a « LJ , de å 4 —V 2 | : KARLSTAD. (TT) ä > konstellation. i: VV a v ""YYvtYFfPYTYTYTYTYTTETTTrOTTY terevereeery - Pensionär vann : "200000 kronor : 200.000-krongaor räftats ningen 7 februari i 1945 års pre I mieobligationslån ' gick till änn. land. "Den 'ene. vinnaren, som' till en. början ; ville vara. anonym,- är T0-årige Pensionären Johan Asker, Skoghall: d i "Skutskär" och 1 Vid" Skoghallsverken från "HT fråm "till 1951, då han pen- herades! Den' andra "vinsten' gick ati båda YrerevsrYtTTTYTTV YYYTTYTT RNE - YrvtYTFOtTr - Lock UR ESPRESSEN FT Nee TA "NORGES BANKS BESLUT at höja, diskontot från 2,5 till 3,5 procent kommenteras" på månda- gen i de norska tidningarna. Höj- ningen har I första hand samband med -det stora underskottet i be- talningsbalansen - gent emot ut- landet, skriver Arbeiderbladet '(s). Det är i st bekant till ett: obligatio; Gi Kristinehamn: ; . . Reuter), (Cs : "+ Det landsflyktiga formosiska der ökratiska'oavhängighetspartiet har ,uppmanat sir, Winston Churchill att "ställa 'sig;'bakomi dess krav på ett ” Formosa:soin är oavhängigi både i förhålländé till-:de kinesiska kom- munisterna "ock: de, kinesiska" nåtio- "'halisterna, På'ön linns det sju gån- "ger: så många” formoser; som natio- ”nalistep” och flertalet är bittra mot- ståndare til nationalistregeringen; - ngtea KRA ECE so rM ++ PHILADELPHIA: '; Amerikanska folket-kommer att: kräva att presi " dent Eisenhower "ställer upp: för .omvål 1956, förutsade USA:s chefs- 'delegat.. vid" Förenta Nationerna, |' "Henry Cabot 'Lödge,' på måndagen. > "Presidentens - deklaration , i. For- "mosa-frågan' var enligt Lodge ”den » bästa försäkringen mot ett storkrig I Den I febivari öppnades "officiellt >, 1955 årg riksdag i Finland. Två dä- "den 3 februari, refere- urna : innehållet i. ett ' minska för att undgå risken för att --DISKONTOHÖJNINGEN SKE ÄR ett förebud om att man kommer att' få uppleva den nya ekonomiska Politik, som opposi- tionen i stortinget har krävt av regeringen, menar Aftenposten ' (h): "> Vi' betraktar "beslutet som" ett "uttryck för att regeringen i dag "inser situationens allvar. och att "den har funnit det. nödvändigt "att ta korsekvensen av sin, nya "Insikt, ns : + REGERINGEN TYCKS NU vara medveten 'om att. det är nödvän- digt gå hårt fram; skriver: Mor- genpesten (oavhängig): SS Efter det envetna försvar som ' flera är ä i år nödvändigt ” att dersk med hälf- KAN- hållits för en), En dödss 3 trafiken: HH: att köra trots -” dålig kondition Försvaret och. Sparsamhelen - Årets fjärde huvudtitel kan som helhet sägas alltjämt hålla försva- ret över partierna. Det är det vä- sentliga. Ena annan sak är, att olika "den import Få ängli i s s - ” skäras, > sent religga inom ett så stort område, Försvarsministern betecknar hu- vudtiteln . alldeles riktigt som ett provisorium i avvaktan på det ställ. ningstagande till vårt framtida för- svar, som måste komma till stånd. |omnämnes, :men behandlas ej. Det är viserligen riktigt, att något för- hastande icke får äga rum i dennå fråga, men å andra sidan är en lös- dig såväl ur försvarets söm ur eko- nomisk synpunkt. Egendomligt nog anges ej heller hur: förberedelse. arbetet. bedrives, frånsett vissa de- taljutredningar. > Det Vi han tidigare" framhållit: nöd. "regeringens beslut att i dag möta minst förståelse bland;.dess, egna anhängare, +: oc ct NUR Diskontot har varit synnerligen lågt i Norge — 2,5 procerft: — och dessutom Jåst vid denna nivå ända sedan 1946, varför 'en justering uppåt tydligen var alldeles" nöd- vändig för' ätt norrmännen skulle få ordning på 'sina affärer. ' i kläm : méllan -buffertarna på "två till lasarettet redan komne var nygift.” = lågräntepolitik ' kommer 'kanskel - "|sentliga,” får" man. icke" förbise ' vägnar" och var vid. framkonristen |. digheten av att "all: besparings- möjligheter - utnyttjas." Ehuru : de stora beloppen givetvis är det vä le smindre.' Många bäckar små, gör en stor å. Det, bebådas förslag om vis- så + rationaliseringar "ifråga. om truppförband och staber i anslut ning till ÖB-förslaget. Det har- e- -[mellertid visat sig 'att när det gäl- 'er de högre staberna, är inga för- rn örväntar därför, stätsrådet "Nilssdn” skall 'v; » hålla” effektiviteten. nde . till debatter äch c landets utrikespo- i fiksdagsordningén skall, Riksdagen !har 'vida om. vapen möt rege- rin; i tr + a . politisk - skugga "över den sittande genom A tidningar och artiklar har, påpekar > hr Junnila, | tydliga ordalag, Fframz veta at dét, enligt, pegeringsformen, är "presidenten. som sköter. .Jandets utrikespolitik, Spörsmålet är sålun då riktat även åt annat håll än rei ärindet ÄG "må lad. PMasl Organet-”Vapaa Sana” karakterise- räde 'spörsmålet 'såsord-”förnedrari- - |de, och: önationellt” och ”såsöm "äg- nat: ”att "bekräfta de' amerikanska tidningarna s 'påståenden! Hr Junni- la "”hade; fån tidningen, reserva- tionslöst anslutit sig till den .ame- frikanska ståndpunkten; . tidni förts den up "att. Fi lands Utrikespolitiska ställning hål- Jef på att-ändras och att vårt land - håller på" att glida hän mot'én ”sar fellits', ställning”. 'De "nämnda, éx- emplen.är visserligen icke. officiella uttrycka för Uppfattöingarnd Vär döck inte sagt att" det inte är första gången som ' den. :nuvarande regeringens gen." Hr'Junnilas' spörsmål avser | tå älva verket att kasta en utrikes | 7 sök. ;Det-folkdemokratiska' huvud-| s.I den förda polemiken har höger- : bla. ”Uusi Suomi”, |. att ev eroende nödvändigt att STOCKHOLM. (IT - ”Automobilh 312: | språkrör drar'sig bakom iden- fen, Dennés' arbete brukar man ju inte kritisera, men i stället får hans 3ilverkstädernas riksförbund -' av- styrker” ' principiellt hastishaishegrsr ans rådgivare. enligt. parl isk sed finna sig i att bli föremål för kri- k, Bladet hoppades att regeri ti sitt svar skall unvika, att j detta a Vas det.. gäller 'även tyngre” fordon på ”motorvägar”." Däremot 'äccepteras maximering till 60 km för verkliga tätortsförhållanden, ' ”Rådgivande” ”på ett auktoritativt: sätt blanda in ynp ter. Ett. par andra högerorgan, bl. a ”Aamulehti”-i: Tammerfors, lan- dets - största. provinstidning, samt Understrukits och "opini inen i: vårt land hår med "sällsynt. Enighet stött den "linjen”,..sägs det i ålets »R, lehti” "i ' Helsingfors har i sina , inlägg: förklarat, att hr Jun- nila genom sitt" högeligen befogade detta, läge: måste allt "en anslutning till någon 'makt- ik Spörsmåle gav omedelbart upp- hov till. en debatt i pressen, delvis rätt. häftig förd ' främst mellan den fiåsk jerns” och fö ällt en plattförm fö regeringen, : från vilken” den kan gendriva de i ätlandet spridda uppgifterna. Påståendena att vissa högerkretsar; "eller rent av höger- publicister, skulle'ha inspirerat de utländska. bedömarna - har tillbaka- visats med indignation. = vvs . Den”. socialdemokratiska pressen har föga deltagit i debatten. I den mån. deri gjort, det har det skett ne de i ”Maalar ” genom 1 a EE Den sistnämnd gruppens organ i Helsingfors, ”Maa- kånsa",:» koristaterade 'i sitt första uttalande att en av de utpekade nas": korrespondent se- öst var 'i Helsingfors och att tän.'att' i högre grad dölja tidnind ai man ju inte säkert nen. i ingen händelse var det mycket långt kvar från. hans”om- 'givning”,-skrev tidningen. Den an- jdde vidare. att det var på detta sätt de för låndet >fördelaktiga ar- tiklarné tillkommit, i hopp om att 'sydhallänning första. artikel. De svenska tidning? arna, som återgav, spörsmålet.. har i fortsättninegn inskränkt sig till att citera delar av vad som sagts i hästigh gar förordas, ” Sveriges trafikbiläg Org: disation "avstyrker bestämt försl: get:'om obligatorisk skyldighet för: bussar med mer än 30 passagerare att 'ha rezgistrerande hastighetsmä "Svenska lasttrafikbilägareförbun- det ' hoterar .med"' tillfredsställelse utredningens ” förslag till. en 'upp- mjukning av : hastighetsbestämm serna för de "lättare" lastbil har 5 "Den av utredningen: föreslagna viktgränsen . för : om lastbil .skall vara försedd med färdskrivare — 7 tons totalvikt :— finner; förbundet för låg. ' | st se «. VoV avstyrker”. väg- : och vattenbyggnadsstyrel- sen avstyrker det 'mossbergska fö - slaget om” absolut” hastighetsgräns vid 80 km men finner skäl föreli Överbefälhavarens stora. förslag ning inom en snar framtid nödvän- - karp, Te örslaget'oni” den "finska högerns och agrarför-l-- + en hastighetsbegränsning € bundets organ. Än så länge vet man Jigt primarfacie-regeln prövas. St inte om och när spörsmålet kom-!relsen "tillstyrker vidare utrednin- Från 1200 f.Kr ON Bokens roll i mänsklighetens | mänskligheter bildningehi många intressanta: etapper allt- ifrån den egyptiske faraonen Ramses II:s bibliotek, instiftat omkring 1200 år före Kristi fö- delse, över Gutenbergs 42-radiga bibel, ”den första och vackraste tryckta boken”, fråm fill det mo- derna folkbiblioteket, som gjort boken till en självklar ingredi- ens i den moderna människans tillvaro. En av vårt lands i bo- kens värld mest kringsynta for- skare. £. d. riksbibliotekarien fil, dr Oskar Wieselgren,läm- nar i nedanstående artikel en upplysande översikt över bokens öden gehom tiderna. : När började boken bli en märk- bar. faktor i människans andliga Ja, på den frågan är det inte tatt svara, men så mycket kan : man "Säga, att det inte dröjde så . särdeles länge. I de homeriska dik- ; terna omtalas visserligen inga böc- ker men på egyptiskt "område fick boken eller rättare sagt-papyrusrul- -len' mycket tidigt en stor' betydelse. En av grekerna förmedlad tradition har velat göra gällande att redan .den : krigiske och tappre faraonen "Ramses II (1200-talet £, Kr.) instif. tat ett bibliotek, över vars "portal lästes en inskrift som tolkats unge- för som ”själens sariatofium”. - berömda: Fb; eliga.: boksamlingar, vilket fraingår av: berättelsen om upptäckten av lagboken :1- Herrens ' Andra ” Konungaboken; 8 £f£.), där 'dét heter att ;steprästen Hillkia sade till skri- varen'Safan: ”Jag haver funnit lag- boken.i Herrans hus”, .0ss i' Jeremias: profetia kap." 36; v. 1 fl.,, där: författaren" beskriver hur man för konung Jojakim: läste upp . de..straffdomar som profeten uttaz= -' lat över Israel och J' uda, Konungen satt, med "en glödpanna ftamför sig då Jehudi- började läsningen. Vred- gad över vad: han fick-höra tog ko- nungen- en” kniv och skar bört av ”Bokrullen:det. y. expansion u "oanad, -Oomfattning når den bokliga kulturen tinder. den alexandrinska tiden. Re- |land erövrades och fördes till Rom. I de'stater som "uppstod efter Alex- ånders död utvecklades ett intensivt ” | kultur=" och .Hlitteraturintrésse,' som | h' hel akademi av lärda forskare med inte minst tog sig ”uttrycki ska- pandet av stora boksamlirigar, i vil- ka'den kassiska litteraturens alster vårdades och " genomforskades. En "diktaren Kallimakkos i spetsen ar: ketade här på att skaffa fram goda fAvstyrkan- "texter och kommentera svårbegrip- "liga ' ställen hos de stora" diktarna; "-Konungahuset. ställde obegränsa- de' penningmedel till bibliotekarier näs förfögande när'det vär fråga on värdefulla nyförvärv: För att få fullt tillförlitliga texter äv Aisky- ga lo8', Sofokles' och Etripides', arbe- ten. lånade: Alexandria-biblioteket sålunda: :. de : oskattbara -normalex- ermplaren från Aten. mot pant av en, enorm summa i ädelmetall, Men när det : gällde 'att återlämna det lånfångna, bestämde konung Ptole- maios att man. skulle: behålla ori- ginalekemplaren 'och ; låta panten förfalla. 'Atenarna fick nöja sig med sätt omsider få som gåva motta av- |. .skrifter av sina egna exemplar. - Det första stora Alexandria-bib- lioteket gick sin undergång "till mö- tes under gatustriderna omkring år 7 fKr, då Cesar erövrade sta- iden." Återupprättat något. år senare ägde det" bestånd förmodligen till fram. på fjärde århundradet' efter Kristus, då det under okända om- ständigheter. plundrades ; och för- Under "antiken ingick bok det enskilda 'livets' behov.. Det. kan ”vi lära oss av berättelsen om der etio- piske I i Äpostlag ärnin- mer att besvaras. Tidningen ”Maa-|lgens förslag om allmän" hastighet: om . regeringens svar: anse”, påkallat att avge ett sådan De allra senaste händelserna" i Ryssland har emellertid stegrat i: tigheten - slopas för särskilt goda tresset' för 'vad 'som tilldrar" sig |vägsträch Beträffande. kul utanför gränserna. Oberoende av dighet före infart på huvudled, till- det eventuella" regeringssvaret och! I fejden : Ä spalterna "går menhingsut- bytet vidare. : in/timSi stället för :av utrednin- slag som ägnat att i hög grad åa trafik äkerheter - . fråm gen föreslagna 45 km/tim. Styrel-- sen förordar också att-maximihas-: styrker styrelsen utredningens: för-: r ättning i ä ör- gårnas å itel. Det står om n i på nedsättning i samhällen men för- gårnas åttonde kapitel, Det s Kkansa” skrev den 7 fra a 'ordar att gränsen fastetälles till 50- honom att han, stadd" på 'Hemresa från Jerusalem, satt i sin vagn och läste profeten "Esaias! sor or 'En upplysning i en av de plato- niska dialogerna visar att. böcker såldes på torgen i Aten 'till ett gan- ska ringa pris. I Rom fanns bok- förläggare, som genom skickliga av- En målande skildrad scen : möter : 'Joch den ekonomiska vinsten dö 1Boken i mänsklighetens > bildningshistoria "Övre hälften av a första och vackr tal till förroån för Q, Ligarius skrevs ut i en stor upplaga och såldes bra, enligt vad Ciceros brev till Atticus ger vid- handen. Också offentliga bibliotek upprättades : av förmögna Privatpersoner. a en Den antika kulturens fall och me- deltidens inträde förändrade : hela den europeiska. världens andliga aspekt, men medförde i avseende på boken snarast en värdestegring. ÅA "I böckerna förvarades den kristna lärans oskattbara visdom, och i dem fanns alltså vägen till den eviga sa-' ligheten" Varje kloster, varje ky kam en sida i Gutenbergs 42-radiga bibel, Sverige ökar starkt sin förbrukning av petroleumprodukter -. ”världens aste tryckta bok”, har sagts att egendomligt nog den första tryckta boken också ö- den vackraste, och detta innebär Ingen överdrift. Ett skönare, stilrenare och förnämare verk än den första Gutenbergs-bibeln har tryck aldrig senare åstadkommit. I när= varande stund är 45 exemplar kän- da, av vilka 11 finns i amerikanska bibliotek. En mycket vacker facsi- mileupplaga utgavs 1913 av det be- kanta Insel-Verlag i Leipzig, . a a - . a.” Hur. intensivt tryckpressen ut- nyttjades redan under 1400-talet vi- «Sas att avv enligt en omsorgsfull be- räkning inte mindre än . 30.000 tryckta böcker utkom för e år 1500; ahtalet spridda exemplar" har” be- räknats till c:a 12 miljoner.” ' : iKommer, man in på: 1500-talet kan'man konstatera, att den tryck. tå boken: blivit 'ett dundgängligt agsbehov, för alla, :Martin Luthers frift " ”An "den .christlichen" Adel eutscher '. Nation”, trycktes ;Å Au- usti' :1520. i”en upplaga på inte mindre -.än '; 4.000 exemplar, men trots detta måste den redan eftér eh "vecka tryckas om'i en 'ny stor upplaga; nt — "| STOCKHOLM Lo. Ja . An den TS har den fria värls 1 +] |dens totala förbrukning av energi | a da . i olika former stigit med ungdär sr s + 1165 proc, och konsumtionen av Pete F arbe gem beger vid 23 tymtögnänmenig lod inna leumprodukter har under sam« 1 28-503 PO rar bea ue Uprårde ene manpsdsrymd ökat I betydligt md GE Fa nian Ög am LST gued BEN ni då gat 700 milj. ton 1954, Oljan vårar = bre 2JJ sd Ör radå bebosrene dear pond redan nu för mer än en tredjedel ri ee 8 VxD fy Å av världens energibetov och man Em bd0 00 nå stin Ris snar an den inom kort skall do- ta föl tbraböne, 1 oc minera bilden, . den - annalkande Sänd immim frp rå 1 atomåldern till trots " ”- . fur D = : Uppgången 1 förbrukningen har LJ 24 nor dana REA beräknats till I runt tal 30 milj. te fört dr: bo bena ton om året, Det är rätt beteck. - Sic van non) BO try nande att även om USA svarar fon It Brag faner för 23 av den totala åtgången har = ara Dun aliqus efterfrågan stigit I betydligt störs GAR TER Um u Lå re utsträckning 1: andra länder, främst, Europa. Här såväl som I andra världsdelar ligger man dock ännu mycket långt efter USA och Canada ifråga om konsumtion per capita, . . Denna stegring är naturligtvis I betydande utsträckning beroende av såväl dre olika ländernas eko- nomi som I vad rån de har tills gång till andra errrgikällor såsom stenkol och vattenkraft; Man får dock inte glömma bort den oer- - hört kraftiga tillväxten ifråga om motorfordon och ”motoriseringen på andra områden, I Sverigo, exem= + pelvis har -antalet matorfordon för stads- och landsvägstrafik tro- faldigats från. e:a 220.000 år 1938 till inte mindre än omkring 660.000 år 1954,-, : ror : Ett lands förbrukning av pelro= leumprodukter står 1 direkt för- hållande" till den. industriella och ekonomiska expanslonen, erinrar tidskriften Petroleum, Allt fler in= dustrier har övergått från kol till olja "för . driften, .. Uppvärmning, bils' och tågtransporter «kräver, mer och ”mer, 'lätta eldningsoljor "och dieselolja." Fotogen- och. diesel= drivna traktorér har slagit Igenom I. lantbruket, och on mängd, hya maskinella;” hjälpmedel: har ska- puts, som. även 'de kräver petro= leumprodukter, ..5er - man” på : sjös farten kan nämtias att mer än en i - vä ».iDen' första svenska” av lya Testamentet förelåg fördig från yckeriet 'den 15-dugusti "1526, och omfattade. ett par tuseh "exemplar = en stor siffra'i.belraktande' av den ringa läskunnigheten i dåtidens | Sverige. Biskop, Jesper. Swetlberg ” [berättar att han år 1683 som trege- tspräst vid. kLivi till och :- ersatts av. ackra men 'dyra pergament; vilkas' höga pris gjorde boken till ”ett' sällsynt lyxföremiål. Men. > stormän och -ädlingar. ansåg det som: en heder "att bekosta ut- förandet "av prakthahdskrifter: med religiöst innehåll... En dylik prakt-' handskrift. är den ryktbara Codex aureus, - Gyllene boken, i Kungl: Biblioteket. i Stockholm, . Den har skrivits i. Canterbury omkring rå 759 och dekorerats av en konstriär med högt utvecklad form- oc känsla! «nee oa ös | För de fatiga klerkernas och klos- terbrödernas : studiebehov var 'det inte möjligt att skaffa dylika prakt- verk.. Vid de alltsedan : 1100-talet nit| ha. med Jäskonsten, vårför! de att av 1.200. man endast 300 .kunde läsa. -Han' upp- muntrade, emellertid knektarna satt fittra sig, och året därpå hade yt: terligare 300 man gjort sig: fs = = Belöning erhöll. var sitt ferat av. världstonnaget' nu "är diesoldrivet,. EON +För Sveriges. vidkommande. upp= gick totalförbrukningen av petro= leumprodukter' år 1953 till i runt tal' 6,5 milj, kbm cch torde un= der, 1954 ha stigit till: 7.2 milj, - kbm,'". d.v,s. mer .än” 1.000 Itor per dnvånare; Bensinkonaumtio. - hen ökades visserligen: WUl nära "14 milj. kbm:' under fj rar. deck blott det hela, > . Di dvs. skeende förskjut-' ningen H-åga om konsumtiohens för ;'en, femtedel av" äv ärkebiskop Swebilii katekes, fortsatt benäget studium.. Kostna= derna för böckernas anskaffaride bestreds. märkvärdigt. nog av den eljest sparsamme Karl XI, vilken tydligen” ansåg att den 'ökade' läs. kunnigheten innebar. ett värde fom förtjänade: sin belöning. NE Numera är boken för oss; en så självklar. ingrediens i tillvaron; att vi knappast kan sätta oss in i den tanken att det förr värit "helt an- norlundå. Men det kat finrias' än- ledning att ibland betänka alt åt- skilliga länder alltjämt befinner sig på ett vida mindre utvecklat. sla- dium :och att behovet av att sprida d. kraftigt uppvä uni i främst universitetet i Paris, utveck- lades därför så småningom en prak- tiskt inställd bokindustri, som ge- nom: att snabbt framställa studi böcker: i- huvudsakligen: teologi o filosofi kom de läskunniga studen: ternas önskemål till mötes, Otaliga handskrifter" av. detta slag, skrivna på det:' sedan 1200-talet inkomna billiga pappéret — pergamentet var, för dyrt — bevaras i de stora bib- En förändring av oberäknelig e- tydelse'. för bokens vidkommande inträdde vid mitten av 1400-talet, | då 'metallteknikern Johann Guten? berg från Mainz efter många mö” dor lyckades' lösa problemet att gjuta för tryckning användbard me- medel ännu" på sina håll om boken som bildnings- |. åntäkining' I or säkgrlle gen att kålla I sig. Inom'initiors= de” kretsar räknar man 'med alt förbrukningen - totalt ' under de 'härmaste 15: bron. rkall, fördubblas. Det” är 'kantke då betryggang2 att” veta” att'de konstaterade :oljere« serverna 1" dagens läge är re n någonsin, att nya fynd görs ideligen ;i och” att sökandet efter olja.; fortsätter på allt hredare' front! över hela världen, ue stor -och brännande pla innan ', han lyckades ska&a kapital för att exploatera sin. uppfinning den en gång blivit allmänt 1 fick — den "oanade - konsekveriser: Blixtlikt spred sig den nya konsten över hela Europa. Produktionen av tryckta böcker blev enorm, och överallt mötte man ”magistri artis impressorie”, som den nya tekni- kens utövare med tydligt framträ- | ”ande självkänsla kallade sig. -- Det stora mästerverket inom def nya ' boktrycket var och förblev dock: Gutenbergs underbara. först- lingsverk, den s.k. 42-radiga bi- beln, som utkom i två mäktiga fo- Srjan av 1450-talet. Det talltyper. Han hade' det ganska svårt | da har fen H FL ien kommer den 23 Jövrusri ud Jarkosl ocdrrktå ; feeligheter fira 30 irsjubilset av den första utförda flygningen, mellan Belgien och Léopoldville, h dstad Kongo, sam! len första regelbundna flygförbindelsen mellan Det var den 12 februari 1925, som flyglöjsnart . hjälte från första världskriget, på 75 tummar och : 25 minuter förverkligade den första flygningen mellan Belgien" och ” dess avlägsna koloni på andra sidan havet. 10 år senare å ji bolaget, på 52 timmar första regel fö ainbo y årligen cirka 50,000 personer mellan Belgien oc RE am tusen ton handelsvaror transporteras varje år. — Bj "var med det här planet, döpt till ”Princesse Marie-Josél, som da - nant Thieffry gjorde den första flygningen: till JTäopollvnn ngar we -- niken har gått framåt — i dag finns flygförbindel SÅ 5 . - varje vecka från Bryssel till Belgiska 9 EE ' 20-årsjubileet av dessa två länder. - Edmond Thieffry, olåret "mon 'åva. Yt v 4 ar når Fog NS i Laholms Tidning - ortens tidning ; - DJ LIN tv TYYYYYTYYYTYYYYTYYTYTTTY 2
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.