er tTYTTYYTYYVYYYYYYYY FETT YN vY FTNYVYNYSTETTYFTTYTFTET FETTO TT Y Rn WWII FIOSIII UIVT övervintri gre höstrybs, såtid 4/8 1953. För de bägg imänt "känt, att såtiden höstraps och” höstrybs -" spelar roll. för: "övervintringen .- och en. "för sen och för tidig > sådå på hösten resulterar i allmän- heta försämrad ; övervintring. Den mest lämpliga, såtiden är i Mellan- itten, eller i "slutet av augusti, let”: "Fördelaktigast ' att så höst- förde kerna vensi Mellansverige ma av hi straps, på grund äv den är 2 för att få ytterli klärhet i i orsakerna. till höstoljeväx- ) och utvintring. I det id pågår vid Lant- högskölan. har man HÅ a. sökt då ”visät sig, att. raps och rybs hösten är mycke" olika till sin are stamdel, . Vid rybsens till” der en köldpettoa drie blir så kall som luftskiktet ovanför markytan i Beståndet; Genom att mäta tempe- et på olika nivåer över mar- ken” i "det övervintrande bestånd.t 1: ex,, att under den kal- 1953-—54 var. temperaturen vid rap- sehg 'Stamspets' 10 minusgrader, me- daj det, samtidigt rådde en tempe- "rybsens ;stamspets.. Genom sitt läg- tsätt, utnyttjar: således ryb- i: rdåvärmen, och blir därför säl- lari:utsatt för så hårda temperatur- H på stningar som: rapsen! | ”v ar nu istället gjort det ex- petit ntet att i en frysbox frysa nell; -uppfagna plantor av raps och rybs till; samma Jåga temperatur, och? då funnit att rybsen under så- dät” behandling inte är köldhärd . gåre. än rapsen. Därför kän man si ERNA "Ja, se fruntimmer E fallet er var det väl som iså fallet Trygger fall kvinnan bak- ” ob det mesta. Det berättas att Sig» ne Trygger ute: maliciöst anmärkt till René, Branting att nu när det ska bli. fvantimmer I i-regeringen så blir det väl fru Brantings tur, vari på René snabbt replikerade: = Varför inte hellre fru Trygger soth är filosofie kandidat och all- ting? — Inte behöver man ha fil. kand. för att regera — se bara på Per Albin i Per Albin, ja, men se han är ju så begåvad... -. Ja, se fruntimmer, - som Anna [na Norrie sa. - . olla sjön vw: : i Ika TA . . gsstadiet en li fbsönir rv Härigenom" kommer under: vintern er markytan (My) än höstrybsens," hom utsatt för hårdare - temperaturpåfrestningar än rybsen; som ge nn sitt lägre växtsätt är skyddad i själva tterna, är, plantorn a genomskurna på vs örre bladen avskurna.” +," eybsdn däremot får en mycket : så, gre stamdel höst== höstrapsens stamspets: : och. rapsen blir. därige markytan. T.v. höstraps; "stamdelens" utformning - gden ock'de."” att visa vintringsförmåga I i fält- troligen me- ra är beroende av. dess skyddade läge i markytan än av en mera ut- präglad motståndskraft 'mot köldeni” som sådan hos rybsen i i jämförelse med hos fapsen; - re Kupning av v rapsén ” or Det bör således vara lönande att på Hösten kupa rapsen, innan fros- ten kommer, och många jordbruka=- re praktiserar också detta: Kupning har också prövats i fältförsök i Skå- ne, :men : man: har' där i allmänhet inte' fått hågot- utslag för kupnin- upningsförsök. har nu” också igå ts vid Lantbrukshögsk ! Det' finns en' annan mycket tydlig skillnad mellan .Faps och rybs,' som ständigt visar. "sig i frysförsöken, hämligen att ' rybsen" är. mycket känsligare” än, rapser. för. bakterie- ångrepp och röta av olika slag: Den- nå känslighet 'hos: rybsen i kombi- nation med: dess. låga . växtsätt är troligen förklaringen till' den: prak- tiska erfarenheten, att rybsen: skå- däs”Jar aré än rapsen av vatten översvämningar på våren.., . Om man salitså på detta sätts! Skådar rybsen,; framgår det att ten 'som . sådan ' kanske inte är så mycket härdigare : och: tåligare. än rapsen. Det är därför möjligt," att höstrapsen - kommer -.att. bli--fram- tidens + höstoljeväxt : framför - höst rybsen,' Kunde ; man: framställa cn rapsort med rybsens. växtsätt men med bibehållen avkastningsförmåga; skulle oljeväxtodlingen kunna .gö- ras till.en säkräre och därme mer Jönande "odling. : i ostkvaliteten. För att fråmhäva betydelsen" av en rätt genomförd ' ensilering "skall hän nämnas något om, de skador en med' dåligt ensilage producerad a] mjölk kan vålla mejerihanteringen. Smörsyrebakterierna kommer från lörden till fodermedlen , och ' finns där alltid. Bortser man från fall, där abnorm nedsmutsning med jörd skett, så är dock-i allmänhet den primära , infektionen inte stor. nog att åstadkomma ” någon skada, på den producerade mjölken, Är fram- ställt ensilage ej tillräckligt surt, växer emellertid. smörsyrebtakteri- erna kraftigt. Deras sporer passe- rar.' kornas ' tarmkänal, och infek- terar "mjölken. Svenska undersök= ningar har visat, att gödselns halt av smörsyret er är hög- | visat. sig. vara en odlingssäker sott : ” Svenno ger ett par-p körd,. så. är: dess stråstyrka 7 .. H Inom "vissa områden med, relativt Jordbrukarha Har på sina > håll börjat planera för kom- 'mande Säsongs växtodling. Som , vägledning ' vid 'sortvalet av o-. - lika " vårsådda 3 tråsädesgrödör > har i: dagarna ån -hushåll-;: lämnas för de ' under de senaste” förda försöken i vårstråsäd, En : sammansättning .ay' innehållet I - meddelandet .Tämnas : här - jordbnikskonsulent : 'B.: Bl ” Bland de högst avkästande” vetesorterna" - märkas". Kärn Svenno ”öch Pondus. Kär II med: god. anpassningsförmåga - till olika.- jordarter "och klimattyper,.- Svenno är ett par dagar tidigare: i mognad än: Kärn IL Samtidigt som högre ärd:' sort; Pondus, är en sen sort med nära en veckas seriare mognad: 'än; Svenno. krä nd när det' gäller [Fen mullfattiga styva leror har .Seger- havren ” son "sig omtyckt. > Dess ”| sådana betingelser ger Pondus nå- högre. skörd. än "Svepno. och Kärn. II. Anmärkas bör dock, att Pondus” har jämförelsevis” låg Ppro- och: den ganska" lätt: av mjöldagg. 'Tack vare sin drösfasthet och goda stråstyrka har Progress varit omtyckt. Liksom Ella : mognar : den sent 'och" över- träffas i: kärnavkastning av "de tiö digare "nämnda "sorterna," På "kar- gare jordar med framförallt önske- mål. om tidig mognad är. Diamant I: eler: Rival många. gånger . satt .| gynnsamma - mognadslägen. "Under : : en: -synmerligen i den nu utkomna Allm ska; Utsädesaktiebolagets 7 årsredo- görelse -för 1955: redogör. professor Ake Akerman för "sin: syn på” hemsk havreodling 'och export. « För alla dem; som" odlat och fort- farande ' , " odlar. Segerhavre' tillfölje sertens :+' utomordentligt Stig Lindholm: KONFIRMAND- mente. NING, metodiska ele- en gyDenna bok "av en docent 'vid ppsala universitet är ytterst vär- defull " för dem; som i allmänhet undervisar ' i kristendom och 'i synnerhet för :dem, som undervisar k der.. Om de läser boken kommer ' säkert måndagen att - få anledning utbrista: Och jag trodde, att jag gjort det så bra. Med rätta påpekas här att oftast är vad som bibringas konfirmander- na till icke ringa del ordkunskap, utan anknytning till det verkliga livet, Att bibringa kunskap om den tro, som belkännes här i min för- samling ' av” kyrkokristna, och det liv, . som” en. kyrkokristen -lever. i min församling nu, det målet, är blott" uppmått i enstaka ' fall, Lättfattligt ”utidervisas " om". den metod och de hjälpmedel som; finnas, - I 'ett slutord : tar fört, upp den kritik, som man 'kan att framställa. . En ”e åsmiken, - SAMVÄLDSKONPERENS. En samvä premiärminister Churchill i Li -+ sir John Kotelawala, KR vefrikan Sittande, fr. v. Holland, New Zeeland-minister, r irminister Churchill, Menzies, : mm T nen, : som aldrig - haft. en 'konfirmånd- klass ” framför” gig," kan möjligen komma > med dylika förelag. En präst 'med »12—15 konfirmander. i en ';lämplig lokal har / sällan. till. OM LIV.;'. När förlaget kallar "denna dia- gionsfriketslagen av år 1952. Sven Ake osenberg: MED BUD : dålig ri Strateet. gång > till. balloptikon, samt film och konibok en folkbok har det träf fat prick. Historiskt eller princi- vara på" de: möjlighete; SArne TEN bus bok" är "att. häls: största - rågor -i al riel,: då det. är rn sällsynt att församlingarna” "äger. någonting alls, Nog > är. det” önskemålet verklig-| kan hetsfrämmande. "Men man får söka långt "det går. "förverkliga de framlagda. förslagen; FA att icke ta vi har; är > En ny upplaga a av: Amne! Fjell] ; ; a. med den >. Redan jämte" ' den ordinarie: "läroboken, enär den klarare än de flesta 'an- dra besvarar frågan: :Vad, är: kris- tendom. Dessutom 'är boken lämp- lig för grupper som studerar Jivs- och piellt upplagda” böcker om diako- nien är inte alltid roliga. ' Detta man "emellertid säga att Ro- senbergs” sista bok är : Den är också: . uppbygglig och på sina' ställen" gripande, . Den för oss så nära det innersta i diakonien som gärna kan tänkas, Ingen som tar den boken i sin hand släpper den utan vatt ha. tagit djupa intryck. Oscar Cullman: TRADITIONEN såsom .exegetiskt och teologiskt problem, . Boken, som torde vara ' otill- gänglig för folk i allmänhet är, om inte en fortsättning på. förf.:s tidi- gare bok om Petrus, så dock i det allra : närmaste' sammanhängande kärnkvaltet; vilken gör. den: städse eftersökt :' som > grynhavre,' hår: hu förverkligats det länge aktuella ön- skemålet; att f' en vithavresort med ofta har något rie AR den” ibland j vallinsådd.' € och Carlsberg ”II:lämnat. Stråstyr- kan är dock lägre än för Rika och Herta. Carlsberg "II: har. visat sig ha goda maltkornsegenskaper, Lik- som Ymer: lämpar sig . Bonus väl u | för odling på lätta och torrare jor- dar. Ymer ger dock” allmänhet - | något -lägre avkastning än Bonus, Ungefär, samma stråstyrka som träffar. Ymer med någon procent i ;kärnavkastning. Inom ”'områden med avsevärd förekomst av havre- der 'kan. K rer kommenderas, då denna sort, visat sig vara ganska resistent; mot den= na parasit. | Bland havresorterna far den re- lativt sena sorten Sol II visat sig vara styvstråig samt ha god av- kastning. : Sisu ' mognar ungefär samtidigt med Sol II men. ger något lägre ' skörd... Även Rex: mognar samtidigt med Sol II och ger c:a 3 proc. högre kärnskörd. Stråstyr- kan är. dock lägre än 'den för Sol II, : Bland de 'tidigt mognade" sor- terna . märkas . Blenda ' och ”Blixt. Blenda avkastar något mera än Sol II och har liksom Blixthavren en god kärnkvalitet, , Tack "vare ' sin tidiga mognad är . sorterna Blixt och Blenda att föredraga på "mull: rika jordar och” rena mulljordar, re' vid gårdar. med sporrikt,' alltså felaktigt : inlagt,” ensilage, Samma förhållande kunde konstateras hos in producerade mjölken; som allt- ehöll" betydligt flera sporer än” när: gott ensilage' använts. I samma svenska undersökningar har vidare ” undersökts, hur: kvaliteten blir på den av. ensilagemjölk -pro- ducerade '. herrgårdsosten; De : er- hållna resultaten kan sammanfattas att med . stigande ” sporhalt i I mjölken. blev antalet smörsyrajästa ostar 'så stort att när, mjölken in- hehöll iner än 100 sporer på 10 ml, 50 proc. av'alla framställda ostar var. undermåliga, .. Osten .”blåses upp”.av den av bakterierna bildade gasen och kan t. o. m. spricka sön- der, Smaken blir onjutbar. Detta visar, att. det är fråga om stora ekonomiska "värden. Någon, invänder kanske, "ait I man genom pastörisering; skulle : kunna döda dessa skadliga bakterier, Så enkelt är det tyvärr inte: Visser- ligen kan vi döda själva bakterier- ; men dessa har som nämnts för- mågan att bilda sporer, och dessa framförallt inom ” skogsbygdsområ- det, där även den utpräglat tidiga sorten Bambu II kan rekommen- deras, Dessa tre sorters stråstyrka är dock sämre än den för Sol IL dödas först vid mycket stark upp- hettning av: mjölken, och en sådan mjölk går det inte att göra ost av. Vissa ' osttyper är mera utsatta för jäsning. än andra, och mest utsatt är herrgårdsosten, vår för- nämsta .. ost, : Mejeriforskare. = har länge sökt efter medel att hindra stmörsyrejäsningen. . Vissa: resultat har uppnåtts, men tyvärr är det så, att de medel man med fördel kan vända inte har änsad ver- kan - och ' därför kan slå slint vid ostar med längre lagringstid. Skall man framställa en kvalitetsost, är man därför helt beroende av mjöl- kens kvalitet i bakteriologiskt hän- seende. Vikten av att lantbrukar- na sköter ensileringen rätt och le- vererar en mjölk med så låg halt av. smörsyrabakterier som möjligt, framstår sålunda i öppen dag. (J.N rus a c Ymef” här" "Kungskörn, : som ”över- | vrens, goda :ege men tre stråstyrka. Den nya sor- tt namnet Seger IL 2, "Kåre" . Eröier ger i'en in- tressant rtikel' en redogörelse- för försök "och praktisk erfarenhet be- träffande 'Svalöfs ”kornsorter; Den- ålar : öljs 'av en-aktuell uppsäts'> om : Svalöfs vårvetesorter, författad” av. "professor Åke Aker + (e. 8. Bingefors "bt ch" agrö- nom Axel. Jönsson 'beskriver. en ny Norrland: sort; nämligen Nolaärt IF, r utlämnas i marknaden, me Nr ' De. ansträngningar; som. under se- nare åren gjorts i avsikt att genom kristendom, i synnerhet, Den nya h håll : reli med d 1 denna: försöker förf. framlägga en syntes av sina studier över, traditionens' problem, ' Saritliga här nämnda, skrifter : Di ildskonferens har öppnats ov På bilden ses jr. v. (stående) Ceylon, och sir Godfrey Huggians, . Central=. St. Låuren' Aus stratien, och Nehe | I De båda ryska stormästarna Smys- lov och Keres vann överlägset sina de på var sin grupp på trettio. stockholm- rel- ska lare och. några från : landsorten, en del ur mästarklassen , då N kvällen + Gotlandssalen spelade mot: därmed :inbespara - dollarvaluta,. bör nu' kunna krönas med större fram- gång, idet att Sveriges ”Utsädesför- fått - namnet: Atlasängsgröe, är”en sört.; som". icke blott är överlägsen importerade ängsgröesorter både i- fråga. om "avkastning och i andra blockerade 'tikselfan 3 porterade frösotter. . + En värdefull ny kålrot sefsso) FAtt, svensk frö dling av ängsgré göra tuella' läge”, avseenden, utan härtill: kommer att Atlasängsgröe låter sig säkrare frö- odlas 'och ger en "avkastning av" en helt -annar storleksordning. än; vad an. uppnått med: fröodling 2 den gu- la svenska typen, Svalöfs: Viktoria- kålrot; beskrives av agrongo; årolj jeväxtodlingen:" alltjämt spelar ”en viss-roll i oljefröproduk- tionen ' belyser : fill d:r: Gösta" An dersson'i en.årtikel.i årsredogörels sen, betitlad ”Väroljeväxternas. a AJo- re: på ' onsdagskvällen ? stra&”: söder om”, Lästringe ' vållade: ett långva- rigt trafikstopp på ”riksettan”, Den lättare biltrafiken" dirigerades: över småvägar;; men". ”"långtradartrafiken |, fick; ;köa och på torsdagsmörgonen var.j det. kil långa kolonner En krock 'möllan två ångtrada- ; vann 26 partier och spelide. fyra rex mi, och Keres vann 29 partier: och - rlorade ett, Här är stormästaren SS . Keres i aktion, Europas. längsta linbana bana har i dagarna invigts vid Lu- zern i Schweiz. Med "banan kan skidlöparna om: vintern och endra: turister: om somrarna komma från. . den lilla staden Krien till.skidba= "' norna "vid Fräkmintegg som” lig-' 'ger 1,415 meter över havet på det ta EN söm. "Kunde sätta s rörelse, 'sedan röjningsarbetet avslutats." Det blev svåra; skador: på. de, -båda, ;längtra-, uLinbanan. är 4,940: meter-lång och elt fristående, Den har en kapa= itet på-400 pasagerare i båda 'rikt- N mingarna. Resan med linbanan tar närapå en hel timme. (AEP) +” TEE grund ” och "det: var ' cirka "sex hundra alnar mellan uddarn. CD Varför i all världen bekym-:; rar du dej om de här klipporna? "så Matteo, som ännu ingenting förstod av kamratens plan." Så vitt jag kan se är de alldeles lika andra klippor i . : Men Francis "ägnade ingen uppmärksamhet åt. kamraten, Etter ytterligare diskussion med” Giuseppe om vattendjup och av- "stånd vände han sig till "Matteo: ' - Min plan är' denna, sa han; Vi kan inte ta Lido och fly, men . ” om vi kan överruwmpla de få män som förmodligen är ombord och föra henne hit in t klippsundet - har vi faktiskt en chans, Genue= ' sarna kan kan fara förbi utan ' att se annat än-att klippholmen ' härutanför är en del av själva . berget. I mörkret är det emel: ”lertid” möjligt > att finna in hit, "och därför får Giuseppe gå hit ut. Om vi kan ta Lido tänder vi en lykta ombord och när vi far / förbi, ' får du; Giuseppe, ' tända ' upp.. elå på udden mitt emot .Klipprovet. - ec Br ; Kaptenen lät tvivlande när han först hörde Francis plan, men ju . mer ynglingarna utvecklade den” ju: mer "intresserad : blev han. Klippan döljer Lido ' helt, 'sa Francis, och vattnet är tillräck- ligt djupt, Lido ligger kvar där "den först låg... Geunesarna'kan ” inte drömma om att vi vågar "försöka överrumpla dem; ty vi har inte en chans att fly ut ur hamnen med fartyget, ”. ' "Man diskuterade ingående al- la detaljer, varje man fick sitt ' speciella uppdrag och klockan "elva på kvällen. å& staden sov; lämnade sänskapet bivacken I a "stranden. TIONDE KAPITLET En liten båt sköt ut från stran- "den! I den befann sig kaptenen; ": Francis,' Matteo och. två av de : kraftigaste '' matroserna, + Lidos skrov' kunde nätt och jämt ur" skiljas 4 mörkret. Fartyget läg. . de sig mot relingen och kunde i endast ett par hundra alnar från. Sas" utan. gnissel ; | Ahkartrössen I En | matros .. klättrade. "uppi ”vanterna och gjöt olja över . blocken, så att seglen kunde his- Vinden var ycket svag, men "den blåste i riktning och Lido började säkta glida fram, Francis luta- . mörkret svagt urskilja de genue- galärerna och . man ansåg. det'; sjska galärerna, Spänningen stod osannolikt att genuesarna hade :- någon starkare" vakt: ombord.” Den lilla båten gled nästan ljud- löst fram i vattnet och låg snart "vid fartygets sida. Alla ombord hade tagit av -sig' stövlarna och lyssnade, Plötsligt hörde de ett mummel, " klättrade uppför sidorna utan att : göra det' minsta buller. Uppkom- - na pårdäck blev de stående. och ' han; !Det är snarare strömmen ' av röster från motsatta sidan av ” fartyget. ' De kröp sakta åt det på. toppunkten just nu — allt hängde" på, dessa' minutert == "Men ingenting hände. Lido gled ' . stilla: -vidare; och så.snart hon » rundat. udden beordrade kapte- nen tio man ner ien av'de stör- sta båtarna, -- . . me —iVi kan fira seglen nu, sa än vinden, « som hjälper oss. Åror- hållet ” och urskilde "snart. två —,'. gen och. samtalade med de röster. . De' hann inte. blinka förän de : - grepos bakifrån 'och -hade mun-” ” man; som lutade sig över relin- dämpar. A kavle på sig, Innan de fått klart - för: sig vad som hänt - bundna till. händer och fötter på : Lidos kapten, Francis däcket, . låg de... och de övriga undersökte farty- get, men ingen mer vakt fanns" på däck, De surrade lugnt luc- kan till skansen och gick där> : efter/in 1 akterhytterna. Två of-' ficerare, som sovit, strötade yr- : vaket upp, men var inästa ögon- blick bundna 'och belagda med munkavle, Allt hade ätt ljudlöst, > > nästan / Kaptenen tände en lykta nan fört med sig och signalerade till - "Etter en liten stund De hann inte blinka: lade Lidos” gamla besättning till. . greps bakifrån, och hade mna 1 småbåtar, som succades Mid ” e | & g' förrän de ”skave ph Aa Allt TE är fåfängt . . « na av ett skepp kan. hör "ga "mil i natten, medan en lIter. båt inte behöver höras alls, och . det-är därför bättre alt vi bog serar fartyget. | Matroserna "rodde. den tilla på. ten hårt, men det var ett tungt'; arbete att bogsera. det djupt las- , tade fartyget, Det, var också , oerhört svårt att. manövrera i, mörkret och man sökte hålla sig så långt ut från klippstrandeft som möjligt; "Den "synles som en ” svag svart rand en- Nit bort. | Francis tände efter en stund ett par lyktor och inom kort vi sade sig. ett' klart sken från stranden 'en bit. bort. Man var - " "på rätt väg! Lågorna från elden . ' sköt hastigt upp i skydd av klip- "pan och ' kaptenen kunde med lätthet manövrera in fartyget 4 1 "det trånga sundet. . Plötsligt, hördes en väidsam 'bultning på skarnsluckan, —Jag hade alidelez glömt fån: . garna! sa kaptenen, - Förmodi-= .. ' gen har de maicsor, som skulle , ha avlöst vakten, vaknat upp och larmat. karsralerns om att de inte tar sig ut. De är nog cin ' ka tjugo man ,och vi mäste blia- da dem och sätta dem I iastrum- met. : ” fn . Matroserna” sämlades kring "luckan och 'surratngarna togs bort. . . — Dot bär är att dANgt skämt, y pojkar! skrek den förste genue», saren, som tumladeo ut på däcket, . Ni kunde ha kvärt vas . > Han tystnade tvärt, JA] öd såg sig omgiven av en skara bevläp- nads män, Vad han tott vari ett skämt av kamraterna. var. blodigt allvar! ” — Ni är tångar, sa kaptenen, v (Forts. ST men de, flesta från klass'1. Smyslov ” ” Den gamla, 'världéns längsta'lin= och : vackra "Pilatusberget. " holmsbilen försvann strax efter o ot lyckan! och anträffades först vid. - Cate 24 Ce & äh älg sön annonsoraa RUT SEE TEEEESFE SEN Ad, SYTEETTYIFSTETEA an i i sädra Halland: ”Annoriséra i. LT! INave ale. + omer Me TEN INSYN TTETS NYSVTEEN An XY
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.