"> het. Möjligheter ..bör "dock ges att - buss och -lastbil vars totalvikt inte . och, motorcyklar. . >. + : slås gälla en för alla motorfordon «god beskaäffenhet på landsbygden. "Utredningen förordar: vidare att : att hastighe'”n. är en av de vikti- vikan”"'. äv "en olycka.” En övre ""gräns.> ' körhastigheten " minskar fari > > "rerna "och" ger". därför till a "ct färre omkörningar vil- ” ket meu hänsyn till de risker 'des- +: farenheten har man t.ex. gjort i ”: LAHOLMS TIDNING AS SER SS SR STOCKHOLM. TI: i " En generell hastigholsbegränsning — högst 80 km.för personbilar och motorcyklar, i undantagsfall. 90 km —"ytterligare :säkerKetsåtgärder vid korsningar; större:'respekt för om- körningsreglerna--ock" skärpta : be- stämmelser « «om». fordonens utmär- några, bland det... förslag. 'hetsutred-- ; Intressanta uppgifter från. Karlskoga : Det kanske stark i bör- ring föreslås 1 i ”déséa att det alltid skyldighet att jaktta de föreskrivna det i vårt land hur den gemen- samma fartgränsen i gynnsam rikt- ning kan påverka trafiksäkerheten ger enligt utredningens mening er- farenheterna från Karlskoga, inom vars tättbebyggda område: en till 40 km maximerad hastighet gällt de | ika , ningen br - tionsministern på torsdagen. Det fordras kraftåtgärder, heter det i utredningen, om: man skall kunna . hejda den -utveckling mot ett ökat "antal. dödade och skadade som kan ”wäntas? bli. en följd av den starkt växande, trafiken. åls es "Maxihibastigheterna Utredningen förslår. att maximi- ” hastigheten sättes. till 80. km utan- för tättbebyggt område. För bussar och lastbilar skulle dock nuvaran- - de: maximigräns — 60 km —'bibe- hållas. dock. med: undantag. för överstiger. "2,5. ton. De skulle, få hålla den högre hastigheten, 80 km. Det betyder att i runt tal en tred-|' jedel: av. alla, lastbilar” skulle få hålla: samma: fart som personbilar "Inom: tättbebyggt område före- till 45' km "fastställd maximihastig- höja fartgränsen inom. tättbebyggt samhälle till högst 60 km, t.ex, i de yttre delarna av en större stad, och "till 90 km på väg av mycket Rätt /' att: föreskriva höjning eller inskränkning av färdhastigheten bör endast tillkomma "länsstyrelse. länsstyrelserna i större uUtsträck- ing . än hittills gör bruk av sin mö; ighet” att-på kritiska vägsträc- kor bestämma lägre hastigheter. ' "Utredningen lämnar en utförlig redogörelse för olika spörsmål som rör. förhållandet mellan hastigh och trafiksäkerhet.” Den ' har även sökt . tillgodogöra sig erfarenheter och rön som gjorts i andra länder. Redögörelsen ger ett entydigt re- sultat såtillvida -att därav framgår, a kanske. den allra vik- oiycksframkallande fak- ”héternä innebär” faror” av. särskilt släg. Fordonets levande kraft ökar med kvadrat å hastigh Dess för personbilar och motorcyklar från 1 januari 1954. Under första halvåret nedgick antalet. trafik- olyckor inom det tättbebyggda om- rådet avsevärt. Till och med sep- tember inträffade 72 olyckor mot 122 samma tid året förut trots att trafiken ökats i mycket hög grad, Under 1554 förolyckades endast en person och denna olycka inträffa- de inte på allmän väg utan inne på ett fabriksområde. Sammanfatt- ningsvis gäller att olyckorna under 1954 ofta varit av lindrig art. Från 40 km vore väl låg fart och före- slagit att gränsen borde sättas till 45 eller 50 km i timmen: H dt . Små tidsvinster vid höga : hastighetsökningar oe Några oförmånliga "återverknin- gar på kapaciteten hos gator och vägar behöver enligt utredningens mening inte befaras ' om rimliga fartgränser föreskrives." Av under- sökningar som utredningen gjort framgår det att maximum för ka- paciteten erhålles vid en hastighet av omkring 70—80 km i timmen. Därefter avtar kapaciteten med ökad hastighet hos fordonsström- men, En fartgräns hindrar inte hel- ler ' önskvärda -:snabba förflyttnin- gar. Tidsvinsten per mil vid hastig- hetsökningar blir. mindre ju högre hastigheten är. "Vid hastighetsök- ningar över 60 km 1 timmen blir tidsvinsterna små.” Genom att öka farten från 80 till 90 km. Uppstår en tidsvinst av 50 sek, pr mil och mellan 90 och 100 km är tidsvins- ten endast 40 sek, pr mil, va . Utredningen har inte funnit fog för påståendet att existensen av en hastighetsgräns ” skulle driva upp körhastigheterna - mot den maxi- malt tillåtna hastighetsgränsen. Er- farenheten ger tvärtom vid handen, att en fartgräns får. till. resultat en allmän sänkning av. körhastigheter-. na och därmed en: allmänt - bättre hastighetsanpassning. Våra - vägar] är för övrigt inte byggda för de höga hastighet som "motorfordon på bromssträcka är proportionell mot hastigheten i kvadrat. Hög hastig- het ger vidare föraren mindre tid att manövrera sitt fordon. till und- sa manövrer innebär, måste ånses som : en betydelsefull vinning ur trafiksäkerhetssynpunkt. ” Faststäl- lande äv en fartgräns ger "också bättre möjligheter än nu att. ingri-] pa mot förare som inte anpassar hastigheten till trafiksäkerhetens Redan den Svenska "olycksstatis- tiken "lämnar mycket klargörande upplysningar 'om förhållandet mel- lan hög hastighet och olyckor. De flesta ' trafikolyckorna inträffar i städerna, där hastigheten är rela- tivt låg men ungefär 2/3 av alla dödsolyckor inträffar på landsbyg- den; där hastigheten merendels är "högre, Motsvärande , erfafenheter har gjärts i utlandet. Det visar sig vidare” att ”olyckornas antal och kan Prestera. : - Registrerande hastighets- mätare . Utredningen föreslår att bil "skall vara utrustad med -Hastighetsmä- tare, . På vissa tyngre fordon. -— buss, byggd för befordran av mer än 30 passagerare, och lastbil, vars totalvikt överstiger .T ton — skall motorförarhåll har man”ansett' att). - Därjämte" vill utredningen , ha en intensifierad upplysningsverksamhet bland fö- rarna om de risker som är förena- hur förarna skall bete sig, Det är bl.a. av vikt att de får kännedom om de. faktorer, som inverkar på ormkörningssträckaris längd, Utred- ningen anser :det även angeläget att polisen vid" trafikövervakningen ögnar omkörningen skärpt ”upp- märksamhet, ” och att länsstyrelser och . stadsmyndigheter förbjuder omkörring' på farliga sträckor. Ut- redningen förordar 'också att man anordningar, med vilkas: hjälp fö- rare på bilar med starkt motorbul- ler . lättare” kan Nppfatta c omkör- ningssignal, ' Säkrare körning i örker Då 'en" oproportionerlig del av olyckorna inträffar ' under mörker föreslås skärpta bestämmelser om fordonens utmärkande under 'mör- ker. Bil skall sålunda' vara utrus- tad "med dubbla - baklyktor. och dubbla Tefiektorer och cykel. och moped skall ha såväl lykta som re- flektoy. Överhuvudtaget skall varje fordon som framföres på väg un- der mörker ha lykta och reflektan- ordning för rött sken ' bakåt och lykta för vitt sken eller gult sken främåt. : ss 4 . skydd för r fotgängare - Fotgängare kan ofta i hög grad|' bidraga' till egen och” andra trafi- anters ' säkerhet genom. att bära tänd lykta, 'skärp ' eller armbindel med reflekterande "material eller ljust klädesplagg eller tygstycke. Utredningen föreslår att anvisning häröm ” införes i vägtrafikförord- ningen. Risken för att en fotgänga- re blir påkörd är dessutom mind- re om han” går på högra sidan av vägen än på" den vänstra och ut- redningen föreslår därför en be- stämmelse' även 'om ' att” fotgängare under "mörker 'skall gå på vägens högra sida om inte särskilda skäl föranleder annat, - ua Då en väsentlig orsak till Dåkör- ningsölyckorna .. under. mörker. är att söka i förarnas . underlå åligger. förarna som en ovillkorlig | .: 'de med oriktig omkörning och om ; - följer utvecklingen rörande sådana | ' Hur litet allt det materiella" vi omger. oss med egentligen betyder, det förstår man nog först när man hamnar bland människor, som fått lämna allt de. kallat sitt. Då först förstår man att vad livet skänkt när det varit som rikast, det är inte det vi köpt. för pengar, långt därifrån. I stället” är det väl traditionerna, arvet från gångna släkten, rinhena vi alltid bär med oss genom livet, och som inget, varken' armod eller aldrig så svåra motgångar, kan ta ifrån oss. Det är inte lätt att räkna upp eller” precisera "de värdena, de är för varje individ så:skiftande,. ' - Alla" de :här tänkarna rann: upp hos mig då jag för några månader sedan -blev inbjuden till en lands- flyktig familj i Österrike. Det. var en gammal bondesläkt från Sieben- böärgen, som: 1944 fick lämna" gård och grund och som 'sedan levt flyk- tingarnas: svåra liv i Österrike. Se-, dan nio år bor de nu i en f.d. to- baksfabrik;” byggd på 'kejsarinnan Maria. Theresias' tid och för över tjugo år:sedan 'utdömd av myndig- heterna såsom hälsovådlig — arbets-, lokal.. Detta har dock inte :hindrat att man nu i snart tio år låtit bort- åt 400 och tidigare mer än dubbelt så många flyktingar bo där. I brev från varbergsflickan Barbro Hylmö, som ju förestår Inomeuropeisk -Mis— i rikiska 'hem'. vid. Linz, att avpassa "farten med hänsyn till längden av den. vägsträcka som kan överblickas förordas en :före- skrift om skyldighet för förare att inte ' köra fortare än ”att han kan : |stanna inom' den del av vägbanan som han tydligt kan överblicka, 7 . "Till slut upptas skärpta bestäm- mélser om utmärkande av utskju- last alltid skall utmärkas med röd lykta under mörker 'och med röd flagga eller skylt under dager.;-, finnas regisi de hastighet: I'ett k de betänkande kom- tare. Därigenom får polisen :möj- lighet att utöva en effektiv kon- troll över att dessa fordon inte fö- ras med otillåtna hastigheter. Det- ta slag av arbetstidsbestämmelser- trafiken. Många olyckor vid korsningar Vid korsningar inträffar många olyckor. och - särskilt vid korsnin- gar med huvudled, För att trafiken på - huvudled skall bli "tryggare föreslår utredningen allmän skyl- dighet att stanna före infart på så- dan led. Stoppmärket kan anbrin- gas även vid andra större vägar än h iled ighetsgrad stigit, då ji hastighetsgränser slopats. Den er- "Västtyskland. På aridra håll visar det sig att begränsad hastighet lett till minskat antal olyckor. . d, och med stöd av de er- farenheter som vunnits i utlandet fö na iakttas inom den yrkesmässiga mn mer utredningen att behandla an- dra frågor som har samband med strävandena att nå fram till bättre trafiksäkerhet, "SLU. = ups SLU-avd. : hade i onsdags anordnat sin sed vanligt trevliga julfest i Torups bygdegård vartill SLKF- och BF- familjerna talrikt mött upp." Fes-] tens första avdelning upptog dans och lekar kring julgranen, och den kulminerade med 'att två :jultom- tar kom och delade ut extra stora påsar med olika gottsaker. Det var en programpunkt som slog, och utred: att länssty relser och stadsmyndighet re omfattning än hittills kb denna möjlighet att förebygga olyc- kor i andra I än med hu- vudled, Polisen bör se-till att stopp- skyldigheten respekteras och dom- stolarna ta' hänsyn härtill vid ut- mätande av straff.” >. Utredningen har. även behandlat frågan om , trafiksäkerheten : vid ärnvägsk En ' ök ne som 'trafiksäkerhetsrådet gjort visar att en stor del av förarna "| passerar korsningar mot rött sken och ofta nalkas korsningarna med oförsvarligt höga hastigheter. Ut- redningen föreslår ovillkorlig skyl= | dighet att stanna vid rött sken el- ler då'signalklocka ringer. Vidare föreslås en maximihastighet av 45 km före korsningen från sista av- " Åståndsmärket, . : Uplysning om omkörnings- : riskerna =. - Omkörningen & är kanske den ma- növer som rymmer de farligaste riskmomente.n, När det gäller åt- gärder i syfte att minska antalet lyckor har funnit det i första hand angeläget att åstadkomma större respekt för | +. omkäsningsreglerne En sådan änd= inte des det någon rädsla för i stör- löv ing av magen hos de lyckliga vilka utan : de mot nas goda råd om att spara något till : morgondagen, . De äldre" fest- 'deltagarna serverades kaffe ' och rikligt med juldopp, varefter : ett väl avvägt: underhållningsprogram med deklamation, sång och musik framfördes. . SLKF-avdelningens' "medlemskap i Konstfrämjandet hade redan för- sta året resulterat i vinst, beståen- de av en trevlig tavla i grafik, Denna .utlottades bland SLKF- medlemmarna och fick fru. Lilly Fransson, Mjöhult, till lycklig vin- nare, Så var det tid för de äldre att med en svängom till sme-Kalles svepande toner avsluta den trev- liga och uppskattade julfesten, ' Skatteåterbäringen, "TT I tur att erhålla återbetalning av överskjutande preliminär skatt står nu följande församlingar, näm- da med 7,803 kr, Källsjö med 21,540 kr,. Abild med 17,563 kr, Hunnestad med” 16,014 kr och Söndrum met 143,694 kr, vilka be- lopp torde komma vederbörande tilhanda under nyårsafton; enligt vad länsstyrelsen meddelar, ala tande last. De innebär att sådan]. ligen Köinge' med 27439 kr, Lan-|' ag ofta hört berättas om den- skasern 'och de svåra I sina: vackra, färgsprakande gamla folkiräkter to "> 8yns två av: syskonen. Klein återuppleva — Ett Teseminne' av Sie"- [lever under. Särskilt vid övers rningskatastrofen i somras kom ka: sernen och dess invånare & blick- punkten — då steg vatten upp. hes la första våningen och de förskräm- da och helt isolerade invånarna drog sie. upp i' andra och tredje våning. Då jag kom till Linz i | oktober. il år berättade Barbro Hylmö att” en: av kasernens familjer ville bjuda de svenska gästerna på - kaffe "som tack för den hjälp de fått :genom IM. En vänlig gest, var väl "vår. sta tanke, men inte förrän vi en 1 dagseftermiddag'. kom till: familjen Klein och deras rum förstod vi vad denna bjudning betydde för famil-, jen — och vad den sedan kom .att betyda för oss, som fick vara med. Kleins ägde en stor gård i Sieben- biärgen, en gård . med . vinodlingar, som gått i arv i släkten i många ge- nerationer, Egentligen härstammar bi från ” Rhenland men i utvandrade redan på ”1200-ta- let till Siebenbiärgen i nuvarande Transsylvanien; Trots de” "skiftande öden: som Siebenbörgen , ulider” år- hundradenas lopp gehomgått: har den tyska. befolkningen, hållit mye- ket ' ål språk och sina seder. att de mer” eller ”mindr som tyskar, och under. krigets' sista” skede”, flydde de mot moderlandet, :'då" ryssarna” "började närma sig deras hemtrakt. En "det den blev betraktades förhållanden; "som flyktingar" där g flyktingfamiljen emot sina svenska gäster - a av de: gamla sieb enbärgska folkdanserna, SL ij ällra flesta "starkt! på sitt Järsprung; sitt |: JL sthos en landsflyktig familj -— blivit kvar i Öster- rike, bland ' dem ', + också familjen Klein, vC oo 2 Familjen Klein består avfyrk ge- nerationer — gamla mor Öoma, över 80 år, sonen och hans hustru, barnbarn" och barnbarns. barn, I ett :jenda litet rum i den fuktiga, kalla, gråa och trista fabrikskasernen fick denna" familj ' sitt nya ”hem”, och det var alltså hit de bjudit (oss, Bar= bro Hylmö hade i förväg talat om vilka "rara och fina människor vi skulle möta och hur de gjort. det hästa möjliga av, sin svåra situation; Men ändå var 'det' ingén av oss svenskar som kunnat ens i vår liv- ligaste fantasi föreställa c öss våd som väntade" Redan utanför -kasernen tog husfadern, sonen och den fjär- de denerationen emot, leäsagade [0 genom dunkla, ' ändlösa Korridorer, där" fukten! "långt: upp på väggarna talade sitt: tysta språk om hur högt + vattnet nått för bara några månader sedan. Fråm till/en "enkel & slogs up: Upp mot ett enkelt litet rum, som "inte -bara doftade 3 av.2ny- skurat och nybakat utan-som: smyc- käts' för fest. 12. ed: de urgåmla väv- nåder och bit oderier,' söm var nästan ”ehdå familjen räddade' med "'g vid flykten/I sina: underbära, färg- sprakande” fölkdräkter” tog. familjen Leinct,: på ett långbord. låg utsökta gamla dukar med broderier, värdiga én: klosterskola; och med fa av Sibenbärgska b bak r, som 60-årsåld. , hade. de sieb nbärge ska kvinnornas högtidsdräkf i i svart siden och med ett förkläde av idel Plisteringar och > vita broderier. Då vi på svenskars vanliga sätt börjas de krusä litet' och förklara att man gjort allt för stort besvär för" oss — och den här gången var det inte fraser utan allvar bakom orden, lå man tänker på vad de ynka små för dessa människor. — förklarade hon lugnt och värdigt att det vi en glädje för henne att få ha gM ter i sitt hem, Orden sade kanske inte så mycket, men tonfallet röjde” att det för denna kvinna, uppvuxen i gammal traditionsrik bondemiljö för att sedan hamna i'den svåraste och kännbaraste situation som kas kan, ”flyktingens, var en: Plocka fram de gammla väggbonader. na och dukarna; ta på sin festdräkt människor sill vad hon nu tvinga. des kalla hem. För henne och hen- nes familj var det ingen uj offri det förstod vi snart, Pe TR dets traditiorier och se frau Klein .satt t. "ex.: aldrig! m vid bordet:utan jg' med Passade hela tiden och självklar värdighet. vid" bordets "högsäte", na sig: glömd eller tillbakasatt; Vi talade om Sverige och om Österrike, benbiärgen, Och det var då "dossa människor först riktigt förstod" vad:som är det 0s$.' Visst talade wi som den stora gården, de rika vinskördarna, + "om gångna lyckliga år, Men På botten av allt detta låg värdena, som famil- jen Klein tagit med. sig I. lahdsflyk= Det var den blå himlen” över-'Sie« benbärgens. "höga bergskedjo; jor- den som de genom tungt och" idogt och musiker — allt' detta som under så många år varit självklara saker dan på; några få timmar stagitg ifrån dem" och då fö de värden den - När" vi Pp vandrade tillbaka. genom de ekan= de, irrände; ovanligt tyst-' ibland 088, Jag tror lade över frågan Å 186) 8). ;'s6 vart den tar vägen, sade Fran: » fis kort, ' Att anfalla den vore : +» meningslöst, : Be Sakta fötjde de gondolen. D Den" "främmande båten lade till vid en: personer gick i land, men gondö- a låg kvar, "Fint, tänkte Fran? baka Francis styrde sin gon" "dot .på något avstånd från den ” andra och vände efter cirka 400: meter, när han 'såg konturerna av den'. främmande, Efter ungefär en? " timme : kom ' två gestalter och ” till mitten av kanalen. Francis” "höll sin gondol tätt intill stran- den för att vara dold 1 skuggan där. n ER sat i; Men den främmande gondolen I fortsatte utefter hela längden av : + Canal Grande, Mittför St. Mar- kusplatsen mötte den en större '' gondol och Francis tyckte sig märka att båtarna stannade upp ett ögonblick, Sedan styrde den ..mindre gondolen rätt ut på'la- gunen, De följde försiktigt ef- . hunnit ut förrän de hörde ljudet .&v åror alldeles intill, : > Dikt skrek Francis, Med förenade ansträngningar kastade de gondoleng stäv 1 näs- «tan rät vinkel mot dess förra den fram i en ny kurs, Hade de garna skulle den stora gondolens ' Järnstäv ha krossat deras lätta farkost, Kr "med. flit! skrek Francis. Men angripårna vände också jakt efter dem, Det var samma "båt de sett nyss. Säkert hade den fått underrättelser från den mindre om 'att den var före följd es Den ” förföljande båten var” ". trappa en stund senare, "Några Då kommer de snart tills: Han lade gondolen stilla > steg ombord, Gondolen gled ut" « vigt upp i trappan, "ter igen, men ' knappt hade de'' styrbord, Giuseppet riktning, ' vid nästa årtag' flög a. inte varit så kvicka 1 vändnin-. ' -— Ro Giuseppe, de gjorde det - och var efter några sekunder på hann" fram till Tysklånd, nen de ” synhérligen. skickliga ”gondöljä->= ” rer, ; Hur hastigt än hans'egen båt 7 flög' fram genom vattnet vand” den Andra "märkbart på ' dem." Nu hade, den främmande avskurit; deras reträ ba > Om ett I par minuter,” "sade" Francis lugnt, När de är en elr: : ler två alnar från vår båt skri ker jag ”nu” och 'då vänder 4 ågen.: > De gjorde 'manövern- och, det: : dröjde en stund innan den tyng- fe gondolen kunde svänga"run 'Tre män /' stod 1 gondolen 'med - dragna svärd och skrek förban nelser efter-pojkarna, =: Nu styr vi till Santa Maria- "kyrkans trappa .: och : hoppar, i” land, sade Francis, MN :"' De ansträngde sina krafter till det yttersta. :: Och de rodde föl livet, ty något av. deras gamla knep skulle inte längre lyckas, .. De stötte mot land och hoppade” Innan. de ännu nått översta trappstegen + ING spår! mumlade han om och om tå upp förfötjandet, mej na lurade "dem snart prång. . KM .— De har Krossat: vår gondo . snyftade Giuseppe? | la . "= Tänk inte: på den,. "sade Francis. :Nu gäller det viktigare "saker, Vi går direkt till Polanis! » blixtsnabbt rätt ut mot lagunen = q — Men kvinnan kom .ju' un- dan!” stammade Giuseppe.” en Francis var . redan långt. före . ; honom och han fick inget svar. Rolani tog : emot . pojkarna, örd nattrock.- Francis berät- den: höge herrens- stora 'förvå- > ning., Äntligen ett spår — ett igen. under, berättelsen, ; Han la-.. de handen på: Francis , skuléra . i Hur>skall.. jag tacka- dej; min "unge vän? sade" han, - Du tycks vara född till mina + dött, | fars beskyddare, v'- + Och nu, sade Francos, skall skulle undersökas! rött! en främling dit ut och att; 4 "sällskapet befann sig Riigglera 3 ” Mocenigo.. Gömstället borde vara . . idealiskt för honom, Att signo-"' "ra 'Castaldi strök omkring på Canal Grande 1 gondol visade att -hon inte kunde vara långt börta su och följaktligen. inte Holter Me korna, : : Polani lyssnade öpänt och nio la kade instämmande, 'Den kojan, , — I morgon bittida, fortsatte N | Francis ivrigt, bör Ni låta 'era tade vad de' varit med om — till > män inskeppa sig 1 två eller tre " " gondoler . utan att väcka upp "I märksamhet. ende, "läge, : måste jag följa med. er i den första båten, , Som jag är"den 'söm -« känner till kojans : »— Avgjort! sade herr Polant.. Jag ska ge mina män order. . VI ' ska ta dem med överraskning. :” - Gud vare nådig — måtte vi åter. ' finna n mina. döttrar. sv. 1 ve och framför allt — att få bjuda - medan barnen "flyttade . runt alltemellanåt och Pratade. :med . alla gästerna — ingen skulle' få kän-' > talade om -sin hembygd, kom jag .. rikaste och mest värdefulla livet ger. hur -bra fariljen haft det urider - arbete fått att” ge - vinskördar; 'kyr= - kan därhemma, folkfesterna; sången lönerna medger av livets s, k. goda ' öga « " tidsstund att för en gångs skall få ' Mycket av det gamla bondéståns= dvänjor glim= ' tade fram-under denna bjudning -" upp, far själv tronade med medfödd ra men framför allt talade vi om Sie= | ten, värden som de bar i sina hjär«. tan och som lyst upp'tio tunga” år. ' för dessa människor;.men:. som" se. "slutligen b upp: och : ridorerna' så var det att det var fler än jag som. grubb= | Ir LI VY VVETTTIYY FIETTTETYELELYTIVEYYTTYFTYTYYNYTTTVYVYVY LAHOL MS TIDNIN NG - ” ENDA T 3 on SNRA a a aa aS tä aan um | 8 a 0 0/0 0 ON OR TIDNING ÖR TF YTYYYYVYVYYTYTTYY RY YYYA ” TYP tevvverret FETETY TY PSA r
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.