Yr;T Yryrvef try frerrefyrveeyrrYYTYTTYSTT TytYtSTYrer YT YT VYT Yreeretvs 3 Ttfreerrtveyvervry not : ” a -- "Finanstidningen: :- : 2 Hritixen mol Invesöringsekat : kra' aln rerna ' anlitar "säkerhetspolisen hjälp förmår de genomföra sin upp- gift, men, däremot blir det :gärna er och sl Uppst ”pays réel” mot "pa; makten mot sta framställer den, staden fån 7 syis "utgöres UDCA:s” kärna av närmare 300.000 enrollerade med- Föne Joäke Prov NS 'medbor= lemmar öch 'den har hittills fram- N gångsrikt förhindrat minst 300 skat- ; | terevisioner. "(Systemet är strängt taget: d. som den schleswig- > | holsteinska, bönd i skiftet mel- - resonansbotten, skrive; Finans- oe fidningen. ” Av; konstruktiva , a motföretag märktes inte .mån- MN betarnas' stövlar och rensa upp i augiastallet”” Och han. höjer den lantliga och” provinsiella , dygdens ':, Sanér framför den omoraliska stor= gare, Låt oss ta på renhållningsar- a "Man kunde från motståndarsidan = gott "ba kostat på” sig att erkänna ALVAR ANDER At . , När de valda ombuden för Sveriges folk i år vandrade upp till slottet för att dels i $lotts- kyrkan åhöra predikan av rek- tor Lindström från Lundsberg, dels i Rikssalen åhöra Majestä- tets trontal . och genom sina talmän betyga landsfadern sin undersåtliga vördnad, var det med säkerhet sista : gången, som första kammareng talman Johan Nilsson talade till maje- stätet vid riksdagens öppnan- de, Ty Johan Nilsson har va- rit med i närmare femtio år, är nu över: 'de åttio och då mandatet "utgår med detta år blir det - säkerligen en annan som får gå I spetsen för scna- ten nästa, år. - Johan, Nilsson sköter sig dock fortfarande som en hel karl och han gick gäkert i spetsen för kammaren från Riksdagshuset till Slottet trots att väglaget blivit uruselt genom nattens snöfall. Då var det sämre med folkpartiledaren |: i kammaren, herr , Ohlin, söm lär pretentera på platsen. efter Johan Nilsason,' Han var så giktbruten att han endast med yttersta möda kunde hasa sig fram, : ov -.Om man via flerfaldiga - till- fällen hört Sven Jerrings' skild. ]' ring I radion från riksdagens högtidliga öppnande och nu för första gången själv fick varå med, nödgas jag konstatera, att åtminstone för min "del har Jag brukat gå. en känslå av högtid vid radlolyssnandet, dan jag vid den direkta åsynen mora fick on: känsla avynarrr gpel. Det är klart att: känsla. för tradition ete,'inte:får un: dervärderas, men : frågan' "är väl om inte det gamla” ceremid- nielet kunde; gått I graven med gamle kungen. Hopsmältningen av kungahuset har ju också. förtagit en hel del av glansen, nu är det-ju bara prinsarna Bertil och Vilhelm som omger Majestätot, Den :kvinnliga de-. len av kungahusct har Ju dock fått vissa -förstärkningar' allt eftersom prinsessorna : "växer till. Sen prosonteras ju ocks SÅ mycken annan, grannlåt, myc- ken påkläddhet bland ordens- hängda diplomater och militä- rer och mycken avkliddhet hos diplamaterna fruar. Statsrådin- norna på sin läktare framtrå- der I strikt hovdräkt; Och så som den verkliga fläkten från svunna sekler, soldater I björn kt ö och ch vakt I uniformer från Karl XI:s tid och med en gångart, som gör att man frågar sej om de har spatt eller träben, Utrymmet 1. Rikssalen är ju rätt begränsat och om de få- taliga — Askådareplatserna är striden hård. Ty svenska fol- ket är rost både av skådespel I allmänhet . och kunglighet i synnerhet, De riksdagsmän, som vill komma” På något så när kygg- lg plats på "talarbstan för re- missdebatten, får 'passa på att anmäla sig I god tid hoa tal- mannen, Ty att komma långt ner på listan och kanske få or- det någon gång fram på patt- kröken sedan både kammare och läktare avfolkats är ju inte så lustigt. Fast i Pprotokol- let 'kan anförandet so bra ut ändå. Vid remisadebatten kan det ju talag om nästan vad som helst, det går att tala om da stora in- och utrikespolitis- ka sammanhangen och de går att berära vilken ten lokal fråga som helst, Och dessutom alt tala hur linge som helst når det gäller det första anfö- randet,; t' fortsättningen är ti- den begränsad till en sexminu- tera och en treminutersroplik. Utom vad det gäller statsråden de få ingripa I debatterna vär som helst och få tala utan ute begränsning. « När det gäller tiden för tel HO FÖR LAHOLMS TIDNING "AV RIKSDAGSMAN ; SSON, KNÄRED. 2 i plikerna brukar Gustav Nils- son i andra kammaren . mäta ut tiden åtminstone så generöst att talaren får avsluta mening- en, I första kammaren däremot låter inte . talmannen beveka sg till att medge ens bråkde- len 'aven 'sekund över tiden, han . slår' den” stora" "talhräns- | klubban hårt i bordet och” sen är det inte lönt att knysta. Så- I herrar: Wehtje, Ewerlöf och Ohlon mitt f meningarna i rask, första kammaren avverkar frå gorna i raskare' takt." Nu” vå det ju inte heller mer än ett 25-tal anmälda tälare i, första kammaren, .. medan, . i andra kammaren 'antalet.s: vår - det dubbla. Flera stycken strök sig] visserligen” i;' den : folkvalda, men' man fick i alla' fall hålla på där 1 två hela dagar. : Intresset på läktaren' är ju också störst för andra kammar ren, även om det inte” var sål. dåligt för senaten, som 'en bild 1:' Expressen: » gjorde gällande. Man: -hade där : fotograferat en det satt en ensam -man, "utan att tala om att, till den läkta- ren fick inte allmä, heten. HD ' träder «i samtliga | partiledarna och ' de- rag uppgörelser / saralar näåtur- ligt. största intresset, Att 'sen mer få, folk, att, lyssna blir svårare, Folkpartisten - Kilsmo ..uttryck- te :förhållandet.-på. detta sätt: "Sedan partiledarna: och stats- råden >debatterat:: några tim: |; här blir det för! dei som kom: mer efter ingefär” som "På ”en .betosvall iom Våren, De först insläppta! . kreaturen. far. fram h ge; För der !som sen kommer finns Inget: "annat kvar.än de oaptitliga "stråna: runt, fjolårs: rukörna” oe sh - Andra”? dager kammaren + med : folkpartisten |" Hélen .-och. statsministern som huvudagerande, Men professor. skötas av de mindre profeter- na'rInom' sitt parti utan att själv gr'pa in: Och får folkpar- tiledaren ordet finng det ing- enting som kan hejda: högerle- daren " herr Hjalmarsson. Då måste han också upp, fast nå- gon idédebattör är han minst av allt. Ilan började också ta- la om hur bra det skulle varit På ; bostadsmarknaden om hö- gern ' fått : råda, då skulle vi inte haft: någon bostadsgrist. Det kan nog ligga en betydan- de sanning i påståendet, ty ha- de högern haft makten. skulle ekonomiska förutsättningar att stad. Om det mesta sades i andra kammaren, sades nog det'bäs- tai senasten. Man har en trd- lig känsla av att debatten d hålleg på ett sakligare .p!s då. mindre rolg visserligen. men. talarna försöker inte att av- siktligt missförstå varandra i samma utsträckning som i An dra en. Re tens i särklass mest uppmärk- Ssammade anförande hölls ock- så i första kammaren av vice talmannen herr ' Strand, som bekant soci aldemokraternas le dare i senaten och orcdt, i Lan tionen, Hana kri- tik av regeringen. gick närma: st ut på att den är för borgerlig, att regeringens försök att hål. la tilldaka löneanspråken hos de stora arbetargrupperna in- te kan få stöd hos fackför- eangsrörelsen etc.” Det påsiås också att gruppsammanträdet inom den socialdemokratisksa S8rPPen dagen före remissdo- batten varit Hngvarigt och dot lunda bröt han av "répliker. från 7 följd efter varandra. Detta.bi-1: drager nog i visg mån till'att | läktare ii första "kammären 'där't, rr andra Kammaren sitter ju ' es upp & "intressant ” "idédebatt ' "1 andra |” Ohlin kan aldrig låte en debatt |. de flesta människor inte haft |... hålla sig med" en ordentlig .bo-1. att ' bud, är ett fgiskt för- sök att dämma upp' inflationsfaran även . med impopulära . ”medeL. Om folkpartiledärens åsikt att det int är någon allvarlig fara föl tion här i landet 'skriver tidningen, att man: måste” förutsätta att det här .var partiledaren, . inte 'den be- tömde som togjhk LO:s ledning ' opponerar; "utgöra en leg] ställning. På aila håll där det finns praktiska : insikter . i det aktuella Iägets "realiteter är "man -ju, eljest enig om att denna. risk finns och att den är betydande, När nu en, bor-/ gerlig Pålitiker i första Jedet, som är f 1- "ekonom, "mitt under pågående. löne- "förhandlingar :synes. : vilja . urgera den: motsatta . ståndpunkten kan den" borgerliga: :oppositionen.”. Det vore. faktiskt :småskuret, om man: kadest händ varje mothugg: finansministern .ri ner, även när han försöker tillvar: ta intressen om” vilka. man- själv. velat slå vakt '— de 'sori tidigare hjälplöst manglats under 'de. en- > sidiga” Löntogsrotntressénas I "ångvält, "GET till -lag om iordbrukskasse- "rörelse vittnar om en == vid jäm- förelse med k 5 behand=+ r fint rvalet DET: FRAMLAGDA FÖRSLA- ; ling i i olika tidigare författnings- |, ärd vid- TT och 'Jordbr synth Eb . skriver ” 1 sitt senast och” fortsätter: - - NER a " Förslaget präglas i stort sett av en. önskan. att ge kasserörelsen "samma . möjligheter. som andra penninginrättningar, när det gäl- "'Jer-att lämna bankmässig service ;> och att överhuvudtaget hävda sig "i konkurrensen, Det är. ej stri- nde ' häremot att utredningen älvfallet haft att ta hänsyn till , Jjordbrukskasserörelsens . koope- | 3 " Tativa karaktär och att detta för- anlett ' vissa specialföreskrifter, Det för. kasserörelsen väsentliga sta i den nya lagstiftningen kan kan- ske "sammanfattas så: något vid- ""gad' ram för verksamheten, möj- lighet still. friare : kreditprövning, ökad frihet i organisatoriskt hän- "seende, .. 7 Tidskriften hoppas, att de” åter «stående etapperna — remissförfa- -slut — "skall. klaras ' snabbt, kasserörelsen är angelägen om” att gare,» mer positiv Jagstiftning på "området, ” a ETT BIILÄGARNAS EGET PAI TI ;imponerar "inget vidare på. Ny Tid (2), som anför följande syn- punkter på denria företeelse, som dykt upp i Örebro: . a i a ;Man, vågar nog "spå att detta . nya intresseparti kommer. bort i stöpningen, Det brukar gå så med + fälliga opinioris= och indignations-' yttringar, Agtalet motorister har ö randet; proposition och malet 0 . > få börja arbeta under'en tidsenli- |: . partier, som blommar upp ur -:till- I till :glädje och. tillfredsställelse för <|- över] mot staten,. ” ”ajitiståtlig rörelse, t fruktansvärda” e skattetrycket, Sv som - gång. ; | UDCA-: håller omellortid strängt på - och 1930-talet råed fram-. stadens murar: ”Vi är .hederlighe=. tens, r tä 1 a får lishet "och, h. statens ÅR -Det finns i. den franska råkratiska asgamarna, de rörelse" gente JE en f, som ger rätt att betala skatterna i ett 'ickel- änsat antal avbetalni » Det- gillar den. I tå använder man. sig av genom att helt 'enkelt betala en" franc i sän- der och överanstränger' därmed in- drivningsverke' till =; gräns då detta är tvunget att” skritt. va ut ett kvitto" ” vbi talni n - Ka motsatsen till. antiauktoritär och I i det "ögonblick | tåppar han allt intresse för den: " Faradoxalt Dog är det" dock? omöj> | ta bättre än de' franska kommunis- i Det är ett axiom ätten .revolui tionär rörelse i Frankrike har chans till framgång” endast 'om den :för- mår vinna den 'procentuellt' oerhört talrika medelklassen. Ingén vet 'det- terna. De! har: också städse ' fjäskat för medelklassen; men. egentligen . | aldrig” haft någon, riktig tur. Me- hittills” mäktigaste or- den franske regeringö- |. Massrörelse mot skatte: kv politiken as IDCA | -uppstod” sommaren 1058 som. ..en spontan rörelse i. departe- mentet, Lot och spred sig; .med ra- sande fart till ds För några ögat] tion, PEM (Confederation -de oräkneliga skaror "fransmän 1 s farl e& kon=.:: kuireat om massornas: gunst. Det behövs: bara - att någon" i billa 'de' förbittrade . .småborgarn. i. UDCA "att" det är: kommunisterna, nr judarna och frimurarna, Som är or< saken till” deras elände. mot kom en" ypperlig jordmi fre Fränkrike Petites et : Moyennes . Entréprises) har. alltid villigt mottagit 'kommu- nisternas stöd," men aldrig låtit dem skattede ationerha,, dess kolonie och dem själva deras. upp, trodde” sig kommunisterna "haj? ällande svar. på mi 1 regeringen kan sin ,chans att skapa en dem själva våndorna. och de hjälpte :även. den och . ; håller. nu på att arövra hela Frankrike; Det hela är en förtviv- rån , -. medelklassen, ; vaffärsidkare; . "småz brukare”. och: hantverkare; mot: det ningen att jare mer av. Föreningen Nordens ung- - anördnat .men dispositionen över "> hästkrafter ' är "dock en alltför ” klen grund att bygga ett parti på. Samlade i ett oget parti kom- - mer motori: ära sig ett". större ' eller "mindre , antal |" sion av "några "de: frågor” som kommer, upp. på nordiska "rådots ing 'och som ber; 1 " från > allt inflytande och Pprovo- ":cera opinionen emot sig. En säm- Fe tjänst kan de alltså inte göra Sig själva. Vi skulle tro att de ”" stora » motororganisationerna är lagom" förtjusta över beskäftighe- ten i Örebro — den kommer att i mångas ögon kasta en skugga | $ också över deras strävanden. Om den tilltänkte "partiledaren sådgjort med förståndigt folk skul- 1e dessa säkert avrått. Nu har han litat På sitt eget tydligen rätt kle- me döme, tillägger Ny Tid. "oe PSylmamma” oo har avlidit - ” -Den för många svenska och'ut- ländska fjällturister välkända än- kefru .- Martha Jonsson, Bydalen, Hallen, har avlidit i en ålder av något över 70 år. Hon var bekant -under namnet ”Sylmamma”, en he- > Gersl » som hon fick, då "hon var ttalionen I a vid sven- » ska turiststationen ; S; men. : . Byråchet Berger T0d0ejorde” kl ge har ungdom under 20 år vid läget i de olika länderna, I Sveri- sorerna” uppenbarar sig”står plöts- ligt 200-300 man i och utanför af Jä slokal och "bokfö ”YNWASHINGTON > (TT-Reuter) "vå senatsutskott — utrikes ” resident Eisenhower” att vidtaga de” mi" - "De bägge ulskottön + höll ett 'ge-' ”Mmensamt, sammanträde. om "saken och godkände, med 26 röster mot 2 . | folktalare "och "har. ett. klärt' sinne Jalla viktiga Poster ir inom UDCA "och Aberöva kommunisterna" allt ' inflyt : Isen helt diktatoriskt, Kommunister- "Ida honom, Någon kontroll över in- "komna . och . utgivna medel: finns "I praktiskt taget inte, dJoujades. per-|-: 34-årige bokhandlaren: Pierra Pou- jade att bli den? nya rörelsens' le- dåre. Men även detta var en grov miss, ty Poujäde 'har inte: visat nå- . gon söm: helst villighet; ratt bli .en tt ie I, : der. Han är en' av dessa. födda "folk. ledare söm då” och 'då dyker upp i Frankrike, Den lille enkle bokhand- 'som fär? ning: och förmå dem att. följa hans ledning” "Hari :är en benådad för "politisk: taktik. Han” påminner | i rångt och mycket om 'en' anhan fransk”. « folkledare;' sekreteraren + i' kommunistpartiet, Jacques 'Doriot, söm. bröt: med : kommunismen" och bildade franska” folkpartiet, "men de' -hös ydig konkurrent - till. PME.: «De I UN hjälpte därför UDCA under födslo- jag. kornma till, Paris, Folkets natän<, :; lösa massor: kommer. att marsekera, N drivna lav sina: ekonomiska -Äntres- Dt | sen. och tatione hänz |: a universitetsstudier .< Nästån direkt efter : På kort tid lyckades" Pierre Pouija- | | : :'landet, i Blekinge är; det de "placera: ut: Konoén personligen = Ed e. tande. I dag behärskar" Kan rörel- i : inte ens de rönbira ”oklar- heter” s som finns beträffande rörel-| sens finansiella ledning synes ska- nliga bankkonto användes 'även , rörelsens. räkning,” de . bokfö- ringspapper, som ' funnits, "har gått | förlorade vid en bilolycka och den] skölresor (även vissa | ganisationer) i grupper på minst 10 personer 6216 proc. rabatt på en!fla biljettpriset, I Danmark går ål-' dersgränsen vid 18 år. Där bar man 50 proc. rabatt på enkla elier:re- turresor, och :i Norge, där mån också har 20 år är rabatten 59 proc, Te nas). : Norge” "har emellertid ' en rabatt” för alla under 16 år som reser in dividuellt.. De betalar endast 1/3 av 3:e klass sittvagn. . 31. ädividuell resa” på halv biljett från 22 år till troligen 16 år, vilket man anser skulle vara till gagn för det nordiska samarketet, MÅSTE ÄVEN... el HH RANSONERA - :> oe VÄGUTRYIDIET? "Det har nu gått så långt med biltätheten i USA och England, att man börjat diskutera möjlig- heten att begränsa personbilar- nas storlek, hårdaste på länge. Man kan anta att det är de radikalere elemöenfén som "stegrar sig, På borgerlighetens = sida kanska det rent av kan vara skäl att fråga" sig om inte den förkätt- rade, herr. Sköld På finansmi- nisterposten i dagens situation är det bästa värnet emot Hag radibalare politik, De amerikanska + Vvägnäarna är nu över 5 m långa( stora Cadil- lacen' är över 6' m) och c:a 2 m' breda och tar alltså mera plats på gator och vägar, som blir allt mer fyllda av bilar. Eftersom längre vagnar betyder större trafikträngsel och mindre parkeringsutrymme vid trottoar- kanterna är det i deg faktiskt så, att det snart blir lönlöst att ta med sig bilen - "in i de större städerna, : Vore det därför inte på tiden, Säger : en engelsk - att konstruera ett (biljskattesystem som favoriserade den lilla per- en Isonbilen-i ännu högre grad än nr på enkel biljett. (returbiljett sak- . det vanliga biljettpriser vid resa” I 1 samband "med att frågan be | en lution som bi li, pre- ide att använd itära ”styr- kor föratt försvara Formosa, Pes- cadorertia och andra nära berörda men icke 'specificerade öar utanför Kinas kust. Utskottén sände reso- Iutionen vidare till & senaten med en begäran 'om att den skulle behand. las och godkännas snarast. . . . En Jiknande resolution antogs på tisd med H röster mot 3. M g ene k "efter. den andre” har avsagt sig sitt. uppdrag. Ingen vet ens' om rörelsens tidskrift ”Union” är Poujades personliga egendom el- ler tillhör rörelsen, Poujade. bemö- ter all kritik på den punkten med örden: — Skall Jag syssla med för- valtningen, kan jag. inte , handla längre, =. oa Detta. är a taktiskt "mycket ickligt svar, ty just kampen mot Itningen, . dess ' byråkrati ' och politiska” ledning är inte blott rö- relsens "ryggrad ' "utan ven och framförallt dess motor. Redan näm- nandet av. ordet förvaltning är nog för att slå' ned all opposition: 7 ö ki tradition, ty” "pappån är: ”Tandsfiskal i] häradsdomare i Hälsingland, frå Moestads hemlandskap Det; 1. nes lavsikt.”att gom” land: skaffa sig meriter för' ät fortsät juristbanan. och ”så "småningom ' bli: äklagare RA [mannen fram genom ; gången, hår. en kvinnä beklätt Frö Ronneby och" hennes, farfar Var . kommunala sjukhus; efter att. I " 20 ' graders kyla hå "gått över 1,000 meter med ena Benet bru; tet, -Dalseth” arbetade; ensam: , ett stenbrott jå Berbyfjället, ett spett slant: och slog av hö-, " "Bom ena benet, Stenbrottet lig” ' från > ger mer än en kilometer fi ; närmaste : hus. H : Med en "spade som. ö Cha utför : räddades "Hö" Kervo I Jon sÄven'om man hyser odelad sym- Pati för " UDCA: g fkrati” kö äninlig fascistisk prägel kainip' not byrå- 13 och 'skaitetryck, skulle det den: Berget.” Den -- kilometerlånga", vandringen tog..två. "och en- kvarts timme, . När Dalseth kom fram till gården ' hade han förfrusit båda händerna. 'Hustrun på gården sprang till en granne eftef hjälp och med ; I sista sekunden ' kåstade | sig chaufför Ake Andersson, Skul- forp, ur sin lastbil och kom där- igenom med livet i behåll från . en kollision med ett godståg på linjen Stenstorp--Hjo på Ons- - Olyckan "skédde vid en enskild obevakad vägövergång mellan Orle- ka och Fridene. En vagn i tåget spårade ur, och fyra vagnar jämte sket skadades, : Innan linjen på en åter var klar, inställ, par lokaltåg des ett visades till' sades och passagerarna hän. bussar, Lastbilen krog vara körtsynt att förbise de faror, som hota" dess utveckling. Då Pou- jade "väcker orkaner: av bifall då han Tovar att för varje medlem av "DCA som; gslas, fängslas när tiden är inne, då tyc- ker man sig känna vissa tongängar.| , De flesta av den franska medel- står också att skickligt använda sig av de fascistiska formler, som är 'Smpliza för fransta förhåfljanden. om för fart täppa en klasséns Oppositionsförsök "under 'de |. I senaste årtiondena har utvecklat sig | ' I fascistisk riktning... "Poujade för-|s nära Trujillo nor; dagen. Bussen kö leta ut den Busua dualsuen OM häst och släde fördes den :skadade till Prestebakke, där en trafikbil ' mötte och förde mannen till sjuk- kommer .en ue IL... medlem av nationalförsamlingen att). Buss störtade 200 meter . Femton” d dades Le ve nn As r om Lima på tis- örde av vägen och ped 04 Meter I en. ravin, Me ”tsarna mivjkade : 4 pu 201003 Herrn störta Laholms Tidning - Ras än i Kd NYFSSTITETESTIFIT 3 e före" - 15 ”februärt fått ett: tilla i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.