rg mm or enn n ed Leksand =" ehsturistort : av i Så kom då a 1954. Lida . Ben den 42. märg: 1955: - in. gode vän John. Danielsson och jag hade gjort: upp en ge-- mensam . färdplan fören resa till: Funäsdalen: och Norge' och ' Vi skall Kär ta Dig med upp till, "fjällvärlden... Den. 10 juli backade - jag, min maka och dottern: Stina :in vår semester- utrustning 'i' Forden, som "med: sina 100: hkr: stod.beredd att föra oss ut till obekanta orter. Vännen" John -— också han med maka" och : Völka '— gjorde isbesåg den stora sina 1. 000-åriga anor; Så förvi: .vidåre. ue ' Fabrikör "Axel Melin i Mar: karyd gjorde tillsammans med maka och dotter jämte ytter- ligare ' några goda vänner i somras . en längre 'semester- färd till” Funäsdalen i. Norge. Allt som. allt avverkade de 300 - mil och,i. nedanstående artikel berättar han. litet. om den turen. Lockande läsning så här års då vi litet till mans börjar planera sommarens se mesterutfärder och resor, Härjedalen, : Hotell -: Funäsdalen ligger " 600.- meter över havet strax" intill 'det 991:meter hö- ga: .Funäsdalsberget > På: dess sluttning” hittar” man. Sveriges högst belägna” kyrka,. Till-:nor-' "ska: gränsen. har. man. eh." knapp 3 i 3 oo — "och "andra" dägsstappen slöt stå att. göra: en” båttur. 'på Sik! jan 'och "vidare kunde 'vi heller set: besök i Vi” passerade gränsen. . mellan Dalarna 'och Härjedalen;.s Mil / efter” mil: av- trädgränsen bakom "oss. : Snärt bar det 'emellertid neråt. igen, vi färden ; direkt ' ll Funäs Å Sveriges högst .s belägna kyrka. - > "pilar vi framför MHF:8 turistgård, ho- tell . Funäsdalen, och välkom- nades hjärtligt av direktionen, Erik” Wallstam "och hans fru Margit. Vi dräck kaffe på den stora" balkongen med dess här- "parkerade våra liga utsikt över, Funässjön och Skarvarna innan vi gick ut för att närmare'bekanta oss med den underbart: vackra fjällbyn; + Följande” dag. stack John och jag ut på sjön och fiskade — dock utan att vi fick' något "napp, den dagen. Och”pårkväl- len tog vi Oss: sett uppfriskande dopp:i det klara” och: tämligen varma vattnet, . fee Om Funäsdalen och dess vackra natur; vore mycket. att : Städjan som reste sig: högt: och! majestätisk mot a . himmel ' kvällen ställde farväl av värdfolket och kylåren' pekade nu norrut: Vi'tög vägen över i Funäsdalen tog. se Mittådalen :" och : ; Flatruet "och var.:därmed uppe: på Sveriges högst belägna landsväg. Över. Ljungdalen " 'och ;-' nådde. vi” dagsetappeng. mål :— Östersund, +;Cariping i vackra fornbyn Jamtli kvällsbesök i" de farliga kurvor. Vädret "hade" varit : vackert | "under de "gångna dagarna men” | då vi: ställde "kursen! västvart. — mot. Norge drog svarta moln upp på himlen, Förbi; Åresku-: noch den: mäktiga: och väck- ra Tännforsen nådde” vi grän” Vårt”. första norsk mål Trondheim, medi : besöket fick inskränka: sig. till 1. tta litet på: den .vackra dom- kyrkan men eftersom man re- den stängt när 'vi..anlände fick vi slå den tanken. ur hågen. ” Ssttebocken då uppåt.” När vi ade kört några mil .stannade” "John som körde före mej O.. kom spring- ände emot vår "bil varm och svettig. et — Antingen är jag eller bi- len tokig, vägen "går ju néråt, och älven rinner ju” uppåt. Ja, så kan det faktiskt te sig 'när man kör i det norska fjällandskapet ' 'och'; bara ser höga berg vid sida; "Så fortbatte ” vi” upp mot Dovre fjäll. Vägarna i'Nörge är ganska smala och: ; krokiga och: flerstädes' saknas” skydds-. räcken även vid branta. bargs- stup. Dovre mötte: oss med säga, Det är. en fjällby i i västra evig snö på hjässan” och' växt- | ra. ett besök "uppe" i" Holmen- Svenstavik i den CT "och. Östersund” där” miss "Östersund :fägnade' oss! med vackra men ack: så räsan:, . ”serligen "söderöver — men än- ligheten bestod. enbart av små- buskar och renlav. Vägen spär- -rades här och.var av. getter som så snart de fick se.våra ' bilar "sprang 'ut i gångbanan, När vi öppnade dörrarna sök-- te de t.o.m." komma in i bilen. De var mycket :tama och ' ville på detta sätt ha oss att stan- na för att bli matade, > > Mot: Dombås, — bekant se- : dan senaste kriget — nådde vi. den underbart." sköna -Gud- brandsdalen och via Lilleham- mer och Hamar kor vi den 19 juli till Oslo. norra Aer mot syäligare : nejder, ' I den! nörska huvudstaden. stannade: vi hela tre dagar för att. titta .på stadens: alla se-. värdheter "och naturligtvis. gör kollen '-— eller enbart : Kollen som. norrmännen kallar, den,-Vi badade” Ch Oslofjordens' salta böljor; besåg det pampiga" råd- huset; : Vigelandmotiument mycket, mycket anna ' Men tiden led: och” vidar Farväl av” vid Predikoturer | 83: e. söndagen i Fastan. : Laholm hgm. 10.00. p- Bergman; söndagssk, 11:30, Onsd, den:16 mars passionspred.: 10.30 kn. , Håkansson. Skogaby hgm.. 13. 30 p. Bergman. Veinge hgm, ' 13.00 kh. Ljung. Onsd.: den 16: mars 19. 00 pas- « slonspred, "komm, Rydén. Tjärby'.hgm.. 10.00 -kh:. Ljung; ”söndagsskl,. 11.20. .Torsd.: den 17: mars >. 19.00 " passionspred. komm, Rydén. Mästocka hgm. 10.00 kofnm, Ry- dén, ' därefter 'söndagssk. Fred. Är Saar nyckeln I osstätter i sin. vur/ att; fördrags« ” fin skrives om och i så fall mås- : till Frankrikes" ": ratificering. a av. " Paris- fördraget? Efter 1 långa debatter: har det väst-, 'yska Parlamentet i Bonn 'rätifice-! rat de s. k parisfördragen. ' Dessa har alltså förts Ytterligare ett steg fram mot''sin slutliga fastställelse, Nu väntar man endast på det fran- ska parlamentets ratifikation; Det- ta godkände fördragen ried ytterst knappa majoriteter i den första be- handlingen strax före jul. Utsikter- na för att fördragen" skall ratificél ras vid den sista och definitiva b hänt ingen "torde få anses relativt |. ”godå nen någon" absolut säkerhet finns. dock inte. ' " Det har stått hård strid kri ng på ”Tisfördragen i Tyskland, innan. det slutliga avgörandet föll i Bonii.” Alla politiska partier i den "västtyska för: : bundsdagen 4 accepterade naturligt vis med tillfredsställelse den del av] drage | som”. återgav T: kland | 'dess'suvi , men det. . nska” Parlamentet begär förtyd= pa ide på' dessa "punkter, Detta' 2 hela 1atifikationsprocessen tas är från början. Då kan det hända. ALSON: (Franskt och 2 tt saaröve utan” att” även Parisfördragen i öv- rigt delar dess öde. Det är "dock svårt att tänka sig att det franska pariamentet skulle slå in på en så negativ. linje. Det skulle bli värst för Frankrike självt, ty landet skul- le bli . utrikespolitiskt isolerat. Med all sannolikhet, skulle Förenta sta terna Vå ingå en separat försvars. lands” återupprustning skulle icke fransmän” önskar." Nilson i "Spånstad ; . . 2jorde "under sitt föredrag i Falken-' berg i. lördags en -intréssant jämsj gens "inflationsbekämpande : politik] och den engelska högerregerintars, & ikpartiet en räntehöjninig i stället] -Anvesteringsavgifternas återin- lörande, med den motiveringen alt > > mökratiska oppositionispa "för våldsam "kampanj mot den >del av” förd. g skulle vara"ett smi- en i kampen mot infla.|: höjdel ;återupprustning :- ye Upprättandet av den västeuröpeiska " försvarsunionen' och vä det socialdemökratiska. partiet som det fria demokratiska partiet, som delta i Adenauars koalitionsre- N ik först räntan med en: halv! procent: och fullständigt ineffektiv; varför en ny are". inom loppet av. en månad sen; ”t;;'o. "m, den" borgerliga, för nämligen i- dessa. "dagar. en hård ; kritik. mot räntehöjningen och mer rikshalvorra med toder. : Alla: tidi, livet. Sit är: alltså. den; "att de svenska' oppositionstid.. nihgarna' prisar regeringen” Chur; chill för dess ”smidiga” ekonomisks; pressen, "som kan. studera. .verknin gar; "därav". på hära" håll; menar ätt” d utgör: en: fåra för, d ti Ti - När den 'svenska regert - o gel t sz gäfder!kan” bedömas så härpl kr hand, tnndreolägene vara nindre. äs. ant och utan hänsyn il för" "tidigare gi jords - men att tillskansa sig makten. över < det återförenade, Tyskl "delning kommmer. under a landen, att bestå under de nu: kan » överblickas, Reg Moskva här ”säkerligé; ; bära = > "den - prestigeförtust,; som skapat "mycken politisk" oro i Västtyskländ 'öch' höfar. att 'spränga " enskommelser om' Saar innébär att landet tillsvidare 'skall ”europeise- ras”, ”, och förvaltas äv de" nationer, som ingår i den västeuropeiska id Först £ k mé » ingåendet av ett fredsfördrag. mel- län ett... återförenat Tyskland och "dess" motståndare ' "det senaste världskriget, skall dét slutligt avgö- ras, om Saar skall tillfalla Frankri- ke eller Tyskland eller” eventuellt bli : punkt "förefaller "mycket avlägsen | ” och många tyskar tror för den skull, äl kanske med. rätt "att saaröverens- kommelsen i grund och; botten in- nebär, att Saar;' som dock är ett N övervägande tyskt område, defini- tivt är förlorat för: Tyskland: > den - 18 mars -19.00 p '.pred, komm. Rydén. vet Knäred hgm,' 10.30 kh. Eriksson; söndagssk. -13.00. Körsveka ' skola gdtj, 15.00 kh. Eriksson. son; 'söndagsskl. 9.15. ' Norr Össjö skola gatj. 10.30 kn. Gustafson, H . Ränneslöv hem. 3 30 p-adj. Nordblom., Torsd. den 17,mars > 9.30 passionspred. kh. "Sjö holm, 5 Ysby ”hgm. 9.30.p. adj. Nörd- passionspred. kh, Sjöholm, Våxtorp hgm. ' 9.30 -kh.; barn- gdtj.: 11.00 kh, Onsdagen den i mars 10.30 passionspred. Hasslöv hgm. 13.30 k.-adj.; barn- = gdtj.- 11.45 kh. Onsd, den 16 mars 9.00 passionspred.. kh. Ö. Karup skriftermål, högmässa och nattvg. 13.00 pr, Norborg, efter högmässans slut ”minnes- " stund över bortgångne flygin- Hishult hgm. 13.30 kh, Gustaf-|: blom. Torsd, den 17 mars 12.30] , genjören Sven-Åke, Haraldss-|- Saåröver isen blir säker- ligen den värsta stötestenen för: en slutgiltig fransk råtifikation'av pa- risfördragen. Frankrike 'har i vh för sig inga krav på att Saar "skall bli fransin, men dess intresse sär att säkerställa landets stora ekono- miska intressen i det. på järn; och "Landets ; slldeles förtjusande bild av, en, un; självständigt. Men denna ”tid-]: SMANDEN PÅ H ÄRTAT,. anser: Mjalvatt- bilden härintill visar att det: fInr sim den är tägen. ur:bör stjd3.; jag med statsbidrag? frågar. Expres- sen (fp) mycket indignerat på alla: moöralisters' vägnar. och återger, .en,., vensk; filinskådespelerska : som då char nakäén; > 1951" bes den Svenska riks- dagen: "att. på sedvanligt svaga . "duktion statsstöd genom. 20-pro- "centig återbäring:-av den statliga > nöjesskatten. Ett stöd som kos- -.tade staten omkring 2,5 miljoner Kronor per år. Stödet skulle utgå » under" fyra år. : ”! Nu här flmproducenterna ter... 1 Ågen höjt det nödrop som hör. till ” Sjäseri. Och. återigen skyndar "fis riksdagen att för en. ytterligare "fyraårsperiod bevilja dessa sub- "ventioner, denna gång endast med : "den ändringen att färgfilm skall subventioneras med :35 procent, Om någon. annan svensk tidning ti. just Expressen ' skrivit detta kunde 'det möjligen ha tagits: på allvar. Men när denna- sensationhs-" hyena av första rangen, som byggt upp sin läsekrets under;tio år med, mér eller' mindre" nakna pilnuppor på, löpande band, åberopar: en staka; lösryckt .filmbild" som skäl för att riksdagen inte: skall ge den svenske ”filmproducenten” ekono- miskt stöd, då är det rena hyck- leriet, > o- En artikel på samma "sida i Ex- pressen är rubricerad ”Brist på arinciper”, . Den gäller "emellertid kol rika - Saarö inte E | själv utan riksda” kommelsen är på flera. piintter sen. - > oc oklar och det kan tänkas att det Handen På hjärtat; var get! - Ia, passionspred. i kyrkan ++ dersson; | Söndagssk. 9.30. Tors- ' torsd, . den 17 mars 16.00.. Skummeslöv hgm. 10.00 pr, Nor- - borg, Torsd, den u mars 14.60 ssionspred.. ' Båstads - kyrka... Högnlässa kl. 14. Samtal med barn kl. 10. Eredag kl: "18 passionspredikan (khde Olivius), därefter studiecirkel. å t.-exp. Markaryd. Hg Hgm. 1 ir km Måagnus- son. Passionspredikan i Timsfors kola kl. 16 kh Lindstam. Luth. Missionshuset, Markaryd. ”z n den 17 mars 19.30 pas- ” Siobspred. kh.. B. Andersson, kyrkbil” från Vivljunga 19.10. Laholm, Salemkyrkan: Sönd. :10 Söndagsskola; - "11" Predikan. . Pastor - Bernhard Åndersson, - Almborg. - - Missionsinsamling. . 28 Fojkarnaa. klubb. am det vill sig ia, att: inte”. "bara ' allians med Västtyskland och detta ' kunna förhindras, . vilket många | förelse "mellan den svenska regerin.! . om” bekant förordade” högern och| | och + prisades ' mycket de "svenska + « folkpartitidningarna Men +-den.. höjningen var ing" "med. en hel "procent ytter-. . inget fog för, ty den engelska prés- | nr, vatt den stryper det" engelska" t | politik .under' det att den” "engelska | '. blint oavsett” "investerin- - >. grunder: bevilja svensk filmproå.' Än återstår ett par måna: der av den egentliga filni- säsongen innan man går att göra dess bokslut, Med undantag för en del verkliga toppsaker som t. ex. Elia Kazans "Storstads- hamn”, den tyska "08/15", tjec- kernas ”Den sista bron”. och fransmännens ”Spirande säd" har den utländska produktionen va- rit ganska medelmåttig och kän- netecknas mest av -haussen I Cin S Vår Produktion redovisar — 1 signa: s tycke — endast två någotlunda fullgångna skapelser: ' Ingmar Bergmans ”En lektion 1 kärlek" och Arne Mattssons ”sSalka Valka”, Sorgligt men sant. NM Daniel Gelin — ”mordanklagad I "konstdoktor i nuvivlerg "Fallet. h Maurizius”, . " "För dagen skall Jag omellortia enbart titta litet, närmare på ett par : inspelningar; som så här. t säsongens : elfte ; timma har nätt Sverige, Å Det är,den franska ”Fal- frånska : filmerig stora." — Julien Duvivier; — i — svarar '; för regin. Det. har "Jänge- varit tyst . kring 3 mna "minns honor: säke 25 ap en, av, den” "svarta" filmens” filmen ”— toppregissörer ji jämte Jacques. - Feyder, 'r'. Marcel Carné och René": ; Cairye Filme; stående " plats, ; [Kvinnor A bur”! .|40-talet.. bör glömmas | - sermann som har, bränn e, tualitet.” Den frågeställning som filmen, ; för; fram kan kort och. gott f st är en c tol utslag : sista. ordet om ett brott pch en - människa? Därmed är väl också: handlingens: grundmo--. tis" skisserat: en mordhistorlia. . "Kring' "denna har samlat några "europeiska stor-' stjärnor. med stor lyskraft, namn som fransmännen Daniel Gelin och Charleg ' Vanel, engelskan Madeleine - Robinson, "nya italien-' skän "Eleonora - Rossi ' Drago: "och gamle "tyske" stumfilmaktören Anton ”Walbrook; Hur Duvivier utformat ämnet eller hur han lyckats i sitt upp- såt att sätta sin speciella touche av avantgardiem över den. åter- står. att se. Fast onekligen vå- gar- man. ställa höga förväntnin- gar.; H rån .mord a'la Duvivier till kärlek och skilsmässa sådan ett--av 1930-talet lovande, regis- sörsämnen, amerikanen .Anatole Litvak, ser den, är steget kanske litet långt, Men därför inte min- dre intressant, . Den :ryskfödde regissören — hang vagga stod i Kiev 1902 om jag inte missminner" mej — gjorde sina lärospån i den tyska UFA-koncernen i Berlin innan han. ställde 'kosan mot Paris. Här svarade han för några fil- mer gom läsaren kanske erinrar sig, ”Lilas-grändens drottning” samt ”Blodet ropar”, Mest känd är han förmodligen i vårt Jand som mannen bakom ”Mayerling- dramat” i dess franska version. -Anbud från Hollywood locka- de och i slutet av 30-talet slog han till... Efter, en del mindra de saker väckte - ände -Onsd, : 'komöte. Lebolm, Ston (I (IOGT-lokalen). Sön- dag 10 s-skola. Tisdag 19.30 Bi- belläsning. och kön, Tengelin. : son, tal av'pr. Norborg; sön- ssk dagssk, 11.00." Onsd, den: 16| Söndag kl. 15: Gustav T VI sräkola. nl t Söndag)” : Ås» mars passl ed. I Lya-sk yd -hgam.. 11.00-Kh;- I - ST vo fån ” hans regi emellertid stor beund- ran i en av Hollywoods främsta storstadsskildringar 'från de' är ren: Mannen med järnnävarna: a 3 Dotiglas) Robin .. vill jag. erinra 'om ännu M Laage Å skildrad” 4 "scensekyenser av! ' Duvivier H sorer blev fruarna Stina Johnson och Ingrid Frick med fru Margit Andreasson. som puppt : Köntorskonstapel I Blir polis- Ca-19 i -Båstads- köpings polisdi« han emellertid först 3 senare med ”Ormgropen” — en intränganda och fascinerande » skildring av den amerikanska alnnessjukvårs den — samt thrillern ”Ursäkta fel nummer”, Dany Robin -— ödonmiirkt t frans + ”syska 1 Litvaks ”Möto med , go i Kärleken >" MN "> : . - Hans bidrag: tin filmsäsongen - ser | är ”Act of love” eller som desa =: N svehska titel lyder. "Möte med - | S. kärleken". Den handlar:+ slora: - sd drag om ett ödesdigert möto mål: :. i lan "en "amerlkansk” soldat (Kirk ; och en: fransk flicka; (Dany Robin) som "genomlidit ' svåra" år Widar den tyska ocku- :. pationen .ayv, Paris. Med ' dem: SJ möts två skilda världar - — | före) de enas och sklig, Storyn bygger. 'på en Toman UN av ' amerikanen Alfred: ' Haycg .v "Tho girl on the Via Flaminia": t; som kanske into. utan skäl blivit ; kalled «det : andra "världskrigets, . «a 4; ”Ned med vapnen", == Jämte Kirk Douglas, och Dany Ner ett. Intressant namn: ; , Barbara. som ' blev något" av en. " världssensatton efter. sin 'atarka''Yt Insats 1 ;.Den respektfulla ”aki kan”. - "hd [Anatole” Litvak vat Avel få R ”Ormgropen'",' som "VUrslikta föl. nummer", ;vilkön, utmärkt" männt? "> skosklldrare”” han (är; Barbara + Stanwycks roll aom' kyfiinan 'som får' lyssna, tan hur: "ett' mord, pla- nefda "mot henne; bunden till. sängen” 'och till synes' utan chans : att. skaffa. njälp, var”: fv. -Litval 2 + hygglig "styrk H. ”Möte mdd ”kärloken! > n skildrin, -Charles Boyer och Danlello Pars " rieux excellerar : 4' frivolitet - & +: ; Ophlils: ”Brötopsghvart. sole å. till ast. några sord om ve 21s fransk-italiensk. inspelning ==: tt också den:med ett intréssant re” gissörsnamn: Max ' Ophfilg — mannen bakom den skojfriska .0; litet ekivoka Kärlekens hus' för” en del år sedan. Hans nya skapelse heter ”'Bröllopagåvan” . där han lancerar två franska . storstjärnor: »Danielle Darrieux och Charles Boyer samt ftaltor naren Vittorio de Sica, ”Bröllopsgåvan” ; berättar 4 om” ett "par örhängen som; genom em” "| gexeralskag tanklöshet skapar” farliga komplikationer I en gocie-"” tetskrets från den tid då det ä nu fanns en sluten och lagbunden europeisk ' societé '—, allt serve; raf' gom en insinuant viskning L frivolitetens tecken? Annu -ett . örhänge spökar 1:filmen — den” lilla nätta Strauss-valsen ”Uu amour m'emporte”, ”” Oo os Båstad - Båstads hantverksförenings . ” har haft årsmöte” Räkenskaperna slutar på kr. 986. Till styrelse val- des fru Olga Andersson, "önsson Magna Strömblad och Britt Zander. , TAL suppl utsågs fruarna Sigrid” Andersson och Olga Andrell; Revi- assistent. Till ord. polisassistent i lönegrad ' Sin - stora - - berömmelse: nådde? strikt -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.