Yrrev had - I , planeras som fristående projekt än Stora affärscertra i de större s stä- i omedelbar anslutning till ett visst dernas ytterområslen har sedan det Det "är andra” världskrigets” "slut. blivit. allt att tillfartsvägarna är goda så' att ligare 1 USA, Ett 1 på en Jiknande utveckling i Sverige | sina "bilar från alla håll; Vällingby centrum; utanför :Enligt de senaste "uppgifterna äl Stockholm. fett ni antalet sådana affärscenira i I Amerika är' dock den tenden- |USA omkring 2,000. Tidskriften pen förhärskande att förlägga så- Chain Store Age uppger att'ytter- dana centra utanför själva bostads- ] ligare 520 är under uppförande el- området eller nära/starkt trafike-tler "plahéras." Några få centra av rade huvudvägar. "Viktigt är fram- | detta slag fännå redan i slutet av för allt att det runt om affärskoms- 30-talet, - mén -- det är: först efter plexet ; finns "p för IH kri; tt som” idén har' slagit ige- de tusentals kundernas bilar. På nom; ” ke st rund :; av de "stora arealer som Krävs för ett affärscentrum av-den- na storlek: är det vanligare att de DETRÖTT, "Midi; £pet. fattar 10 eller fler”affärer. med oli- F lätt kan ta sig dit med I e-Istörre projekt som skall omfatta tre De "flesta av dessa komplex öm ( ka ägare; Några” utgörs "emellertid: Ami free körning:;' -130 år i i hård - . Istockholmstrafik " Visst är det sant att. vi har på Za, drultguttar ä i mötor- föga omdömesgilla her- "rar "vid bilratten” eller mnotoreykeln idå måste” ju "rättvisligen sägas at : +uotorfolket -sköter sig hyggligt: nog.” ich -en kärntrupp finns det, som'är : | speciell" uppmärksamhet.” Det, sådant folk som. Svenska motor- rbundet : sedan : ett 'pår” "decennier" elönar för prickfri körning genom en, med andra ord ”Rattens, mäs-' re vägens riddare”; 'nlig gener: mönstring, Två gån- r om året äger som bekant utdel- ng -rum av dessa "belöningar, vil- de erhåller som Kört prickfritt. tio, tjugo eller trettio år,' erinrar "<sdföranden i. förbundet, direktör "Ho Wallenberg. Dessa ”värdighets- cken”. förekommer i brons 'och silver 'samt som kronan på verket .|den'?.så , kaliade gyllene, skölden. Den .14.. mars blir det samling i av”ett enda väljligt varuhus . två eller tre förbundna speci "De två "största abläggningarna böt. tills är Northland Shopping Centei- 5 "av dessa ”gatornas, och, Iands- 1en : ojämförligt "största: "delen av j | Stockholms. Stadshus, där . .ugefär | Profiler i svensk film: och : S ar 2 "Ander Dymling; garnäs gentlemän får ta emot sin från! de. senaste” årens många. film- ANA el belöni d utred utgör ett markant" in |". ds' Nyheter pr d utanför Detroit och Cross County " jä las av kKommunikationsminis= statsrådet :' Sven Andersson, Center i Yonkers, en förstad till Nevryork. -Northlands centrum täc- ker "ett -område :på 64 hektar 'och har "parkeringsplats. för: 7,590: bilar: Det-har dragit: en kostnad av, 25 miljöner : dollar . och: ingår: i. ett em: som "nälvilligt lovat sin medverkan. 1 allt. skällande” över ".motorfolket för både det' ena 'och andra och där- vid”. inte 7 minst för hårdhänt och vårdslös framfart är det inte” utan sitt värde. att kunna åberopa. även inotsatsen:'” varsamhet,. hänsyn 'och behärskniing: Svenska motorförbun= ändra affärscentra. : Den" samman- lagda" kostnaden beräknas” 60 . alla tänlkbara tillfällen, Ligg märke till representanten längst t. v. : — Inte ens vid kaffehämtningen ger han :sint kolleger. lugna 'u utan . « tvärtom är det Svaren något vilftigt so som bentileras. | € ängar Upprättha, jE könlsktr'ia omsle MORE Je oss PVÅ UNGDOMSLEI ARKORSER har nu rt -genomförts iwrottsförbunds regi; Kursplatser har 'som bekant varit Tylösand (den 13—14 nov, 1251) samt Frillesås (12-13 febr. 1955), Det ges nomgående stora i F för denna kur 1 peglas bäst: 1 en sifferålevblick, Nittio ledare sökte att komma med i kurserna. . Inalles 40 föreningar blev företrädda och sanmanlagt har 50 ledare” hevistat koslut: Fö ål är 13 kvinnliga och 37 manliga, Till dessa siffror kommer så ett mindre antal observa--- «> törer, samt företrädare ur vilka alla visat ett föredömligt Intresse: 50 sa | KURSPROGRAMMET har på bäda. Vlatseina "varit: uppbyget: - kring följande ämnen: ” betets me. todik”, ”fö ”,” ingslära > och hygien” samt "taltek=. . -nik "och muntliga framställningar. Auktoritativa föreläsare har bi-/ bringat deltagarna goda insikter i ämnena och finns nu bara viljan has iedarna, så bör det inom en icke alltför avlägsen framtid också märkas uto i klubbarbetet. De teoretiskt inhämtade kunskaperna ” ig Jomsledarnal «Idet har, verkat i 35 år. och hållit på med" dessa utdelningar i 20.1 det|: närmaste 6,000 personer har under den tiden hedrats med dessa synliga bevis på uppskattning och "respekt. Vad är det'nu för folk, dessa he- ' |dersknyfflar, både äldre och yngre? "| Kort och gott kan sägas att de allra flesta yrken är representerade: Här samsas företrädaren-för hantverket och köpenskapen med industriarbe=- "De flygande, tefaten har tyäligen sett” sin bästa tid, och nu: sbörjar folk? se" flygande: förlorade. ”Målbournetidningarna har. på, störie; varit överlupna med, telefon- påringningar. från folk som. försäk- rar”att: de. har. sett dylika mystiska » Ett. ö att det pendomliga . föremålet ha- de'en. gul mittpunkt omgivet av: en tuellas. '.skara "betydande, Självfallet återfinns många yrkesförare, drosk- tare, och här är också de intellek-|8' Filmindustri, där Carl Anders Dym- ling har sin plats som verkställande. : direktör" sedan: han" för” tretton år slag +'chefsrummet på A/B Svensk :' i dag 'första artikeln i en serie i som vi: kallat ”Profiler i-svensk | film”. Det är rakt på sak gående intervjuer med kunnigt ”och in= ikt br hfolk, > perso- sedan... lämnade". Radiotjänst, Det. hänger inga käcka filmstjärner trätt med dedikationer på hans ner " som ' sitter i "ekonomiska, konstnärliga, eller administrativa : gar, tvärtom synes allt 1ä 2 va. med sin gammaldags gedigna, inre ning. : : i Carl Anders Dyrling” har" stora! film 'har sällan riktats .mot honom), och han, har: under sina chefsår på” tistisk? inriktning, Genom sin vita- litet, och sin aldrig svikande fentuå siasm! har han lett åtskilliga film—' utredningar till'seger för branschen," och;; det är också han som många” gånger ryckt i tåtarna för att få ut: "svensk film på den europeiska” ko) jtinenten;' chaufförer; busschaufförer etc, Det finns exempel från just dessa kate-: gorier, chaufförer .som i Stockholms, numera: myllrande trafik kört prick- ä n hel vit kant.-+ det såg. precis ut.som att jättestort. förlorat, ägg. Det :guv.F -besyonerlig 'väsande-ljud iiväg. ut till havs. skicklighet. utan Också om:de:egen skäper som' medverkat, till: så-ytters ligt. förnämliga resuitat,. Ty det i; tea 'slumpa mponerande ndes, gäller det för ledarna att praktiskt fortplanta. bland det klientel, som befinner sig I åldern 12-25 år, ETT 'SLUTOMDÖME från för- bundshåll är självfallet på sin plats att föra fram I offentligheten. Sig- naturen har därför vänt sig till för- bundssekr. Axel Nilsson i Kungs- backa, sam på nära håll följt arbe= tet vid båda kurserna. oa — Kan vi vara annat än belåtna, kommenterat hr Nilsson. Utmärk- ta injektioner har lämnats och för dessa åvarar inte endast de ypper- liga föreläsarna, utan även kamra- ter emellan har det lämnats goda tips, För detta talar bl. 0.<de mån- få och livliga meningsutbytena un- der och 'mellan ”lektionerna”. Nå- got som gladde mig mycket var, att så många flitigt utnyttjade an- tvekningsmeterialen, Detta får vät tas som ett bevis på, att de med allvar, gick in för kursuppgifterna. > Den fortsatta kontakten? « om Fn visa kontroll på, att dö Sr Färna verkligen gör något på av vad de dirt AS kommer M själv= fallet” att göra från förbundshåll. Någon sorts rapportsystem vill :vi dock inte avkräva deltagarna, men genom personliga iakttagelser hop- pas vi kunna följa ledarnas arbets- 2 insatser. Vad sedan gäller me ev: vidare- utbildning av dessa ledare, så- blir ; det : närmast . 10-dagarskurser. på Bosön, som kommer ifråga. Hal- land har tidigare haft 5-6 delega- ter med På sådana kurser. Mad det stora intresse, som nu finns ino. distriktet — kraske = det. föreligger chanser att få större representation. " ÅVELUTNINGSVIS må det vars På bilden härovan. "syns en re- presontant för ett yrke som” inte längre är något ati bygga en framtid på Det är Helge Schou i tillåtet "att framföra ott tack til) |Tumba som fortfarand håller på Förbundet för dess initiativ att bjus "med att tillverka hästpiskor Men Iain pressevepresentantef till des- ptillverkningen har, gått kraftigt sa kurser, Ida var hra — inte minst [tillbaka under senate år. Då trak- seit ur den synpunkten, att sport. [torn kom att ersätta hästen fick ritönterna här gavs tta till- [man heller inte något bruk för pis- i Hen at på nära håll skaffa sig Sema. - Under” glanstiden i n lem, om idrottsfö FYvus verkstad sysselsattes inte To 19 man nachar arbets ningars skilda pro"bm, "Den bars s soniga kontakten med idrottens le--> dare i skilsa ställningar inté att > Sd Dot finns all antedni 2 etidga detta. iman förvlö styrkan minskat till tvål . Lever omkring . om . året, främst , till ridsporten, säger hr Schou. ” Det går inte att enbart försörja sig” av detta' längre utan mean måste - syssla med .. arinat bredvid, bla, tillverkning a av matt- Piskor. efter sin far och han: har hållit på att göra piskor ända se- dan var en liten pojke. ot ransen av: piskor uppgår nu till 109 dussin Helge Schou övertog. verkstaden ningskostnaderna för en svensk film” ökat så väsentligt under det: sista”; I decenniet; Och "inte förbättrades si« -tuationen”, genom "att nöjesskatten - öjdes 1948. En tröst i sorgen var att statsmakternå 1951 visade; förståelse: -och bevilja : EE der och'en'ny' utredning lades fram till... finansministern ' 1952; "För”ett "I halvår sedan”gick a bannlyst, i: detta. tysta: utrymme” SF givit produktionen en klart ar terna tilll: pasiti , chefer och fö 1 retagsledare som linte "syns, utåt men som makten: hava. Man ått svensk film inte längre kan fortsätta i samma spår: som tidi- bare: nödvändigheten" att, tänka om är. 1955 ett faktum. Den' an= Ilkande tel . sannolikt att betyda svårigheter för ”biografrörelsen och den ame= Tikanska : filmens" frammarsch med: färg och vidfilmsdukar gör att svensk. flim måste svara med samma, mynt. Men då: står: man: inför.» skyhögt "ökade :produk= tonskostnader, Hur klarar: man det inom dagens svenska film? I den. första artikeln kommer. chefen Carl Anders "Dymling |. med några intressanta aspeliter i tantbefolkningen = från 2, vf Någon: Rasa ANRN ASA NAARAAC SANNA VEFFYFTTT : ” srocxHOLM | ; Den! våldsamma "minskningen. LJ . Etik "under perioden. 1000-1950. mn "> närmare; i Lantanann utrede iIngsi - ciellt mlögger om n joråbi aket av. lejd arbelsky i nömnda hänse 4 "undersökningsresuliat från Lantårke. V "Att. det främst är "den " "kraftigt höjda lantarbetarlör. oa ra. framstegen ifråga > 0 kets mekanisering som, den "stora minskningn: bruksbefolkningen är givet, så: ärskilt när. det. gäller minskningen: under perioden 1940—50, Under denna pe- riod sjönk antalet anställda och fa= > miljemedlemmar i jordbruket från återger -1473,000 till" 289,000. :Lantarbetarför-= bindet, vars medlemmar torde ut-. göra-2/3 av totata antalet lantärbe=." tare i landet, räknade, vid 1954 års: « ingång « cirka : 40,000:. "medlemmar: + medelåldren : har stigit till 44' för manliga och 43 år för kvinnliga Det. är tydligt att:det är de yngre a; . tarna "som :; lämnar... landsbygden, . kvalitetsförsämring torde” dock inte ha inträtt; den, har, san= jordbruks< : Aloe lärmed ' gjort, detta ye : gått ut över fördrängan. körk och "fodermarskar, :medan', gruppen "... traktorskötare. ökat kraftigt.. Denna > -. vc utveckling står i samband. med ätt: antalet hästar minskats med 40 pro cént;' medan traktorerna' fem ba lats,” Grupperna :- ladugårdsfö, - och kreatursskötare. har ökat” fjärdedel av "totala antalet, bruksarbetare,; di r bruksärbetaren: ofta varti en mång- sysslare, numera krävsr det special- : motorintresserade' . ungdomen. torde därför, anser'agr. "Ohlssori te komma att. föreligga några. större "svårigheter ” för :-'jordbruket . att” framtiden erhålla den nyrekrytering av arbetarstammen, som” arga Äfrån”så”låögt att” kylera” med -.utlandets: intresse" för ""Kanske "skulle 'vi nå längre om vi ahpassade oss efter andra länders. year och; tankar vära produkter. en undersökning av våra siffror och n fann. att dessa. var riktiga och från, utredningsmannens sida före- gare stödet utgår den sista juni i år, något måsté' alltså hända vid denna | tidpunkt: Och det som vi .vill. skalll hända : har. vi. framhållit i vårt re- missvar på den statliga utredningen. nh öjesskatteåterbäring :" på »” visad r sig om färgfilm; De ola . så trång är alltså den ekonomis-] - sa ramen för produktion av svensk "Um just nu, frambåller SF-chefen. »« — Först och främst står ju tele- visionen på nöjeslivets tröskel, Jag år inte alls. så pessimistisk att jag tror at? televisionen skulle ta död på filmen, Men jag är säker på att vi kommer att få några besvärliga år med minskad . publiktillström- ning på biograferna, Inte för TV- programmen i och för sig utan helt 2ankelt därför att den enskilde mås- mott och däri Slir ju nöjesbu geten hårt . an> strängd. . - > Den spri gande "punkten ä svensk «film för att kunna hålla uppe intresset måste möta konkur- rentern2 'med samma mynt: Vi mås- te få möjligheter till en ökad färg- tion, ett salvdussin” per år. till att börja. Fänk på att bara en nedgång i pu- slikfrekvensen på 10 procent bety- ler att. det allmänna går -miste om 3 imniljöner i nöjesskatt från "film- wranschen, Ett ökat stöd åt” 'svensk ilm är alltså rer än en kulturånge- ägenhet, De är ett statsfinansiellt -otressef > — Och nog tycker jag att svensk im gör vad. den kan inom sin, ber wänsade ram, fortsätter dr Dym- ing. Det är svårt att göra flygtu-lt; - rer när fågein sitter i bur men man ” vörsöker ändå: Inget land i världen gör film till så låga kostnader som vi, men ändå måste vi på grund av den trånga ekonomiska ramen be- 2ränsa ämnesvsalet En väg att bred: Svensk : Filmindustri, Carl; har vi föreslagit 30 "procent: il ensk film: och 50 procent om dt]; Dymling, är företagets könstnärliga samvete, Men för att hålla den. po- sitionen har han tvingats. bli eko-|- nom, Hur känns det. egentligen att trycka på en knapp och säga ja när en. film på dryga: halvmiljonen & går måste ju vara vänligt inställt annars händer. det -tusen. saker: på vägenl, 2; "den färdiga filmen ka å man hela tiden med den mänskliga taktörr som "oroande in? k betar slag, Man stoppar in ett manuskript i' fabriken men "vad" vet imän (om produkten .- som kommer ut? Och våd vet mar om publikens tycken? Det enda man vet är att man sitter ien trång bur av "ekonomiska hän- syni. ” Det är en plåga för filmens kommit. till, Pöollsmäninend bäns ne noteras. . ökning, av, an let 26,511' "rs 25.800: Tillgveöpent åy i bilar "och "motorcyklar steg: dock öst från 9,108 till. 10,515.” föranledde polisutredning." edom år 1953 och: utvisar som man :. unde vänta en stegring; från 201,140 år 1952 till: 208.632 år :1953;, BL. a. me ””Uppklarade ; blev under året föga mn konstnärer, men det är en plåga i minst” lika hög: grad, för en prod: mer än 38 proc., alltså ej: fullt; 25. av: brotten. ; lögonenfallande: är) de. :plaga pröcenttalen för tjuvnadsbrolt, te investera 1,500—2,000 kronor i ienl. Arne Seltermark. e verkliga resultatet: hittills. av ”upp- 1 . personér var + 337,555, Dennd siffra får dock sej änses, betyda, : ndast 22 "proc," ” proc; I "de uppklarade fate i franns det i 16 proc. inte: vär om brott." Hela" antalet”: T:e i straffmyndi görelserna ; på art ökning, framhåller TCO- direktören Valter: Åman," jer-att de måste ha: 10, Proc; balansen skall åters Has, "Om di skulle"vara' så att inflationsriskérna uppkommit genom: andra intressen- ters — företagares' och andra lön- e & detta äreaa — åtgöranden under|4,398 brott till "polisens « kännedom, . etta år, så kan. man inte begära] Pr- 100,000 : av .medelfolkmänaden motsvarar. detta 2,6; att tjänstemännen; bara Cärföp, att de av praktiska skäl k sistj2; arkfiaden lig- varit. fö ger på genomsnittligt 5 proc. i löne-| tänkta är nämligen" ning dubbelräknade: i statistiken," detta därför att de p misstänkta . t I Hallands - län sk mm : 658 Brott: (mot deltal 871 i. i förhandlingsarbetz st. alltid skall ta täten i inflstionshetimsar det, 1 un- vriliykér disektöj Ämdn; dödsfall och bränder som: för riket); Å talet. «= i — Mi Laholms Tidning ä LIG um
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.