N > 20.00--Stig .. 21:25 - Från; 18.25 Hem och: - ;heg..Giebel, deklarera med ”" stigande upplaga 1954 LAHOLMS TIDNING "= BODRA HALLANDS "ORT8TIDNING — 'TB-kontrollerade fåffrör ” en. - LAHOLMS TIDNING MÅNDAGEN DEN 20 DECEMBER 1954 TISDAGEN DEN ' 21 DEC. . : 6,15 Vardagsmorgon. / Därefter: en Interkommunålt : "Via en kongress, som Lands- förbund nyligen | Grammofonmusi MÅNDAGEN DEN 20 DEC. 630 Nyheter och- väderlek. Där- s efter: . 6.15 Vard. Därefi 7.40 M lakt. Christina Alin: .Grammofonmusik. 8.00 Nyheter och väderlek. 8.30 Nyheter och väderlek, Där= "efter: Måndagsblandning, s 7.25 Lite av varje. Redaktör: ' glo rbert Priedländer, > ”tör Åke Nygren 8.00 Nyheter och väderlek, [AE .25 Vardagsmorgon; : : (Repris.) 11.00 Musik under arbetet, 12.0” Kl : Dagens s dikt. : Därefter: ' Steens kvartett, . 12.30" Nyheter och väderlek, Därefter: Börsnoteringar. . 12.45 Nils Väring går årsgång, - Nelly Kristoffersson berättar, ' - 12.53 Tidssignal 18.00 Rytmisk : underhållning. 13.45 ' Besök ' på . Nordisk koll: "um ": I Köpenhamn: ' 14.15 Sånger: av Oscar Ahnfelt : sjurgna/ av Viola Langby: vid flygeln:' Bertil Diring. 14.30 Skeppstomten. Folkhögskole-. | Herbert : 8.15—8.45 Sömnad till husbehov; 11.00 Musik under arbetet, - 12.00 Klockspelet " Städshustornet.' "Dagens cikt. - Därefter: . Yngve "Stars havajiensemble. 12.30" Nyheter och väderlek, Där- . efter:" Börsnoleringar. 12.45 Motorkunskap. 2 - 12,55 Tidssignal : Tea 13.00 Göteborgs radioorkester Di- " rigent: Sixten Eckerberg, ” ” 13.30 Blod och sardana. Kristin 7 - ' Lind "berättar. : 14.00 Husmorshalvtimmen: Red Ingrid Samuelsson, : : 14,30—15.00 Gretli och Ruedi Egger sjunger "och :joddlar till Karl Grönstedts kapell: = - 17.00" Väderlek. 17.10 Tisdagstelegrafen. Red: Bir-. gitta Bohman. 17.40 Johanne: ter... . 17.55 En grammotontimri.: med: Per Estreen, 18.55 Meddel Edfelt läser egna" a lärare Thure Måssson b 14,45—125.00 Ivan Putilin, balalaj- > ka. Vid: flygeln: Julius: Jacobsen. 17.00 Väderlek 17.10 Duriderdrake seglar her : «arrendepengarna, Gregor Dahl- Siman läser' ur: Josef Kjellgrens bok >Äventyr i skärgårdens 17.320 Yrkesutbildning per brev. 17.40 " Grammofonmusik.. 1. ' Krö-: ningsmarsch: ur 'sProfetens' (G tömo Meyerbeer).” BBC:s symfoni- | örk,' Dir; Adrian Boult, 2, Lerskijs kria urt sEugen Onegin> (Peter. - Tjajkovskij): Solist: Nicolai. Gedda. The;' Philharmonia Orchestra. Dir.: Alceo Galliera: 3. Mazurka . ciss- moit op; 50 nr 3 (Frédéric Chopin). Vladimb' Horowitz, piano. 4. Gerne Will ich dir: vertrauen — :sBrud- köpels (Bedrich 'Smetana). Solist: Elfride: "Trötschel.. Mänchens fil-' moniska ork. Dir: Robert He- Poupée valsante (Poldini- Tresler). Fritz Kreisler, violin, 6. on fois merci »(Emer-Dorsey). i Frangois, '' sång. Jo Boyers > orkester. 7 — Sh-boom (Keyes. Feaster- McRae- Edwards). The ;Crew-Cuts.: sång. "David Car- rk: 8. Jag var. stolt och en-" ITiomkin- Dahlbrr ); Jens Ma- thiseri, sång. Egon Ejerrmars ork, $ Hammondrytmer. botvurri. .Ger- h. Gregor, . hammondorgel." : 10. Snögubben Froste; foxtrot. (Nelson- Rellins: Ninita). Monika Lind, sång. Walter... Lindboms ork. Hu. Boston | commandety..... marseéh > (Cartér).. Bostons promenadörk, Dirs Arthur : Fiedler”; i "ekolar "Föräldrar . irågar. Gustav . «Lindberg, ..Karin, . bundström,- gar - M.nrniheé imer " och. Berrhard Tarschys. 18,55; -Meddelanden:: 1: >) Nyheter och - :-Dagens« eko." | 19.30: Teater. En: "eri v Harrie, -'strand fömmer en jalsäck, Svenska Akademiens -årshögtid "i. Börssalen. = (50. Johann, Sebastian" Bach: ; Ad. :”venitskantat »Bereitet 'd' Wege, bereitet die. Bahr. Solister: .Ag- . sopran..: Ingrid . Lo- - renzen: salt. ” Horst "Rosenberg, .rbasbarytön,. och Helmut Krebs, "tenor. Medv.: RIAS kammarkör .: och kammarorkestér + Dir,: Karl -.Ristenpart.. (Inspelning från Vv ” RIAS, Berlin.) i 22.15. Nyheter och väderlek; . 223 Marinen i svar Danska. Födioprogrammet st måndag. "6.00'-Pressens radioavis, 7.35. un- +, derhållningsprogram, + 12.00 Århus byorkester spiller, 14.30—15.30 mu- sik till arbetet. 17.10 sang och :mu- sik! -Andra-programmet. 283 och 210 mi: 10,00 musik ved spisedags. 22.30 —23,00 "musikalisk : hilsen . fra det hollandske ' danseorkester: Miller- sextett, Medverkande; Bl, a. Susy Miller. :,Eddy : Doorenbos, Roelof Stalkneckt'og Paul Swippert.- a löneförhöjning; herr "> vis mer arbete och om nihinner Olsson! Högre lön betyder givet- med: mer arbete än ni nu har ar jag alltså hittills givit er för hög lön. Herr Olsson, ni är 'av- skedad. I och” delvis överraskande sakupp- ”isom = distribueras 19.00 Nyheter och "väderlek. | Dagens eko. 19. 30 Charles Dickens: En julsång på Prosa, Andr:. strofen. Uppläs- ning av Stig Järrel . 20.00 Uppsittarkväll arrangerad av s GH Perrolf. " Kapellmästare: arles Norman: RN 21.30 Finns det människoty”' Prof. Bengt J. Lindberg. NEN borg.) 22.00 Leonard-Lechner: Christ, der du bist der helle Tag. Koralmo- tett för 4-stämmig kör. Westfä- '. lische Kantorei, Herford, Pirs Wilhelm "Ehmann." .- : 22.15 Nyheter och vä erlek. i 22.15 Nyheter och väderlek. a 22.30 Nattövning. Litterärt och mu<” » sikaliskt tills ni somnar, , ”Boknytt STATEN OCH. LANDSBYGDEN har' varit titeln. för en artikelse- rie" i RLF-tidningen, . som avslu-: tats under 1954. Tolv" generaldi-. rektörer har i denna :gerie redo- visat, 'hur staten genom de olika ämbetsverken ingriper :i de cen- trala ” landsbygdsfrågorna. >; : Det torde. vara. tämligen unikt. att i så lättillgänglig. och koncentrerad form som i denna skrift ha: imöj- lighet: att orientera sig :om, så många ansvariga ble ef öns höll: i Kalmar; framkom många synnerligen intréssanta och väg- ledande synpunkter på den san- nolika och önskvärda utveckling- en för vära landskommuner. Den intressantaste och mest tänkvär- da av de åsikter, som där fram- fördes, var den att de för så kort tid sedan nyskapade storkommu- för små för att kunna fungera på ett av lagstiftarna avsett sätt. toritet åt den kritik; som långt före” den nya kommunallagens tillkomst riktades mot densam- må.” 2 Tidigare hade vi ett större el- ler "mindre antal ”småkommu- "av "kommunalt intresserade -och kvinnor: genom. ett i tes män munalreformen har gett oss”ett otal i regel osakkunniga, avlöna- sultat, att de gamla :”kommun- gubbarna” tröttnat. Detta var att förutse .men vad man inte kunde vänta att så snart få belägg från allra mest sakkunnigt håll på att hela reformen var en halvmesyr, som inte kunnat" fylle sin HPp- gift. en .. Direktören i Landskommuner- nas förbund, Sixten Larsson, höll vid den nämnda , kongressen ett par- föredrag, som synes, vara »| både" auktoritativa och symtomar- [.- tiska, även om, man inte kän un- taljer. Hr". Larssons huvudsyn- punkt. är ' att utan: interkommu- nalt: samarbete går det inte att lösa: de: "uppgifer, som staten Jagt påpekade” bl. de uppgifter; som den 9-. -åriga Skolan. pålägger kom- munerna. . Sköolplanens - tillskynda- re har räknat: med att 3—t tusen innevånare i-en kommun skulle denna skolform. Nu Bedöms & ta. underlag ” till 15-—20, 000,” men syn på landsbygdspr utöver lämnas en rad. intressanta: gifter från de tolv: ämbetsverkens arbetsområden... .. « Under rubriken . Staten och Landsbygden .- inrymmes. frågor; som utgör och för. lång tid fram- åt "kommer att utgöra några, av våra . mest ' brännande " sociala problem. . Genom. att samla : och utge föreliggande artikelserie har RLF" velat. medverka till att'ut- öka det sakliga underlaget för den allt livligare Iandsbygdspoli- tiska debatten. "Staten och Landsbygden utges på RLF':s förlag, Box 306, Stock- holm 1. Den ingår också som grundbok i' en studiehandling kal- lad ”Landsbygden i Stöpsleven", av. Svenska Landsbygdens Studieförbund,” Sör dertälje. . : Staten ' och Landsbygden, »RLF:s förlag. Pris, hft: kr. -.SLARVIG KLÄDSEL -. I Marie Hamsums bok Regn- bågen . berättar hon om den no- belfest . då hennes ' make Knut | Hamsum fick nobelpriset i litte- ratur. Kvällen "och natten. blev fest- liga och så småningom födjdes han hem av Albert Engström. Fru Hamsum lade sin make på- klädd på sängen, Slipsen lycka- des hon -emellertid få av. = När Hamsum vaknade på mor- gonen sade han: att. förstå: direktör, förbundets ”experter”anser” att ven "detta "underlag är för litt De anser att det' behövs enhetér på: 35—40,000 innévånare” för. att kunna bära upp. denna skola, om den skall bli fullständig med av? slutande yrkesutbildning. Här för religger ju oändligt många svår: lösta: frågor på det statliga och kommunala planet, varför all för- '. på "det yttersta 'att I det sammanhanget bör fram- hållas, att samme man framhöll, att. landskommunerna givetvis böra "enas om "att "återföra. till ett kommunalt hyresförhållande de i bostadsvillkor, - under : vilka kommunernas ; tjänstemän :: och framför ”allt lärarna, i regel in- nehar sina. bostäder. Många andra ur. -kommunalpo- litisk synpunkt synnerligen. be- aktansvärda problem kom "under diskussion. Även: förbundsdirek- "I tören tycktes härvid förorda det initiativ, .som tagits. av" kommu- nerna .i Östergötland, vilka just (nu startat ett, kontor, som i för- sta hand skall bistå då det gäller vatten ' och avlopp och utföra dessa arbeten till självkostnads- pris. Med detta praktiska exem- pel för ögonen har man lite svårt Larssons motvilja mot :kommunalförbun- den, Om det möjligen finns be- — Va, har jag legat hela” nat ten utan slips? rättigade anmärkningar mot de nerna är på en gång för stora och Härmed ges en ofrånkomlig auk-| ner”, vilkas angelägenheter sköt-:| stort: sett oavlönat arbete. Kom- H de 'kommunaltjänstemän. med re- |, derlåta invändningar i vissa de-l. på 'de nya storkommunerna. Han |” utgöra Y illräckligt” underlag för ” I Jag ' vill inte tala med direktör ” Holm! Säj att jag inte är inne och | försök att pli: av.med honom! TyYftrv a UTTEYYYYYYYYYTYYYVYTYYTYYTYYYYYFYYFYTFYYYFYYYYYYYYT REV l in a, Hallands häsha. dNnonsor år LAHOLMS TIDNIN a oa mänga studeras altid RoOggrannt, och en annons i denna blir aktid observerad På detta, när NI gör upp Kdra ann Tänk Onsplanar! j V RIDDAREN KOMMER TILL- . 164 VI TAR OSS IV GENOM LÖNN- GÅNGEN SAMTIDIGT SOM HAN GÅR NI DOLDA POUSERNA FÖLJER. RIDDAREN? 1 HÅLARNA = GENOM DEN : UDPRÅR ” PORTEN — SUNGRINDE TRAPPOR vs. an 5 Zaäg) = Men det är no « korsord eller liknan ; han nog inte på det! s 4 H + : w e bäst att ni sitter med ett de framför er, för annara tror + VARA KOMMER SPJUTET !- MÅ GOSS LUKA SÄKER Som Förur I EN OHla JAG WESADE! / N sån "här fin "backe: +: inte hindra att kommunalförbund derna. . former och med modern offentlig insyn... -: i ”. Då en återgång tilr den kom- munala järvstynersen eller kom- munalnämnd :'; ; de ursprungliga smäåloramunerna, som dock . var ett "gammalt gott demokratiskt ideal, numera är otänkbart, synes ett Äinterkommunalt 7 samarbete bl. a. om nyssnämnda: frågor bli allt nödvändigare. Inte, 'minst' de livsviktiga frågorna om vår hälsa och hygien nödvändiggör : detta. I Småland och Halland håller man också just nu på att bilda inter- kömmunala föreningar, "kallade ”Aförbund”, - för att förebygga förorening av "alla vatten, som rinner ut i Lagan, Emån, Ljung- byån : och Hagbyån.. Samtidigt håller . städsstyrelserna i Kalmar och -Nybro på med 'ätt planera att ”Asförbund”, vilket är avsett som skydd för de källor, som, le- ö-— 0, vad det är skojigt att köra .sexdagarslopp, särskilt nedför en: Jag kan inte höra vad du sä- .. Nalle, det åskar i i bakgrunden. ' gamla :: ommunalförbunden be” träffande” .bl, a. . ålderdomsvård, polisväseri". och. brandskydd," bör |" väl detta i all' rimlighets' namn i samma syften bildas under mo- | i det ' inte svårt ' rar, vl trodde att —"0O, en. hoppade av igen. oykeln vdu som bulla: «det. åskade, Äär- att ykla på en. Det-måste vara en, ryttare på ' r annars gäller det: inte, sån" gbmipstöt. Om. du på! skoj, så hoppa' upp på "vägen ster på himmelen; huru skulle väl detta kunna ske?” Haven tro på Gud, — Utar tro vererar vatten till de nämnca 'stä- derna. Helt säkert kommer dessa initiativ-att inom kort vinna ef- terföljd inom hela vårt land. Många andra frågor diskute- rades vid den nala kon- ;]—' För Gud är allting möjligt det omöjligt att täckas Gud. .. Har min arm blivit för kort;.så att den'"ej kan förlossa,. eller £i- nes hos mig ingen kraft till. art riklig välsignelse, Se,' Herrens ' arm är icke för kört, ' och, hans öra ä så att han:'e). kan frälsa, "icke, tillslutet, frigöra? . + Se, mina tankar äro icke. edra så att han ej kan höra. — Herre, förutom .. dig finnes ingen som ”Om Herren också gjorde fön- tankar, och edra vägar äro icke mina vägar, säger Herren... Nej, så mycket som himmelen är hö- gre än jorden,.så mycket äro ock mina vägar högre än edra vägar och mina tankar högre än edra tarkar. Pröven...' säger Herren Sebaot. Förvisso skall jag då öppna himmelens fönster ö- väcker de" döda." kan "hjälpa i striden: mellan den starke och den svagei , 7 skulle icke förtrös på c88 , utan på Gud, a sa upp- 'gréssen i Kalmar, vilkas lösning tycks enbart kunna: nås" genom interkommunalt samärbete... Di- rektör. Larsson ifrågasatte - rent av om icke den bästa lösningen vore: att överlämna alla dessa frågor till landstingen,” ”och var- för inte? Har man en gång. sagt tack' och farväl till” den konimu- nala” -Bjälvstyrelsen, "må länssty- relser och landsting sköta rul- jangsen!, I : Manfred - Morhagen. JOHN .BENG Tel, 29 h ”LAHOL 'TIGHETER och BILLIGT ARVODE "Mattssons Fastighetsaffär Förmedlar försäljning av "LAN TEGENDOMAR, BTADBPAS-. Förrättar BOUPPTECKNINGAK och ARVBKIPTEN | ; . uppsätter TESTAMENTEN - H - Ombud för VÄXJÖ och ALFIBORGS hypotekstöreningar? NH " FÖRRATTAR AUETIONER : : : TSSON: ' M: ec Tel.20 Yale VILLOR '” . SNABBT UTFÖRANDE 19) ällsbruk:z - bort med alla band. "och! barn och bindande kärlek, tet av det där är för mig. Oo stängse äv. Dagmar Edqvist: — hans hållning mot vigsel och äktenskap låg 'också något mycket äftigare personligt än ett teore- iskt” förkaslande av. vissa sam- ”mig, jag måste stå fri för att duga ill.” min uppzift. Bort med hem på var den. in- . I tygelser inte men somliga” av dem liksom upp- löstes i hennes närhet. Ibland kun- de han vakna upp och i vredes- mod tänka: var, när, hur bar jag blivit av med den och den skarg- laddade patronen? — ” Men, borta Han kom så småningom under: fund med-att en människas över- spelar . närmelsevis nerligt väl:— men innan .han visste ardet av hade hon åstadkommit en försoning med hans far, den gamle professorn, och han var själv far till:'en - växande familj: < När. hans" far dog, var. Fredrik visa arvet. Men det visade sig” att tecknat . hus ' och dåliga affärer, söm det tog Fredrik tid och kost- nad att reda ut Huset gick inte att sälja utan reparationer, .och så fick hans egen familj slå sig ner där, « ' Det var: "rörande "med Fredrik, att . från plikter: och ' kostnader drog han sig inte undan, det var et i hans vanvördiga familj och ofta citerades syskonen emellan, Fredrik kände själv ”att.det var töjligt och: därför höpplöst att göra |s revolution ”mot påskägg. och -jul- tomte och. Mårtens. gås' och Lucia '- en bitter känsla av fränd San att mer och mer ägna sig åt Hets olycksbarn, som ock- bortknuffade från de all- ivil männa lekplatserna.” :, Utestutning ur gemenskapen” är Då bort i för flöt Fredriks inkomster många små bäckar "och lidit märkbart” med Stig, Falckman. . av ”pekantskapen -| honom, blev -| beredd ätt med en stolt gest av-|— men olusten pyrde i honom me- dan han: med Jämpor; och - -skämt gubben bara efterlämnade ett in-|snärjdes- allt'fastare' i familjeidyl- len Också kunde” han” inte rycka sig loss så länge: Agnas fanns där och utstrålade glädje över allt som band föräldrar ' och; barn samman. Medan 'familjelianerna växte över han” så ' småningom alltmera . främmande. för den vän- sterfalang som han hade trott sig tillhöra — mest därför. att han var Act öde som drabbar både de un-' dormåliga och de mycket särpräg- lade, «även: om särprägeln består i stor. begåvning. Fredrik såg detta, men han tolkade det på sitt. eget sätt. När någon: "allvarligt: råkade i. klamméeri med rättvisan och se- dan ansåg sig tött av samhä let, drog Fredrik ” genast”. slutsaf- sen att det måste- vara en nobel och egenartad person, -fastän ban gått vilse. Inga dystra ”erfarenhe- ter av. yrk e” och åtorfalls- en sådan att därför hade Gunnel alltid ont om pengar och lånade till studierna fast? inté till viveet,. Hon kunde Känsl e "ha utpressat mer av: far dern —- han var ju en sådan hos vilken: det ”klappade ett "hjärta av. guld. under . den” skrovliga ytan” — men här hon kände att det där suldhjärtat' klappade. varmare "för hans klienter än för henne, blev id det, henne omöjligt” att tigga” "sig tll mer är han” hade lust att ge: Hon gjorde som andra studenter i it Fd mn 8; närt jen . vecka, - han pr 'varit” " gätotficer - i hade. vilket betydde ' att aktiskt taget: var fånge in- . casernområdet dygnet . runt. -arbetet gick väl an, fast Cå det” var: moöriotont med gina stän- diga” ån: men fv: der göra ingenting gick:bonom på spektioner och visjtätioner ånget ått på bestämda :ti ch, bristen på sömn. han” inte gå te sig på Sverige, ' + köpte sig fr ofta tad: och", efter den - stund, dö betalningen kunde börja. iss edlarnå tunde dröja till både två och tre.': Han hade förniiddagens inspek- Ne : Men så'kom kärleken och band onom hårdare än de flesta, där- ör att han var en så passionerad kedde, både'han och Agnes "trodde på att en människa är fri, bara hen inte är bunden med for- - r.mella band. Ingen kunde som Ag nes bli entusiasmerad 'för hans idé- ver. Hon inte bara delade dem; Hon > hade det moraliska modet att leva efter dem, Hon gjorde aldrig våld så stor roll för omgivningen som personligheten själv, Hans kamrat, människorna, Hon visste det inte själv, men hon var sådan, Hon sade NWESTEFCIVEIYTTEFFIv ET! på någon av hans övertygelser - band, och hon försivd hönvm in- Assn hett FVTETTTF VYSTVTTYYVTN bara när han anade oförtjänta för- delar som: han harmset opponera- hans revolutionära brud, hans Ag- de sig, nes, var till hela sia natur -en avj Här satt alltså den tilltänkté de pit lla,, traditionsvårdande | samhäll örtaren i en ärvd pro- fessorsgård, med en familj som äl- skade att fira alla kyrkoårets hög- KAAAL SA, yttrande som väckte stor munter- I han inte gick in i något bås. Han hade” vissa upphöjda” samhälleliga ideal till ledstjärnor. Han. skulle ha varit i stånd att dö för det han menade ” med "frihet och "rättvisa; men det krävdes inte av honom. Däremot var han alldeles främ- förbrytare , kunde rubba denna Syertvgelse hos honom. Och det hade hänt att hans tro aå guldvärdet hos en urspårad ika hade "åstad mi rakel: någon gång hade han lyc- kats hjälpa en djupt förkommen Men hon knogade sig al nä tioner, över, hade: kontrollerat ut: ut- och" port få medli- nare målet. Cr var orda. poli- ikaså. Epide- de hon avverkat, lik- mikursen had öron och lungor och diverse smärre kurser: men psy- kiatri, nervér. och B-' B. återstod, likaså assistenttjänstgöringarna — för att' int? tala om det ständiga patologin. Hennes förniåga spöket. de fantast och skjuten å åt sidan; I barn ördärvlighet ot men one för Hear teheten fräter sig in|mande för politisk | fektik och stra” Då PT Sh fräna Ooser "för hållande kom att ligga så nära detli oss, sade ham en gång ilsket när | tegi, för Rn inte mm om Par Pecdrik - och de människor .som borgerliga : ;idealäktenskapet som | hans dotter Katarina klädd tilll disciplin.” var pm Her följ- han på dö sättet hade hjälpt äl- det vår mänskligt möjligt att komi- | Lucia kom . in med morgonkaffe Jen obekväm person och bl desde han än sina egna ma. Han ville !-va va for”eöloch hembakta kakor. Det var ett aktligen anzedd som en E att" sittä hemma” och A. plugga h hade N AADKARAKAASA han kunde beräkna en stunds ro. Han hade ringt till Gunnel och bett henne komma :och äta tunch 2 med honom "på Grindstugah -— den låg så nära underofficersskolan, att de fort kunde få tag i honom om det behövdes: oe ” mäns ti nt " (Forts), NYFEFFEFEETFIRTUD Fr
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.