a i | "ren;- Och: har. den för lågt "tryck ir: - kulationsrubbningar,, st Törsåagen.den 10: marg:1058 -- er > De" populära s. k. snorkelrör ning och simning under vat . ker. Detta: berättade docent Sraden . Carl Magnus" Hesser - de medicinska synpunkterna : tryckkammare och i en, sex logsvarvet i Stockholm." > Kritiken mot snorkelrör n, som är. ett! slags andnibgsrör för 'un- dervattenssimning, . levererades i «Säåmband. med 'att docehten redo- [va "Blorde för de risker som är för- ehade -med dykning, En' del av despBa risker är (gemensamma för "all sorts dykning, antingen den utföres av en speclalutrustad dy- kare på .50 eller 100 meters djup eller av .en badande pojke på en meters vatten, = on : "Bit. Uvsvillkor vid dykning är ' nämligen. att. den "Iuft eller. gas- blandning, som finns i lungorna : Her tillföres dem genom Sn ap- Parat,' har ett tryck som ”nxakt motsvarar” trycket på "det djup .Aykaren "befinner sig. Har luften eller .gaseri "för. högt tryck! kan den. spränga ;lungorna på dyka- finns" det risk-för allvarliga "Vid "den: allra enklaste” formen : av; dykning; den. som: utföres u- tån :ändningsapparat, är :risken obetydlig. Bara man 'hållef igen ' munnen när" man står. på huvu- Marinens dykexperter varnär a | For tre TE Nn Jinte skötes rätt - ww Sagt varenda sportaffär i ländet och som används vid dyk- | | livsfarliga en, som finns att köpa i snart tenytan, är: livsfarliga Jeksa-- en och marinläkaren av första bl. a., när han delgav pressen På en del betydligt mer avan- : ; Cerade dykningsprov, som den senaste. veckan utförts ; en meter djup Vattentank på ör- gen ihop av vattentrycket så att fn nt man har i lungorna au- Omatiskt får samma t; ttnet har t djap man befinner . sig. fiskarna kan ned till 30—40 " De tränade pärl- På detta sätt. gå meters djup, aa » Rörets. längd avgör, .” Men ' med ett andningsrör - är det annorlunda, Så länge det ba- ra är en kvarts meter långt är det inte direkt farligt att'använ- [da det, åtminstone inte för fris- ka personer, Men det medför än- då». en avsevärd :ansträngning. Men redan på en meters' djup är simning med snorkelrör ' direkt livsfarligt "för ': vissa personer. Det ' beror. - på det. undertryck som då finns i lungorna. De har ju nämligen det tryck. som finns i luften ovanför våttenytan,” me- dan det avsevärt, större vatten- trycket psassor ' på, bröstkorgen. föl » att Klara "en sådan simtur, På ännu djupare vatten, med: ett längre - rör, kan man > inte alls på: det ' djup "man: Man : skall ”ha ett. stärkt hjärta LAHOLMS TIDNING Fotogenkarninen är Livsfarlig om: den-' STOCKHOLM . +. + Fotogenkaminen "Som värmekälla är enligt -.sakkunskapen en ytterst problematisk inrättning, Medicinal- styrelsen 'ger uttryck för detta bl, a. i sina anvisningar för bostäder där det heter: ”Såsom tjänlig "eldstad kan inte godtas enbart fotogenka- min,' vilken förorsakar förskämning av luften "och ökad fuktighet irum- men? FEL oe .. Verkningarna av detta :värme- tekniska problembarn kan illustre- ras med följande siffror, anmärker tidskriften Vår bostad: - Ett medel- stort: fotogenelement, som drar 35 lit. fotogen per dygn, förbrukar på samma” tid - syre” motsvarande 2,5 vuxna personer, avger kolsyra mot. svarande 8,5: personer och vatten- ånga'motsvarande 3,5 Personer. Siff- rorna '-gäller- den mest olämpliga formen. av: fotogenelerfient, de fri- stående, : vilka vid trägen använd. ning. kan komma "lägenhetens "väg- gar att drypa-av fukt. Det. händer ofta att hyresgäster ' vänder sig till hälsovårdsnämnden för ”att' påtala li övn fukten, "totalt -omedvetna om dess orsaker. ' Som regel får man först övertala hyresgästen att sluta med fotogenkaminen och övergå till en lämpligare värmekälla innan fram- ställning till" fastighetsägaren. kan göras, (sl eg ve Verkningarna = av. ett fristående fot 1 det 1 våttnet,- pressas" bröstkör-" klara det.” : M argareta livligt 'av är rena allväret. Och detta är' 'en, historia, som: bör. till de. så” kallade "ömtåliga", ty den be. Som ju. > Liksom de andra kungarna av Vasara ätt hade: även Guldko: - Dungen .. sina. amörösa äventyr, och ett.av dem "har 'med kabel- , jo attigöra: os. 4 ”Hölland: fanns 'r' början av 1600-talet "en arycket rik han-. delsman, som ' hette : Abrahäm Cåbeljay (med uttaiet 'Kabeljo) På grund av Jarl IX:s fribrev för nhoHävdska affärsmän att få kominä-in ir landet, flyttade nerr Abraham svm var av eu gammaj ” flandrisk adlig ätt: över nit 160 och "slog sig" ne på den ort, som sedan blev Lö teborg. 1 den åya staden blev etroud nan, borgmäs- tare "och: genermidirektör för . myntet, : du, vid stadens grund. m Cabetjau ee hon säges till >. | -dåter kanske som skoj, tast det..och 'med ha. överträffat öva, ”vaktad av kungen.” » Margareta ig tog kungen goda räc: Dt 1818” med” Arenat "Stote, uppvaktade. kungen. ; s Brahe, lättantaj Gc ; "Abraham 'och hans sköna” dot- ter, som hette Margareta, sökte upp kur en under: fälttaget 1 Livland; blev; ban. livligt. upp- Kungen var som. sagt JEN Cabeljau nedkom - med” ed. aoh äret därpå. "vet" var. den oe kante Gustat "Gustafsson, adlad at "Nasaborg, Greve därtul - « likhet med kutigabarn på" sido: linjen förde ban i 'vapnet eö nålv "vase;: men” lade tull — en krönt kabejo + Kungen” visade honom stor uppmärksamhet och "hans upptosttan omnänuerhadee Av en'tarbroder, oror till Kung. en: på stdolinjen,' salunda . an "syhennjetm, "Som "sag OAU at yYnNgungen kom till rang ,värdig nans nÄrkumsl.' Genom drowt. ning Chrisunas ivrsorg tick nao en Kgravplala 4 Kiddarhotms- ”Ky!<an - Hans moder. den 3kö- aa Margareta : JAHeljau, SEtes gck' oh 3 Stora Bennamra "föraning > och avled där 1677. r : : nåra SÖ år gammal : + NÄPNÅA TULLMETODER ' I KÖPENHAMN: :.. PDRisk” Toldtidende”, har - ån-|. svaret” för "denna "lilla smugglar- historia;; från - öresundsbåtarna. Den visar att köpenhamnstullar- na kan vara både smarta och ha sinne"för humor. — - el En ung 'tullman reste tillbaka från: Malmö med en av. båtarna. Han var civil och ingen av de ombordvarande. gjorde några 'an- strängningar att dölja de. meto- der tde: skulle 'använda för att lura tullen, när de om 'en stun lade. tin i Havnegade. » . os er "Särskilt lade tullmannen"” ke till:en förtjusande ung fru, som halvhögt viskade till en vän- inna .att. hon, precis innan land- gången lades ut skulle smita in på toaletten och gömma några paket cigarretter 1 sina trosor, Damen kom i land som de. an- dra passagerarna och' gick med den ' oskyldigaste : min i världen bort till disken för att visa sin Men den unge tullaren hade' nu fått på sig uniforms- väska, mössan. 'och han sörjde kör att det 'blev han som expedierade den Illa smugglerskan; Just när hon skulle' gå nes sv "mär- je han till hen- > Knäred Skansens Vattenförening, Knäred, .- har. hållit årsmöte. . Till ordf. om- valdes John Persson. Till revisorer Pettersson, Till ombud vid Knäreds el. andelsförenings årsmöte valdes John Persson med S.' Lindhé som suppL. ie sea oe -- Vänta ett ögonblick, damen, stå stilla där! . 2 Därpå tryckte han på en kon- om" ryggen på honom, säg ett kort - ögonblick ' granskande på den ". törvånade damen,. slog av kontakten och sade. så med ett älskvärt leende: — Damen har blivit genom- lyst. Jag har nog sett var ni gömt cigarretterna, men ' anstän- dighetshänsyn förbjuder mig att lägga hand på er. Gå hem — men försök inte det där en gång till! : . Det var en mycket förvirrad o, starkt rodnande ung dam, som hastigt ilade ur ur tullbyggna- den! : cn NYTETYV | Stockholm "och Målmö om ätt. hu" "| vudstaden 'skall få överta det kraft valdes :Karl Svensson och Eriki takt, som" tillfälligtvis satt bak-| Otoger under: dåliga venti- lationsförhållanden blir fuktiga väg- gar och fönster. Gångkläd dra textilier drar till: sig väta och tar: lukt, och 'slutliger kår. alla av- gaser ut i rummen och stannar där, Förutom "allt "detta tillkommer :de faror, som hotar am .man välter ele- mentet; Barn och sjuka har mer än en gång på detta sätt, varit anle ning, Här brandkårsutry ckningar, kaminen är ansluten till rökgångar- na'i huset; Detta är. ett absolut, krav när bränslet olja. ”Fördelen 'méd 'värsta” fukten "och man tänt igen har; ex ' kraftig "skräll, m. vållat diverse:skador; kommit. som, én obehaglig överraskning, sedan: har brandkåren f: --Det'har ofta förekom hel tekniska, ski t. gav närmnt, slag, Som . regel: har man måst avgörd, saken |" från: fall till fall, och det har, alltid varit iskorstensfejarmästaren "som fällt det avgörande; or: A : Man: bör alltså. tänka i nan mån sätter tändstickan togenkaminen —+ det kan va farligt 'och olagligt. Stockholm kö per Hos "STOCKHOLM: (TT). Förhandlingar : har ” "mella överskott som ; Malmö stad får, för ett antal år framåt när den aktuel- la utbyggnaden "av dess ångkraft- verk är klar. Utbyggnaden beräk- nas vara genomförd fram; tills 1958 och. rmed «skall ”Malmö--få ett kraftöverskott.. på ' 30—40,000 kilo- wattimmar, som Stockholm nu vill tillförsäkra" sig: fram till 1965, "då Malmö själv: beräknas vära:i' behov åv hela sin kraftproduktio I ler.inte.? BE sont det" är. ; Igen. Utskottet har H mande. sta Fänrik. lät furir deltaga i marsch trots läkarförbud STOCKHOLM (TT). -. NT :MO: har beslutat åtala en värn- pliktig fänrik för tjänstefel därför att han under tjänstgöring vid Liv- regementets husarer i Skövde låtit en värnpliktig furir i strid mot av förbandsläkare meddelad föreskrift delta i en cykelmarsch. På grund av en gammal knäskada, tom furi- ren k vid militärtjänstgö; ing 1942 då han blev sparkad av en häst, hade . vederbörande läkare bestämt att furiren inte fick delta i cykel. åkning eller marscher, os H Vid uppställningen för cykelmar- schen hade furiren anhållit hos fä; riken, som var plutonchef, att sl pa delta i övningen och påmint fån. riken om läkarens föreskrift, Hans anhållan hade inte bifallits utan först sedan han deltagit i övningen omkring fyra timmar hade han 'ef- ter hänvändelse till skvadronchefen befriats. från vidare deltagande. Skadan: hade förvärrats. Fänriken har åberopat, att han inte givit fu- iren någon direkt order att delta ingen utan hänskjutit till den- ne att själv avgöra om han skulle delta eller inte, Vid uppställningen hade han i något hetsig ton yttrat till furiren: ”Hur skall futiren ha get? Skall furiren ställa” upp som gruppchef eller ej?” Vad fänriken seende. : Det ' åligger vederbörande truppbefäl som. en. tjänsteplikt att tillse att av förbandsläkare medde- lade föreskrifter om inskränkning i personalens. :t tharhet blir åt- lydda. Detta gälier även om den, som ; av, läkaren befriats från viss tjänstgöring. till - äventyrs" förklarar sig villig att'delta' i den; Fänriken har därför inte ens med furirens medgivande ägt låta denne delta i cykelmarschen, Emellertid : är det uppenbart att vad som förekommit vid uppställningen mellan fänriken och, furireri ingalunda inneburit :att furiren "erhållit rätt "att efter” eget val avgöra 'om han skulle deltz el- inte? Fi vit: att och kvinnoorganisa- ioner att hjälpa det 'att nå sitt mål, "Den? kommunistisk-socialistiska majoritet som har haft makten i den hundra kvadratkilometer stora, re- publiken. sedan "kriget shar hittills :våftat: med kalla handen när utskot- tet kommit med sina krav och gjort ällaåde att kvinnorna änpu inte "tiskt tiliräckligt I EL! PASO, Texas: Harvey Matu- sow Sade -vid förhör på 'måndåg att han ljög när han för fjörton må” nader "sedan inför samma domstol intygade ätt en arbetarledare, Clin- ton Jencks var. kommunist. Jenkins. var tidig anfört ånser MO-inte förtjäna av- | I delar av Pakistan illustrera | rättelse av en'svensk -resenär.- .| besökte för ett par:år sedan Paki= upplyste honom: då,” slårets första regn '- : | kan "naturligt "nog. jord " Igrupp. tekniker "och veteoskapsmi varian har allvarligt hämmat Indiens lantbruk, Experter från ' FN li e och jordbrukso i hälsovårdsorgånisationen, lantbrukare sin traktör-plog fråm i WHO, har bistått Indien sumpmarker från det fruktade malariamyggen. Här kör en indisk ” AO, och Världs- med att. befria övér ett tidigare 'malariaområde i Terai; som nu kan odlas upp. FN utlyser åter ”uppsatspristävlan Förenta nationernas Informations- departement har liksom tidigare år nu åter utlyst en uppsatspristävlan. Ämnet för jubileumsårets Uppsats. Ppristävlan är för Sveriges del: "Vad > har inom svenskt föreningsliv gjorts för att främja förståelsen för FN? Det utdelas i år sju första prisr fyra veckors uppehåll vid FN:s hu- vudkvarter i New York. FN beta= lar resor jämte 15 dollar per dag. Pristagarna bör anlända till New York den 15 september för att kun- Na övervara debatterna 1 FN:s ges neralförsamlings tionde session, Dessutom utdelas mellan fem i£, åtta andra pris: två veckors uppe- håll vid FN:s kontor i Geneve, FN betalar resorna jämte 10 Tollar per dag, Endast ett Pris kan -utdelas I - sett och samma land, , Tävlan är i Sverige öppen för var - och en som har fyllt 20 år och som är medlem av FN-föreningen eller Tnågon organisation, som samarbetar eller har kontakt med FN-förenin=: gen eller med FN:s informations.! ' En regndag i tråkiga vädret”. Det finns Jänder där ett ordentligt regn är årets sto- ra händelse, Så är fallet med stora delar av Pakistan, ett land: som fått ökad aktualitet för svenska fol. samlingen ”Sverige Hjälper”, Här håller "man emellertid. nu på att ö- vervinna' en 'del av -torkans pro- hlem genom .regnfall alstrade' med konstgjorda medel, Det är:dock in- te; några primiti x”regnmakare”, som «är i farten, utan moderna :'ve- tenskapsmän: från Unése sHirsvår torkan kän vara stan .och kom på hyårsaftonen';till huvudstaden Karachi. Vid hans'an- komst-dit regnade det lätt och-folk tt detta : var » på ,årets.sista' dag! i Under 'sådaria. omstä 3 inte "ge, | skapar regn on en åt torkplågat "Pakistan anor . vårt. land föranle- | områden och fann att de fina salt- der möjligen en kommentar om ”det partiklar havet avdunstar hade: en avgörande” betydelse, Provinsei Punjab, där forskningarna bedrevs, och där in- nehöll Tuften ytterst litet salt, Att öka luftens -saltmängd skulle så- ket " genom" den "stora" nationalin=' | ledes kunna vara lösningen av den- ligger långt från havet na” akts nederbördsproblem, Finmalet "salt 'och en i; "..' handspruta ---- ett fint pulver. inte mer än c:a. 125 kr. .En pum så goda : skördar... som' i, område med 'en mer harmonisk balans | lan: sol och regn, Ändå är liksom" många a el "jordbrukarland. Att; skapa eter: för könstgjord bevatt rt således 'ett livsvillkor. För.: tre ' år sedan. lämnade Unescos högkvarter i Paris för er tids vistelse. i Pakistan. Deras upp. 'altpartiklar i luften hade alltså ge- gift: var att försöka" skaffa vatten, nomgått sitt första prov och "visat hade man inte haft lika visade sig, att,50. proc: mer: IL.d de ”saltade” områdena” än för liknande: behandling På i dessa trakter. >, RA " Unescogruppens teknik, att spri Den metod man stannade för var mycket enkel, Man lät mala salt till Sedan anskaffade J man: enkla handsprutor' eller 'pum- | par, med vars hjälp iman blåste sält- "I stoffet ut i rymden, "Denna appä>. I rat' var. enkel: ock billig.' Sprutor-, na” tillverkas ;i landet" och kostar regn "80 år mycket regn kontor eller.i övrigt har någon an- knytning till FN:s verksamhet, Organisationer, som uppfyller nämnda fordringar, inbjuds att In- samla' .och bedöma "uppsatser, 'in= ' sända av egna medlemmar och ut- : välja högst tio "tävlingsbidrag, som - skall föreläggas den av FN tillsatta nationella tävlingsjuryn. Denna ju- ry utväljer därefter bland samtliga tävlingsbidrag de två bästa uppsat- serna, som går vidare för bedöm- ning av den: internationella juryn i New York, - mln - uppsatserna skall insändas till täv.: lingssekretariatet, Svenska FN-föra eningen, Lilla: Nygatan 4, Stock<" holm, Sista frist är lördagen den 30 Japril kl.12,00,.: 0 oc "ch 'Tävlingsbidragen, som inte-får innehålla mer än 2,500 ord, skrivs sänds :1 fem exemplar, ' Med täval lingsbidraget , skall följa ett ifyllt frågeformulär, som :erhålls : från Svenska FN-föreningen. Varje ex- emplar av uppsatseri skall unders« tecknas" med namn "och adress och förses med :uppgift om .narmn på. ' Resultåtet kungörs. fö Pp : Tretton människorna "dagligen, får genom- snittligén 3,000 kalorier eller: mera, alla dö fem nordiska, De övriga åtta ir) USA, Storbritannien, Kanada, tat stralien och Argentina, lysni "är 20 till vissa halvt ökenartade o a Nu har, de återvänt, och kan berät: ta om goda framsteg: det 'har. lye-: kats dem at stra. regn; y Cd 7 - Gamla: metoder d g int = .Gånska | snart + förstod Unesco- »| gruppen, att den teknik för: regn- | framställning, sorå användes på an- dra håll; inte kunde begagnas i.Pa- kistan. I kallare klimat faller -regn; när fuktigheten i molnen fryser och blir tyngré. När man skall påskyn- da regnet här, kan man beså mol- nen — från flygplan t. ex, — med ':| vissa kemikalier, .som påskyndar. are ; internatio nella: gruvark 'bund i nationelle: representant. Han är en av. tretton andrarangskommunister. Jinter- |: frysningsprocessen, Men i Pakistan är kli alltför varmt för att en sådan teknik skall kunna användas; Fotskargruppen började nw un; mot Matusow' enligt egen ' utsago |. har vittnat falskt emot. > erna dersöka hur regn uppstår i varma sig förvä i å kommer Pakistan att kunhä' art -.Jdra ner. regn över torra område; :loch därmed. skapa förätsättningak för ett bättre jordbruk och ett” kare liv för människorn: Slirande pojke: KARLSKRONA (TT). let:körde över pojken, som .avle da denna metod'i'stör”skala föratt En 11-årig son till trafikbiträdet Curt. Gustav Ottosson, Karlskrona, omkom på måndagen då han i hatt väglag. slirade med:sin cykel.och kom under en lastbil, Ena bakhju- sedan han förts in till läsarettet, Förenta”, "nationernas Yearbook”, vars sjätte upplaga just sar utkommit," row oe I fem av; de länder, från vilka det finns. statistiskt material på detta område, 'är den dagliga, genomsnitt« ' liga ' kalorimängden inte mera än' 2,000 eller under, Dessa länder är ”l Indien, Pakistan, Ceylon, och Honduras: of aseosogt ot 8, I tretton av de femton europeiska länder, från vilka man har statistik, .. är köttk er inbyg, i dag mindre — i många länder sevärt mindre .— än före kriget. I de fyra återstående, Sverige, Island, Frankrike och Belgién-Luxemburg, har den däremot inte gått nod. Dao flesta av de femton länderna upp= ' visar ökad mjölkkonsumtiori, n d > ishock 1 ti " Förberedelserna inför värld: + Västtyskland, är nu i full gång. "kanska stjärnbanér blir till sid Här ses, hur a : vd "nos dukar till isbanorna, RF ESEEFSTSVEPTYVVYTYET ”ä a i Rheinlend i” som äger rum 25 febr—B mers i sovjetryska flaggor med hammare och ctära och amen. ggjabrik, som skall leverera de deltagande nations AM Då 47 kvnnor, 'sköts ned i fredags i haen 2v' om Sö: NEFETYTTTTYYSTY Tys! Fylleriet är värst pe ser pr 1,000 in vånare stigit med c:a 20 proc. Den ökning som före- kom i fjol hänför sig huvudsakligen i 20—21-årsåldern - Att döma av inkomona uppgifter från landets domstölar kan antalet 1 fjol avdömda fyllsriförseelsér be- + fämas till e:a 42,000, meddetar sta- tisiska ceniralbyrån. Jämfört med » 1533 förel.gger endast obetydlig ök- ” ning men jämfört med åren när- masi förekriget har antalet förseel- " Att finansminister Sköld vill spa=.; . ra 314 milj. åf staten genom att inhibera den folkräkning som plan= :- enligt skulle äga rum i år är gott och väl — om nu, statsfiansiella skäl ligger bakom hans åtgärd att inte äska anslag —, men' å' andra ven folkräkning är menlig för sam=: hällsplaneringen : och kan dra med sig' förluster för det allmänna ge- nom felinvesteringar. Detta är Sv. stadsförbundets uppfattning i frågan statsutskott, där ' man har att. be- handla il na från hr Sand- till tiden efter sh ningen på spriten, då verkningarna av , lagringsköpen snabbt började visa sig... se ” För männens del når fyllerikur- vin nuraera sitt maximum redan i + as fjol sa-filldes närmare 1,000 kvaunor för fylleri. Slutligen. kan nar, att antalet för fylleri 'an- ina i fjol ökade med ett till 43278. - > 0. 3 > g ned i Västtyskland rande silra '& januari var HJUL: koreaner, tre av dem SöUL: Fem , när- ler m, fl. i första samt hr Svensson, i Ljungskile m. fl i andra kam- nande av folkräkning 1955, Stads sc förbundet "tillstyrker alltså .motio- nerna. Tatt TT Publiceringstakten = ifråga ' om > folkräkningarnas resultat kan: man ' visserligen anmärka på, anser för- bundet, men beträffande den ifråga satta nya folkräkningen har statis<" tiska centralbyrån ställt i. utsikt: en snabb bearbetning och publice= . ring, varför den nämnda anmärk> on ningen inte bör utgöra anslagshin= förhållanden onekligen te sig egen- domligt om staten vid en tidpunkt, då intresset för befolkningsstatistik H blivit "allmänt " bland "/kommunal« =. männen, skulle avstå från att följa -. det uppgjorda tidsschemat för folk - t lyda en tre gånger Ior ct otarna, kerällar den amerikanska åt- norr de, säger stads- ikanska vaktposter]fsrbundet - : Boa Nå sedan koreanerna ha-| sam bekant har flera myndighe. ävensom LO vägrat instämma i kh Skölds tankegång om att folk- räkning I år kan undvaras, vo. YES Burma ' RS ” av= sidan, glömmer han, att en utebli-- ee och som nu delgivits riksdagens :. maren väckta motioner om anord=" - on . : > Ul De. av Organisationerna ' utvalda! ev stav på: svenska eller engelska. och in=' ' den organisation: den tävlande tillv! världens länder hår så VC "tjgodar livsmedelsförhållanden,'; att"; Blånd dessa, tretton -toppländer är Nya "Zealand, Irland, Schwelz,:Aua' vi! ts > hämtad, Vyp ” "Statistical +" bör der, Och det skulle under sådana = - 2 Ä
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.