En dödssynd . är lika goda kålsupare, menar HT. » enligt de snusförnuftiga ideologerna - siffror. År 1954 beräknas antalet > ningens skull, «st eete vyvYereveevY ever "YYYYFYFEVvTV Yr YFTYTFYYVYYFYVV . . : YyrerevsevyvvevFYYYv LÅBOLMS TIDNING vYT i trafiken: att göra vetilisa : omkörningar. : Svensk politik häri "tré dryga: .Ärtionden över Jag varit utan er, konsta- "terar 'Handelstidningen, ”Når seklet var ungt fladdrade de som fjärilar i luften, "Man besjön; "dem, tolkade dem, hyllade dem och 'plägade över- huvud ett Hitigt umgänge med, de vingade . varelserna”, . skriver .tid- ningen. : Men nu är idéerna alltså ”defint- tivt borta ur politiken; Alla partier Det var ganska intressant att-hö- ta från ett folkpartiorgan;. Annars brukar det heta, att åtminstone folkpartiet bygger på en ideologisk grund — den liberala. I någon mån brukar även socialdemokratin och konservatismen sägas bygga på en idé. Tidigare har det endast :varit .bondeförbundet;, 'sora.. saknat idéer, i andra politiskå lägör. "Men, som sagts, nu har HT upp- täckt att samtliga partier varit idé- lösa i dryga trettio "år. ”Det första parti, som ansåg sig kunna vara dem helt förutan. . Vär ASSR berg orpS, +, - bund”, tillägger skribenten fi ord Ja visst! Men historleskrivningen "I loppen, ' «Om pensionärs : -- bostadskostnad STOCKHOLM ESS Regeringsrätten har genom en rad -utslag fastslagit, satt årskogst- vid beräkningen av det kommunala böstadstillägget inte får uppskat- : tas till-högre belopp än 500 kr, En-: da undantaget härifrån är Stock- holms stad, där de höga boståds- kostnaderna ansetts "motivera :be-" räkning av bostadstillägg sefter en högre bostadskostnad," . -' - De prejudicerande utsldgen från. har dd besvärsmål från Degerfors köping. Gävle, ' Hälsingborg, ' Karlskoga, - Sollentuna,. Solna, "Sundbyberg, Uppsala och Vaxholm. , Ti "dessa; k "hade b I av ” vederbö; j ionämnd uvpskattats till: belopp vårierande” mellan 540 kr (Hälsingborg) . och 900.-'kr.s (Gävle och Kåärlsköga). därvid man hävdat, att kommu-' nens verkliga ” kostnad för bere-' dande av bostad åt pensionärer på ' åtderdomehem uppgått till minst ' detta"-- "belopp;” Pensiorisstyrelsen vägrade. emellertid godkänna - hög- re belopp än 500 kr som årskost- näd. Det” var "ursprungligen, ett” 40-tal ” kommuner, huvudsakligen städer och köpingar, som hade fastställt -. högre .., bostadskostnader, men flertalet "har . efter anvisning av pensionsstyrelsen sänkt .be=., Men, 16 kommuner ' har : vidhållit” sin uppskattning. Av des- : sa "är det tolv som av. är en smula halt torp”:blev 7 ordförande i höndeför- bundet 1929, alltså för 25 år "sedan, och Bramstorp fem år senare. När Kullenbergstorp och: Bramstorp av- JK fått "tillstånd. klaga i högsta instans, Besvären från tre av 'des- , sa -kommuner .— Sundsvall, Skön. för å ål: örbundet skul- " Je alltså de övriga ha saknat idéer i dryga fem år, Såvitt man nu skall beskylla dessa båda hädangå derdomshem meddelats — "kör än- nu inte slutligt prövats, bundets idélöshet, Värde i HT:s konstaterande lig- "ger emellertid i, att samtliga sven- ska. partier med precis samma rätt kan sägas” vara. Ådépartier” — eller sakna idéer, eran Är för att vara skyldiga till b da Innan: ärsmålen : från de da ' nio . kommunerna, fick: pen- ' sionsstyrelsen' tillfälle" att säga sin” mening, Styrelsen har påpekat, att naden för bostad. öch. värme för / a och Hallstahammar, . där särbe- ” avejorde : CYYYTTYYYYVYETYFYYYVYYYYYTYFYTYTTTTYTYrrv » ' -H: dland, Kort sveda EH 1 tt "tillfälle; I. inte" för ängel. pjöd. ofta: sina kunder och gyn- are » på ett glas konjak, men glasen var i minsta laget. Gamle stationskarl 'A. däremot var. van : vid stora glas och ganska många. på ett glas, satte han även fram sockörskålen” på bordet, Na et med en. socker-" ve 'Sau, sau, de svier fan. ta me svarade Ar när P, bjöd jar .skatorna läg; Sedan fortsätter, dera: .så blir det också ett. gar, tak, . murverk och kvistar så väl att b tarna "ut mot sidorna, i boet förblir torr. murar sk med li ju: äger bestö vårdavgifterna - på ålderdomshem-” men och därmed har möjlighet att gottgöra sig av pensionärernas ' "| folkpensioner för vad som utges i kommunala . bostadstillägg. Eftersom. staten bidrar med 40—75 proc. av ” kostnaderna för :,de kommunald bostadstilläggen ' skulle full. frihet. . hb hon lever mycket sta gård där hon en gång Det är. därför inte så NINGSPROBLEM 2 är större än. vad man”. allmänhet: : tror; Svenska Dagbladet ' (h) blottar några från -. kungliga . huvudstaden: 4: : ."- Under 1954 har innestaden. mins skat" med . över". 8,000 invånare. Härtill - kommer kraftig befolk- 2 " ningsföråldring. Inte minst fram- går detta av födelsetal och döds- > födslar i innerstaden -: uppgå till 3,773 mot 5,061 dödsfall. 'För”yt- hem '. till relativt höga. belopp. jämfört med "andra . pensionärer komma att innet ära att I för 1 att | jar boby de " kommunala, bostadstilläggen för ärer ' på ålderdoms-" | tan "kan visserligen inte läsa alma- nackan och finna. den exakta da- indirekt på staten kunde" överflytta”"' en inte obetydlig, del av kostnader- tiegse för tälddrdörashernspensio närterna” "själva "av ratt deras "kom munala bostadstillägg" höjs förelig- jer "däremot: som 'regel inte,” då de. höjdå "pensionerna i allmänhet helt ' komnier- komihunerha- tillgodo. ” Efter det kegeriigsrätten godtagit ” terstaden äro: siffrorly . 6,729 och 1,967.. Barnfamiljerna lämna innerstaden; kvar blir. den|. äldre befolkningen. Självfallet är " detta en otillfredsställande”ut-| veckling; ytterstaden blir boplats ”för de produktiva åldrarna, me- dan innerstaden :blir de äldres hemvist. , Härigenom , uppstår en bristand > balans i åldersfördelnin- "gen, som 5 varje fall kan förmodas kvarstå” till dess: sanering av in- nerstadens bostadskvarter. skapar utrymme. för ' nya "lägenheter .— eller till dess bostadsregleringar- nas bortfall medför den ökadel" ”'' rörlighet, : som ' "kännetecknar jen fri bostadsmarknad, M + "Sv. D. vidrör även skolproble- men, ' Befolkningsanhopningen i . Stockholms ytterområden , gör, : ” man inte hinner bygga skolor,i takt med ökningen. ;I: glesbygderna, är problemet ,.ofta "det: motsatta, . Där vågar man. inte sbygga, därför att bi z "minskar. Utveckliogen är i sanning drastisk! ” "DEN CENTRALA " FÖRVALT- NINGENS -'. ansvällning och sam- , manklumpning till-Stockholm ska- par också svårigheter, som Dagens Nyheter (fp) påtalar: — > a Med hänsyn till förvaltningens säkringen för yrkesskada med” den / ; allmänna ” sjukförsäkringen; ME På grund av samordningen skall ställt: hö övrij muner; son bostadstillägget " bestämt efter en” högre ”bostadskostriad på” sålders domshem än 500 kr. ie | brooKHoLM am .. Lagarna om ”yrkesskadefi ring och om ' allmän sjukförsäk- att |ring träder i kraft den 1 januari. :; Genom dessa lagar samordnas för- gt) anmälan om yrkesskada, som >in- > träffat efter 31" december 1954; 1 regel ske:'i annan 'ordning än som gäller för närvarande, Är den :ska=" dade försäkrad i allmän sjukkassa göres -anmälan om yrkesskadan till > säkrad. Endast om den skadade ej är sjukförsäkrad . (detta " gäller / Tool satta och ivna i Sverige), effektivitet är det föga med den långtgående splittrin= gen av” verk och styrelser på en göres anmälan. direkt fill den "för- säkringsinrättning, i vilken han rad; de vY. mängd 'lokaler. Några boctsiestyrelsen förhyr lokaler på . tre ställen, jordbruksnämnden' på "fem, medicinalstyrelsen" på Ar - fortifikationsförvaltningen på ' riksarkivet på fyra," skolövefsty- > relsen på tre, socialstyrelsen'- på "fyra,' pensionsstyrelsen 'på fyra, - överståthällarämbetet på åtta: Il" många fall rör det sig om äldre bostadslägenheter, som är föga Jämpade . som Hänstelokaler, för "yrkesskadel naturligtvis. bli lidande av denna: . .Tvånget att d vissa bygg- 1 nader kan. utgöra ett-allvarligt|: hinder för stadens. saneringsverk=- samhet — -.mån behöver bara nämna gamla GCI, som bostads- bygdspolitik, som ger landsorten chansen att. -konkurrera -både . om ,styrelsen över,, men -'som enligt Norrmalmsplanen jäm- « ligen snart bör rivas, Men varför skall:då nödvändigt- vis alla ämbetsverk förläggas till för inte även ämbetsverken, - är ett ömsesidigt intresse. för både stor- staden och. övriga: :Sverige, . Den. ; Stockholm. -petebstivitelen måste "I foten,. den sjukkassa, i vilken, han är för- ; främst utläninngar, som ej . är bo- 7 Riksförsäk gsanstalten eller” öms Nej, en verkligt. effektiv. Linde | och vare. Bussen var: överfylld stå invid'en plats där läste kvällstidningen. kändes smärtsamt. sade-han artigt, skulle. hjälpa: båda parter ur bryd= lsåmma samhälleliga problem a an Doren, Enligt en gammal tradition bör- pinnen till ett hytt bo på julafton. gande-hela vintern 'och våren, men . NT "rande byggnadsverk med både väg- "Skatorna flätar sainman grenar och omöjligt att ta sönder. . seérligen inte fullständigt vattentätt] . | men här det regnar dropparna längs de inflätade kvis- själva bokupan | / fodras den inuti .med' rottågor.. - Skatan är en sällskaplig fågel och tionär, på den slagit sig ned. underligt att t på julafton, så ig ger det-en viss sanning 1 det, Ska- i färd med bobyggan- |. de I december månad | Frestelse. | En mycket fyllig dam steg på en buss i.en av: våra sydliga städer. de, trampa den - läsande 'herrn på vilket "med hennes tyngd + Var vänlig och ag bort er. fot, — Sätt ni er fot, "där "den "skall ;" | vara, svarade hon vasst. or "| ”—' Fresta; -mig ' inte," fresta "mig » I Inte, svarade. den:f förbittrade” herra . dovt, DAGENS. STJ ARNFLICKA - versälsa svar r på Marilyn Monroe, . på eran julkalkon?. Så hå ma inte mer än jag.) äl : vänner, som sällan” fäkde träffar :: varandra.. :'Vi pratade om -hur vi förr. brukade ' träffas varje sönz "dag och. om vårt gemensamma barna under fem långa år, Kärlek, kan inte delas, men den kan växa ga. "den första .kan.ha mor. "och far på två chåll, s bostadsbyg- konstaterade vi. 2 vanligt banalt rätt imponie samtal — vi pejlade våra-innersta djup. «'. Varifrån, kommer.” vissa .människors . givande .kraft?.: Jag]: ”'ställde den' frågan. till mitt. :barns andra, morse hann - Hur fick du kraft att köra | den lilla "barnkärran er halv mil varje dag :bara för att ett litet barn, som du eri vecka tidigare "inte kände, skulle : få: gå i sköla " och bli som andra barn? ”reservätgång. oet är nästan Taket är vis- följer vatten- så att skatan era, och sedan en präst — en verklig Präst, säger hon. ' Jag var sexton år, två år äldre än mina läskamrater; fem år äldre till sinnet kanske, ty första världskrigets nöd och elände ha- de piskat, fram 'mogenheten: hos "mig. 'Läskamraterna ' hade” utsett mig att 'gå till Prästen för att frå- 'ga om en sak, Köksdörren stod på glänt när jag kom dit.' Hans hus- kållerska grälade:' Du kal te ta. emot Iäsbarnen ” gen; rhen jag har mer än en gång sett sk att du gav honom dina nattvards- byxol TStammpat på dem, Du:trör folk om "så gott, så en behövde vara med dig för jämnan; Och 'så prästens svar: Han hade ju inga byxor, och . Jag är här för att gå Herrens äreri- den; Byxorna jag har, duger gott. — Det "var detta, säger "min "väninna, som lärde mig mer. än . hela”. konfirmationsläsningen. -— > Ja, säger” ' hennes man, . minns alla" "kvällar vi mötte präs. "ten "med en 'vedsäck på ryggen: Han" gick alltid i skymningen, när "han trodde" att ingen såg honom. och hon: fick en herre just Damen" råka- . och bli dubbelt så stor. Ett barn |; = Får jag Berätta en' sak om Fr il ord att vi "inte Jängre är så be- roende av den enskildes, ”givmilds klädd så där, Tror du att Svarte |. Krulle/ satte det minsta värde på Han ' har ' säkert” redan |: som förr efter; en svår ..sjukdom och barnets uppriktiga: fråga:. "Vra- ;givningsbyrå. för; Stockholms .un- "dre värld och från "Maries ungs., > flicksrum; sorå' hon, delar med. en |” "kamrat, .som rätteligen. skulle :ha "varit, på : skyddshem, där är:lilla ..olycksbarnets enkla ord om sitt liv och sin vilja till det goda, som hon dock" inte' gjorde, där är fes- ten: i ”Kedjan” där -gatans illa en scen präglad "som; ; med. bävande: he ber. sin rektor om fritt. för, ett födelse” äsningen av: -boken, och arbetet med de tusen julförbere- i delserna i, ett traditionsrikt ,bon- 'dehem, örföljer mig min, väninnas ” ord om prästen. som gav. bort sina - nattvardsbyxor.' Den. Jegendariske göteborgsprästeny.: som, fattigare Yän de fattigaste,; ändå hade något "att: dela med sig av. Min makes bara. läsa ett par. kapitel i i »på en vind i'Jakob”, bara läsa om Fan- till! + :'ny:i fängelset och "hennes ord om. - den röda filten, för: att förstå att nöden alltjämt svider i människo- hj irtan. Vägen mellan” "Jerusalem "och: Jeriko," rhellan Jaggan. och graven,” är nu: som för tvåtusen år sedan" fylld av rövare. Om 'de tar en 'sextonårings oskuld” eller, ; som då, en 'vandrares sista mynt, det + må våra "lika 5'Den :: barmhärtige : samariten: behövs, och det behövs olja och vin i de slagna sårei Jag” "skulle " önska ” att Ingrid | ' Hamberg-Petersens' bok” funnes i !varje 7 bibliotek" på: landsbygd Han har. blivit "en :1 sl P fäst 1 Göteborg: : . u'harivi socialvårdsassis- tenter, , säger. min man: och :drar en historia från: åren som fattig- " vårdsordförande, Det har ändrat - beroende av "det. ... Någri dagar. senare ) kom, en or från en författarinna, som ville byta” böcker, ”På"en vind i Ja- ”(Lindblads förlag). Det är en de-' :”butroman. Jag läser deh;-mer och "mer gripen, : Det är berättelsen .om ett barn som växer upp i stor= stadens fattigkvarter: : Marie he- ter hon, - En: dag fylls gatan av inskriptionen ”Gud är. kärleken” Tavlan. fick inte följa med det an; dra, bohaget. Lilla Marie.; tycker att det jär (förskräckligt att man "kastar bort; något så fint, Men, en kob” "av Ingrid Hamberg-Peterten I flyttlassens . enkla ' bohag.. Bland [. "dem. finns en'liten sydd tavla med MM satt ingen tonåring; som' "drömmer iom Stockholm; reste dit'utan att + först ha läst denna bok," : Man: får en underlig känsla” i juletid: ett barn skall frälsa värl. "den. I boken "är; det två gatans .batn. som för ett kommande litet byres skull får en lägenhet « av bo= stadsförrmedlingen, . Där hyser. de in så många, hemlösa som får plats ' å: bolstrar och täcken: "Två ung- domar, dej hjälper . andra, därför' att ett bam räddade dem till- tak över 7 » huvudet, ”"; Skildringen: vind i Jakob” är inte hemsk. Den > handlar. mera om olja och, balsa riktig barnpsykologi. Så + fostrar man ett "barn i-kärlek till "att i . kärlek dela med sig, till dem t |: Den:-national; ; ional gåvan har TOrkligen 1936-89. dabiededariget i Sp av. (en .mor, som. inte orkar vara |” för är du:inte "glad, mor? Där är |. interiörer sfrån ;en underlig råd-| . .| varandra —: fästmön eget elän- |: boken ”på enl. FIAT ITIESN n föreligger för älde; våra ögon itre tjocka luntor, om- fattande iin summa :548' skrivna sidor.- Där finns Ttner utsagor äv omkring fyrtiotalet : personer och ingående ser 'för en del av mdr transaktionerna =: de näm] om" vilka magistraten och kollen nå gerna :kunnat få veta något. Den entreprenante rådmannen Skrev lg te precis sina ämhb de lundquistska Del Ett nyår.i fred . efter 43 år av... oupphörliga krig: + S3.år tillbska, då inget ' S större krig östra världen, Se- dan år 1911 förekom krig utan up pehåll - någonstans ' på drö 1911 Italien i krig mi ot 1912-334 Boll rig mo Tune, san vad han hade för sig på M d och understundom -också på .sitt: ämbetsrum vid 'sidan av den - dömande verksamheten, a G. Endast i ett avseende är folk. annorlunda .än andra män. niskor. De är mera rättframma, -De "lägger icke ansiktet i slä - drag bara för att de talar med en Präst. Det är mycket behagligt för en ' präst att han vid ett samtal med "sjömän icke behöver bryta igenom ett-skal av förställning, . : (Danmarks sjömanspräst i Antwerpen) : - -;Kungaforden kar delat ut en dels :: miljon. : Kungen har elning, '; och : han sköter den "uppgiften med föredömlig omsorg. förva rats väl. (Aftonbladet) I förtroliga stunder! Svar till ”Analfabet mi: Eftersom damen aldrig varit hos er bör hon ha värdeh 'som kavaljer. Lämpligt är-ju då att ni har en kusin d. v: s: om"den andra herrn inte är över- ordnad: .eller. betydligt -äldre, -Det unga ' fästfolket :- böj nesta besväret med medlens |- |. 1948—50 Arabländerna, I krij 195053. Koreakriget, : och krigiska oroligheter 1919, i: Un- 'gern, 1921 -i Oberschlesien, 1923 i 1914-—18 Första världskriget N 1917-21 Ryska inbördeskriges ... 1919 Krigen i de baltiska Nänderna . ch Finland, - : 1920-22 Grekland i krig, mot Tur + kie 1920-21 . Fovjetunlonen i i krig” mat ina Inbördeskrig” I Kina och A 1924-26 Krig i Marocko en rif- 1926-20" Inbördeskolg I FL dd : 199 i Sen Miyndsluriet.m mellan NS Kö i EE ae 1937—45 Japan i krig mot:Kin 1939—45 Andra världskriget. 1939-40" Sovjet mot Finland. 1945—50 Inbördeskrig i Kina, nos "Israel, + Vidare” fanns”; det "revolutionära : Ruhrområdet, 1946 i Persien. (Aser- . ibeidjan), 1946—1953 på Filippinerng, i;Burma och i-Malaystaterna, 1945 47 i Indonesien, 1949—50 i' Kash mir och 1954 i Guatemala, Di kommer en lång rad revoluti och krigiska aktioner :i de: sydarnerikahska länderna; :Krigiska spänningar fortsätter mindre skala på och kring: Formo- Ä till vänster om er man. Hur de övri- ga ungdomarna och . barnen place- ras är inte så viktigt, Med hjärtligt hälsnin Ny " ”Gallie” Svar till "”Kanske en författare”: : Ja, ni har rätt... Om man sänder in ett romanmanuskript” till ett förlag bör :-det " vara, maskinskrivet och skrivet på endast den enå sidan av pappergt. Det kan tyckas som 'slö- seri, men. maskinskrift på båda si= dorna "av "papperet skulle" försvåra färmingen: högst betydligt: Lycka ti Viol handskar till er brudklänning bör]. ni sprätta upp långfingret på hand- sken på förhand, så att brudgum : men” kan träda ringen: direkt på handen, Är. ärmen kort kan.ni ha långa handskar, är den trekyarts- lång halvkorta, Och är den lång behöver ” ni rhuvudtäget inte om” ni "inte själv vill ec "Gallie”.- : mnotståndskraftiga nog? Omivi in? genting. vet om farorna som lurar, hur-skall vi "då .kunna rådaoch fe Sjuksköterskan Marie, "som har växt upp mitt i den und- "re världen i Stockholm; hon fal, ler inte, men' Kur. gör. våra barn? : Prästen som gav;bort sina byx= 'o den.som, inga. hade, gjorde an rätt?-Svarte. Krulle gick I kan- ke till pantbanken med .byxorna. Ch trygga. hem, 3 vi som har barn, som sluppit livets råa rö av, den Jå h sa; i Mal na, på Filippb och i vissa delar av Indonesien. Kri- ”. giska 'intermezzon förekommer i ldinges rnvägsbitar; en lär för sitt-goda humörs skull, Sär- skilt glad var, mannen för att prata - och skoja med £lickorna' från läro- verket i'stan, som "nästan 'utan un= dantag tyckte. att gubben var kul, Men hur. .det nu är, så får friden tydligen "hade hört talas för myc- ket :om fula :gubbary: satte .ihop en liten historia för mamma en dag när . hon' kom hem. "Vilket. hade till ;re- " därpå vaktade. ut konduktören, när tåget kom in på stationen: Redan på trappsteget. fick hon och sars — Är det ni, som för min herre? vt — Ja, det: det, Iilla ru: kondulstören, men, r X :Jär genom, sö a gärningar, genom lekens främsta dussin gånger" under sin färd. en stad och som förklarade — Jag: kunde inte hjälpa: var; så förfärligt. förkyld, oc var gång jag nös; i råkade 1 på på. gaspedalen. rs ”kärusallen tjudrad. som är Uni- a Sou-H leta [kala vad" har hänt, i i N fal-/ sole -Pingo. så att a vi får den där vi " ve bar stanriat, Jag | det hela, vara lustigare. ” Pest syälhallöningar nå når. Ni mede en annons I Fr RA Kr 4 , pe app lsod ne ap KARNA NASA rerArgen fas é "— Baraidet nu låg en > madrass, där nere så skulle . -— I Hoppsan, 2, - de jåsna , det "är : ungefär . etsamma: Att, få en. ridtur KR inte heller så. dumtz : Hängare Ara " FIS SÄS KE Egypten, i Israel, och i Transjorda” konduktör, som 'var mycket 'popu« .:" sältat; att mamman . ifråga . degen . Måndagen den 3 januari 1055 aldrig vara. En utav flickorna, som .-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.