N4SALADAMARMAKAAKA PIUS VVTTTTYRFTYY YVTY TY TT? Onsdågen den 2 februari 1955. oe TT TYYYYYYYYYTYVYNTYYYYTTYFY TY YT EF TY-F vervv LANULMS TIDNING... = Starkt ”missbelåten” Je J Fordbrukarnas Föreningsblads - bidra till "att avfolka des bygder? - | Jo, säkerligen! Om "böndeförbra greä | N i No= er att till proposition "Öpphöja - jordbruksprisutredningens förslag, som bl. a. lämnar c:a 200,000 småbrukare vind för våg, synes so= cialdemokratiska - Västgöta-Demö= så kraten va + bladet bar rätt, säger vb och fortsätter: Den tanke. söm utredningsmajori- teten "förfäktar .— att det på lite. sikt: skullé' vära - till fördel | åde : för jordbrukarna öch Konsu- ” . H fåerna: om : jordbruket även li-- tade, lite, till sin egeh förmåga och = inte bara, till statens hjälp '— är så? ilt främmande för/ många' bonde=, örbundare ' att det nog får anses "ligga utanför möjligheternas gräns att de skall godta den. Det är allt ett bra lättsinnigt jet emang VD för till torgs i denna” det i äll skulle varå. smed, om att lägga: fram en. -Propot sition, soi förbiser dessa för gles bygden oerhört viktiga fakta, inne- ; bure detta att partiet plötsligt Bort I = såg från något mycket väsentligt it. - sin ” hittillsvarande” positiva länds= STOCKHOLM. av 2 ”Aitalet barn som i fiol. be- - rördbs av ingripanden av sam- i Städernas barn är oftast. Så behov. av: sarnhällsvård bytte "émellertid 1/4 av barnen, & v. 5. tre gånger så ofta som på i hällets' - barnavård i form” äv bygdspolitile. hämligen bey Jag iså stor ölet som över "huvud taget är möjligt. Sing ' Om inte bondefö dets pt : föreby åtgärder var 7.457 mot 7.366 året förut. Av bars nén hade mer än 60 proc: fyllt i 213 och” eh 25. Prot 18 år, Tre " fjö "dem" hörde landsbygdspolitik passar de Social. demokratiska s. k, landsörtstidnin= i" garna, får väl dessa hos dén soéial= demokratiska partiledningen kräva en jordbruksminister, som 'vill vas ra med om att såga. av den gren på "vilken -det sv .nsia småbruket, byg= ger. Något ”ivstidskoritrakt i rege= skoalitionen har ju: vare sig kr oerhört a viktiga Il Hur skulle det. komma att"se uti småbrukarbygderna . i /Sjuhärads= bygden öch i Halland såväl som, på '. många” andra” platser i landet, -om 'småbruken ' helt ; skulle + Jämnas utanför ramen för. prisbildningen' på jordbrukets produkter? : Skulle inte detta otrygga tillstånd i Norup ler "hans tre" partikolléeg : varför de inte bör utgöra r.ågot hin=- . der för . den' nyordning i svensk]: jordbrut sspolitik, som vp tydligen Åvrar för, aktiv insats till förmån för b - nd FURSTINNAN: ANN MAR VON. BISMAROX har. gjort en smycket - i dagarna. framl land. Det senaste bostadskömplexet som. tillkommit på hennes ini .; tiativ står. färdigt i Ratzeburg och ett nytt projekt med 30 hus, åar vc i Tysk- BÅ genom- hennes tillskyndan beretts bostäder 0. flykti har sedan 1952. Tyskland, Här ses furstinnen på besök” i flykt fade: till slut utanför en av. nte" "någon -. inföding, .- : som klädsel, " — "Förlåt, gentlerne "ning". "gra av dess invånar knade en morgon I den mext« ättre restaurangerr.a; "Som vi : stod. där 1 pessimistiska funde=,' ringar kom jag plötsligt under, "> fund med att en person iakttog : ; 088 och .då I första hand »Björ.'' en»; ' Något sade mig att. här il måltid. Karlen : var tydligen ” därom gode Jones, - skvallrade säval hans utseende, : om jag > hemsha i städerna” och én fjö dedei på Iandsbygden; Då av ” alla barn och d under - bygden, "under första året vårdförin; Detta innebär i de flesta fall att dessa barn först fick vård på barnhem för. att senare 'under året få vård På annat sätt. För övrigt > > kan. notöras | att” vård på betvåli vety för städernas barn än för iga' öch att dessa, även då 2 "21 år i hela" landet 55 Proe. - " är skrivna på ”labdsbygden in. ? nebär detta en kraftig överre- ” presentation för städerna, -vil- : ket också är fallet med' poj--> . karna,. som utgör 3/4 av. .bar- i » Ken, Uppgifterna är hämtade ” d Den .genomsnittliga vårdtiden var var att flera år, oftaré ' än” landsbygdsbarrien får göra -Omplaceringar. ör Under årét utskrevs 1.040 barn, något över fem år för de barn som under. 1053 slutligt skrevs” ut från sen redogörelse i den, .. blir: oftare ä bojkär- semål för. övervakning, näm- ligen. 85 proc. av de förra "mot 55 proc. av de senare. Varning: utdé- las; däremot. oftare - till pojkarna Sociala (53 Pproc.)än till flickorna (20 pro- cent). "Varning förekom oftare 'på landsbygden ” än i städerna - (sär- skilt gäller detta flickorna). Is "I derna” gaste är övervakning den vanli- För skyddsuppfostran” iv omhändertogs under året 955 barn, . fav. vilka 85 var fyllda 18 år. Om- händertagna under hela "eller nå- gon del åv' året. var emellertid &,812 barn, Av de nytillkomna var 3/5 pojkar. Såväl pojkär, som 'flic- kor tas i städernå” omhand ' vid högre ålder. än på landsbygden, Misshandel |, och vanvård är en vanligare vänledning till omhänder- tagandet på landsbygden än 4 stä- + |[derna;' vilket också är fallet: med ”farå för vanärt”; nedan, "däremot å oftare anses val ö tädernå. Pojkarna blir i ti- i. digare, år/' oftare omhändertagna på grund av: vanart än flickorna, .:' | i Medan på landsbygden, ca: 1/3 av "Idé för skyddsuppfostran nytillkom- na barnen omedelbart. fördes över : | till enskilt hem: och likaså 1/3 till barnhem : var "motsvarande andélar na i | rg hälsa på nå städerna! 1/6 för båda. I städerna "I nen i städerna (5 år) än på land: | gandet är" yngre än .de' vanartade Den var i det närmäste ett år kortare för bar- bygden (6 är). Barn 'som omhän- dertagits på grund av vanvård och fara 'för vanart hadé en 'vårdtid på c:a 7 år, vilket var . betydligt längre än tiden för de vänartade barnen .— 4 år för dem som vid omhändertagandet” inte fyllt 18:år och 2,9—3 år för de övriga. vanar- tade. Detta förklaras av" att 'bari som :vanvårdats eller : utsatts" för fara ätt” vanartas vid omhänderta- barnen; varför ju också vårdtiden för är man ET. kortast "(2,5 år) för de barn'som skrivs ut från barn- hem och längst (6,5--6,8 år) för de barn som "senast varit i enskilda hem" eller: på" annan" anstalt; Barn som skrivs ut från barhhem i stä- derna 'ha.:'en" vårdtid söm är dub- belt så: : lång som: på landsbygden. - Av: de. under året slutligt. ut- skrivna" barnen hade 470 eller 45 procent" tidigare" varit”: villkorligt utskrivna, -Undantas 390 barn som skrivits' ut' från ungdomsvårdssko- la (därvillkorlig utskrivning & är re- gel) hade , 81". eller "12,5 "proc: "av bärnen tidigare arit villkorligt ut- skrivna. Om barn som inte fyllt 16 år. vt tadiöcäpparat NN Tädugården kan; vara livsfarlig! STOCKHOLM. ' Det är inte bevisat att Majros, Lilja, Stjärna och övriga kokrea- tub mjölkar mera och bättre till misik, säger man på sakkunnigt ”Lågårdshäll”, d.v.s, bland den per- |sohal, som borde känna till såda- nd här saker, Om någon svensk undersökning i avsikt att utröna kdornas reaktioner inför den hög- talarmusik, som utströmmar i åt-. skälliga ladugårdar från där i stals lerade radioapparater har man. sig ingenting bekant. Men man tror sig veta att det utomlan:s forskats eri smula i ämnet, En engelsk un- dersökning lär na givit anledning till slutsatsen att korna gärna lyss- när ' till. wienervalser 'medan de ådagalägger en. tydlig avsky för En i Hur som helst med den saken; mkn frågan. om radioapparater: i dugårdarna bjuder också på andra aspekter, och ' ganska allvarliga så- är : Man: kommer . nämligen. in -T. 2” nm på ett bäde bokstavligen och bild- ligt talat brännbart ämne. En ra- dioapparat i ladugården. kan — om det vill sig illa — bli en bränd- och olycksfallsrisk av första ord ningen. När en jordbrukarfamilj böstäm- met sig för att installera radio i sin ” ägandes ladugård 'sker detta helt "visst inte så mycket i avsikt att få korna att mjölka bättre som fastmer. för att bereda ladugårds- personalen ökad trivsel i arbeiet. Vilket är tacknämligt," ty det finns få jobb -soim' är så slitsämfns' och monotena som arbetet i Ingärd: [Men :i de fall detta sker — det körjar tydligen bli vanligt — är det emellertid nödvändigt att man 'förfar med största. > försiktig- Hallands. Jantbrak! visar. vägen motto: för utställningen Somrfarens största fantbruksuts ställning anordnas 10—12 juni av : Hallands läns hushål soha då senare tid med jämi. årsinlervaller visat vad dat ländska jordbruket förmår, Tv dana" lantbruksmöten här hä: nörra delen av länet — denna är det den södra länsdélens LONG 1955 års lantbruksmöte bar [A till ;hushållningssällskapets fö ära sma hala - an het. Från Bi elektriska nämnd har mån" ett ach annat att berätta i 'detta ämne, Därifrån - påminner: mån sålunda bla. omm att det inte Vår långe se- dan fem kor dödades i en ladu- gård på, grund av att djurens vat- tenhoar genom överledningsfel i en i lådugården uppställd radioappa- rät” blivit - -späningsföraride, — Folk måste komma' ihåg, sägér mah från nämnden, att de i han- ornhåndérias för satohällsvård. Nö- de en kan” vara föranledd' av föräld-' rarnas liknöjdhet, > sjukd. eller gelh . £ k terha : är ' konstruerade endast för användning i boningsrum eller and- ra, torra, inte brandfarliga rum. I annat som gör dem. oförmögnayatt vårda barnet, .I de fall barnet öve gés eller lämnas erisanit genom äfrarnas död "blir också samhälls d "aktuell, Antalet ' barn" som 1953 omhändertogs. för- sådan vård | var 10.142; vilket: innebär..en ök- ning med blott, 100-talet barn jäm- fört ; med , 1952. Under. hela eller någån del 3 av, året vär 26, 891 barn le "barn som ora händertas för skyddsuppfostran' är dessa barn betydligt yngre: Av ide nytillkomna 'var' ca. 10 proc. "inte fyllda 7:år och endast ca 15 Ppröe. fyllda 10 åt. Stadsbarnén är något r rat,” s en t utförd radioapparat i in- år: ett stort antal smådetaljer ”av härdplast,. Dessa . detaljers :bestän- dighet mot atmösfären. i ladugår- den är i regel; mycket: liten. An- vändningen av ”vanliga” radioap- parater.. i ladugårdar” medför inte blott "fara för människor och djur, de" utgör desslikes' en avsevärd branidfara. Däremot:: möter. intet hinder! att. i'” ladugård installera ö , ansl till radioap; är "uppställd iltorrt, inte i FUCK Värö kyrkokör l har" vid "sitt sår; I ”ordé, och sekr. omvalt frökern Inga" Johnsson, till: ; kas ör Alice. Nilsson ' och till i: yhgre än. barnen” på landsbyädert; ungefär ”1/4-av' bårnen | korna på landsbyg: den är andelen ; | högre :—"är av: utomäktenskaplig börd och 3540 procent: kommer sätts för nöd i hemmet skall :det l step > Carlsson, Ester Liljegren, Ingela; Larsson, Abtrid Johansson, Judith” Nilson och Ro- bert Norrman; Revisorer blev Thord Bernander 'och, Rädolt Andersson. från "ofullständiga Kem Vid årets slut hade kören un med= "Henimar, ' . Tönnersa” nära rik.väs gen mitt emellan Halmstad och La= holm; : lt Utställningen, som : anordnas i samarbete med länets skogstårds- styrelse, lantbruksnämnd och jard= : brukets: föreningsrörelse, omfattar alla ! , grenar " inom jordbruk, träd= årdiskötsel, skog,' jakt och fiska samti " hemhushållning - och hem= slöjd. — : >» Hallands lantbruk ' visar vägen står | det som motto på utstöllnins« gens" altisch, och ett bevis för san= ningen ' denna ' sats, blir den rika haltika och allsidiga djurutstöll- sine ” j.gen.' AU djurskötsel: står mycket högt i Halland, bom bl! a kar, läns, dets . högst avkåstände: kor; sh fåga om hästar” svin 'och fjäder SR liggér länet också I toppen. Det tal ' ländska ' lantbrukets : smekanisering är mycket långt driven, beh den sto= ra, maskinutställningen blit "därför en. av” hörnpelarnia på. Tönnerdan expön. Vidare visäs en byggnads= avdelning med bla, ett” ful NN byggt och inrett bostadshus senaste nyheterna: på hemmets oms se råde, med arbetsbesparände' "måskle >: ner och” metoder. demonstreras; och i frågå om "ekono; ibyggnader visäs nya 'byggnadsnibterial &to. " Hälländ har ryckt kraftigt fråm s skogs. producerande Jän, ' och - bkogens stärkt ökade betydelse för: det hals ländska: jordbruket ' kommer” att framgå av én mycket stör ch : sins > struktiv sköglig avdelnihg. Slufigén belyses trädgårdsskötsölnå betydet= se. som näringsgren, o fritidgin= tressena tillgodoses' I särskilda uta a hingsavdelningar jäkt och : å otormap »Björnen> och jag ' Visst "kände han till boxning,” i han: var- ju så gott. som upp: t kanska hamnstaden Vera Cruz,. "öda med boxhandskar på häne. vår” ekonomt var plus minus noll.” Under” det vL:var, på väg In mot staden brottades vi med problemet på vilket, sätt vi skul- cv en sol. hn de re Pete Jones nu skulle upptri vi 3 4 någ ”trägviktsmäsiare : i ameri derna, Vid dessa ord lyste man- » nens ansikte upp, och då >Björ. : nen», till slut ljög i honom; att... han en tid varit »a big cham- Je kunna få frukost, Vi kom in piön. of Sweden», sken han. gor Ls på en av huvudgatorna och stan. ” , — gaken är "den att Jag är ligare . till eti större nöjesfölt som I kväll ska ha sin premiär : här 1 staden, sa mannen.” Pland - hd flertal större. attraktioner ' ag även, eller rättare sagt: had Jag, den svarte mäster. "fanns kanske utsikter till en sta- ' boxaren Pete Jones. Hän hade tjänat;mig länge och troget den ' -mMen I går kväll kom katastrofen. Vi låg I .en il- . » ten stad några mil härifrån och som vanligt steg jag upp I box- "tränger: mig på, 23 hän. Men nt .ningsringen och förkunnade att. ; > kr väl händelsevis. 'ånte arbets- lösa? Vänd mot $Björner> till». lade” han:. Har ni anlag få för boxz oa SN någon bland den' högt ärade pen store norrläriningen . blev ” publiken som ville försöka. sig så överraskad att han bara stod ..Ppå att slå den svarte boxaren och :Blrrade, Jag "gav: honom knock out och på så sätt för. "emellertid "én omärklig: knuff 1 sidan "och, år kvfcknade han till: den svarta världens råästerboxa. . da, Jag frågade. om, det fanns tjäna. femtiö” dollars, Det blev en stunds oro:öch tvekan, som flottan; ia: den ene "av sig.en. man gehönt den tätt pace” . kade folkmassan. När han kröp mellan repen. tror jag till och « med, att den "gode; Jones” chok: : ladbruäa” "färgnyäns 1jishade en aning, Vilken armar, Jag böj da, aningar. Dessa besannades " också över hövan. Jag har ald- rig sett en boxare få så obårm- härtigt mycket stryk som Jones ” fick, Redan 1 ändra ronden vår". "han färdig. För första, gängen ' var jag tvingad. att punga ut med; femtio dollars. Det kändes ganska smårtsamt, men. ånnu värre blev det 1 Morse, då, vr kom hit till staden och fann att; | skapet.' Nu gäller det således; om ni vill överta Jobbet söm gerbokare? : i "Som nögörböxaret up pade norrlänningen, överraskad. - — Ja visst. På grund. av all. reklam mäste det absolut vara: : en negerböxare som uppträder + kväll. Det återstår inget an- nat att göra än att nå får smör- ” då in er méd svart färg. i 5 inte, Pete Jones var med I säll- nn ske inte var så överdrivet glad i Jones" ade; femton dollars för, varje kväll, med. båda .skall ni få tjugofem '. dollars tillsammans, sr mannen, Kallet” 1 måtchérha: och ”gåsöut- H om. ge ett handtag” där det bi i 1 lösa svenska sjömän ramlade på ” "Vår överraskning svar stor : än motståndaren fann” det. vara och gemensam," sBjörnen? kan- « men om" ni” följer "> lika fördelaktigt. att ge UPP. el. ”Varar beständigt! ; ; Nöjesfältet och vi med det hamnade en däg” ÅA Tamplico' och där mötte vi vä föl” och "däribland en av öde. Py kvällen kom kolossalt Ti jobb I Jean: Guö -nöjes-! made "sig var:vi helt' naturligt rätt nervösa. Allt gick -emeller-- tid: väl, ” Björnen» .knockade', utan” större -änstiängning > den + djärve" av” "publiken" som” vågat sig upp. ti ringen, Ja, det" var verkligen e ; syn att” så SBjör- 7" f nen» som neger: tassa omkring ' 1: den- fyrkantiga inhägnaden. Han var insmord från topp til lockar. egt ' Dagarna förflöt angenämt och / Sä trivdes mycket gott med vårt + arbete; Så lätt. som nu hade: vi aldrig tidigare rtjänat pengar, z Vi for. Körs OcK tvärs genom ” Mexik ;oc ju mer tiden led, - ju mer” rutinerad blev 3Björ- nen>,. Han förvärvade en ypper. . ..Ug gard och han lärde sig även att ssparas på motståndarna, I början hadé "an nämligen varit i "alltför het på gröten och atägit . dei sönder och salhman på én - gäng. Nu däremot tät hän dem ' behålla Initlåtivet de båda " köpet fullkomligt utpumpad i. pausen mellan andra och tredje : : . ronderna,: På detta sätt stegra- " des publikens förväntningar till bristningsgränsen. Folk väntade väl att få vara med om den sen- ”sattoneå att def Favårte” ”mäs- terböxarena blev tålägen. När sedan tredje ronder tog sin bör- jan och »Björnen> 'satte igång «sin stora offensiv dröjde det t regel Inte många sekunder, förr» då premiären när-' : > anade att något vari ”görnin tå med en brunsvärt salva och ; hans hår hade krusats 1 ett otal s ' framträdande, . I - " ! + MÖTE ån ov anta, söm Just läg t Tampicos amn; »Björnen+ fick” upp "en motståndare ' i ringen”, och ;be- "handlade honom efter det gam: "Ja vanliga receptet. Jag såg hur . flottisterna, som”, samlat ” sig ven klunga ' så nära ringen de I kunde körima, förde ett viska "de" och: tydligen mycket roande samtal, ty'helt plötsligt stämde de upp ett skallande skratt: Jag en, men kunde omöjligt bli "18 klot tiingsrtingen låg, helt. i :ået, fria. 2 "var vi ett ta Å ” Instäilay i men ni . ut att klarna upp beslöt.vl. Jäta = allt gå "programenligt. vi steg ”« "ut i ringen och >Björnen»> slog - : sig ned på sin pall; under: "det + i jag mied hög, röst föredrog en . - högst egenhändigt topljugeti mes « ritlista öm. dén åsvarta .mäster« boxaren», Två män ävåkilde sig : ” från >fiotfisthopen, ren 4” kväll stod 'vid sidan 'om Tihgen. z k änadé: fa rönderna och spelade till pÅ : Den ene'av flottisterna var en > och en röst' som skränad . kraftig. bjässe, gott och ' väl. 1 samma format" som, »Björnen>. : "Den mindre av. de två steg fram .. ”till.mig, under det h med. hög -. röst förkunnade:" 2 "Jag är sekol ;Bertnöy, " tungviktsinästäre i ”arnerikanska fiöttän. Hän öns kar för öka sig vi "att alä:er ”svårte mästerboaara knock out ' "Inom tre ronder. = fn : KRASCH; så dét 4 mitt arma » till i kande blickar på »Björnena. På. ' för Jack > hans vrister och armar började "stora vita fläckar främträda, .: "Och för varja gång sön ' Jack ” Bertåey fick In ett slag blev det ” St en ny vit fläck. Den brunsvarta färgen tålde inte det starka reg - nef, utan började l0ssna, hen» hal” som en äv Och -den . & -kunde tacka sin goda : ard att.han. inte: "redan, 1"bör- bl iken, och då ' särskilt flott: open, kom" genast 1: stämnin, : Alldeles, 1 slutet: av första. onäden fick Jack Bertney in en” suktansvära” uppercit.: aBjör: Jänhingen M ordentligt” "ock Då sama "gång även bli” arg. En: äv. fiol” nämnligen tll sin ridor 1 ringer Tryck. till: neg rkräket or- dentigt. nästa gång! . Jag såg den där farliga glime- - teh. i »Björnensa> ögon-och för- stod ”att andra ronden säkert i skulle ” bli tppséendeväckande, ' Det”blev den cokså > men inte t den mening Jag avsett!" 2 ; Regnet förtsatte altjä tt då ändra . ronden : tog sin början. s-Pprötsugt ffek Jjäg nörå ett ; "vårat utrep från. sffottiäthiopen = Nej, har ni sett, negern m Jag blev ju på det högsta f för- vänad "och, kastade några grans-" i ga nägra "orda, Eftersom. vt : de gahska ört om tids försöks te. vi åra: '08$ vädan: Detta. vår än: fick känna en uppercut, Pu- 5 - emellértid omöjligt; Ti alt väl tistäo en och slöt upp kring OBE, Tåtapied. rätta ögonblicket, : ”sBjörnen> voch Jag; An våra : lämna Tampico och vår angenk. er ägö "aivekt ingtipande behö Våra nyförvärvade lordé 3 en "åer av” ”beskttningen på vent avi . Bvénski "Amerikas Mexiko linjens. båtar, 50 Det” var hälsosammast att i håst a sysselsättning. Miljör tilltås lade oss inte riktigt. "Men ännu - t dåg sörjes | v säkerligen vatmt : innerligt av nöjesfälteta ” ägare, fransmannen Je&R' duk: vä i FIEFEFIVYFERT YT TTT AA, innons i ib Rn AAAAARADADARADAADA RIUTEFETTYTVYPYIVYVYYYYYYVYETET
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.