ver pftPrermat [d = Jing. rett eYEFYYYYFYTA veyvtyryyveyvevrveYvyyyv vevveyvyrtv yryvtYyYYYTYYYYYTYYYYYVY FYYYYVYVTTSTT «Av vi komminister” Bernh: Johannes Döparen var: en Herrens vägröjare, . Det var mycket som” -t behövdes röjas |: "undan på hans tid' hos Israel Det var andlig slöhet — detta att man inte kom sig för ”att görja för sitt - andliga. liv på något sätt, inte' iddés besvära gig. Det var också andlig själv tillräcklighet — detta att man ansåg sig vara. bra som man var och ingen! bättring behöv- de. Det var detta och mycket annat, som behövde röjas un- dan för att Gud" skulle" kunna komma till: tals -med Israel. "Johannes' "arbetade ' på att | lig öja vä, Han talade” ljungan- de ora för" att väcka mäfdini- skorna till 'eftertanke': + och självrannsakan. Han sämlade dem 1 öknen; där de kunde få tillfälle till ro; "och inre sam- -Had talade sanningens ord till Herodeg och andra och nu satt han.i fängelse för san- ningens. "skull. "no. 2: ” Gud har haft många vägrö- jare ute sedan. dess. :Den "ena gången. var det stora :ock ly- gande personligheter, som nåd- de hela-folk och kanske en hel värld, .Den andra gången var det - enklare ' och "för världen okända människor, som 'fick . bli .vägröjare för Gud till män: niskohjärtan i ett: hem eller en by eller en bygd. Den ena' gån- gen var det skickelser i gläd- . Jens och. "framgångens "dräkt, Den andra gången. hade de sor- gens . och ' motgångens skep: nad, Men de hade samma upp:. gift. - De skulle" röja väg för Gud till människohjärtan; rö- ja undan den andliga” slöheten och den andliga” självtillräck- ligheten : och: allt: annat,' som är ett hinder,- och: förmå O88 att öppna våra . hjärtan för ljuset och kraften och glädjen från Gud,' : Ty det är 'så alt; jämt. som det var på Johannés tid; Det är mycket, som "måste: röjas ur 'vägen för" att Gud skall komma «till talg "med: oss! MÅ |: vi låta det 'ske med oss när hans vägröjare kommer; Det sker något, "där väg. ri Jjea för Gud. Johannes Döparen mötte mycket, motstånd. -. Det gick inte att röja väg för Gud!: 1: varje människohjärta,. -.Men där. det : fick ske, där hände dot något. Där lossnade gamla bojor. Där släppte gamla' bör- dor, Där blev allting nytt.'Det blev nytt ljus över livet, ny kraft och ny glädje. : Sådant händer, där Gud får komma till... tals :med. männi skor, Det fick Johannes :' erfa- ra. Och när han sedan datt i + fängelse och : började. undra, om Jesus verkligen var den, som han hade trott, så svara- de Jesus bara: Berätta för ho- nom vad som sker: Blinda ' få sin syn, ' halta gå; spetälska bliva rena o.s.v. Berätta -detta och Johannes skall förstå, att här är det inte människoverk, - här kommer Gud till tals" med människorna. vie "Det är. så. alltjämt, att "där väg får röjas för Gud, där Gud | får komma till tals imned männi skor, där sker det något! Ha- de det into varit så, skulle kristendomen hä varit ett min- ne blott i våra dagar, Det är inte bara ord och löften: Det är kraft och liv och ljus och glädje. Det sker något, Vad är det som sker? . Det sker verkligen detsamma som på Johannes Döparens och Je- su tid i den mån som Gud får komma in 1 'våra hjärtan och liv" och komma till tals med oss, Bojorna lossnar och bör- dorna faller av. Det blir nytt ljus och ny glädje. hälsa tik kropp: ch. själ som aldrig förra av eken Det finns ingen större upp- gift att röja väg för Gud, Det - stora med Johannes — och hans namn har i alla fall gått till världshistorien — det, var inte, att han kunde fånga män: niskor med ”fagert: tal eller efter vinden. inte heller att han sick klädd 1 fina" kläder : och föra sig i de finaste "kretsar. Det som gjorde honom stor — det var att han hade : ställt sg till Guds förfogande . vända kappan Det var. kunde . blir bördiga I ång g varit vårt skoctatliaste landskap. 0-årsperiod från 1630-talet och am ; TRE en omkr. 1840 då ljunghedarna - .' upptog. hela 3/4-delar av länets 'skogsareal på - Ses .: 200,000. hektar. Men tack vare rationella metoder ko "träget arbete av skogsvårdare och. skogsbrukare har sko= + gen återerövrat. sina domäner och vid. den inventering a . de halländska Jjunghedarna som utfördes: 1946 uppgi "dess areal till endast 13.000. hektar. Och krymper. ytterli= . Halland ba ren gj Fränlein fick. . friarbrev .- mm 22-årig flicka från Häneld vid Kassel, Hannelore Knittel, som för en tid sedan väckte ett Jantråds misshag genom att gå klädd trekvartslånga fiskar- byxor då hon av någon ånled=. ning besökte länsstyrelsen "i! Kassel, har nu fått inängder av äktenskapsanbud, däribland från Sverige, Hannelore fick en ut- skällning av, lantrådet och be- klagade "sig i pressen.: Nu får hon friarbrev från Sverige, 'Ös- terrike,' Norge, USA och "andra :transoceana länder' — och” så Detta och ändra intressanta -. upplysningar om de. halländska ljuighedarna och skogarria läm- nade : skogsmästare Gösta' Mell- . ström, Breared,- då. han i t dagseftermiddagens ” ”radiopro- gram över Halmstad intervju des av lektor Erik Fris på att skingra «en ytterligt. van-= lig - föreställning, - nämligen den..: att de haländska” skogarna: som | före 1650 varit relativt stora och”. välvuxnha '; skövlades ; under” de | gränsstrider och fejder som hörs vs de till ordningen för dagen i de ” orostider som följde”under' 1600. och ' 1700-talet.. De skogar, som ” då. fanns var nämligen till allra största. delen' lövskog och den som har litet insikt i skogsbruk förstår » strax att” den sortens skog 'skövlar. man inte, i första taget. Att 'utrota; lövskog, kräver större förberedelser ö än vad man kostade på sig för gränsfejderna. Snarare” sär skövlingen att söka på annat "håll: i jordbru- " kets dåvarande odlingssystem. .: Boskapsskötseln var. huvud- näringen - men” :foderväxterna " hade" inte. samma. utbredning på åkerarealen som i våra da- - gar. ; Boskapen släpptes lös i skogarna” för att söka sitt fo- der ;; och : då fann man efter- hand att om man' brände ner + "skogarna; fick" man -ljungmar- - ker där den" späda ljungen' gav ”Hushållnö land gjörde kring" 1840 en in tering" av: de halländska" lj hedarna' och; resultatet. blev be: klämmände:: av länets skogsare- al på omkr. 200,000 hektar var hela 150,000 ljunginark: - i Nu” började" ett metodiskt ar- bete att återerövra” skogs-, marken och : efter. 1850 "räknar . man: med: att ljungen vår på re- tur: En ny. inventering 1913. ha- de"reducerat ljungmarkerna "med bortåt 50: procent. Ljungarealen hade gått > ner "till 73,000 hektar och den sista inventeringen” -— 1946 visade - en än. prydligare siffra: 13,000. hektar, ;Men'”andra träslag har k mit "istället; för: den gamla' lö skogeri: gran och tall." Barrsko- |. gen har ersatt. lövskogen, mest beroende" på att dessa trädsorter trivs på de sämre markerna som blir skögsmark . eftersom de bätt- re lagts under plogen: och blivit åk På "detta sätt: kom" av allt ätt döma de halländska, ljunghedar- na att uppstå: När ljungen blev äldre : brände man 'den —-att svedja : ljung: var. en typisk .hal- ländsk' tidsbild — och fick nytt gräs och ny. späd. och. fin ljung. | ”. En”annan viktig sak var den | Halländska. skogsbruket. N skogsävv erkning 'som att uppehålla sig vid dagens hal- ländska skogsbruk. som kan; be- |: tecknas "som "lönsamt. när: det gäller granen:' : Avverkningskapa- | citeten. ligger" så "högt. som. 812 | kbm per hektar medat den'å år- |- liga tillväxten når: ända äpp till .; hamnar:" och som" män på den tiden; inte". lärt" sig rationell skogsvård tog man skog: litet jr hur .som helst. Resultatet blev förändring + ske, "Och bilden bör- : jar växla.” EN fulla nom; 4 Det är stort" med begåvning och resurser av olika slag. Det] är' stort. med uppfinningar "och jättelika '- : tekniska / framsteg. Men ' det: blir tll" verklig väl- signelse först 'om-det brukas | ” tolskå delen börjar julen. redan "+ pen; som kommer 'med sina 'gåvor "ra " innerliga . sånger: och: — av levat på 300-talet; men dyrkan av : falen, Då valdes i vår skola alltid ter "präglades om barnen var det Jen stor £ a fick” » tusen. tända ljus" och gitter "och . pynt, är också en tradition, som Det . blir enligt. Guds >. vilja 'och ställes viskhetens - tjänst blir. det.till förbannelse. och. förödelse, Där stärkt, . Det - gäller världen i stört .— det. gäller "världen i smått, din och min: och. varje människas, lilla värld. Det gäl- ler att ställa sig -till Guds för- fogande, om, livet "skall bli till välsignelse och. bli: väls; "Herren vill, bruka vägröjare. : Du slår. if med båda händerna, Du. som är'så Svag, "när det- gäller, trön — du som 'är så" bortkommen, när det: gäller andliga. ing += Ju som sitter ..så fast i-så myc- Xet'. annat. Skulle du...? O- nöjligt. Det : kan inte. vara sagt på allvar, H : »Men--det :-blev- inget Flander så Johannes' för alt han'hade xommit i tvivel. Inte ens Tho- Has: blev" bortvisad. från lär jungaskaran. - Det var ganska skröpliga människor,:.gom . en gång fick gå ut som rägröjare för Gud." "Vad le sedan blevo ack > uträttade "det: skedde med Guds hjälp, » Nu vill Gud. bruka dig som vägröjare, Det betyder att han vill, att du skall öppna ditt hjärta för honom och slänpa till dig för honom och gå hans ärende på den plats, där du är ställd i livet. Och han vill komma dig till hjälp och skän- ka dig kraft och ljus och gläd- je för varje ny dag. Så skall 2” vittnar vår tid mycket |” att bekosta detta. ditt liv bli till välsignelse och bli | välsianat, » > Armen, Eldsberga" kommer” kyrkans nya sakristia som'är en "gåva rån en församlingsbo att in- "> vigas. liksom. också kyrkans ”onya altare; Arbetena har ut- | förts i sommar och har kost- ; nadsberäknats .: till: 15.000 kr.” : bn ” Frågan om att skatfa kyrkan] - en. sakristia : :kom fram" då: man ar. då" villig bete's som' en gåva till församlingen? SUSSI "Den år” uppförd” som” en ut- byggnad "på 'norrå sidan av kyr- kan. Den mäter” Ix4 m: i yta och är inredd”: smed” "bl.' a:”skåp för de kyrkliga textilierna 'och en pisci- na för' det: örbrukåde” siattvards. ora: renove- ringen i Eldsberga; som blev klär hösten 1932 ' har: kyrkan. saknat sakristia: Tidigare” fanns en liten ävbalkning', bakom: altaret; som | användes sorå sakristia. 'I koret har. trägolvet ersatts med ett tegelgolv och. träaltaret med - ett tegelaltare.' "Altarringen blir inte” halvcirkeormig' som tidigare "utan! 'får två vinklar, Korfönstrén har' också ändrats så att de blivit” mindre och av rTo- mansk form.-: Ett altarbrun. har. kompenerats av fru Nordblöm, maka till f. a |. Pastorn i'Eldsberga; Dante! Nord- blom. I' samband med föndagens ju är julgransprydnadernas ;klas-| : ” siska land. Särskilt uppe i Erzge- . att tillverka julgransprydnader,| ” " rnan och tillverkar allahanda jul-|- : adventsdagen uppsökte man. och s även funnit: vägen hit. Fyra ljus natörligtvis från he landet. "Tyska katoliker: firar: julen. nu! Glada" "dansar "och hoppar vi "ring julgranen, : jultomten har nyss : kommit med sin säck med "klappar av alla de slag och jul gröten var söt och god. å Men var : kommer: alla dessa seder ifrån? , Redan '” "dé ” gamla i" vikingarna "bryggde julöl och hade stor mid- :'vinterslakt, men mycket,. mycket "har så sakteliga. vandrat upp till, den höga Norden söderifrån och har mycket av sitt ursprung i gamla tyska seder och bruk. =... Där, närmare bestämt i den kä- med St. Niklas-dageri.' St. Niklas, det är för barnen den gode bisko- gg ge prov på sina zoologiska kunskaper. Efter föreställningen utdelades priser till barnen i ; form av let. : i vände djur, såsom "höns, uar, smågrisar, apor etc Här ses några av pristagarna" med, 'sina' priser Sö MN vg utanför: biografen på Champs Elysées. " iden: 8 december, men han kom- mer sällan ensam, han åtföljes av I sina korgossar som sjunger vack- ;Knecht Ruprecht;' han sorå "straf- . far. alla,” som ej. uppfört si; ” dentligt,: Vem: är då egentligen Sankt Niklas, som hos öss ”plivit ; jultomten; och först korimér med sina" gåvor 'på själva julaftoneh? : Och Knecht Ruprecht,' som också | / :' är jultomten hos oss, ty vår jul- , tomte både skänker och straffar. "Den helige Nikolaus Var. én bi- ”skop: i Mindre Asien och torde ha |: .honom spred sig snart från Orienz |. «ten till Italien; han.blev på 1100- talet skolornas skyddspatron. Och |: "det är han än, i Sydtyskland, i ' Rhenlandet, "där den & december "firas med” ”allahändd"” upptåg. Hur |" väl minns! jag en av mina barn<) : doms jular' i Paderborn i Westi en pojke som. St. Niklas och en som Knecht Ruprecht, och ve den, | .. som "råkadé. ut för den sistnämna de, ty han, som symboliserar hin onde”: och vär, utklädd i "lätt att smita undan, I dessa trak- " skämtlynhe religiöst « allvar 'och strumpa på kvällen innan för få. gåvor och i skolan” blev "det karnevalsupptåg. Det är. Knecht |: ; Ruprecht. som har riset i handen. Sedan " samlades barnen : 'och "drog 'i väg från den :'ena affären: till'den andra; sjöng en stump och som '; belöning . något gott, l. några nötter,: choklad, ' ett ' äpple, ; tider men har nu upplevt & » alltid --välkommen' renässans. .: Julgrarien,' som "står" då medl- vi” övertagit från Tyskland; som - birge - brukade ' småbönder,; och : andra i flera månader syssla - med "klockspel och julänglar. Nu har + de tagit med sig sitt häntverk. till ' Västtyskland" och ' fortsätter det där, . Men även i hemmen "sitter |. "'gransprydnader, I veckor i förväg "samlas”man kväll efter kväll kring | : stora bordet och klipper vackra dekorationer, ' Till advent brukar man göra” "vackra blommor ' av staniniolpapper eller fint vitt pap- per och 'skriva en vers med guld- eller omkring 400 hela tågsätt pr " bara 5,000; ton salt pr dag. Orå ut- . 1 40,000: ton salt pr dag, vilket ]-7 en full: mask, får Kv oelvg straffa vem helst han vill'öch' det var inte' alltid så | -— :mär ' från Rulirområdets” indu- ; en "påse russin, Den seden för- mu ; svann; ganska" mycket under nöd- ”S icke]: 2) AMSTERDAM: (AEP) :.' Västeuropas "största: flod, . den ktigaste ;vattenleden från Nord- sjön.: till: kontinentens . mellersta och södra” delar, är sjuk, så heter "det i ett expertutlåtande som på - narindustriella kahalerna. :De bå- da floderna för nu från industri- » området... vid: Ruhr det orenade vattnet till" "Rhen, , n z > Hollands lexperter påpekar i i sitt Holländska : ; regeringens uppdrag föreslår ib | gärder. som ”skalt” bi "flodens". Ehen Tidér "av ”saltför- ' giftning”, Varje sekund för Rhens .- vatten 250 kilogram ' olika "salter in Holland.. Detta "motsvarar en) + daglig "salttransport 'på-.22,000. ton, dag: Vid sekelskiftet var mängden vecklingen : .fortsätter på samma | ' > sätt så-kommer Rhen "att år 1980 'Holländ dagligén medföra upp ; betydande följ der. både be- s! affenhet i a landet vid i 0 procent av de strier,. resten > I från Elsass och gien, i: ? Frankrike och, Österrike, vilket ; senare, Jand' genom sjöfarten på det medeltyska kanal- ksät var intresserat av Kommissionen "got Positivt. , Därför tar .HoHand ' nu initiativet och föreslår att-de "intresserade länderna gemensaråt skall inleda följande. åtgärder: ” ri Ehenj; . människor i "bättre vatten, EN dum; att ' Fn skulle säkert jultecken > inte 7 alls är så fantastiska som de låter, H land: har på sitt eget tesrito- under. århundraden genom- "fört . mycket större vattenregle> rande företag.. Visserligen : skulle "projektets genomförande "mycket" péngar, men för fem eller sex stater som är engagerade vid kostraderna - inte lägga hinder. i vägen för att kun- na tillförsäkra många, miljoner ' hygien. och kosta för al :1) Reglering av. Rhens” vatter- stånd. méd hjälp” 'av nya slussar t och. dammar på båda sidor om oden, 'Atgärderna är nödvändiga ”salthalten ' inte" skall bli . alltför hög "vid : lågt. vattenstånd. ""'2) Förbud möt att låta förbru- "kade vattenmängder från 'fabri- kerna flöda ut i Rhen utan att ha : passerat reningsverk... "7 3) De båda bifloderna till Rhen, Lippe och Emecher på resp. 237 och 98 kilometers längd, skall om- ledas så 'att de” icke mynnar ut i ” Rhen utan förenar'sig med floden Dollärt och med de' mera avlägs- I över 20 år har julpublikationen Landsbygdens Jul getts. ut. De för- sta 'åren. trevande, 'men med en omisskännlig :tendens att alltid vil- ja ge plats för något av det bästa i dén' i ' ordets "verkliga bemärkelse traditionella 'jultraditionen,' 'Efter några år blev: Landsbygdens Jui en stor. .jultidning,. En . av de: största ifråga "om : upplaga, med ständigt ' | stegrade krav på : innehållet som följd. Åtskilliga av landets främsta författare har .genom. åren produ-|l=« cerat' sig: däri” och : dessutom . har redaktionen "lämnat plats för unga; oprövade : litterära 'fö or, som ” Svar till ””Rådvill olycksfågel”. Det var. ju ett elände. att 'er man. skulle hitta. det där. gamla brevét,” så överkänslig som han tycks va- ra. Men vet. ni jag tror det går; över, det man säger i häftigheten brukar man ofta inte mena så illa, med. När ni märker att han lugnat sig en smula så tala ut med honom, « kamratligt och sakligt. Han måste förstå, att det. ni gjorde innan ni: gifte er tillhör. det förflutna och ej .. bör stå emellan er nu. Så tycker äkare. Hans nerver är säkert då-. liga och han skulle" behöva tala ut med en förstående doktor och även få något. lugnande och stärkande. Skriv igen hur det har gått, Med : hälsning. : - - "Svar till ”St risamlare SS kan ni'skriva till Doris Day:om ni: +] vill ha hennes foto. (Men var inte. för säker-på att ni får det). ”Dear Miss Day! I'm a great admirer of your art and have .seen many of your ..-pietures. - I. should be very happy if you kindly. would send m your photo and -signature.::' Yours sincerely , .'.” Lycka tilll: På pos- ten kan : ni.: fårs. internationellt: svarsporto att bifoga. Svar till ”Ogift”; Att bara” ringa upp: en : obekant. flicka och fråga om hon vill: ha ”sällskap” är: inte så lämpligt. Låt någon bekant pre- sentera ' er för: varandra först. 'Se-, dan'kan ni t. ex; börja tala om nå- gon: "film" soni går och fråga, om hon :skulle. ha lust att se den nå. gon - kväll?. Tycker" hon att ni är ' trevlig "och "väluppfostrad har hon > säkert ingenting emot att fortsätta bekantskap "Tycka tilll; "far 'och farfar | Ett flickebarn,. som "på advents-' söndagen döptes i. V. Torups kyrka, : fick "samma gudmor som - far. och " har. också döpts i denna kyrka Niko, > som flickan” och burits till 'dopet av. fröken Hilma” Åkesson. från , Lund, Då hon första gången vad gudmor hade hon' fyllt 1 år; Hon är nu 76. år gammal, 1 dsteckni: haft, något angeläget att säga även om detta inte alltid stått i nivå med bokstäver eller tusch, och första besöktes: av sina vänner för: att "gratuleras med en ad Men i intet hem får adventskran- sen" saknas, "som nu sent omsider måste den ha och "varje advents- söndag tänder man ett ljus. Och så är det bara" att sätta 1 gång mer jälbaket, ” som i Tyskland framför allt omfattar Christstoll 1631,” den' pri » ett saftigt vetebröd med russin, mandel och många. andra godsa- -ker. Och så sjunger 'vi ”O Tan- ”nenbaum, ' .o "Tannenbaum, . wie grän sind deine Blätter,'och sneg- Jar med ett öga på de olika pre- senterna, som ligger vackert -an- ordnade under granen, ty i Tysk- ;.Jand delar. ingen jultomte ut dem. invigning av kyrkan invigs också kyrkorgeln :f sitt nya skick Or- geln har behanölats med rmetall- Tuld av. konservator Erik ' Skörd predikar: = Nordblom, +: : se i Ffalmstad. Vid-högmässan som följer -efter själva invigningen kyrkoadjunkt ... Daniel Unikt brev” > Staden . . Schweinfurt har :av en' pri mottagit ett handbrev ' av : Gustav I. Adolf,” skrivet i Madenhausen titanför Schweinfurt den 2 oktober . Gustav II Adolf; som just intagit staden Schweinfurt,-räkna- de. med en motståndsrörelse i.de katolska -trakterna, i närheten av iska staden.” . : . Brevet "är "riktat till den fin- ländske överste Claus Hastör i Kö- nigshofen; och det heter däri: ”Då man ju inte betvivlar, herr över- ste, att borgarskapet, om” det korri- mer i sådant läg er, särskilt” om "ni. upptäcker - nå- gon: fiende i trakten, måste” ni se er väl för”. Konungen” föreslår att i händel- se avsfara ”allt manfolk som kan sätta sig till motvärn drivs ut ur staden och att bara 'kvinnor:.och arp skall få stanna kvar där.” i Bayern som gåva söker överraska rens "ambitioner. ” Dessutom : ger Landsbygdens Jul rymlig plats för målar- "och teckningskonstens "mer eller "mindré kända utövare. Med andra ord — "redaktionen har be- mödat sig om att ge tidningens lä- sekrets : del "både av Yad de er- kända författarna och konstnärerna haft att bjuda såväl. som de nya strömningarna | i litteratur och Konst' representerade av morgon- dagens män och kvinnor. Att des- sa ambitioner inte "varit förgäves vittnar den stora läsekretsens för- troende” för Landsbygdens. Jul om, En'-snabbanalys” äv innehållet i årets: Landsbygdens Jul ger till re- sultat'att tidningeri gott och väl in- friar” förväntningar läckra färger dämpar gen, i en djurrikets tragedi; H. E. Sandbergs" introduktion — ”Julen i sinnet” stämmer till eftertanke. -C. E.-Ekbergs "John Bauer-bidgrafi & är «trots 'sin Korieentrersde form 'en fin den: erfarne och mogne 'litteratö- g av en "stor kons' närs” korta" levnadssaga. Sedan föl-. jer ”Legenden” om den - fjärde vise. mannen”, reportagen ”Inkörsporten - till... Östersjön” ”och Per' Nilsson= Tanners ' "Kulturens, "yttersta: ut=" post”, Ett. sobert . . novellmateri 1. med .' flera ' intressanta historiska motiv, kompletterar det gedigna in: nehållet, ' Därtill ' bör nämnas 'de medverkande -konstnärernas ”utorn-' ordentliga illustrationer.” För dem” tigt "ordentligt under: juldagarna kommer en knivig Pristävling. med icke föraktliga prissummor väl till pass, En' populär hbarnbilaga: Med småtrollen året runt, medföljer. Förläggare är By och" Byg i a könberg o och priset Som vanligt. har getts ut. till. jul, nämligen Jul- post Den. är. än så. länge Lands- 'ygdens Juls” lillebror; men” artar sig "Synnerligen "bra, vilket bla. ta= git sig uttryck” i att" tidningen dan är slutsåld : yrvYvyvYYYFTYYYTYYTPYY PS jag absolut ni borde få er man till =" farfar," Dessa, som: övervar' akten; >: . som vill gnugga 'geniknölarna riks". Ännu en By och Bygd-produkt vo
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.