vurvvrevveYeryerYrYvv 4 vrevyvyevYeYyvvreveyyrvFptYYP EV YTrerEreTYEeYr VY? a& Yrvevrrerrvvr sa YreryYYT D en 22 december fade något av en sensation I ' England. Den dagen äterkom den 26;ärige, skotske skeppslä- karen Mungo Peck plötsligt med soc en bätlägenhet från Amerika. «Drygt två och ett halvt år tidi- "gare hade han skickats ut till Afrika för att utforska Niger: floden; .men di tiden .glek och san Inte hörde något av honom trodde: man att han, liksom tre föregångare, försvunnit i Afri- kas vildmarker eller blivit dödad gv kannibaler, När mer än två är 'gätt övergick de.na:förmo-.. > dun") visshet.” Därför var det , — med'så mycken större förvåning , man du säg Muhgo Park livs. ;" ” "låg framför honom, Han hade - — Jevande,:- Han: medförde" en » i; mlingd anteckningar och viktiga” + Y forskrilngsregultat/ som”: shan . > kunde fedevisa fö. sin upp; givare, det engelska Al Aska > nat i en Hten gudstörgätenhål på briltisks. Nord-Borneo,' Vi dryttade den ena, planen efter. den andra ora lampli tet att komura dörifr) det vb höll på med de roande rysselstttrang uppenhba-: rade sig helt äverraskande: detars holländska molorfartyget Haar= lem .'1. den: torama 'och tysta hamnbassängen. Det är därför Icke ägnat att förvåna om tre svenske x a saart nog ber fann sig. vid Maleas kajptals. Av sa Vvarustapeln på bajen förstod vi att M/SHasrlew: inte skulle bli . liggande: kvar: så st: många timmar, kanske entav tänk." te forcera Iinlastningen så de var klara att avgd innan mörk ret föll på, Nu gällde det en- «dast om vi skulle försöka få ar-' bete ombord, eller eventueilt stuva oss med som gratispassa- gerare. co : Men förste styrman blev glad ' när han” fick se oss. — Det var v 1797 Inträf-. "en gåta för vetenskåpsmännen; "och Kartorna" över" Afrika hade -konsuldtet 1: Alexåndria kunde? et rådet att det ' "var, "efter den - ännu mer dremaftisict sött. Tt i Nigerfloden hade "länge varit denna tid skilda uppgifter "att. lämna. Den förenades på kar- :. torna stundom med. Nilen eller” slutade i.en sjö 1 öknarna. Ni-"' : gerflodens gåta tycktes bli be- , färd in 1 den afrikanska vild." : stående, Tre "expeditioner hade det 'energiska Afrikanska, Säll- : skapet sänt ut, Samtliga hade» : försvunnit, 1- vildmarken . eler. ': splittrats. - Ingen hade kommit - flodens "gåta ' på spåren, När > Mungo Park, endast 24-årig, 1 : maj 1795 ställde färden mot Af- rika visste han att det var en” äventyrlig och farlig färd som /' emellertid seglat förr och bland annat "varit med till Sumatra. de.h + Mynnirg "begav vildmarken på jakt efter den ”elska' affärsmän, som sålde var." ehanda, bland annat slavar. Det: var mäktiga män, och här stan- nade Park några månader för "att .bli bekant med landet -och ”Jära sig infödingarnas språk. > I december startade Park sin . marken för att söka den mystis- ka floden, I sitt sällskap hade han två tjänare, själv red han... ;.på en häst medan de svarta tjä- narna hade åsnor. Han medför-' de' en del pärlor, tobak och bärn- sten för att blidka eventuellt”, ”tredskande infödingar 'och att ” "köpa mat för: Dessutom meds förde han själv vapen och diver- termometer: 0. B. Vv. - | ;. Park" och hans följeslagare 9 som skeppsläkare,. Sin färd has: kom väl överens" med negrerna 5, at noggrant; Från: ” "[ byarna och färden tycktes gå lättare" än han tänkt sig, Inf se” instrument, såsom kompass, - FI gäifulla floden. vt . ra vänliga oca san drog längre och längre in 1 vildmarken; Vid: jultiden nådde han staden Fat-" I-teconda, där han blev mycket ' väl: mottagen av "- hövdingen, ” " överge Park. men beslöt till'slut ' "att följa honom trots allt. Det nen All nen gåv Huhom ir Stkåk” eskort på 200 ryttare, villa följ- de "honom «till. gränsen till ”"mo- rérnas' rike. Här började emel- ' tertid - de största 'svårigheter torna upp stig. Den morlske höv= dingen Ali, som mottog. ett bud - om den vite mannen; gav honom i nåder tillstånd att färdas: Be- " nom riket, men:det blev inte "mycket bättre härigenom: Stråt- -rövare attackerade de tre män- nen ideligen. Tjänarna hotade gick emellertid inte många dåa- gar förrän ett starkt uppbåd ne- gerkrigare mötte männen och förklarade att de hade till upp-. - gift att fånga dem och. förå dem till sin härskare” All,” Park blev. mycket ' illa . behandlad under transporten "till hövdingen" och råycket bättre behandling vän- " tade honom inte vid framkoms- ”"ten.. Byarnas. folk omringade den vite .mannen, som de inte tycktes tro var en riktig. män- "niska, Härskaren själv Ali var -: gammal och elak, har uppträd- --de "mycket "reserverat mot den' - vite mannen och lät snart föra honom: till en eländig fängelse- . håla. Här fick han på långa ti-' "der varken mat eller vatten och '-' särskilt., törsten. plågade Park svårt.« Hill. slut; lyckades han kravla 'sig fram till en vattenho för boskapen :och' tillsammans - med några svin släckte 'han sin — törst. Varje dag antecknade han, "trots strapatserna;' allt om sin belägenhet 4 åagboken och han "gav inte för ett ögonblick upp Denne blev storligen förtjust då ' ply :— en sådar: tingest hade negerhövdingen" aldrig tidigare "> Park skänkte honom sitt para. . "sett i sitt liv. Hövdingen ville "emellertid också ha ' Parks blå rock, vilket var svårare, då han inte hade' mycket ' kläder "med sig. För att inte stöta sig med emellertid rocken. .:- den mäktige gav han honom Den fortsatta resaw blev svår." " Pärk : och. hans 'män” 'råkade ' snart' ut för rövare och blev av med en stor del av sina ägode- lar. Med seg energi kämpade sig . Park. emellertid "vidare, de fick > hjälp 1-vissa negerbyar. av. väl :'ligt sinnade negrer, "ra -+'En negerkung Koorabarri blev "så god. vän. med den vite man: i tanken på alt ta sig:fram till | > Nigerfloden, Räddningen måste komma någonstans, ifrån .' 1 Men det säg hopplöst ut, Da. "gar lades till veckor och veckor till - månader: och : snart ' hade Park "räknat ut att han måste" ha befunnit, sig i denna eländiga . belägenhet i fyra månader, utan möjlighet att ' underrätta - sig med några civiliserade män. Han visste inte vad de svarta män- nen tänkte görå. med: honom. Kanske de till slut komm på idén att döda sin fånge? "ln > Han började planera sin flykt. Trots att han var mycket för. . ”svagad av brist på föda och vat- ten trodde har sig om att kun- na ta sin häst och rida från byn. En natt kröp han ut ur sin håla, lyckades nå'sin häst, kravlade sig .upp på: ryggen 'och-red I 'sporrsträck från byn. Efter en”. "stund märkte han till sin.fasa - att han var förföljd. Tre morer sträckte efter honom 1 vilt. trav. > Han manade på sin häst så myc: ket 'han kunde, men insåg ändå 08 Sr al att: han snart skulle bll' upphun- ren. De tre ryttarnä köm ända inpå fiorom och- Park tänkte;-att nu skulle han bl aåterförd till byn och kariske straffad med dö- den för sin flykt:.; Till stor häpnad för honom nöjda sig de svarla med. att Beröv” torom en del kläder. Sedan fick' hän . fortsätta. Skrattande vände neg-. rerna tillbaka till sin by. i -- Park'kom ut i en väldig öken: Han visste inte längre 'var han befann sig. Dagboken hade han fortfarande 1 behåll och förde: noggranna” anteckningar. Het- : tan gjorde honom snart omtöcks nad och han föll till slut ihop I sanden. Han trodde att hans sis- , ta stund var kommen', . .' Kvällens : svala : luft ? väckte ' Park. Han satte sig upp och in- såg sin hemska situation. Detta »blev säkert slutet för honom om han: inte sökte sig:vidare och nådde vatten. Han måste nå ., vatten! Han drev hästen fram: för sig och stapplade vidare. Hjälpen : kom - bokstavligen från himlen. Inom kort överras- : kades Park av ett häftigt sky- fall. De få klädesplagg han has " de kvar på kroppen lade han ut för att de skulle dra åt sig vat- | ter och han sökte samla-régn- vatten i hålor. Genom ' att bland annat vrida ur kläderna kunde . han". släcka sin törst ' Veder- kvickt av vattnet fortsatte han "färden 1 natten och "kom" fram "möt morgonsidan. till ”en' iiten ” göl, där han och hästen drack sig otörstiga. På förmiddagen . nådde Park en negerby, där han tursamt nog träffade vänligt . sinnade negrer. Dessa gav: både honom och hästen föda. Ett "sällskap negrer var på väg 1 den riktning han skulle till staden Sego, där kungen av ' Bambarra bodde. Den var byggd . vid Nigerfloden och hade 30.000 "Invånare 5 css eedN Sed Den 20 juli 1796 nådde Park” Nigerfloden. Han sände upp bö- "ner till Gud med tack för att Han låtit honom nå detta efter. längtade . vatten, Floden var - bred. .och mäktig och glittrade 1 " morgonsolen. na Till Parks besvikelse tog höv. ". dingen inte emot. honom, ”Höve ” dingen" var misstänksam : och trodde att främlingen hade ont": AA sinnet. Negerkunger sände ho." . nom"några tusen katurisnäckor," De stora äventyren ”, slöt Park utforska floden: log < fa, som handlade med de. vita.', " Denne tog väl emot éngelsmans=.; vilka här gällde som Pengar, lät hälsa Park att denne. ome delbart; skulle bege :slg; ut hans rike: Vid detta besk och förtsätta sin färå- föl "floden. Han fick en”svart. slagaré,' men, färden' blev" Syn neriigen' ansträngande: och ' fil slut föll nästen ihop sv utmatt ningen. Med:en kanot. kunde "-- Park fortsätta 'sin äventyrliga resa längs den outforskade flos > den, Han var emellertid så” ut" mattad: och slut att han. snart vände om. I' byarna betråktåde .man honom som spiow' ock han : fick: sova t övergivna! -kojof.f: = Snart hittade han eniellertid:sin' följeslagare och sin'häst.; Röva- re överföll honom dock, öcK stal - hästen och hade han nu inte fått, . hjälp av några herdar hade hang ' öde varit beseglat; Det var mitt ÅA regntiden och han! var ensam ' "4 ödemarken, omgiven:lav ent . .ogästvänltg "natur ' och '.-vilda = > djur. ee "+ Etteft några. veckor kom 'hän >. - till byn Kamalla och blev mot” tagen av negerköpmannen' Kar" nen och lät honom bo.t ett av sina hus, Fem veckor :låg Park här, svårt febersjuk, + Med" en" slavkaravän Fark effer några månadet frarå till Garäblafloden,” Has äterkö nu till-Pisania och sina engelsk ”vänher, som ' blev. överförtjusta att 'se. honom 1. livet och tog. emot honom: på bästa sätt, Med'- ett amerikanskt. fartyg for Park 1 juni:1797 till" Amerika. Här ifrån var' det lätt. att få er båt." lägenhet "till. England;' Den" 22: december samma år stod han på engelsk mark, Han mottogs med stora hedersbetygelser och inte ' minst inom Afrikanska Sällska. pet var man mycket glada åt hans framgångsrika färd, ' " Park- bslutade "olyckligt. 1805 " begav han sig på en ny. expedt«: tion till. Afrika, Från denna. ' återvände emellertid aldrig'den — unge forskaren. Hans insäts för. kännedomen om 7 Nigerflodex: blev emellertid en forskarbraga ' - av beståenda värde.” veckor, Orsaken .var.att tyska rupper tågat in i Holland och Belgien. Kaptenen visste inté Hur: han -skulle, ställa, sig :till den: upakomna situationen, Att komnma T' förbindelse med rede-' ” sriet i" Aniterdam visade" sig” omöjligt och på det holländska man endåst' 3 änte sch se tiden ta dick vi sanne 0” långa veckan ra utlön: att vi kom iväg PId "Utveck> ladg sig kbändolsecha på ett an, Ccl ligan!: Xen anmälje' sig son krigfö- rande. part, - Ford > Vår kapten böll eu över ning med sig själv och resu tet blev att vii skycd av nal, ters märker på egen-haad t ver de att det skulle komma sjötolk och söka - hyra här, se han. Ni kommer som" efterskickade, Saken är den att på Java rymde en lätt- matros och er jungman ifrån os3. Det blev en stunds gan- ska livligt parlamenterande, men till slut ordnades det hela upp På så sätt att Andersson « och "Björnen" tog hand om de lediga jobben på däck och själv : fick jag någon slags sysselsätt- ning som medhjälpare åt elekt- nkern. Jen överr -« Under de följande. veckorna for vi omkring bland olika hamnar 'på holländska öarna” och intog full last som vi sedan skulle, gå till Marseille och Am- sterdam med. Det hände just inget. nämnvärt på hela resan genom Indiska Oceanen och Röda" Havet 'I Europa rasade "visserligen stormaktskriget se dan flera månader. tillbaka men eftersom vi befann oss omburd. på ett neutralt fartyg och + farvatten som så gott som ut>siutande korrrollerades av franska och engelska flottorna = INGE vi ass relativt säkra DÅ Vi RIU grava Suezkanalen än- nor och lurande ubåtar. oss genom minfältet utant Al dria vch för full maskia | styrde ut på. Medelhavet” Vår kapten var väl rädd för att de engelska myndigheterna skulle lägga beslag på, såväl fartyg : som last 1 händelse vi blev” kvar längre. oa . Nu följde några ganska spän- nande och farofyllda veckor på ' Medelhavet, .' Ständigt fick vi hålla utkik efter drivande mi- så snart vi fick se några miss- tärkta rökmoln vid horisonten försökte vi i största möjliga ut- sträckning hålla oss ur kursen, det kunde ju vara det ena eller det andra landets krigsfartyg. Och vi ville visst inte väcka uppmärksamhet eller på något sätt störa dem i deras patrull- . tjänst. Vi kunde väl inte heller numera räkna på hjälp från någon av de krigförande Par- ternas sida. .I händelse engel- ska eller !franska krigsfartyg fick syn på oss skulle de min- sann inte vara sena att lägga beslag på såväl båten som las- ien Ty i annat fall fruktade de väl att italienarna skuile göra det Och ett italienskt krigsfar- tvg8 shuile säkert ta oss som Alexandria i. gott och väl tre; in för : gott pris. Sjöröveriet kade änys fått ära och värdighet av att vara ett ganska hedervärt yrke under denna krigstid. - De, första : dagarna ute till sjöss hade de holländska neu- tralitetsmärkena É avlägsnats och 1 stället hade hela båten målats i en dyster gråsvart färgton. M/S Haarlem var nu ett vandrande spök- skepp som smög sig fram över Medelhavet vid sidan av de vanliga färdvägarna. Befälets mening var att vi skulle försö- ka komma ut genom Gibraltar och sedan upp til Lissabon i Portugal. Detta var fortfarande ett neutralt land och där skulle således Haarlem läggas upp och besättningen mönstras av. pe två flygplanen. styrde rakt över ”Haarlem” och började droppa sinä Bomber. Höga” a ” vattenpelåre sköt upp och fartyget rölläde som i den "värsta stora, ' : och " flaggan H Men det blev annorlunda! vi : hade med en otrolig tur kom- s mit så Jångt att vi endast hade n berättelse från sjön i krigstid ett par dygns resa kvar till Gi- - braltar då vi plötsligt fick se en svärm flygplan dyka upp vid horisonten. Två av flygplanen avskilde sig från gruppen och styrde ned mot oss. Efter att ha cirklat runt Haarlem några : gånger ansåg de tydligen saken klar, ty nu styrde de rakt över båten och började droppa sina lätta bomber. Med förfärade ögon såg vi hur de päronfor- made sprängladdningarna kom farande ned mot oss. Den gån- £en hade emellertid inte mord- fåglarna någon tur. Bomberna föll i vattnet tätt vid fartygs- sidan. Höga vattenpelare sköt t den värsta storm. Nu kom or- "der till maskin att pressa upp farten till högsta möjliga, vil- " ket i bästa tall betydde femton å sexton knop. Flygarna, som såg det nega- tiva resultatet .av sin bomb- ' ning, återvände strax. En bomt träffade "överbyggnaden -mid- skepps och åstadkom en fruk- tansvärd förödelse. Kommando- brygga, radiohytt och befälsin- redning, allt rasade sönder, och ' någon sekurid senare började höga eldsflammor slå upp. Vi som befunnit" oss akter över skyndade iväg mot mid- skepps för att om möjligt för- söka rfdda de skadad» som vi Flest sydhallänninga v r når Ni med en annons i LT. förstod måste finnas Aär. Un- "upp och Haarlem rullade 'som i der: det vi-sprang fram över ”' däck återvände de båda flyg- ' planen: ännu en gång och nu lät .de sina kulsprutor smattra ” mot. det värnlösa fartyget. En äv. de holländska matroserna : fick" några kulor i magen och . BJÖRK IhOps es RAS Då 'vi; kom midsk hade - Med de” provisoriska > årornas hjälp rodde vi bort från. M///S8 Haarlem. och la. kursen (den riktning vi gissade att spanska kusten var. ; oe vi ii Det" var "ett mödosamt och föga resultatgivande' arbete” ett ro den otympliga ' flotten, Hela > elden redan fått god fart i trä- > virket och det var förenat med "den största livsfara att gå vi- « daré,. Andersson och en 'av hol- .ländarna. . trotsade . emellertid faran och stormade in-i en av . de raserade, hyttgångarna. Ef- ”-ter "minuter, som syntes oss ' långa som. timmar, återvände först holländaren släpande på "cen av kockarna och minuten' ”efter"kom' Andersson" bärande på tredje maskinisten. Båda de räddade var ganska svårt ska- . UU dader et oven : Haarlems' maskiner, som. för- ut varit: pressade till högsta fart; : hade tystnat efter bom- bardemanget; I maskin hade oljeledningarna brustit och den utströmmande oljan fattat eld. . Mannarna: i maskin kunde i sistå ögonblicket rädda sig upp ” ”genbin: tundelgången, Det stod "således klart för oss överlevån- "de att vi inte hade annat val än att lämna den brinnande och .bombade båten åt sitt öde..De livbåtar som fanns, hade blivit söridertrasade under bombarde- mjanget, varför vi fick ett drygt arbete med 'att förfärdiga, två stycken flottar, Under 'det - vi Höll på: med detta tilltog' elden ombord allimer och på samma . gång började Haarlem inta: en, styrbord. » ..- När - vi: sent omsider. hade flottarna fördiga rönte det just inga svårigbeter att över styr- -bordssidan. få. dem. i sjön. :.På den enä flotten tog ”Björnen”. skingänget och. den skadade. tredje maskinisten.. Den andra flotten hade' elva ran: ombord. Således var det tjugo: man som räddats av' båtens tjugosex. Räddats var. kanske lite för tidigt sagt! Det gällde för oss att komma i land också, eller evenr'uelt bli: uppfiskade av något förbipasserande” fartyg. ganska: . hotande slagsida . åt - Andersson ' och jag plats till- . Sammans med fem man ur mia- : eftermiddagen förrann”utan'att vi - upptäckte ' vare” sig " något -. fartyg ' eller 'skönjde. den :min= . sta strandkontur, Då sky » gen föll och mörkret kom; svart och ogenomträngligt, blev: det .' Svårare för de" båda flottarna genom ätt ropa till. varandra. uppehålla kontakten; men 'snart p längre fick något syar:på våra rop. "Den andre: flotten” hade: -.drivit utom hörhåll. och vi var, . ensamma "Vu. RA « "Sakta 'och ”mödosem | t rann : "nattens timmar undan. - Ut började göra sig påralnda,: Vår » proviant var skäligen klen: En - bit bröd döppad.i-vatten” var .-..' hela: måltiden, ;. Den", skadäde: tredje 'maskinisten började yra an. En. av osg måste ständigt sitta vid hans' sida och :övet. vaka 'så att:han inte, plötsligt Se kastade" sig av flotten; Det var en ' hemsk "natt, . Holländarna: blev pessimistiska och: håglösa.: . De slutade upp att:ro och he föll åt ett tungsint. grubblan Även: den d S! ” rodnad! Och då,” den:Uppgår: . ende: solens första strålar, Higk vi se 'en. syn som” fyllde: våta mot oss, Sakta. och varligt bör-, . dades flotten och vi kunde änt. r:: ombord på fiskebåten. alle . man:Med :förvånade-oeh urnid- "rande ögon "stirrade de tre:tis. karna på or3. Seglen. hissädes på nytt och kursen lades möt den spanska hamnstaden Torre | » vieja. Vi var" rädded ee Laholms Tidning - ortens tid .hog kom den stund, då vi-tcke : ang: ock av en ljusnande: morgdä=. . - efter" en' stund: lovade den:ned' | att hålla: sammari.; Vi försökte . : - . gern ”och' tremför allt törsterg .. - och kastade sig' oroligt. av”och NN re e v s ” : s , AAA MA Ja mna - , År een : | -. M äm rs : : = mt TR rent ner nom
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.