rerrevvteYrrerT har : i vinter” infört en" enkel : och billig meto att”. ; hållå : vattnet: parkdamme No LAHOLMS TIDNING iv a - YrrevryYYYTYT | Tryckluft ger: fritt vatten | för sv a Laxå nar r under "hela vintern; Han leder | tryckluft från en liten Tryckluft- il Atlas kompressor genom en: för- ppet” för sina ' sva- | ankrad plastslang försedd. med hål. anar Tryckluften passerar ut genom hå- Ien, och stadkommer en 'ström- ning. vattnet som därigenom hindras från att. frysa även”. vid låga minusgrader. ' våra: dagars " var det väl ingen som ens med Jules Vernes fantasi kunde tro att - sparkcykeln hade' någon framtid. . Inte ens uppfinnaren, fransmannen och baronen Carl v. Dris, som ursprungligen upp- fann cykeln, eller hans samtida "landsman Michaux, som är Ppap- pa: till pedalerna, drömde om att de var pionjärer till en e- Pok i fortskaffningsväsendets historia... Numera fyller veloci- peden sin funktion lika bra som "en arbetshäst men är mera, an- vändbar än denna. Hästen är dock mera svårskött och kan om "det vill sig illa gå åt ett helt." annat-” håll: än. man styr . den, vilket ingalunda i är förhäl- landet med vår ”stålhäst”, skri- - ver ”Cykel- och Mopednytt”.'. Fransmannen Carl v. Drais gjor- de den första velocipeden (Veloci- ped: av lat. ”velox”, som betyder snabb och '”pes”, som - betyder fot == snabbfot) och patenterade den år 1818 som ”dressin” vilket: hos Med täta mellanrum för” "den . Väsentliga världen uppseendeväc- kande : råpporter ' om "vad : som sker i Sovjetunionens 'arktiska. regioner. Det: rör sig. om: semå ljusglimtar,' som bara belyser en tiga "del ” av”: de: väldiga - och | strängt mörklagda områdena - i nörr, men .en.känd brittisk kän- Hare. jav-ryska förhållanden har "efter. ett. .målmedvetet samlande Plockat ihop tillräckligt många puzzlebitar, för att kunna ge en bild åv vad som håller: på att ut- rättas bakom” ryssarnas: ”köldri- där s - Så Det råder umera inget” tvivel på att härskarnä i Kerl, betraktar de" ogästvänliga. regionerna : vid Ishavet + från” norska -gränsen I :väster till: Beringssund 1. öster från Polcirklen:i söder till. Nord- Polen T norr..— som .,Sovijetuhio- rens fraimtidsland, vars enorma nåturrikedomar: : skat . ge +. belö- Bing för härd nybyggarmöda, HoyJets. folkmäng sd » det. inte skall? är ja a länge förrän siffran. är- uppe 400. miljoner: Det verkär som om man i Mosk- va går In föratt låta, de nordliga regionerna "ovanför. polcirk 'i huvudbgrten "av: denna as befolkentrigstilPv? ; ärmaste” 20-25 Ar Halvimiljonstad . polcirkeln: = Det sjuder av. ve het i de nordliga områdena Jätte” störa industrier: förvandlar tirn- mer till fanér. trämåssavtill. pap- per. Arkangelsk - vid ita havet hår utvecklats, till. att bli: Ryss- lands största. sågverkscentrium och skeppsvarven .i det närbgläg- na Molotovsk. öriade upp- föras så sent som 1938. har rödan blivit :de näst" största. i hela Sov- jetunionen! — endast överträffar] de av varven-i Leningra: -Framför-allt är det ' emellertid | de' stora malm: kol.och oliefvn-| "digheterna:.som vållat dea gigan- tiska utvecklingen. uppe i norr, När den första femårsvlanen skis serades - hade” Murrnansk endast några tusentals” innevånare. I dag är det världens' största stad i de arktiska trakterna och redovisar närmare 500.000. som . befolknings siffra, änn : I Ödevidderna. utforskas ; "med flyg Nea ” Under det senaste året har r rys-. : "sarna systematiskt utforskat Is- havet från luften och med särs- kilda expeditioner på drivande is- flak, vilka upprätthållit kontak- ten med yttervälden med hjälp av flygplan: Ändamålet har varit av dels militärt, .dels' ekonomisk art. - Militärt sett har man försökt hålla jämna steg med amerika- ”nerhag forskningar 1 polarregio- nerna.' Det rent ekonomiska vär- det av expedionerna har bestått i viktiga erfarenheter" beträffande ismassornas " rörelser och " Isha- vets strömmar: ' Ryssarna anser . själva att de nya erfarenheterna - skall göra det "möjligt att förlänr a seglingssäsongen utmed euro- peiska, Ryssland och Sibiriens is- havskuster. från fyra till sex må- nader per år., : Huvudpartén a av verksamheten 1 Sovjets polarområden drivs äm der kontroll" av en statlig institu- tion, ”Norra' sjövägen”, som upp- rättades 1932 och sedan dess ut; "+; vecklat sig till en mastodontisk affärsorganisation. På dess initia tiv har en systematisk malmlet- ning lett till-fvnden av 42 Olika mineraler av, betydande värde för Jandets näringsliv, Företaget bry ter bl. a. grafit, bly och kol, bv&- ger fartyg, avverkar timmer, be- - driver polarrävs och rendiursa- vel, upprättar fiskkonservfabriker och etablerar "Jordbruk som lever, rerar kött" och mejeriprodukter: flvilliga 5, > Fes” Till största delen kan ilen halaret smenomfiöra ist: fattande arbetsprogram. tack c var | ven. omfatt; Savlägren men ä senaste åren har. myndigheterna också startat värvnin njer i tidni r och radio för att få frivilliga att flytta norrut till nybyggarlandet ovanför. polarcirklen, " Vad - som hittills' uträttats är emellertid väsentligen ' slävarbetarnae verk. Deras arbetskraft sattes bl. a. in för kolbrytning' längs ishavskus- ten och de''sibiriska floderna.när tyskarna under kriget ockupera- de de kolrika "Donetz-området: i Sydryssland;. > Fyndigheterna "i norr "har. sedermera -visat: sig ä olja, framför. alt i Uhtadalen; >: - a "-Under kriget b de: :ryssarna också bygga eh nv' järnvägslihje norr och" österut från Leningrad floden Ob; men .det är. meningen att- den skall: fortsätta ända fram till. Berings :sund: — ' genom just de. områden” där: ryssarna 'i' dag har sina rikaste 1d och tenn- lingen i de. ryska polarområdena med "vad man skulle kunna: kalla "amerikansk: fart”, 3 att ;inpassa i sövjetiska levnadsvanor Har, blivit ett klart fiesko.. I börian försökte. myndig- | heterna -ätt få normadstamnmarna att slå sig till .ro:och upphöra med Den har nu nått så långt som till l.:t men de makt; |: ret 'biev att de slaktade ned sina renhjordar 'o. satte sig på tvären på alla upptänkliga sätt tills sta- tens representanter Stutligen. mås te uppge sina försök. - > Enligt de upplysningar som via vetenskanliga kahaler ”då 'och då läcker ut till den väsentliga värl- denhar emellertid .ryssarna, kun- nat notera förbluffande goda re- sultat: av sina” jordbrukstekniska experiment '1 polarområdena: De har: exempelvis lyckats odla po- fatis' 1 Verhoiansk-området 4 Si- hirien, 'vilket hör till iordens kal- laste och mest ogästvänliga 're- eioner.: Potatisodlingen : här . har ätt; en sådan omfattning att-den if täcker det- lokala ,f ningshehöve ret, på: odlas tomater i uvpp- da "underjordiska '-drivhus utmed Lena-floden har” man planterat. äppleträd..De mest an- märkningsvärda ::iordbrukstesiul- tateten-"i-de ärktiska : trakterna > | vilken tillgår så att kornet: först fi Ar. igro innomhus. en tid: innan serligen " blir: avkastningen | "bara en Ej rdedel av vad "man : beräk- korn på detta "sätt här. uppe. Det. skulle bli 'ännu: dyrare. att: frakta snannmålen. på järnväg från "de stora jordbruksdistrikten söder- över, hävdas det. :| sitt kringvåndrande liv, men sva- . Rådhusrätten dömer till straffi arbete i ett år och tre. måna- der. ere ”:Den 22-. -ål ige yngling? från En- tidigare inte straffad... Men, nu hade "han .bedragit och bestulit sin. gamla farmor på> nästan 8.000 kr. Sedan hon polisanmält | : honom - hade : han misshandlat heme. Åtalet omfattade också förskingring av en kamrats ka" mera och olovlig bilkörning. ' Försvararen berättade om kli- enten: Hans far var bara 17 år då pojken föddes. Modern! var kusin till fadern. De gifte"sig aldrig. Då pojken var 14 dagar gammal kom han till sin farmor och. farfar. När han. växte, upp fick han kalla farföräldrarna för ”mamma” . och -”pappa”. ' Den verklige fadern fick han kalla ”storebror”. Sin "mor fick han kalla ”moster”;. I sju-åttaårs- åldern '. började , skolkamrater viska om honom och : hans fa- milj. Det skapade osäkerhet, ' Försvararen frågade: "—' Är det underligt om min klient före> ter betydande miljöskador? . Medan försvararen delgav rät- ten denna 'berättelse satt 22- åringen och: grät så att han skar kade. Hans far, som är 39 år nu, var den ende åhöraren i rättssalen. Han" grät också. : i "Då det, gällt umgänget med farmodern: har 22-åringen inte varit så blödig. Han fick genom att förfalska” hennes namnteck- ning på inteckningar.ut 5.000 kr. från en bank. Han stal obliga- tioner från henne och pantsatte dem för 2.300 kronor. " ar tidigare sett mellan fingrar- va när det gällt hennes ”son' | (sonson): "Men nu blev hon så upprörd att hon polisanmälde LT skede" som tog emot domen är; Gamla farmor som är 74 år. |. ta tillbaka.” + > Omedelbart efter" b minalpolis” varit hemma i villan och hört farmodern, överföll 22- åringen den gamla kvinnan, Han gav henne ett Knytnävslag ian siktet. «cv as I. ynglingens gömmor hittade polisen flera falska reverser, som tydde på att han tänkt inteckna mera av ' farmoderrnis " villa 7 'på falska papper. ,. - Åklagaren ansåg att 22-årihgen grovt och fult utnyttjat farmo- derns svaghet för ”sonen”, Hon skulle. ha mat färdig åt. honom när han ibland. kom. hem mitt på nätterna. Hon måste se till att. han hade en ny'vit skjorta varje dag. Han bar enbart vita skjortor och han” använde''dem bara, en :dag.' Trots alla hennes omsorger bedrog och bestal han henne." - .. Det: framgick” att. ynglingen fått avbryta sin värnpliktstjänst- göring bl; a. för att kunna hjäl- pa sin” "farmor, som ' blev änka 1953. Första' tiden hade han gett henne 30 kr. i veckan. Sen blev det ingenting alls. +” " Aklagaren. berättade att den gamla nu bara har sin. pension att leva på. Trots det förde hon ingen skadeståndstalan, och :bad så vackert att pojken skulle. få komma hem till henne igen. — Jag :är nog den enda som: kan fe hand om honom; hade hon sagt, . : Ynglingen Kunde : inte ge nå- gon vettig förklaring 'till' sitt handlingssätt. Men det framgick att han velat leva . högt och flott. LAHOLMS TIDNING CC + är bäst som . ortstidning, . oss beteck något helt annat. ” Det' märkliga med denna dressin var att hela konstruktionen var av | frä, ' bortsett från 'några smärre, men ändock viktiga detaljer 'som spikar, beslag och andra mojäng- er. Visserligen liknade denna cy- kel inte mycket den vi äro vana att se. Man fick nämligen sparka | sej fram med den eller om man ville backa' sparka sej bak: Denna första "Konstruktion : var så gjord, att man skulle gå eller rättare sagt sparka med be- nen; på marken, Sitsen. utgjordes endast av en urholkning i.trära- men, >varför man '- kan :utgå ifrån att. "så synnerligen. bekvämt åkte man. inte.. Året 1859 'är också ett anknytningsår. till. cykelns fram- tid..Nu kunde man definitivt ana' fortsättningen." Pedalerna : kom ' till och detta var nyckeln ' till cykelfi. åt det tidigare mirakulösa undret: Eri landsman "till Carl: v. Drais, Michaux, som nyss. nämnts, upp- fann, pedalerna; vilka som det het- '”blev '-anbragta :på framhjäls- öarna” "och '' gjorde -'velocipeden till en veritabel beriskakare;- som den ' allmänt också: kallades, Detta är lättförståeligt” när man vet, att hjulen gick på bara skenorna eller älgarna.' Gummiringarna" kom till långt ' senäre. > En annan -omstän- dighet som ger syn för sägen: om benskakaren: är, 'att det givetvis inte" kunde” bli "annat 'än" ett ska kande äventyr när man satte sej på cykeln, då den förutom”avsak- nad av iringar även sakna=' de fjäderanordningar. somed"' ”höghjulingen”,;' "vilkert till- kom - senare och var än-meéera ris- kabel, :Den användes inte annat än vid idrottsevenemang, där;den var -| lagom ' äventyrlig. :. Föll .:man från en 'sådan,; vars framhjul. var 144 mtr högt, blev så att säga. fallet stört och man hade flera chanser att: slå ihjäl sej. än att komma ifrån helskinad. ' Så småningom |.kom. även fjädrarna och' gummi- ringarna, men det dröjde ännu ett pär tiotal år efter pedalerna. Des-- $a . förbättringar , gjorde ' givetvis sitt till att det blev bekvämare för ryttaren. "Engelsmannen Madisons ” : ekrar, var. förstås också - ett: steg i rätt riktning liksom > kullagret, : som” uppfanns, åtminstone "för: cykelns räkning, av likaledes er engelsman W. Brown. sva eller "rättare sagt "tycka att cy- keln' var fullkomlig, men ännu var ' FÖR CIRKA 140 AR SEDAN j Det: var "dessa som” skulle ge fart |, 5 ”Dressin” av trä upphov till eleganta cykell det "mycket som fattades, exem- pelvis kedjan och frihjulsmekanis- men, som tillkom först vid sekel- skiftet, Dessa nyheter för den då- tida s är inga nyheter i dag men vi har dem kvar ändå. Dessa-- förbättringar såväl som de flesta andra tillkom i kraftbespa- rande syfte. ”Mekanismen” eller navet som vi kallar det blev pla- cerat i bakhjulet och fungerar en- ligt" en dåtida berättare så ”att det medger ryttaren att dels ge- nom framåttramning driva bak- hjulet runt, och dels när detta ej behövs, hålla fötterna i vila "och låta velocipeden gå av egen ' fart. Frihjulet är oftast förbundet med en: i navet inrymd bromsanord- ning, .som tjänstgör” vid . bakåt- trampning”. Från denna bakåttrampning var det emellertid långt kvar till våra dagars utväxlingsnav. D. JV. s fri- hjulsnav, som -medger cyklisten att använda en högre eller lägre utväxling allt efter egen önskan. Under de första dedönhierna på 1900-talet då cykeln, varit ett fullbordat faktum kom man under- fund med cykelns användbarhet'i större skala och snart kom'den ut i marknaden som både trehjuling för transporter och som .invalid= vagn samt i form av numera nö tan . legenderaskt ' jomsjungna-: ”bi- cykeln gjord för två”. Som populärt fortskaffningsme. -| del kan man betrakta cykeln, se- dan ungefär 50 år. tillbaka och mången ädel kamp har utkämpats av: tävlingscyklister. ' Numera är det väl sällsynt om' ens tänkbart, att någon människa av det upp- växande släktet inte äger 'en.cy- kel," vilket" man förstår när man känner - de svenska verkstädernaå kapacitet. Alla cyklar dock , inte men de. som en gång lärt” sej det vill inte "undvara detta bekväma fortskaffningsmedel. > BLYGSAM GOSSE! "I en' av småklasserna stockholmsskola hade en ny liten gosse" dykt :upp.. Lärarinnan frå- gar, honom, första dagen vårifrån han kom.. Det. ville; grabben” inte tala om. Till slut brast 'frökens tålamod och hon, hotåde med att låta :honom ' sitta; kvar 'om- han inte talade om varifrån han kom, Då så: grabben? — Från Malm + mé samma”? frågade fröke; . — Jag. ville inte skryta: första dan' i plugget, svarade den. nyan: lände. 2 Berlin"; 'och'' Chicago -ätt:vara täckta! av ett” 300 "meter tjockt istäcke, hävdar professor.:;Cesare Emilani vid Chicagouniversitetet, Efter ' omfattande” temperatur- växlingar på . jordytan "måste män.” dra slutsatsen” att "norra halvklotet : går en ny istid'ti mötes, säger han. Han har'ri nat ut, att temperaturen | världs- haven sjunkit 14 grader under Ide senaste 30 miljonerna åren ;av.| jordens existens,” : : KURRE PA TEADEN Karlshamn . meddelande 'om ätt telefon: till Åryds brandstation råkat ur funktion. En man /'skic- kades ut för att laga felet," vilket hittades i en förgreningsbox uppe på en stolpe. Då telegrafarbetaren [löppnade boxen” höll han''på” att | falla baklänges, ty ut hoppade en ekorre som byggt sig att bo inne blahd trådarna. och i brist/ "på an: nan ' förströelse bitit av telefon- tråden. till, brandstationen. - U: derbart mjuk dräkt i i blekaste blå "Shetland med något förlängd jacka' ock högt isydda och något- för-korta ärmar. Knäppta slåar garnerar fickorna o och en utsökt vit Anuntopp ter OR IARINA A ” — = mos fr ER — " SS Ro =S — = CD ros är”fäst på axeln: Det är Bal- main som har gjort denna Jättbur- na och klädsamma dräkt; (IWS- FOTO). ' sä "Iså är mitt i sommaren, : "Om 10. 000 är Kommer Moskya,l Häromdagen fick televérket 'i| Han kom från del 'skogika Dalarna - Av MM. Johansson, Tallåsen, I. ”. Hishult; > Utan kom från de stora skog- arna i Dalarna, Där hade han sett dagens första ljus, och där hade han tumlat om som en ys ter och lekfull liten valp, Alt vad tiden ned utvecklade han sig allt mera båda kroppsligt och spälsligt — om man nuv får an- vända det senare ordet när det gäller en hund, En skogvaktare hade den äran att se honom ta- ga de första stapplande stegen 1 Dianas rike. I Dalarna äro skogarna stora och avstånden till bebodda trakter länga, och där upp syndas det kanske en hel del mot jaktlagar och vara- grafer, och det är inte så noga om en stövare springer lös och jagar en och annan hare, om det Skog- vaktaren hade alltså denna hund- valp med i skogen hela det för- 'sta året nästan dagligen under sina färder, och det var mycket de lärde av varandra, När hun- den vuxit till sig och blivit två år var hän en fullt användbar jakthund, vilken kunde hålla be- nen på en hare i rörelse Cryga timmen, för att inte nämna om de' långskjutsar han företog med rävarna. — Vid denna. tid hade jag det stora nöjet 'att bli ägare till denna säregna: stövare, vwvil- ken hund stått mitt hjärta myc- ket nära och som jag aldrig kommer att. glömma, . När jag "hämtade honom vid stationen för fatt installera och - införliva ho- nom på våra jaktmarker i His- hult, förstod "jag med detsamma att vi skulle bli de bästa vän- ner, Redan när: jag fick. ut ho- nom : från "transportburen , "reste han äg raklång: med -framtass- arna lågdå på mitt bröst, och: de stora,' bruna och intelligenta ö- gönen.: ! sågo forskande på mig. Han var ovanligt. stör ;oc: tig, och när han stod så där på två ben var han. nästan lika lång som, jag själv, trots att. jag.inte tär: av det kortaste slaget. — 'Nu skulle' det bli .spännahde att se vad det skulle bli av detta djur. Han skulle” naturligtvis ne ett an också, oc efter en hål del förslag ”Jarg” skulle Han få heta, - — Det första. drevet. han ' var med" om isin nya. omgivning ar. kanske inte så -märkvärdig Det? 'gallge ett hardrev,"o t mera än tjug emellertid inte «' ledsen. förb detta; Jag hade ända 'fått | "epplevä”' [stövaredrév som” jag aldrig” är gare fört. Att Höra, Jargs. IANA. stående klangfulla: skall, . när han on. Det var söm f malmklang i tonerna - ”sång”. Han var ''dock van vid att jaga i andra: :markförhatlat” den, än vad de. halländska; mark- erna, tillät. De stora, täta och djupa" skogarna, vilka han” var van vid från sin uppväxt var nå- got helt annat än vad som bjöds honom. här. i. Hishult, Nåja, det han; inte kunde, när han kom hit' återstod för mig att lära honom; och det var under denna lärotid I :| som vårt förtroende och vår vän- skap befästes. för evigt. Hans förstånd verkade till. det otroli- ga, och "hans förmåga att' driva en hare, "var. fantistisk, sedan han fått. den. rätta. rutinen, Det är säkert" - många: som” hört hans vackra skall här i orten, när han började sitt arbete med att föl- ja en harlöpa, .— Mig” och andra jaktkamrater har : han skänkt den största glädje någon:jägare någonsin får uppleva. — Under åtta år var "han min bästa vän under jakterna i. Hishult, och många harar har han bringat framför bössan. När haren ibland uppenbarade sig för tidigt inom skotthåll, och jag därför lät ho- nom fritt passera, för att Jarg skulle få driva honom ännu er ”pukt”, så att jag kunde få höra hans vackert. klingande musik i det. längsta, ' då kom han fram til mig och tittade på mig med sina stora ögon och viftade med svansen, och därefter tog han an spåret igen och så fortsatte mu- siken. Han kunde köra en hare timme efter timme om' det var någotsånär, skapligt väder för ett drev, — När vi så hade av: slutat jakterna och gingo hem, då följde han okoppiad vid min sida med hem, ” Han visste så väl vad som väntade honom när vi kom hem "vid sådana tilfällen. En liter oskummad mjölk var : Chans obligaforieka belöning, och t | lider. Sådant förlåter allt... tror” ettly . H Z - NERE : mar PAPP LNAEBISÄARAAAPDDA 2 apa FYRAR RAPP EASIT LNIBIAA 7 ADM: srt PAPAS ANARDAN Ö on I ANAR Nn punkten: STOCKHOLMS FÖRVALTNING har helt plötsligt begåvats med . en ny chefstjänsteman:a' 45.000 kr. Expressen (fp) knorrat: Man kan inte komma ifrån att den utveckling som här pågår är osund, Osund ur två olika syn- punkter. Dels börjar man labore- . - ra med permancnta nämnder un- der namn av dellgationer, varlge- nom man undviker att låta stads. fullmäktige besluta om ördentl- ga instruktioner och utse leda- möter och 1 stället gör upp om dem inom stadskollegiets trängre . krets. Detta kan inte vara i en- lighet med kommunallagens anda Det är möjligt att det är bak- vämt och lätthanterligt utifrån Partiledningarnas synpunkt, Men den saken får knappast vara av« görande, Det blir för mycket interna överläggningar av den typ som helt oförmodat födde en ny chefs- tjänsteman och för litet av 'den öppna diskussion som bör i före- gå kommunala beslut. ;' 1 Vad som är beklagligt är "att. denna centralicering, denna kon- centration får fortgå under den liberala regimen 1i- Stadshuset, . Det är ett svaghetstecken. : Stockholms skattebetalare får åra ett tungt lass. De skall klara nio borgaråd a 54.000 kr, per år, Stockholms kommunala förvalt- ningning är hopplöst överorgani- serad. Skattebetalarna får bistå fiolerna, -.De politiska partierna delar ut ämbetena för Att soyla- gera sina anhängare t "och utan- för tjänstekarriären. Det gäller . att hugga för sig. Det är inställ- ningen. . Ye RADIOFASTAN. Radiotjänst har ord om dig att väl följa med 1 ut- vecklingen när det gäller att fur: nera svenska folket med nyheter + och aktualiteter 'men då måste det ”koppla långsamt” hos herrarna I ' ledningen, Som t. ex, missen med [Sigge Erikssons VM-bragd för att nu bara9nämna en, av dé senaste veckornas stora händelser. som Ra diotjänst förbigick med "tystnad. Sydsvenskan (h) skriver litet my digt så här: .. "> a -. Radiotjänst 'har | tydligen ' (som : en spydig och rolig insändare på- pekar) gått in för fastan ordentligt, Vi blev utan VM i skridsko från! Moskva, vi "slapp” ' bandyfinalen th och landskampen mot Sovjet. och vi fick bl.'a, undvara handbolls='"' dandskampen Sverige-Danmark (som Gunnar ”Nu” Hansen givet: vig skildrade för våra danska kust ner). -Men varför 'vara'missbelåt: na? :Vi'kommer; att få detaljskild. ringar från. SM i fältskytte på ski. dor (vi kan riktigt se framför oss de dramatiska 'referater) vad tide Radiotjänst tydligen, + ', : Och så kan man inte' underlåta 7 att i sammanhanget påpeka, att , vä KG radio hade utsänd repor- till. VM-skridsko i Moskva. (trats att. tyskarna” inte hade nå-. gon iman 'med i världseliten) som. en förnämlig skild- tävlingen utan dess- på kvällen hade en halvtim- malång intervju med den svenske, världsmästaren Sigge, Ericsson, :en.. «+ "| Vasanda. som blev en strålande'pro= = | pagand: för svensk idrott och för. « frä Hdrottsrepresentant just : MED FÖRVANING | va erfar, man att generaldirektör Rickard Sterners utsetts till ord- ': i förande 1 den stora. hälso och: 4 sjukvårdsutredningen skriver Sk. D, Företrädaren generaldirektör '-' Löwbeer' tillhörde inte heller de stora ljusen ' inom förvaltningen. Kvalitetsförsämringen . blir än- dock allt för påfallande. Hr Ster- « ner är ett svagt nummer och han pasgar inte till denna uppgift. Att han blir generaldiréktör beror In- ' te på personliga kvalifikationer -- utan på rätt partitillhörighet, enkla politrukerna, Handelsmi-. . nister Ericsson kunde inte behål- . la. honom som statssekreterare, - Han kräver litet mer än pratsju-; ka av sina medhjälpare; Vad han : vet om hälsovård och sjukvård är: sannerliggen inte", mycket, : Skall också ordföranden 1 -kom- mitén läras upp, lär den väl ald-. rig bli färdig. Saken, är tyvärr brådskande. : Mer ' En engelsk kirug höll tentamen Ett av proven bestod i att kandi- daten skulle föra en kniv. längs ett gmalt streck, men om kniven: avvek en aning till höger eller :” vänster, så ringde en liten kloc- ka. Nästan samtliga kandidater nödgades "höra klockan ringa, « +: dem fråga ”profeten”: — Skulle nå själv kunna klara provet? — Nej men det behövs heller inte kunna. — Varför inte det? N — Mina patienter är gudskelov inte .utrustrde med några ring: klockor. - när han ade ”slafsat”. i sig det intog han alltid sin plats fram- för bragarÅ — Nu har”hans vack-.. ra sång slutåt Tjuda' över skogar och mossar, Han har avslutat . ett händelserikt, . och vad jag tror, ett lyckligt hundliv. Sak-" naden efter honom är stor, och ,', hang plats kan aldrig fyllas ”nelb, ' Men så är det ju här I livet, Al: ting är förgängligt. [ Efter examen tillät sig en av. 1 + d 4 Han tillhör de enklare bland de :.:, » näs oh angr r Jag. of
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.