminer, bästa medlet mot leversjukan. 7 Därefter övergick + talaren till svininfluerisan och'nyssju- kän;” som”. äro "två vitt skilda sjukdomar.” Grisarna ' får smit- tån av, suggan och" enda sättet att komma” till-rätta med des- sa ä Satt sälja ut hela stam-: men : och 7 rengöra” : stallet dentligt. Efter tre åf, lar I syneg' suggan ' bli mot” "influensa och då kan man, om 'mad "inte vill slå”ut hela ' stammen, på : sommaren låta stallen ” gjordes «re Nysåjukan': vet man inte: vad; den beror på, forskningen har” i c I et | kommit: många . olika resultat, - skadade -: grödan kommer-- satt I Skabben | är ett: sjukdomstill- stånd . i huden som bäst be- handlas' med 'spillolja' vari; fox". fogen blandats in. Det-bör ske : två "behandlingar med tio dar ' gars mellanrum för att även komma åt äggen. Vid dessa behandlingar är. det' lika; vik- : tigt ati” göra 1 ren boxen med natronlut. " st Det är fel att tänka ati guB- gan inte skulle behöva någon animal äggvita under dräktig-' hetstiden, hon', kan;-klara -sig vitan i hennes benstomme gått till fostren varför hon inte har kvar «någon själv. Därför. bör hon ha skummjölk även under dräktighetstiden, . Skulle . hon, ha 'anlag att bli fet måste det, dras in på foder. Vidare påpe-'” kade : han . att suggerna har - mycket :' behov av mineraläm-'' nen som kalk och benmjöl ' . I ; förtsättningen redogjorde . veterinär ” Kolmodin för. vita- . minbehovet. När grisarna äro :. ho med fem fack sättas in till dem. Facken skall vardera in- nehålla ”kalk;'- benmjöl, pulvriz serad träkol, hel vete och hör ." (Forts. å sid. 7) Bestäm Er redan i dag > - ck dv ; a He Laholms - "VY ORTSTID händer'i Priset! är oförändrat Po för att under 1955 ha . | - med c det "bästa lokala innehållet, då flesta lokala annon-,. :serna, de intressantaste lokala artiklarna om "vad som | nutiden och som hänt förr : - = Tidning: | NINGEN . a endast 31 kr. exempelvis vetegroddat; är det Ro utan men då är risken att ägg- = —- 10 å 12 dagar gamla bör en. cv INYINE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.