4 YTYTYeSTTYY "TE YTV TYYYFTYTTYYYETYTETYYTFT FET D människoliv 'som detta kostar? : : Eller skall "vi minska farten / " niskoliv?, Det; är: den (egentli= : gen - ganska. enkla” frågeställ- " : ; ningen när man ' skall diskute- . ra” en hastighetsbegränsning, " "hävdade : Iandshövding - Eije i; Mossberg i sitt anförande .. " "vid informationskursen för bil- - sköolechefer i Tällberg på tis: dagen, :- Andra” frågor soma ma man kan stäl- : la är: Hur; stor” är egentligen re-. spekten i "vår tid:för människo- värdet? ; Är. den så stor att vi är " beredda att finna oss i vissa in- skränkningar för att göra trafiken tryggare? : Skall + principen". om -> ”människan i centrum” ' vara väg- ledande även på trafikens område? Låt vara att en hastighetsbegräns- « Eije” Mossberg ande, På det kan svaras att traf ning är en olustig företeelse, men är inte den höga olycksfrekvensen — "alla. de. dödade ' och . skadade människorna — någonting. ännu olustigare? ” Det.är inte vi igen eller fordonet som är orsaken: till de flesta olye- korna, Det är i stället den mänsk> liga” faktorn; Fel kan. begås, oupp- märksamhet . och /'slarv kan visas av alla trafikanter, men en sak är klar och obestridlig, En högre has- edfö talet 'lyckshändelser ökar utan | även att en allt 'större procentsats av olyckorna: blir av: svårare .be- . skaffenhet;” "Att olyckorna skulle trivas " lika; bra i 50 som i 100 km/tim. är en .grundfalsk uppfatt- + ning, som helt ”vederläggs av verk- . ligheter. Olyckorna trivs allt bätt- re och bättre ju större hastigheten är, Vi har:inte råd att låta det fortgå som hittills, att låta 114 pro- .« Cent'av alla dödsfall, som över hu- ute på gator och landsvägar som följder "av trafikolycksfall. Otrygg- heten på vägarna har ”aldrig varit så stor som "nu: 'Motorismen,” som . är en så positiv 'och en så pådri- vande faktor i hela vårt samhälls- liv; får inte fortsätta att utveckla sig i denna riktning: ; vi måste allt- så göra ett verkligt. "radikalt för? sök att: dämma"” upp strömmen" av . dödade och” sårade gar. Och vi måste. LS kan inte vänta. ytterligäre några rdess”, att”strömmen” ”Biivit vakning av vägarna, vu mäste”skär: ” pa träfikreglerna "i : flera 'hänseen- + den och. vi måste: bedriva en in- : tensifierad upplysnings- och: pro- , Pagandaverksamhet.,; Men. vf kan aldrig nå- tillräcklig, effekt om' vi -inte' får. till" stånd en. bättre has- tighetsanpassning; ett lugnare” och mera hänsynsfullt. sätt att färdas på. våra vägar och gator... Den "grundläggande huvudregeln måste”. givetvis” vara. att förarna tras - till) större. å att + | der” tredje kvartalet i fjol en inlå- säkerh är etf. problem som måste lösas nu, utifrån förhållan- dena i dagens situation. En. ut- byggnad av landets vägnät är där- emot ett arbete. som > Kräver å år- tionden, fö rm Kasserörelsens'' oe -Änlåning ökade" stort okt. dec; Inlåningen vid jordbrukets" kre- ditkassor ökades under." fjolårets tredje" kvartal med. 48 milj. kröz nor, det största belopp som hittills förekommit under” något kvartal. Samtidigt : - steg ' utlåningen: med drygt: 21 milj. kr,: vilket 692 milj. kronor och utlåningen till: 640 mil- joner kronor:' : -" Samtliga centralkassor” visar ölk- ning under tredje : kvartalet ifrå- ga om ' såväl inlåning ' som utlå- ning. Vad angår utlåningen hade Mälarprovinsernas, Västra 'Sveris ges och. Södra Sveriges centralkas- sor största ökningen" med cirka 3 milj. kronor vardera. Främst i frå ga om inlåningsökningen kommer ”"|Guätemmalas 'expresident -. schweizare] Det noterades med en viss häp- nad hä a. att den 1 deflyk- -|tige statspresidenten från Guate- mala, 'Jacobo Arbenz, i Schweiz mottagits som landets medborgare fastän han föddes i Guatemala och aldrig tidigare besökt sina fäders hemland. Staden A för. klarade sig beredd att. uppta den latinämerikanske politikern som $ sin medborgare. Men staden skyndade sig också att genom stadsfullmäk. tiges ordförande B: Bischoff de Tr ontera rykten om att Andelfingen ulle ha inbjudit expresident Ar- benz och hans familj att bosätta Jolf Jsigi staden, Då expresident Ar benz enligt uppgift inte lämnade . |sitt land utan att medföra ansen- liga penningsummor, har det också vara välkommen i Andeltingen. på grund av sin medförda förmögen" het, iv ger ne Fakta öm "den guatsmalensiske |: presidentens ') schweiziska medbor- garskap är följande: Familjen Ar- s benz kom från Savojen och: Aosta i Italien" som 'poktiska ' flyktingar till. Schweiz änder 1500-talet. Till och med år ' 1570 : bodde - familjen Arbenz' i Zirich, sedan flyttade de till Elge” och Rapperswill och till slut till staden Andelfingen. Med- lemmarna av familjen fick schwei- ziskt medborgarskap "där ' under åren 1571, resp. 1581 och 1589. En del av familjen Arbenz vandrade ut under 1600-talets lopp till Eng- land, en annan del till Frankrike och en tredje del till Tyskland, men kärnan av familjen stannade kvar i Schweiz, i Andelfingén, där” de under omkring 300 år bodde i”ett stort hus, som än" 1 dag kallas :för |" ”Arbenz-Haus”; 'Johann-Jakoh' Ar- benz” ägde "en" spetsfabrik:.: "Andre åonen till fabrikören, som 'år 1911 dög i sin. hemstad i Schweiz; var den” Jakob ' Arbenz, som :lämnade Je "och. bosatte sig i Guateée- Mälarprovi nas. "och Mell Sveriges ' centralkassor med cirka 7 milj. Härefter följer "Södra Sver riges med 6 milj. kronor. Hö Hallands centralkassa hade un- ning: på - 54,9". milj. kronor, vilket innebär. en: ökning ”med 4,5 milj. kronor. Utlåningen : steg”. ned. ill . Har'ni hört historien c om pastorn, som skulle -medla 'i ett äktenskap? Han kom hem till paret "och såg:att det. fanns en-kätt och en hund, som fridfullt låg och gonade sig framför brasan... torv — Se: på de där bägge, sa han. De kommer bättre överens än ni. — Ja, sa frun, Men bind ihop. dem, så får pastorn så hur det går, '' Isitt 7 mala, där han inträdde'i den: han- delsfirma, som ägdes av hans mor- bror," "Luis s" Groebli;: likaså i en schweizare; från ; Frauenfeld; "Ar 1913 gifte sig Jakob Arbenz med en chilenska" öch” i» detta? äktenskap . [föddes Jätobo" ”Arbenz; den" senaré presidenten av Guatemala; Expresi dentens fader: har wider hela" sitt” hos: den "schweiziska konsulatet. i Quezaltenango; "Han "har, vid "sin sons födelse likaså hos "konsulatet låtit" registera”' denne som schweis zisk "medborgare. Då varken; .Jaco= bo: Arbenz' eller någon annan av hans familj någonsin "avstått från schweiziska . medborgarskap, vär. "det enligt schweiziska" regerin- gens uppfattning självklart att 'dén landsflyktige statspresidenten ägde medt igheter. c ÄN + cf f å Sverige i må Äste beredé Sig .: på: att få möta atomäåldern STOCKHOLM Se till att det "skapas klarare sikt över ”den svenska atomfrå- gan”! Vad är det förresten för egendomliga motiv, som k kommer att ha möjlighet att inom överskådlig framtid bygga atom- kraftverk, kanske drivna med in- hemskt atombränsle. Vi vet också att vår vattenkraft lika litet nu eljest klartänkta svenskar att tve- ka inför de perspektiv, som atom- åldern erbjuder -- man kan mär- ka både en tvekan och ett mot- väntat "det. Faktiska förhållandet är dock att man nu med betydligt större visshet än för bara några år sedan kan se att atomåldern kom- mer att göra sitt verkliga intåg i det praktiska livet redan om tio, kanske högst tjugu år. Vattenkraf- ten,' vår. hittills fö kraft- som i framtiden kan sörja för Sveriges totala energikonsumtion. Under sådana förhållanden mås- te man fråga sig varför inte pla- nen för landets framtida energi- försörjning tagits under allvarlig omprövning. Att så inte skett fram- går ju tydligt 'av att även de få i Sydsverige återstående relativt obetydliga vattenfalens utbygghad måste drivas igenom till varje pris. Samtidigt drivs: regleringen av de källa, ' kommer” inte : att räcka i evighet. - Det är civilingenjör Gösta Sun- dén, verksam i RLF, som gör det- ta uttalande. Han bör. till dem som ' gärna 'ser' snabba" åtgärder vidtagna för säkerställandet av det framtida svenska kraftbet dare, Dagens läge är svårt och igångsatta projekt tål inget upp- skov, säger "kraftverksbyggarna. Detta är sant, men vårt ansvar för att inte ta till hårdare medel än nöden kräver gör det ofrånkom- ligt att vi försöker bilda oss en ich det blir ”atom-elektriciteten”, som vi måste trygga oss till, dét är hans och många andras oförgripliga mening. ; : oa Kostnaden för vattenkraften : kommer att stiga =. I vättenkrafttillgångaina' 1 om den nuvarande ökningen av al kraftförbrukningen fortsätter, räk- na med att praktiskt taget all ut- byggbar vattenkraft tagits i an- språk om 30 å 40 år, säger han. I 'och 'med att allt mindre och svår- tillgängligare vattenfall måste ut- nyttjas kommer dessutom säkerli- gen kostnaderna för vattenkraften att stiga. Med hänsyn till folkhus- hållet och : inte minst”ur bered- skapssynpunkt är det vidare 'höge- ligen angeläget att importen av olja och kol kan hållas nere vid så låg nivå som, möjligt. : KE Rapporterna angående möjlighe- terna att utnyttja landets urantill-' gångar för att med hjälp av atom” enregi - framställa ”elektricitet . här blivit alltmer optimistiska: Vad som" för tio år sedan ansågs som rena spekulationerna” kan ni ' bli verk-'| sg lighet inom 'en inte alltför avläg- sen framtid. Låt oss som hastigast begrunda några. intressanta” fakta; Atombränsle för karisko 10, 000 Sår främåt! Sp der ton: Härur beräknar man kun- na utvinna 150.000 ton uran; vårav erhålles. cirka 1.000 ton atombräns- le. Då "1 ' tor: atombränsle i. runt tal motsvarar 3 milj. ton stenkol kan :'våra > urantillgångar«.. ersätta 3.000 ”miljöner . stenkolston, varför denna ”energireserv:! med: utgångs- punkt” från : nuvarande ienergiför- brukning i Sverige skulle, räcka. i drygt 100: år, "Skulle man lyckas att i teknisk -skala helt :lösa--det |. anpassa h ten :; efter förhållandena; Men ''en sådan.» anpassning förutsätter ett mdöme och" ett hänsynsfullt sinnelag hos varje förare, Men 'n'r varannan vuxen" per. > snart är innehavare av "körkort är | - det eri illusion att tro att" alla för rare skall kunna uppvisa det goda - omdöme som ' erfordras." Den "enda utväg, som står till" buds, är att föreskriva 'en. generall. håstighets- gräns, ' som inte får överskridas. Man "skapar då ökade ' möjligheter ”att' få bort 'de högsta” och-därmed å erfarenhetsmässigt de farli- i hastigheterna ur «trafiken. a som säger ”att det. inte: går j övervaka en "generell hastig- lut": :$toppskyldighet vid: infart på - huvudled.. Varför . reses inga in- ". vändningar. mot: "svårigheten övårvaka en sådan regel? Det är ju ur frafisakerhetssyngunkt' oer foidon på tusen, bryter mot stopp- > skyldigheten vid infarb på huvud- led så kommer” det att represen- Ftasrisk och" alltså innebära en större trafikfara, än en ensta- fördonsförare! som. överskrider igh änsen. i . KN några "behagliga" 'gtoner "det nygifta skådespelarparet occå Hegnell förvandlat en fläckigt beigetapetserad tvårummare i i ett högst - prosaiskt kb d kvarter på E På . vissa. håll: synes 'man 'vara Ng att godta en hastighetsbe- ee isnihg " i'städer och. tätorter ” samtidigt som :man "önskär bibe-, äen fria farten” på Jandsbyg- |, Men ” trafiksäkerheten är i mycket hög grad ett "landsbygds- problem : och. den. som "verkligen vill: åstadkomma. en bättre trafik- £ rerhet: han måste ta hänsyn till Hisingen i Göteborg -till ett person- ligt inrett hem, där man framför allt kan spåra Gerd Hegnells mjukt kvinnliga -'och rödhårigt tempera- fmentsfulla 'småk. I en medryckån> de artikel i första numret äv Sven- ska Hem för détta år berättar Ei-| vor Bruzelius om vad Per och Gerd ronder för det egna hemmet och hur: detta kombinerats med sakér från: Fer Oscarssons ungkarlslya, i Öscarsén ; funhit på sina inköpst|ö Jan Malmsjö. och hans unga fru, dansös till yrket, flyttat in. "och gjort det” bästa möjliga av den pyttelill "lägenheten, "medan ”drö men om tvåan hägrar | i deras täsi i För stockholmaren är » Drottning hölmsparken "en "ögonsten," ' både sommartid i den gröna svalkan och vintertid, när snön ligger. rördare där än annorstädes så nära stadén. Så börjar Ake Settervall s sin intres- santa presentation av kungaparets -| så kallade br genom ; atombränilet i våra 'uran- | vikt för: vårt land. di »blemet, vari- tillgångar. skulle mångfaldigås, Klir tiden i stället 10.000 år. Att på ett så : ekonomiskt ; sätt! "som möjligt tillgodogöra. sig. uranet ur dessa fyndigheter "är di Det. skadar inte" att'erinra 'om de väldiga ansträngningar, som nu görs i de' stora indöstriländerna, främst USA, England" och: Sovjet- unionen, = för - att - utnyttja atom- "| kraften industriellt; 'Om 'tio—tjugd år bör elkraft till industrier,” "kom- munikationer : och - borgerliga be- hov ' kunna . erhållas . från atom: kraftverk till samma eller kanské rentav lägre pris än man nu får den från kol och dlja. Man har rodan hunnit långt Åå USÅ: "och England För utvecklingen i USA har la- gen "av det 30 augusti förra: året, "| Atornie” Energy Act. 1954; vilken tillåter ” "industrier ' att” bygga; äga och "driva kreftreaktorer och att exportera dem, fått en utomordent- lig räckvidd. ' Ett atomkraftverk: i I full skala, som får en elektrisk ef- fekt av 60.000 kW eller c:a 80.000 hkr," är redan under: 'uppföranide. Alla "större ångkräftcentraler, soin nu "byggs i USA; planeras méd tanke på framtida drift med. åtom- energi. I England, där man nu kån förutse” en årlig. kolbrist av:20 milj. fon oräkring år. 1955, bygger man som experiment .två . medel- stora atomkraftverk och planerar ett tredje för att därigenorh stå väl förberedda : att en gång i iden ' möta . kolbri. gerlom våning på Dr JE slött, Jäsarna i. ord:ock bilder får fr ätt bygga atomkraftverk "på sam- ren 5 miljoner kW uppdelade denna har” således skalespel Jvis 25 kraftverk på var- deta 200.000 kW. or vet nu. at också vå i bird vjändå vara det $."k. Stora, kakkri- om hur landets energi- försörjning kan tänkas ordnad om 20 å 30 år. .Gör vi inte det så kan ' oersättliga naturvärden. spo- leras alldeles utan mening eller nytta. : 2,000 boll -saond på ett halvår till Sverige i Den tyska Borgward-- Hansa hår gått fram med stormsteg och ryckt upp: bland: de. stora i Tyskland. Häromdagen ' kunde. den tyska fa-' briken se sin 2,000: de ”Isabella” på svensk mark, Med den tyska båten ”Minerva” kom på eå gång 188 vag- rar i till . Göteborg '— "den hittills största last av bilar, som nått. Gö- teborgs hamn: 37 "— Vi har kunnat notera en jände ökning 'sedan. importen” från Tyskland Divit fri, söj äger "disponent Sven : Lind, ändska fjällsjöarna allt hår-|' + leggregat som gör det möjligt att ta Jin dubbelprogrammen på denna. UBATS-EXPON ”U 30” har öppnats i Ostermans maermorhallar i Stock- holm i närvaro av prinsessan Si bylla och kronprins Carl, Gustaf, som här beundrar den fina leksaks- Mmarinchefen, Nya apparat eller elt.aggregat för. ubbelprodrammen? En sak 'av största vikt för all- hänhetan när det gäller utbyggna- den av radionätet för dubbelpro- gram är att plarierna för denna ut- byggnad snarast möjligt bringas till allmänhetens kännedom s$å att ra= diolyssnarna vet hur de skall ställa sig när det gäller nyanskaffningar | 35.484 elever gick 1953-54 i enhetsskola Antalet distrikt med nioårig en= hetsskola ökade under läsåret 17. 53 —S4 från 30 till 37, omtalar Akin. ellt Ifrån skolöverstyrelsen I sitt föfsta nummer för året. Antalet lä- 'vdelningar och elever uppgier 1525 resp, 351781, vilket inne- bär en ökning från läskret 1852—"3 med 516 avdelningar och 13.058 elc.' ver. Åv de 1953-54 redovisade av. delningarna hänför sig 195 med in= alles 4N2 elever till högstadiet. Året innan utgjorde motsvarande! siffror resp. 82 och 2183. Under 1953-54 hade enhetsskoleförsöken Praktiserats så längé att de första ubåt, som han fick i present ov gälarna b kommit upp I nlonde klass. årvid Visådé det sig alt 55,1 4 av : pojkarna och 19.t & av flickorna : valde den yrkesförberedande linjen W 7). Under. pågående läskr hav ' dessa siffror sjunkit till 60,7 «& resp, 42,9 &, vilket dock ej, ent'yt överstyrelsens mening, torde In= nebära att intresset för egentlig yr= kesutbildning skull ebelinna sig i åvtagande, Det förhåller sig I stäl- let så att åtskilliga elever från teo= . retiska linjer, främst 9 &, sökt big över till fortsatt kvalificerad yrkäge | utbildning. Det är f vissa fall rentav ' önskvärt att yrkesutbildningan får - bygga på den tlaänbildalngsgrad, . som '9 a ger. ET av, apparater eller ultrakortvågs- aggregat; framhåller — dir. ' Bertil Rarrison I Sveriges Radiohandlares riksförbund. > sv : De flesta Tai spparater som säljs här i Sverige är redan nu utrustade för, ultrakortvå ing. Den!Bi : Hausse i bilstö slder: . | stocKHolM [6 ON På tisdagsmörgonen fanns' 24 > stalna” bilar värda c:a en kvarts” miljon kronor på polisgården vid som ' vill behålla den" apparat han har "kommer eraellertid att kunna koniplettera denna med ett tillsats- Bortsett från USA finns det inget land” i världen: som' har .så många Wulf & Co. Din första ,”Isabella”. kom i augusti månad och jag måste säga att den stora importsiffran = 2,000 ” vagnar i' dag — på denna korta tid 'är imponerande, I' regi- ingsstatistiken : för + = per 1,000 i ånare som Sverige, upplyser hr Harrison vidare." "Ur denna. synpunkt inger det. en viss förvåning att det skall behöva ' tas ut så relativt höga: li! 'censåvbifter som föreslås.” ; Dubb månad ryckte 'Borgward upp 19.till sjätte” plats; 2,000" bila; knappt ett halvår har bevisat 'ått vagnen är omtyckt av svenska'kö-!t pare, ”Isabella” har utmärkt sig för 1bög standard 'och god bränsleeko- nomi, två faktorer & som spelat, stor roll vid försäljningen. Priset är i i [levisionen "i - allra högsta grad en å är liksom te- fråga om hur dessa utformas, Erfa- renheterna från många: andra län- der visar att det är av största vikt att när radion .nu står inför 'en'stor utbyggna "sin verksamhét man begaghär "tillfället att ge program- Det var nattens wkörd . av. stulna bilar, Natten förut ploc=, kade polisen Ja ex $0-tal stulna : bilar, ' Sedan hyåret har t runt tal 100 biltjuvar gripits av polisen I Stock« holm, Mestadels är det ynglingar 4 åldern 16—20 år. Någon gång finne : det även en de! Kldre biltjuvar mena de hör. till undantagen, ISTANBUL: Fyrtioåtta parsoner dödades vid en explosion I « kol« gruva närs hamnstaden Zongutdalk vid Svarta bavet på måndagen Dessutom skadedw enligt AVP 20 gruvarbetare medar 1 sukoag . koppling” och förströelse, En + mera levande ' och '. direkt kontakt 20d Inädsortens "kultur och liv gm anlitande, av lokala krafter för hes men' mer av den underhållnings- karaktär som ' motsvarar” vanliga dag. 9,650: ”"kr fritt Hälsingborg plustaccis. >.” -| människors . legitima behov, av "avs därvidlag ett. huvudönskemål, blus i tar Är Ior Många underliga: äsa "om i historien: Klubbekrig, Brödpåsakrig och : Fläskkrig,; Det mést komiska av alla krig torde nog get, . vilket orsakades av de;kakor som Maria av Medici, fransk 'drott- ning i' början av 1600-talet, hit- tade på att låta baka till'sin: egen och hovets förnöjelse. In Märia; som förmäldes med: fran- ske kungen Henrik IV år 1600, ha" de efterträtt Margareta av Valois såsom drottning av Frankrike; Från Margareta hade Henrik med påvens -Ima åt. Särskilt lyckligt blev äk- : Itenskapet inte. Henrik vägrade a ab- de erhållit skil åa " Maria av Medici skulle få en stor hemgift, och den ville Henrik kom- solut- att. avstå från: sina ar- ”å Fi i ' När Maria flyttade fån Florens till Paris kom, hon mitt ' upp i.ett mitt i i natten "blev tagen på! ning inne hos en av drottningens unga hovfröknar, lät. Maria skymf- hgt jaga: bort den stackars synder- skan samt krävde att kungen skul- le låta hugga huvudet av baronen. Det glorde nu inte Henrik, så strän- ga ' var ' dock inte "lagarna. Maria hade- stort: besvär. att. hålla: 'ord- ning på sin personal, som tippgick tid omkring 200 personer. Av des- sa "spisade 175 personer i drottnin= gens matsal vid bord för 20 perso= ner vardera. Något vidare skärpt I vid 1äf Mäåria "inte haft, och det -var nog mera” en' slump att hon fick fatt på ett underbart recept till ett all: deles nytt slags bakverk; +" Kakan i fråga blev mycket i tip skattad och berömd. Finessen' med den var att degen utkåvlades itjock grädde och så var det förstås r'den: "Den gavs från början nam? net Dr kaka; och inte' ba- och skandalfyllt hovliv, men' hon gjorde” sig snart hemmastadd.” Konung Henrik Jäm- rade "henne ofta: åt'sig' själv, och under tiden roade sig Maria så gott hon kunde" med sina uppvaktande / hovdamer och-kavaljeder. - - När man läser den rikhaltiga tit- teratur, som finnes: om, Maria av Medici 'och 'om hovlivet i Paris un- der: 1600-talet," blir. man oftå för- bluffad.' När t' ex kung Henrik presenterades en. ung dam ' för 'sin drottning — ett år efter deras för- Lö g — sade han eyniskt och öppet: ”Den här har varit min äl- skarinna!” Detta var faktiskt san- ning. Damen i fråga var. å fort ra 'dröttning Maria blev'förtjust 4 den" itån även alla andra som lyc- kades komma över en smakbit av den nya läckerheten: , ; På” något sätt, troligen. genom förmedling av. någon - hovfröken, kom receptet i händerna på några få bagare och kockar, och de bör- jade, genast baka' och sälja Drott- ningkakan.' Dess mera "de sålde och dess rikare dessa få lyckliga blev, desto” argare och surare blev et värda bagareskrået i gemeh,' efter- som .inte alla hade det underbara receptet, Följaktligen svor de utom- ” bagaremästarna inom att de snart: skulle göra Di kan 'omöjlig. Med detta ferande. konungens kända älsk: mål sikte tog bagårna inte bara "Maria hade aldrig några kärlelks- affärer, hon höll också styvt på att hennes hovfolk Borde iakttaga go- da seder, När en gäng: en ung baron iörister till hjälp utan även präs- ter och läkare. Det var nu det Sto- ra kakkriget' började: förälskade ' män skrév den tl- skades namn på en Drottningkaka . just” som den kommit ur ugnen, och. så skickade man kakan till fickan; i akt och mening att hon skulle äta av den samt gripas av : gehkärlek” till avsändaren. Nu in= talade bagarna teologerna att gris ' på in här: prästmännen förbjöd ' också högtidligen bruket av både ' kakor och . namnskrifter, ty, sade ”' ce, ”detta är svart trolldom!" . : Teéologerna fick naturligtvis mot- bugg, man växlade arga. skrivelser, skickade ut plakat med förbud och - plakat som bestred förbuden och det var nära upplopp ibland. Man ! kteskyllde ' varann: också för .troll- dom och fäxeri : "Många läkate förklarade fen: ivkås att Drottningkakorna av me- deinska skäl var farliga” för mänsk= äst ligheten, bl.a. därför att de inne- häll jäst, som redan den store Hip= " pokrates' hade fördömt såsom far-. lg för människokroppen, sade me- dicinarna. Men eftersom andra lti- kare med andra citat bevisade, att jäst var nyttig för mänhiskokrop- pen, det blev nu också ett Tasligt rabalder inöm medicinarnas värld, läkarna råkade i Juven på varand- ra och deras gräl gav genljud. över hela Paris." - Juristerna å sin | sida ”Iyckades föra upp Drottningkakorna på par- lamentets arbetsordning, framför allt av det skälet att kakorna väckt ett sådant rabalder i staden. I pår- lamentet munböggs man ordentligt om det beryktade bakverket samt kom slutligen till det resultatet, att parlamentsledarsöterna borde få smaka kakorna. cs Man Pi stade alliså upp en stor korg ' fyllc -med Drottringkakor, : Det hade blivit brukligt. att un- varefter ledamöterna emstade och FEIrITETSYVSTEFEYTETN DA AARAAAAA LOS = NYC FTTTTSYYFSYTSYYSTETYVFTTYYT ARA. FITSTTYTETEETTTI vakning. och ”programproduktlon. är. , r. äras senasnars etan an Anas an As dr AKA RA NAM
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.