Månd gen .don a "> tillförsel 4 skog. . skogsodling Ha sämst Tysk. Järna här det raiporteräts" att' man i större" skala börjat tillföra växt- til g brytes den- nå red och övergår ll stabila och värdefulla ' ”äkta” - h Br sationett gödsling gens nya giv? rtväxter Visade - ha den stör- sta effekter, Hittills föreligger erfarenheter av växtnäringstillförsel i skog- är så påss. varide, att man på olika håll i vårt länd' borde' gå in för att i första" hand” på miridreé ytor pröva effekten. av kalkning och gödsling. Enligt nyaré undersökningar, synes -denna omvandling främjas, om man förutom kalk även tillför: kväve. Detta kan . ske” genom lupinsådd Hersockså genom. tillförsel av han- delsgödselkväve. Docent ”Themlitz institutet för skoglig marklära > 1"; Hänhhovér-Mlinden 'har' sålunda funnit, att' kalkkväve påskyndar råhumiståckets .” omvandling 'och medför en ökad diametertillväxt hos” ett” 60-årigt granbestånd. Men kväveeffekten : inträdde ö det att markreaktione] ;genom kalkning. : se man medelst tillförsel av kalksal- peter på - sandmo uppnå mycket gynnsamma - : resultat, Den. kände skogsmannen, I Ingenjör Berg, Sok- nå, har” sålunda" urider 15 år fått en tillväxtökning på 38 m? för en kalksalpeterkostnad av 9. kroror ej kning "5 kubikmaisa; tan” "träden xer, från en ;sämre betald: sulfit- stam -till' en bättre betald. stolpe. DE: norska 'erfarenheterna tyder idare jen sven” da har Ppro- fessor Hesselman : fått ett klart po- ”sitivt utslag - för! bevattning! med 1 norr- "ländsk- gränskog” på fastm k; Och Norra i andra” fall kun- enom tillförsel” av thömasfosfat och käli, Här. relaterade. intressanta. och r skogsbruket bötydelsöfulla re- Le göra sig markens kväve. Man mi ni | tänker vidare, att vissa" sjukdoms- Allnöräiske folkhälsa med vedlärna T le vara av, betydelse ur: fysiologis- di En god vägledning härvidlag synes man kuhna' få av den blad- och barranalysmetodik, som Utexpi i menterats :" ay. docent Tamm vid Statens eligger, o; i björktlda och tallbarr ligger om- kring eller under 0,1: procent fos- for. Kvävehalter på endast: omkring 2 » Procent ' i"- björkblad : tyder” på kvävebrist. Det förefaller dessutom äv "vissa. undersökningar, sor. stårk , fosforbrist.' kunde”; göra ; det svårt. "för ”björkträden att :tillgodor 155- 3: symptom, som" uppträder i bestånd på kalkrik mark, kan vara orsaka de av brist på Kalium, det Hande aven resolution från Intér. nationella -Vegetariska Unionen; bes gärt utredning 'om. fördelarna” med det” vegetåriska tillvä | Äldst bakom disken] | | VEM VET? Lexikon för en var av drI VAR EK : Hunden, - Ilcsont duvan, ä är ett Synnerligen användbart djur un- der krig. Detta kom man under- fund med redan för mycket länge sedan. Alexander den store had: sålunda i sin här och under sin: ” ärtåg en mängd ”hundaf; som an vändes både till dragdjur och 'sor rapportdjur. Ännu under "det sena” både” till dragdjur och som rar . | Portdjur,' trots - alla de moden uppfinningarna. Motorfordon ' ks Jemellertid inte komma fram över I Allt. och för rapporteringen ka: inte'. varje liten patrull ha radio sändare också. rapporteringsuppdrag» nästa; var som helst,. Kan man inte ge. nom Uppfinningar helt ersätta al de konster hunden kan utföra, tor” de hunden också .j nästa krig < söm vi naturligtvis hoppas inte sk: kolnma — få. bidra' med liv och blod på samma ' sätt som förut, . at I de sydamerikanska staterna ar vänder : man « . fortfarande ” "myck" litet möbler i sina bostäder. Isyi. ste världskriget hade man hund: ” med. Däremot komme : hunden fram nästan ;överallt,. £. den 7 riktigt -. dresserad utför der . LAHOLMS TINNTDSS + STOCKHOLM ; herhet fullföljer avi d rsta . erövrarna' : traditioner dem; spelar nämligen - häng mattan samma : roll "som stole - Åängar, -divaner och. annat - "dylil. hös: 'oss. 'Men det” hängmatta .: som «vi är vana vid utan "den ursprungliga som" rarna' lärde” sig använda :ay tb dingarnal Den är. nämligen så bred att man” kan" ligga' snett över den. En omiläggning till Kköttfri köst skul. niska och et Vad a angår. de två ötstnännda skälen: svarar folkhä oinstitutet att det bedrivs 'ett intensivt forsknings- - larbete överallt i världen" över frå- gan' om' sambandet mellan kostens sammansättning," särskilt dess ;halt av vissa fettämnen, samt några av de” hjärt" och kärlsjukdoniar,: vilka numéra "spelar en' mycket stor roll bländ: dödsorsakerna. : sa sjukdomar förebyggande åtgi r der, bl. a. kostförändringar, koi rner i första ftummet.: Däremot säl det” ifråga om forskningen ännu har kommit så långt att det är berätti- gat.- att på grundval av, hittillsva- altat framläg rande forsk Itat' vidta rhera|; nier, om .växtnäringstillförsel iskog, i;som” utgivits av: tidskriften Växt- en åga i skog” var genom: tillförsel” a ” Numgödsel samt. omfattande och ingripande praktis- åtgärder syftande utredning om; be- hovet och. arten av en | Kostomlägg- ping' syns "därför institutet 'i religga jäst hu Däremot man givetvis -uppmärksamt följa utveck- li cl wu "> slutförd”. och isar att in- inverterade." 20 län den ined 240.300 "hektar: eller 18: proc! och ;”- rågarealen" med 46,200 hektar; oe 2 Vetearealeri. kar endast i > drygt 30 proc: härvid är dock märka. att den: ; hösten? 19537 sed Blä” som förekoramit på mycket länge. "Den nu' konstaterade vete- arealen” motsvarar ' ungefär hrea- tr lena under slutet av 1940-talet. däremot till.de minsta a aler! 4 som förekonimit i, vårt Jand: ölligelönde « på en del häl Bäst "var. förutsättringarna för höstsådd i: de" mellersta delarda av landet; nämligen, Gävleborgs, Kop= parbergs, Västyvaplands och soda manlands län > ävensom Gotland; 0 bergs och "Värmländs län, ; alla äl blivit ateal- denna” i Hal- inskning;. Störst mer: i Malmöhus ' (31), Jönköpings 30), och. Ieristfanstads län A29390)e utz ids län. (74: proc.), varefter kom- : Om - Kopparbergs; mest I ”Uppsal län” ned , 50:-proc.;' Vä 48, Stockholms 44" och i ' Hallands län med; 43 proc. + När. det gäller: ljeväxter noteras Li utvidgad odling fö; äl rybs; > rapsarealt proc. "till" 69,800 hektar 'och rybs- arealen: med '1' "proc." till. 22,700 ;tat ifråga" 'om:; höstraps och. höst- frybs. syhes "ha 'stimulérat jordbru- karna till :denna "ökning: Rapsatea- len ökar mest i Västmanland, Ska- raborgs,': Södermanlands "och Kal- ka åtgärder; De vetenskapliga förr] utsättningarna för en till: praktiska |. ” skilt "när" det' gäller - att” bistå : en 'hektär, "1954" års” goda skörderesil-|" På så Sätt undviker man svårig- heten i våra. hängmattor att ligga rakt och stadigt." Vi: får ju ligga fer båge, men i en sydamerikansk hängmatta ligger man nästan lika rakt -« söm. i våra sängar. Dessa hängmattor är antingen" sydda av tyg 'med flätade linor. av hampa eller läder, eller också är de helt flätade av. hampa ' och" läderrem- Ma äta ägg under: båsken, + liksom, : övriga : påskseder,- 'av garmalt ” -Ursprung,; och : torde väl hänga: samman med att hönsen just vid de årstiden åter. böj jat. värpa stöj sen på den tiden värpte under” tern; + "Alldeles" säker på den' saken är "men inte." Våra "moderna + värp: höns, som; värper hästan Året runt, sul [önsen. för tusen år sedan "torde ha, gjort. uppehåll så värpandet under ; vintern, När: de sd då” vårsolen tittade" fram le ärpandet blev : det” ägg- fester," soni "sammanföll ' med ' påsk- É iden,» och: "därigenom" Kar, mycket ofta och är detta fallet sär- familjemedlem .Aller + rära : anför- vant Bland de högre” djuren? "lever ju. fämiljekänslan" och" kärislan för ds| släktskapen "nästan i lika hög gråd som. bland människorna. Sorg ' vid ende fört” sårade med, sig. och lika- Blekinge.” tt [kraftig ökning i Stockholms, U; sala, Södermarilands;' ;Västmanländs och" Örebro "län men : går tillbaka framför: allt i Östergötland, Skåne” joch Blekinge samt på Gotland; Det blir allt tydligare,” att oljer lod lingen är på tillbakagång i ideg ”odlingsområdena i Sydsverige. men "ökar" i Mellansverige. 7 a do tingen 43. proe. till” 20 "hektar, : ökning" noteras: för höstraps i med (el proc. till 438 hektar och för hö ryhs med 15 proc. till 126 ekta « 'Arealinventeringen , Alvib Jän: utvisar, att med höstvete, Idast” besåtts” 4,383 hektar eller 12 pror mindre än 1953. : Ifrj en- ca med 26 ,proe. till 3,384 hektar, mer ned 17. proe, till 470: : Kektar för ; Hill mar” län men minskar i Skåne joch - > Rybsodlingen t fs fa Föret! sedan allt” hopp är ute om | så å uppläckt ätt. det' fifns en ocr- ga : om höstråg' hår arealen minskat äpof försökt . hjälpa € en. sårad karh. rat' eller ”anförvant att hejda" blod- ;flöde. Detta: har skett :genom "ätt atöppa gräs och mjuka” blad i såret, Vanligt också ' att "om en: av aporna . en : flock blir anfallen skyndar alla de övriga. til Kjälp” i stället. för att fy även om över måkten skulle 4 vara aldrig -så "stör: seger ”ger "sig aparna på flykten. befriad eller; dödad; S; Mhörighets- Hört” stor samhörighetskänsla och familjegemenskap””. När. en elefant It ljvit s den kommit på "benen [tränger sig ett par av elefanterna intill: den' sj av” fr vid flykt under en strid” ha. ho flyr den Eller också "sker flykten" så snart | : den: först anfallne” antingen” "blivit tå É'på var sida och | "ågon som är: äldre” tal ju: också tillfredsställas, Jag ämnar hålla | på i makter! Det fi det väl knappast gå. " Atskilliga” ”decennier” har” runnil även ' 'gårdfarihandlaten' ä höst.;"Varf för rvat, och; skall-jag var. > så Tänge kraf terna stå bi” In 88-åring bakom disken, dog en i färd med att betjäna sin ”ndkrets — skall vi tippa att det ä fråga om Sveriges” äldste aktivt affä in? Finns det "och lika som 'Frans' Otto "Åsander Björkö i Småland så må han stiga +-am och, ge :sig. tillkänna; Pie inte. samma 4. > —/Jojomensan, » ännu har inte ämporna satt åt ock . blivit ett ]! nder, för. :verksamhetslusten, ” sä- er hr Åsander; Strutar formar jag i rtfarande, på: gammaldags , manér om det är någon; som. vill ha. det baviset. på. beprövad yrkestradition. fen nu: skall det vara andra för- packningar, och det är kanske lika bra, ty de hygieniska kraven skall »bbet så länge krafterna står "bi: Sysslolög-: het :— nej ' bevare ' "mig ”alla'. milda förstås," allting klarar jag ju inte själv,” en' hjälpreda har |"? jag i' min” Nilla” affär, eljest skulle 5" undan 'sedan'”hr Åsander startade som handelsman, Det var under de allra första åren" på 80-talet' gom han definitivt bestämde sig för yr< ket. Men? varifrån ta startkapitalet? - id, den tiden var jag stock- holmare och verksam som 'skrä men pengar hade" jag inga. Ändå slog” jag mig” i” backen" på att göra åtminstone ett försök som handelsman; blev inte verksamhe. ten stationär så fick 'det”väl till en-början bli ”gårdfarihandel; Och så blev det, fast. det satt hårt åt ge dröjde det eler inte förrän jag kunde Jösa ut per- ” seälarna; och tur var' ju det, ty go vå jörkö och inte ämnar. jag yta = härifrån nu i. min ålder: skulle” jag: förresteri göra: det,” när: Jag trivs: bra ! med både orten och befolkningen? Mycs ket av. berg-, och dalbanans , ”upp- och ner” har markerat mitt liv och I: tillvaro." Rikedomar har jag aldrig strunt -P-det!' Har: mån” till "mat och husrum, så får man vara tacka ny ter handelsman. "Tänker hm på sam '— det finns de som Kar det värre ställt i vår underliga” värld, GG » stockhol vatiy. är. inte Frans Otto Äsander. | Han erkänner och bejakar den nya tidens : många. fördelar och gläder sig över en utveckling, som" suddat ut de värsta orättvisorna ur svenskt samhällsliv, ' = handelsmannens speciella Synpunkt är han glad över att ;de "förr så vanliga kreditköpen nu hör det förgångna till. De, var mången 'gång :det : synliga ” bevisat på folks usla ekonomi och kriteriet vilja så långt det var möjligt, men. kredi öpet verkade ofta, som, bumerang, mannen ” "kunde; själv. ibland -för- sättas i, högst penibla situationer, L dyligt : läge kunde: han -komma ändå," eftersom .sedvänjan att. ”ta på bor Var starkt utbredd." Men Därvidlag här det ” - . lel : erbj å alla föll den ,.gamla «tiden. Det. var mindre a fläkt, då. och . en lugnare livsrytm, tlJag "skulle önska både fi del .:3'och" alla: andras". att” det större jlugn kunde återkomma. Vi /mähniskor, skulle alldeles 'säkert bli lyckligare och" mer "harmoniska 'på det: tt Vittörlo :Manunta i- SF:s : engelik- italtenska film. .Peppine ger' sig inte. 'Peppino ger: sl siglinte är "det svenska hamnet på den engelsk-ita. lenska' filmen; Never. take no' fö an, answer”, som presenteras här äv ] Svensk "Filmindustri., Den originella röstar japanerna: själv: i'en emaljerad panna, Dä kan: och därför? utdragen" nos.) bnied- svansen endast; om "åttan. Jr, Av. bisamråttan fä mi lyfter” den" mellati aik på sind kro. ningsbehandlat så 'som vi' får det; Strax ; innan teet! ska. sanvändäs d japanerna , också "kontrollera att de får endast de finaste bladen "också, det ' japansk 1 har” anförtrotts - åt..en- pojke: Han heter”, Vittorio "Manunta' och är 'ett levande: bevis” på att italienarna är t | födda skådespelare, Den lille. Vitto- pade i kriget och hans mor blev d dad ' vid ett. gatuupplopp;”" Vittorio i | upptogs i ett barnhem i Rom. : + Han 'vadopterades: så: småningom av.en förnäm amerikansk dam, som ned med sin ; skyddsling yttade in i ett; gammalt. kloster” helige Fransiscus stad. Det var "där, som Vittorio upptäcktes av. produ: centen Anthony. Havelock-Allan.: +. Filmröollen' betydde” inte så" stort avbrott i: Vittorios liv: En stor del 4 E jäv "filmen ' inspelades 'nämligen just i. Assisi; Den unge. filmskådespela” ren "bor förtfarande kvar i' derna 'stad, men han får stäridigt nya vän | ner överallt i världen, där ”Peppi j| no: ger 'sig inte” visas. Det anses .| nämligen överallt; att han spelar sin sl humörfriske tilla grabb, kabinettet, Trots . deras absoluta -| politikerna med unionisterna, eme- dan dessa var angelägna att för- dnom sin börtovaro från. kabinetts- lustiga. berättelsen . handlar .om |: ÅA I (Från v vår korrespondent i Kairo.) — När man för första gången gick till val i det anglo-egyptiska Sudan i november 1953 bildades bland den inh befolk, dela denna uppfättning, december försökte han genorn att å ena sidan AA tenvänlige promiirmintstöen " torde + ty'den 26 åter medla betona: in av, sk två politiska" huvudgrupper. Den ena gruppen hade som mål en framtida självständighet utan nå-| gon "som helst kompromiss och absolut oavhängighet,. den andra sympatiserade öppet med tanken på en anslutning till Egypten. Den genom - valen ' bildade koalitions- regeringen i Khartum bestod trots det pro-egyptiska Nationella Uni- onspartiete överväldigande seger av förespråkare för bägge riktnin- garna. Jämte i var tre sen floden. ' Man kan tvivla. ” vi denna förklaring skall . bidraga" till: ett över ve parh ängig, sudancsisk republik Å hed et” egen president, 'men : 3 ändra ” sidan . samtidigt understryka ön. skemålet av ett Högre / Råd,-'sam- mansatt av sudaneser och egyptier," . vilket skulle handha > försvarsorgas nisationen,; föra en gemedisa rikespolitik samt bevaka de” intres som har. samband "med : Nil- av krisen, sedan medlemmar av den religiösa Khat- mia-sekten företrädda i det nya vit från 1 ng med Ezypten smarbetade Khatmia- hindra en sudånesisk monarki med Sir Abdel Rahman el. Mahdi på tronen, De ansåg el Mahdi, ledaren för Umma-partiet och en, son til! den. fanatiske upprorsledaren, som kämpade mot Lord :Kitchener, vara .engelskvänlig." Ju. mer samlingsi regeringen el Azhari, 'vars. majori- tet utgjordes. av unionister; mar= kerade sin pro-egyptiska .kurs de- sto mer hopade sig konfliktämne- na inom koalitionen och ett sam- manbrott tycktes "oundvikligt. Den jÅ 23 "december utträdde de tre' mi- nistrarna från Khatmia-sekten ur regeringen på' grund av "premiär- ministerns påtryckningar. . Bakgrunden till "regeringskrisen isar även vilket starkt inflytande utrikespolitiska händelser har på de lan stridiga riktni na och vilken oklarhet alltjämt rå-' der ' beträffande Sudans framtida statsform. Efter . general' Naguibs avsättning i Egypten och. Nassers energiska ingripande mot det Mu- hammedanska Brödraskapet viså- de” sig stämningen i Sudan , åter gynnsam för. en : oavhängighets- rörelse.” Medan premiärministern befann sig 'på sin första” 'Europa- resa allierade sig Khatmia-minist- rarna med. det för :oavhängighet : kämpande” . Umma-partiet, . Dessn | : slöt sig samman mot unionisterna, och detta gav premiärministern an- ledning att efter sin återkomst op: pet förklara, att några av hans rei geringskolleger ' försökt falla ' ho- nom i ryggen, De had; 'vidare ge- mötena: saboterat ' Sudans. sak, På |idessa'. anklagelser. "svarade? Khat- mia-ministern;. Mirghani, Hamza den 21' december; att .m: oriteten av det sudanesiska : ; folket ' ör hängighet för den framtida' sta en, vilket dock icke ovillkorligen skulle utesluta "ett visst politiskt ' samgå-=|. ende med Egypten, Detta uttalande förde till en kris. : Neutrala observatörer fygade. .om,' att' en: folkoin mnder nuvarand ? omständigheter | kulle.ge en klar majoritet för .0av- |'hängighetspartiet, Även den egyp- kan även Salsh Salem i kraftiga ordalag gi- I. BARCELONA i befinner si nart. och Karin Bern: våt q de tänkt resa' helt: te 3 Kyddas mot mosaiksjukan.. om vå med ; mjölk, här” N män, unnit vid John Innes Horti : ”"nstitution i England... Man, äv inte" helt säker; om). met illförlitlig, mi. 1e' resdltaten 'app äll 1953 blev 5100 ”orna: infekterade, 7 då njölkspr utade : + plan! vesprutas Eu "rån planta: till. plåntd. via” ;atbetatar. Aas händer och verktyg, Lylsta” era; bell 'En 10 proc; mjölkk ng" den . egyptiske " ininistérr uttryck åt sitt misshag med ; Khatmia- sekten och de oavhängiga. De utpekade avvisar kritiken från s Kairo som obefogad : inblandning, i Sudans + bevis för att. tanken på en senare sammanslutning mellan:.Sudan; och Egypten för närvårande " förlorar sin dragningskraft. . . inte” "angelägenheter, : pet alltmer an K "Sjukdomen fall. smittan även; spridas genöi AA bespruta' västra. nde dag har. visat.al å ning iga, an ar i””, Elizabeth Taylvg kd alv nyc” ser att fenomenet bär Då pi kt anga skönheten, som fil Publiken :an' möta i Europafilms ”Hästhand. äreng' flickor”. Hon heter. Marga- etha Löwler och hörde till de Iyck=.: | 2 råder just nu fullaste: högson nar och för Margaretha I "blev, det | geratör än”de något kylslagna” äckrastjäl ät > AV. :radioaktiviteten genom. som utsågs . att reptesantera > : det: viktigaste av alltihop, Fi vaturligtvis skall hon bada” FEMEra, t en. betydligt angenämare . eine i, ”Hästhan ; 2 år
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.