red som går a upp. kl. .8.46 Dagens dikt i ' Ungdomsdrömmens rd ' vet ingen Namn på lyckans jord vet ingen. Om min drömda söder eller nord, vet ingen. ' - Seglen fly; och. far förbi Svar på -hjärtats vilsna undran, : > fast så ofta: iSpörd, "vet ingen. Måsen vet” en väg till vila, : Hjärtat, ovan Jord, vet ingen. Solen . går. upp: kl. BAT NN ned” Kl. 15.56, Ja ALMAR, a bor i om den -enda + mbord, vet ingen. FRANS. G. BENGTSSON. ARP: filmnytt. "Disney-rekord "Wat Disneys produktionsbolag ” meddelar med anledning av: det. nya året några "av bolagets: re-: ge . kordprestationer.: Enligt en 'nyli-' n genomförd utredning har mer än 40 procent av hela mänsklig-" " heten och omkring 65 procent av : världens bärn mellan 6 och 14 år," sammänlagt.; mer ; än > 1 miljard personer, ; sett. minst en av Walt Disneys hittills. producerade . 657, filmer. Disneys <tecknade i >serier. distribueras '-dagligen” av: 32 mil; joner tidningsexemplar. och varje” vecka . utkommer ' seriemagasiner' på 37 språk med Disneys figurer: flac ssa magasiner har en samman- d upplaga påj272 -milj..exemp=-| "Jar, "Under? ”de gångna 20 senaste + åren: har. 152: miljoner böcker sålts 1'47.länder, 'vilka dels hand+- ss . lade om Disneys figurer eller var' N "illustrerade" med” Disnéys 'teck-" i ningar. 74 tillverkar 3250' olika artiklar till'' " ett värde..på 750 'miljoner dollar 742 fabriker-jorden runt” per år, vilka "artiklar ; föreställer. Disney-figurer och tillverkas som De : leksaker reklamföremål eller för- packningar; för . vissa varusorter, DAGENS STJÄRNFLICKA / et äre en a lite underlig. urskogs-, - -påklädnad, som Julia Adamer uppträder I; FINNS "DET NAGON tjänsten, satt? rekommendera: Er, » bekantskapskrets, som JET för honom: ” - ler, -I fram: -— LABDLMB TIDNING skall vi be att få presentera o- vanstående flickebarn för Eder — känner Ni' henne inte 'så kan vi tala om att hon heter: Monia Eriksson och går i pappas fot- spår — vad det gäller revy. Hon är -en . verkligt pigg och trevlig "attraktion i årets. Laholmsrevy där hon här. många bärande 'rol- vilka hon bär upp mycket väl. Sista gången Ni har chan- sen att.' se henne i revy blir: i morgon då Laholmsrevyn ges för sista gången "sedan: den redan gått för. fyra : utsålda hus, ett verkligt fint bevis' för att revyn är både rolig. och bra. Lite ny- inlägg blir det väl alltid, det har ”revypapporna” lovat. Gack; se och hör. ' Yo Den vita vintern hår nu kom- mit om än det inte var så trev- ligt i' måndags. Då rök det' och snöade så att man knappast såg en hand framför sig. Sedan har det ju blivit betydligt trevligare och att det så snabbt blivit fram- komligt på gator och vägar kan vi helt oc hhållet tacka vägmäs- tare Truedsson och hans duktiga mannar ' "inom, 'vägförvaltningen för, Vi har talat med många bi- lister :om' detta snöväder men alla har varit överens om att så välskötta vintervägar, som' man har" i Höks härad, finns knap- past i hela Sverige; Man spar in> gen. möda , när - det gäller att snabbt ploga och sanda dem och de oundvikliga bilmissödena har varit: .mycket- fåt: Men 'stadsför- 'man Bolmgrefti. och: hans mannar har skött stadens 'gator -bra' och skall också ha en ros, —'att. det sedan behövdes: sandas. lite mer och" "lite oftare på trottoarerna hör ju fastighetsägarna: till. "Någon bandy blir"det knap- past.i morgon i Halland, därtill ligger snön allt för kompakt och isarna " hann. knappast att bli tjocka nog "innan snön korh; Men i.samband med vintern kom vi att : "tänka: på ett trevligt fynd, "| som vi :gjorde på vinden här på n tidningen för några dagar sedan: Det:var en skridsko,.som tydli- gen var hemmagjord i allra hög- | stra grad. Den består av en trä- bit med remmar fastsatta och så en Järnmed i en skåra: Den var nog så fin att gå på ochbeteck- nade säkerligen höjdpunkten av stålskodd elegans på sin! tid — fast nutidens ungdom, som skall ha 'rörskridskor . och "helbandy skulle "säkerligen: rynka på nä- san åt den gamla skridskon, möj- ligen tillverkad av smedmästare Jönsson i hans unga dagar.” Sammanträdesraseriet . börjar nu. på . allvar och i går "hade vi inte. mindre än tre kommunal” fullmäktigesammanträden jämte lottakårens, tjugoårsjubileuin, allt referat på andra ställen i dagens tidning.” Sedan fortsätter "det till : april 'och först .då kan man börja ”dra andan”. Det är - sker på den avdelningen. en jäktig tid som stundar för oss stackars tidningsmän men vi skall göra 'vårt bästa för att La- . holms Tidningsläsare skall få re- ! da på allt vad som händer och di a ) Pen, MARIAN MANA NAASANAAA. Arida , VU SS S si 3; . | L CN fr Cd ; : a A+ fal ; q NYSTEESTETT VY” ock NYTEFFITYTTT! RA ASA RA RRAAMMADSADAAADAARA, sARAMMA :| den holländske djurfångarer och och "allt "annat "vad "det heter i: "— Visst finns det ett apspråk. Apor ”kån prata brå, en del arter åtminstone, sade Jan Kromhout, zoologen. En gång för många är sedan, fortsatte han, hörde jag en mias-apa;. alltså en rus från Borneo, be; tta storia för Ten gammal inföding, som hämtats "hundratals mil ifrån föratt, ta "reda på vad mias'en och de andra aporna, ”såde, Inföd- ingen var över "hundra är 'gam- mal, och : han kunde "tala ap språket. : Det förvånär "er? Ja, det . förnånade mig också, Men ing ” hörde det med mina egna öron. Ni kommer kanhända inte: att tro det, men det är sant. Att tro är. den största av alla Öyg- der, och i Östern måste man ha den, annars är man en dåre. Men nu 'ska' jag berätta. INT I Surakarta fanns det en por: tugis som. hette José Basto, som ena dagen inte hade fem 'gulden, men nästa dag var biljonär. Ing- en visste, hur han hade fått peng- arna. Människor viskade till var- andra, men de frågade inte Bas- to: - Han" var em otrevlig kurre, den "där "portugisen, Han kunde använda en kniv snabbare än nå- gon Jag, någonsin ' sett, och dörför var det” ingen som frågade: "Hör nu, senor. Basto, hur fick ni era pengar?” Nej,.. minsann.” Susuhunan, den infödde: guver- nören, hade, ett: stort .menageri, Pantrar och krokodiler och apor och alla slags ormar. Och därför önskade ' sig José Basto med sin miljön gulden ett mendgexi. Han ville vara större än någon, annän. | Jag sålde många apor till ho- nom. 'En' stor: mias; några. 'ma- caquer,' ringsvansade" lemurer 0. två . gibboner. | Gibbonerna var siamanger, långfinger sammanvuxna" genom en tunn hud, "och det par jag säl- de till Basto, var mycket vackert; Det var. man. och hustru, cch de hade en svagt gulbrun färg med varandra, De kunde" sitta i tim- mar "med sina länga armar "om 'varanäras' hals," som” öm” ae var rädda för världen, och" när ”por- tugisen oci hans hustru kom och tittade på. dem,' kunde de gnälla sakta med ett entonigt', Hud. "De tyckte inte om den där Bastö,' och särskilt inte sedan siamanghonan fått en baby. - Ja. "den dör lilla” ungen : blev upphov till hela. historien. .Basto och hans fru hade en ”iten flicka, som” ; väl. var i" tvåärsäldern” då, när apungen. var:i lektagen.Flic- kan = det .var' en liten rar;tös pekade" på apungen och' skrat- tade. Och mer behövdes inte för att Basto och hans drängar skul- Je bruka: våld. För "våld / måste de använda "när de skulle. stjäla apungen ur moderns famn; Basto som han var, och höll på att för- lora ena ögat. Men ”ett slag” med en batong bedövade slutligen han- nen — och så fick flickungen den ”lekkarnrat hon aldrig. önskat sig. Det är inte bra att. stjäla ett barn. Det är mycket 7 illa "gjort. Varje morgon” under en -hel:vec- ka, '. när asto och hans: hustru promenerade... "genom. trädgården, brukade de två gibbonerna; sitta och vänta. De stackars satarna trodde, att portugisen skulle ge dem. tillbaka deras lilla. unge. ; När en vecka hade:gått, gjor- de de två aporna något egendom- ligt. Till dess hade de -varit tys- ta. De. hade. inte: givit. ett' ljud ifrån sig. Men på åttonde dagen, när Basto gick förbi, kastade de OVELL av veta, är. meningen 7 "med det där got. som svar. .. med. pekfinger och . | länkade 088 samman "med g öm- ! från gibbonerna. Ingen” hade sagt själv. blev klöst, stor och, kraftig :. J. F. DWYER, ett skällsord 1 mot honom. Bara ett enda ap-ord. Vrålade det ur- sinnigt. Och med det höll de på, dag ut och dag in. . Det ' där ap-ordet fastnade i Bastos hjärna, så att han hörde det i sömnen. Han kunde hoppa ur sängen och skrika till sin hust- ”Hör!” kunde han skrika. "Hör hur de vrålar åt 'mej nu!” Men det hördes inte ett ljud. Alla aporna sov, och ändå hörde Basto deras vrål . - ' : "Jag fick höra talas om eländet, och jag gick och hälsade på. Jag lysnade till hur äporna vrålade åt honom: Det var egendomligt. . .”Varför ger ni: inte gibborna deras. lille byting ?” 'frågade jag. > Basto skrattade: som en van- sinnig. ” ed "Jag kan. inter” skrek han. "Den. , lille uslingen tyckte inte om maten jag gav honom, så' hän dog knall och fall. Men” jag skul- le "inte ge honom tillbaka, om han vore vid liv. Jag ska se de där aporna i-helvete, innan jag låter dem kuva mig. Vad jag vill ordet de vrålar åt mig.” oc " Jag berättade för honom omen inföding, ” som . bodde nära det stora templet , i: Tjandi . Borobu- dur, som ligger ovanför Djokja. Det var en gammal man, mer än hundra år "gammal, och folk” ga, att han kunde tala med aporna som fanns. i templet: Jag hade själv sett honom. När. den gam- le mannen började tala, brukade alla. aporna "sitta lugna och lyss- na . till honom med ' huvudet på sned, och när "han: slutat, bruka- de 'ett bar av de äldsta säga når - "Basto” "skickade efter ' gubben, och inom två dagar var han. där. Han var blind, och han leddes” av en "av sina söner, som själv: var så .;. gammal, "att han måste. gå med; käpp: .. vn > Denne blinde” "man var. den äld" sta människa jag. någonsin sett. Hans ålder liksom strålade" ut från honom och skrämde en.; När han släpade” sig in i rummet, fyll- des man "av: 'Undérliga ” tankar. Ja, han kom' mig. att. rysa. Han var ett stycke skinn 'och ben,” m da' århundraden. + Den blinde männen visste inte, att's Basto” hade ' rövat: apungen honom det.' Han :hade' inte: hört något skvaller.” ”Imte. ett ord.” SFölj : - med. mig”, sade Basto, "och säg mig, vad. aporna skri- ker åt o mig” soo :s Vi var sex stycken, Bast - den blinde; - dennes: son,: två tjänare och jag själv. Vi, gick in i mena- geriet, - och 'i : samma ögonblick som. aporna såg "Basto; började de. vråla det där! ordet. 'Vråla i korus.. Det. var öronbedövande Den ;, gamle" mannen stannade med ett förvårat Utrop. Han lyss- nade en minut” eller; så,” "och där- på "öppnade han råunnen! ach ro- pade något till "aporna." Något, som kom dem att tystna med en plötslighet, "som var? förvånans- värd, Det tycktes, som 'om han frågade vad de menade "med att vråla det. "där ap-ordet mot Basto, Det var den stora mias” en, som svarade, som började prata med den blinde. Och : jag ' visste, . vad han. "sade honom. . Han berättade om” hur den NA” ungen hade bli- vit” kidnappad. - Mias" en nickade då och då med ”sitt stora huvud mot ”gibbonernas bur, och" gibbo- neraa. nickade tillbaka. Och den blinde. gubben stödde sig på sin : sons arm och lyssnade.” DET HÄNDER, ATT vu "ATT OFÖRSKYLT DU MER ÄN: "DET. LÄTTASTE: BLAND MÖTER R MOTGÄNGSTIDER, '.DÅ-ALLTING SYNES DIG SÅ TRIST OCH GRÅTT, Cec d os : DU TYCKER; ATT DU FÅTT. DEN. TYNGSTA. LOTT, - ve PU: KLÄGAR, ATT: DEN BÖRDA, 'sOM Du FATT; : HAR VALLAT "DIG-SA : MÅNGET SAR, SOM SVIDER,: OCH. TUNG: OCH TRÖTTSAM GJORT DEN VÄG, DU SKRIDER, DET, MÅL, DU STRÄVAT. MOT; KA ANHÄNDA ÅTT DETTA "KORS, DU BAR, A DOCK, ALLA KORSEN ÄR. "SÅ MANGA HA FATT TYNGRE ; OM SA Du TÄNKER, FÅR DI STÖRRE .OCH TACKSAM -BLIR FÖR ALL D FÖR ALLT, VAD DU I LIVET HAR F ANDRA LIDER. DU ALDRIG NATT. > KORS ATT BÄRA. ' KRAFT . ENS NAD, DU HAFT, TT LÄRA. an > Nils mat. 2 När mias'en tystnat, vände : den gamle till Basto. M "Han berättar, att ni stal gib- bonernas lille”, lilla unge, som de älskade.” " Basta ville inte höra på. "Det där sköter jag”, röt han. "Vad är det för ord de vrålar mot mej? Säg mej det! Kvickt!" Gubben var tyst nägra ögon- | och hans tystnad gjorde - blick, Basto så rasande, att han gick fram och skakade honom. : Den blinde blev arg. Han sa, att han | inte kunde finna något ord i sitt språk, som hade samma betydel- se som ap-ordet. Inte ett, tycktes, som om han försökte tänka ut något förskräckligt ord, som skulle skrälla i öronen på ' Basto, Ett ord ondskefullt som ' en ormtunga, svart som smuts och hett som lava. ".”Tolka det så nära du kan”, skrek Basto. "Den gamle tydde en hel del, Ja, ja. Han sa, att när en apa använde det mot en annan apa, så betydde det att den som det utslungades mot var en korsning mellan en 'fadermör- dare; en illigitim idiot, en barna- tjuv. och en bödelsdräng, att en apa, som gjorde skäl för” det or- det, skulle kunna hänga sin” or för en' handfull ärter och 'sö sin stam til en upptäcktsresande för en 'glaspärla. Dos "Men nu slog Basto till. Hans knytnäve träffade gubben på kär ken” och slog, honom medvets sg. Det behövdes tre av oss att. slita portugisea från gamlingen: Apor- na vrålade, och Basto skrek. att | han skulle döda både gubben och | varenda apa i menageriet. Men till 'slut. tog han sitt parti lomade iväg upp till huset. "Den . natten! som följde hände något. Gibbonparet lämnade; sin bur; "sedan någon. — det var kan- ske den gamle linde — öppnat gallret, och klättrade in genom ett fönster i i Bastos hus. De sökte kanske; "efter sin egen avkomma, och när de inte fann deny: tog d Bastos flicka” med. sig, och. för: savann i djungelns, äjup. X- Basto" blev som förryckt då, fortsatte Kromhout. "Han utlyste började : söka.” De genomströvade trakterna från Samarang till Djo- kjakarta. och. från” Surabaja”' till Cheribon. Det var. en. svår Lid för för gibbonerna; Varenda apa söm dessa ' jägare ; träffade” på var i deras” on "den som kidnappat” Bastos flicka. De var svåra mot gibbonerna.' De 'ville' ha Bastos pengar, och de” gjorde inga fri i gor. - : i ; 2 - a " Basto : började ' dricka. . Han kunde dricka en butelj vin om” da gen. Och ju mer hån drack, desto konstigare. blev han, Han fick för sig, att den stora miag'en nöll sig gömd för att röva bort honom, och han brukade springa. "runt Hur set med en bössa i den övertygel- sen” att. där fanns. en hel armé av apor. Men så en natt”satte han bössmynningen” mot sitt eget huvud och sköt sig... 2 "Sex månader efter Bastos död råkade hans; hustru” utför "en, järnvägsolycka; Hon fördes” tin sjukhus men 'dog efter” en opera” tion. > Inga: släktingar stod "att finna. Och" så' anförtroddes det stora huset och alla bankpengar- na åt holländska regeringen, för den händelse att den lilla flickan, som blivit kidnappad, skulle åter- vända och göra anspråk på sin egendom. "=> Fem år gick. rio, Feinton. Jeg for till Europa och till Amerika och kom tillbaka till Batavia, och därifrån "reste: jag till ”prövinsen Bantam för att fånga kubiner, som” brukar Kallas Hygande Kkat- tor. Jag hade, glömt Basto. "jag hade inte den ringaste tanke” på den lilla flickan, 'som hade blivit bortrövad av gibbonerna. .. . > - Jag hade: varit i Bantam” å veckor, när jag fick höra ' en "kon stig historia. En inföding berät- fade den för mig. Han sade, att mitt inne i "djuhgeln "fanns det en hydda, : "där . en ung holländare bodde med sin hustru, och denna hydda var "Känd, bland inföding- arna ”milsvitt omkring under namnet. Aphuset: M ”Varför då?” frågade jag. ””Därför . att aporna kommer och går. som om de vore vänner till familjen”, sade han. ”Den un- ga "kvinnan 'ger dem mat. "De känner henne. Om de är ékadade eller. hungriga, går ge till det 'där buset.” sade han ”Deras " Det ; började förklara |. betydelsen av ap-ordet.: Det be-j Ä - Jag kände små rysningar längs ryggraden, när jag hröde histo- rien. Jag frågade tusen frågor. Hyddan stod mitt i en glänta, be- rättade infödingen, och' han och ett dussin andra infödingar hade suttit nerhukade i snårskogen och sett aporna komma från träden, när kvinnan ropade på dem, ' Jag "hade arbete, att utföra, men. ' jag, kunde inte ' arbeta. Djungeln födde underliga tankar i'min hjärna. Jag måste se Ap- huset, Jag måste. se kvinnan. Jag "packade ihop mina grejor,:lasta- de mina bärare och begav mig å- 5 "Infödingen "Jag drev på mina bärare, ader- ton timmar om dagen. Jag tänk- te— jag tänkte att jag just höll | På att upptäcka att ett under- verk ,hade "skett. '. Det: var .det slägs land, där underverk kan in- "träffa. JA: det:var det. ” Det. var eftermiddag, när i jag kom tin ränden? av gläntan, där ”Aphuset stod. Jag kröp ihop | bland buskarna och stirrade 'på eh det. "Där stod de på en 'fyrkan- tig "gräsmatta, som inneslöts av palmer och bambu. Det var byggt vå "stolpar. för att hållas fritt från” de vita myrorna, och det, låg liksom försänkt i dvala, i ag "väntade ”ensJängsstund; säga + började 3 falla i och I: "| där liksom född ur.djungeln. Hön var slank Och behaglig, hon bat. -sarong "kring , höfterna;”'och det |; ljusa håret föll ned mot axlarn Hon 'var — hon var'som en'uj mig i ögonen och tittade igen: För att' 'vära . säker på att dog: inte såg i syne.” oh " Någon ropade från djungeln och hon svarade. DA fick jag se den unge holländaren.” Han var imemot, trettio år, lång och kraf- tig. "Hah var med ett språng inne på den öppna planen, och flickan höppade nedför trappan; för att möta honom. Jag såg, på dem från. buskarna; ,Jag' såg något som kom mig att tänka på värl! der när den var ung. Något ljuvt ock rent. Något långt: borta från stadens smuts... " Medan de stod där tillsammans med armarna omkring varandra, gav flickan till ett rop, som kom mig att spritta till... omkring gläntan blev levande. Levande 'av apor. 'Lutunger, gib- boner, macaquer och små lemu- rer. De gled ner från träden och sprang fram på planen, De rände runt: flickan och mannen. 'Hon gavs dem mat och lekte med dem. Och de små lemurerna slogs med varandra om att nå hennes hän- der. oe Jag säg en I tavla som föreställ- de Adam' och Eva i Iustgården ned ”älla djuren omkring sig. Detta liknade den tavlan. I som- markvällens "dämpade 'skynining Jag kände mig 'sentirental. Och ensam. Jag tyckte jag hade gått miste om något. Nägot värt mera än all världens ' pengar. Kärlek trodde jag det var. Te var inte säker. När de gick uppför trappan | ropade jag till dem 'och gick fram på planen med mina bärare. Jag sade dem vem jag var, och "den unge mannen sade att han hört falas 'om mig. De bad mig stiga in, och när jag såg flickan på nä- ra håll i skenet från ljusen, ville jag "gråta. Ja, jag. måste torka mig i ögonen. Det var underligt. Jag säg avbilden av José Bastos ET Få . A ren AR KA MAADAAMANARA det var dödstyst 1. gläntämsDå,. |. "mina nerver var: spända till bristningsgränsen, kom, hod; stod | :penbarelse! Förstår 1il?: Jag gnedj Träden runt” Hustry framför mig: Och jag Hon. stod där liksom född ur Ajungetn. fick en konstig klinsla 1 mitt bröst. Jag kände bävan inför . den Allsmäktiges vägar,... - Efter måltiden satt vi. på alta- nen och pratade. Månen var stor. och röd, Då och då kunde man höra en apa be sin granna Jäm- ka på sig, så att hon kunde få rum, Och den stilla tystnaden stördes endast av den unga hol-. ländarens röst, när han berätta- de brottstycken ur sitt liv för att tillfredsställa mig, - Han visste ett jag var nyfiken, ; Han hade varit där sedan han var en liten pojko, Hans 'far ha- de” aporna tappat henne under flyk- ten, han hade räddat tösen och tagit henne med sig hem, Och aporna hade följt efter, snällt och : beskedligt, nöjda, tycktes det, med att ' flickan fått" hjälp," :: . Och ' sedan? ' Ja, sedan hade” åren gått, som de brukar; och"de' två unga skogsmänniskorna hado blivit ett par. ' Kromhout suckade, ' — Nästa dag smög Jag mig iväg, innan de stigit upp. Jag ville inte störa deras — nej, jag berättade ingenting, : Ingenting dem? Ingenting! Den Allsmäkti- ge "går sina egna vilgar. Ja, det ' är säkert, Han ville inte att. en gammal” "dum holländare skulle blanda? "sig 1 hans göranden och tanden. Ibland — ibland när jag drar äg: mig till: minnes mannen ia Bolt at '1, djungeln, Det : : Nyvala vice ordf. d Östra Kanys- kom fullmäktige - Pet blev nyval på v. ord- förandeposten då Östra Ka- rups' kommunalfullmäktige " på .fredagskvällen samlades - till årets första sammanträ- de £ Medbörgahuset I Skot- torp. son, Rostorn, omvalts till ordförande nyvaldes rörläg- - Få, som V. ordf, a Sammanträdet öppnades av Gösta Göransson som hälsade välkommen till årets första ' fullmäktigemöte och då sär- "skilt vände sig till de 17 nya ledamöterna. Han informerade dessa — och även övriga — om ge arbetsuppgifter som förelig- "Efter detta blev det, presillio-. val söm "utföll som ovan angi- vits. Fullmäktige beslöt däref- ter att antalet. ledamöter i val- berednings. . och Jänenämnden skall vara nio och valda blev Erik Pettersson, 'Bengtsgården (sammankallande), Bengt Pehgtsson, :Eskilstörp, Allan Andersson, ' Finsbo, Manda Karlsson, Skummeslöv, Erik Larsson, Veka Karl Persson, Östra Karup, Bernhad Jönsson, Skottorp, Johannes Andersson, Östra Karup och Orvar TFrol- lér, Hasslöv. Laholms sjukkassa hade kom mit. in med en anhållan om retroaktivt - bidrag ' för 1954 men fullmäktige avslog fram- ställningen. Vidare - behandla- des en del smärre ärenden, funnit flickan 1 floden, där .' gare Herlof Svensson, Rivte- Sedan' Gösta Görans-. nr 4 alls! Vad var en miljon guld för "= +
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.