vv v vereeeFrevtyett teet YST Tr vrvtrevryvyv rerryvY , Frreyverrrevereeeny ue . . z LA ILO ÄVEISIDN SON: sår Vv NPT ek ;>-Sabbatstankär "Av domprosten Nils Bolander, ren psalm; som- blivit t mycket : älskad ”av - människor:- i tunga prövringstider : sjunger: Jämt- |: Jandsprosten Ollé' Arbman: » ”Hur mörkt Cetsemahe än se, före dig är Kristus ” När du ej kan : . med honom vaka, ' han vs Örtagården. ' 'Getsemane är strängt - taget ”ihgen geografisk plats. Tallösa människoskaror är väl förtrogna med den örtagår- den — för att Inte säga hemma” stadda där, - Ensamhete | Getsemane.. "Det finns eri "ensamhet som 'är nästan outhärdlig. När man tycker att man är övergiven av både Gud och ' människor, Den sortens en- samhet drar lätt in människan i en s.k, djävulscikel, Ensamheten gör bitter och bitterheten för- dubblar ensamheten, Ensamhe- ten gör en mänhiska underlig och - underligheten gör henne ännu mer, ensam, Den' som plå- gas Ir - ensamhetens Getsemané skall komma ihåg sångarens be- kännelse: "Se, före dig? är Kristus där.” Han gick e en gång int ensamhe: tens Getsemane för att du och jag skulle finna -honom där, då vi kom dit — Honom, den evigt trofaste; Frälsaren med det storå hjätat. , : > "Den andliga" brötihötens Get- semane, Knappåst någon männi- ' ska lär undgå :de kalla tiderna; tiderna: av torka, ""misströstans träsk”, Det är som alla källor i vårt väsens djup vore tillfrusna, uttorkade eller hur man nu. vill uttrycka' saken, Man. hamnar” .i en allmän vanmaktskänsla. Men | då skall vi minnas: ”8e, före, dig är Kristus där” goa. « Kristus gick e& en gång , in en andliga - trötthetens., Getsémaäne för att 'vi:skulle finna honom där, när vi kom dit, : : + Bönekampens Getsemane.. Den som hav varit inne 'i. bönekam- pens Getsemane vet att den san> nerligen inte är någon månstrå- leidyll-utan kamp och brottning. ”Om' det är möjligt...” .. ”Jag släpper dig icke med mindre du välsignar mig.”. ” Men är du uthållig i den kam- pen och ber du inte/ bara om att slippa 'det 'mörka: utan" att Gud skall ta händ om: alltsammans, | föda småningom en-ljus visshet inom dig — denna: PSe före dig är Kristus där”. a Och du förstår varför Mästa” " Fen har kämpat i bönekampens . dunkla örtagård... ' Det har han gjort för att vi skulle finna honom där, när vi själva kommit dit, Han är med oss i bönekampen, r hans närhet täcker vi i bönek ör- tagård att vi-Inte segrar i vår bön förrän vi slutat att kämpa, ger upp vår egen vilja och för- tröstansfullt slår armarna kring vår Fader, Det är din och min väg. från oro till frid. : - Fridens. Getsemane.: I den sluriden du och jag kämpat oss igenom in i fridens Getsemane kan vi bekänna med en mun: "Se, före dig är Kristus där.” " Getsemane slipper ingen av oss undan. Men vi | behöver inte käm- på Get Kristus är med oss. Han viker Inte från vår sida. Han vakar för oss. > Därför behöver vi aldrig fruk- ta Getsemane; dess dunkel, dess tystnad och ensamhet, Dagen skall gry,, skuggorna: förjagas, ångesten , vändas. i frid, seger vinnas, ty — före oss är Kristus där, livets furste, « - er UPPROP : . undertecknade « vädjar. härmed till en flickscoutsooré si den 27 mars. Då vi inte I onddan Vilja besvära affärsmän och privata med besök, hoppas vi att genom detta upptop ändå få så många tombolavinster vi behöva. Scout- föräldrar torde benäget sända gå- vor med sina barn och övriga be- des vänligen ringa tel, 205 eller 274 före den 20 mars, - ne För Laholms Flickscoutkår " Kerstin Frummerin, » För Laholms Blåvingering - - > Inger Hägerström stapeln på landsfiskalskont Ekeby distrikt Gustaf E. Strand fr. am den 15 mars, : Byggnadstillstånd — Arbetsmarknadsstyrelson har be- viljat AB Cottonstrumpor i Möln- dal byggnadstillstånd för att upp- Mija” "fog själv: en dag” en häst och åkte ut till Klinterna för att. tala. med Johanna; Hon var bemma och satt och arbe- tadé med ett handarbete som hon höll tätt under ögonen för att se bättre. Synen var int? den allra bästa.och hon ville naturligtvis utföra arbetet -så väl Hon kunde. Hon blev litet förvånad: över unga grevin- nans, besök. Visserligen” bade Maja sagt att hon skulle -kom- må igen men mör. Johanna tog detta mera som en vanlig: ar- tighetsfras och -tänkte sedan inte så mycket på det. ” — Jag. kommer med stora nyheter till'mor Johanna, sår de Maja' sedan hon hälsat och slagit sig ner jämte den gamla. + Ack, jag skall väl adrig flytta från min. stuga; undrade mar Johanna — inte utan visst vemod i i rösten. "Nej, ingen ng i det vär gen, fortsatte. Maja. Men. jag hår: hört att er. son kommer hem 'till jul för "att gifta sig och &gedan åker han till Tysk- land.. Och då vill väl mor Jo- hanna följd med honom? .-. Nej, det tror. jag inte att jag "vill Hur skulle det vara att komma till ett främmande land på gamla dagar'då jag inte 'ens' kan tala: dess språk. '—"”Jamen, . er son kan ju språket och ni-skulle få det Iugnt, | "tryggt. och ombonat i hans hem och slippa alla. bé- kyminer.' Det' vore” väl roligt? « Ja-ja, kanske. Men 'jag tror att hans hustru skulle tröttna på "att ha en gammal kvinna som jag. att se till och" sköta. Jag « vet. förresten inte vem hon ären" gång.' Och hur vet förresten grevinnan ' att min son skall gifta sig? >... -—— Jo, jag kan till och med hälsa från. honom 'att. han kommer till "Sjöborg till nyårs- afton för att fira sitt "bröllop med: min "svägerska" — "gamle grevens. dotter Henrietta. Han är ju. fader; till; hennes « barn 'Johänna” blev "andelös stum; .Hon';satt tyst och stilla få. ett "ord -över sina. läppar. Var detta verkligen sant tänk: te hon, NV, fd Jag hörde” väl fel. Ken detta vara möjligt? liksom vis- kade! hon fram då hon så smår ningom återfick. målföret, "Visst hade mor Johanna lik. som ” alla. övriga på Sjöborg vär reda på att Henrietta bli- vit med barn, mén att. det var hennes. son Karl som var har- nafadern,. det: visste hon inte; » — Jo, nog är det sant alltid, fortsatte"Maja. De två har var rit kära i varandra i många år. nu och : Henrietta reste frår Sjöborg enbart. för att gamla och. kunde, i 'häpenteten / intel. :| Sedan Zftermål. Hönrietta har hela "| tiden varit bosatt kos' en gam- mal förnäm dam på. Svanamo och ' brevledes - har hon och Karl, uppehållit: sin förbindelse. "Nu har de tagit ut lysning och gamle greven kommer att göra bröllop för dem på själva- ste 'nyårsaftonen och då är samtliga; anställda - på godset inbjudna som gäster. Då kom- mer också mor Johanna att få träffa "både sin. son. och hans hustru .och deras lille 'son, i Mor... Johanna / "gatt. tyst en stund... och / betraktade Maja. Var. detta verkligen. sant?. und; rade hon. ännu en. gång: Men hon ' ville: heller. inte tro "att unga : 'grevinnan som såg så rar: och: snäll ut kommit. för att skoja med henne. -' Nl Jaja, jäg får väl tro att det.är som" unga. grevinnan sä- ger; nickade ror Johanna, men nog: förefaller det :ganska .un- derligt alltid. Nog hörde : jag Karl én: gång tala. om -att han endast: älskade: en flicka, men att han aldrig kunde få henne. Så,.det'. måste "ju "passa in” på Henrietta. ” Gamla : grevinnan var ju mycket. högdragen och jag :-förstår : att - hon aldrig skulle 'ge. sitt. medgivande: -. > : Mor Johanna" satt ' så över- väldigad - «ioch mer.än en” är skymde blicken i skumma ögonen. —' Ack;” kära "barnen måste. ha lidit för sin stora; kärlek. Men den må- 'ste'.ha -verit star "Tänk så förskräckligt för. Henrietta som : : blev: utkörd ur hemmet. Hon som : var fostrad 'i ett liv utan: bekymmer. :;z 2 ; Mor Johanna ' ville gärna ha reda” på ytterligare detaljer om deras" kärlekssaga, "men Maja ville; "inte berätta. mera utan sade att. det.-skulle de själva få tala :om senare, : in +Istället frågade hon' om mor |: kläder att: ta. på sig till bröl- lopet: ue — Ack; inte passar det: att jag. kommer. på bröllopet inte, Brudparet” skulle säkert kom- ma 'att. skämmas över en gam- mal krokig gumma... SS «- Nej, det skall mor Iohati- na inte. frukta,. svarade. Maja. ärtom. ; Karl” vill "gärna. se sin moder: där och "Henrietta vet också, vem mor Johanna är och hon. kommer inte att kä na” sig” det ringaste generar - :är det gamle grevens uttryckliga önskan :att mor Jo- hanna' skall komma, Jag .skall ordna" med att: mor: får kläder om Kon inga har och en'skjuts skall :” komma "hit och hämta henné& bröllopsdagen. "an Nej, några Kläder som passar har jag väl: inte. Jag har inte skaffat mej några fin- kläder sedan jag gifte Mej och då var jag bara 18 år gammal. grevinnan motsatte .sig deras Och så övergick de två kvin- PITT En bronsstaty äv en ryttarinna på FN från jugoslaviska staten, Vid festa ombud vid FN att gåvan y Män en hög marmorsockel har jus just ” satts upp vid Förenta Nationernas huvudk New York. Statyn, som bär namnet Mir”. (Fred). är da geiceT Mir? (Fred), är ex gåva till. sade J bol. val, fabrik inom kv, Borren I IB ar hans land: tillit till FN:s stadga och deras tro orgazisatis "är tagen mot väster från FN: fl vonlöggning, Till kont Bilden sa Sbelgrenden Ch rysterskyistopan, Till höger sk Johanna : hade. några - Jämpliga | Däc ödets lotter växlar” oc i" Laholins. Tidning av 6. 0. -Nisson. Hishult; nöornå att prata om Kläder. Maja plockade fram ett rmått- band - och. började" ta'.en del mått på mor Johanna, soré 'öm- som grät glädjetårar - och. öm- som skrattade. > Mor Johanna dristade sig att fråga om hon fick bjuda' på kaffe — visser- ligen bara rågkaffe men ändå. | en. Och : det - tackade Maja ja. till. Så kom kaffekitteln på Spisel- hällen och sedan. fortsatte. de att prata om ditt, och datt än- nu en stund, ' :Unga grevinnans . besök hos” mor. Johanna hade retat grann- hustrun Boels. nyfikenhet. och då ", grevinnan, efter ett par timmars besök" gav sig. iväg skyndade: Boel in till: mot 'Jo- hanna : för att. få den stillad, Hon ' brukade hjälpa. mor ...Jo- hanna : litet: då och då: med småsaker, så hennes , besök väckte ingen större. undran.;:'", Då". hon! kom >in "fann :>hon mor ' Johanna > i' ett: tillstånd: mellan, skratt och tårar. - Att det "varit:ett glatt budskap:i någon... form .;:som' grevinnan kommit med . till: den. gamla, det. förstod -Boel strax... «uni "När mor Johanna hämtat sig så pass att Hon 'kunde berätta fick. Boel ' reda "på: hur" det hängde” ” ihop. " Mor "Johannas son ' Karl skulle" på 'nyårsafto- nen gifta sig med Heriettai: Då var det alltså sant vad som ryktades: för en del år se- dan, utbrast?Boel: Då" talädes det om att Karl och" Henrietta haft en" kärleksförbindelse uté på Getön, Det var visst någon som 'sett Karl simma ' omkring med . Henrietta naken 'på ryg- gen utanför Getön, Under: så- dana « förhållanden är det ju heller inte "konstigt att" deras förbindelse burit frukt. :Mor Johanna : hade éméller: tid. inte hört ”några som helst | Trykten i den vägen: Boel fort- Sådan dess har Henrietta inte synts till på: Sjöborg men nu':sedan grevinnan "har kom- mit på hospital ' så kanske det går lättare för de. tu: att bli Mor” Johanna berättade allt vad Maja sagt och "gjort och Boel. lyssnade spänt, Nu' hade hon nyheter” att. sprida . bland törparna. scn ov s. Några. dagar: Bjudn? ngskorten senare gick ut till alla :| anställda på" Sjöborg. "Det blev en ordentlig brådska hos torpa- refamiljer ; "och - man på garderobinventering" 0: plockade ". fram ” de” finplagg man. hade. Mycket var det inte och det man hade var i regel mycket gammalt och 'slitet; .De närmaste dagarna: stod mång- en torparemör, vid tvättbaljan och strykjärnet eller! satt vid sykorgen. för-att, putsa upp gamla plagg av alla släg. 2" > ; Ryktet: visste — förtälja att inga adliga personer skulle. bli inbjudna : utan : endast folket från Sjöborg och detta var ett glädjebud så gott som något. Nu behövde de i varje fall in- te känna sig generade inför en massa fint. folk som bara skul- 1é se ned på dem. or : Vem brudgummen: var hade också spritt sig, Mor Johanna på Klinkerna son Karl, Er och annan . kunde : emellert'd inte undgå att undra om Karl inte | .skulle vara en riktig herreman och inte "riktigt vilja kännas | vid torparefolket. På Sjötorp fortsatte jul- och bröllopsbestyren = för fullt. ju Jnärmare helgen man kom, En ståtlig äreport hade rests :vic infarten till borggården och här hade -: brudparets initialer hängts upp, Stora salen på Sjöborg” som inte varit i bruk på många år. hade fått” en grundlig översyn och - fest- smyckats, Men det var också mycket annat som skulle ses om och pyntas. Greven hade varit och dra- "Igit fram borgens gamla kanon som riggats upp på gårdspla- nen för att ge salut för, brud- paret. För säkerhets skull sköt man en provsalut på julafto- nen. o&« Julen gick i feststämning o: glädjeyra och även mellan- dagarna rullade så sakta un- dan. Årets näst sista dag gick in med klart och lugnt väder. Ett tunt snötäcke täckte nej- den och gav en vacker. vinter- överallt gick |- Gärden ligger långt borta: i i värl- den... en-liten gård under fjället, nedkaåstad som av én slump på en strand, som är nästan öde. Man åker landsvägen mil efter mil, man tar. av: på en ödebygdsväg, | man stiger i en båt och ror i många, många timmar, innan man skym- tar den lilla röda gården längst in- ne vid. Juvulns östra vik uppe i nörra Jämtlands fjällvärld. .Botten heter den av gammalt och så heter den än i dag skriver RIF-tidning- KN detta Botten bor:mor: Tilda E- riksson med två av sina söner. Nu- mera är hon riksbekant som Tilda i Botten geriom Lars Madséns radio- program, som bl. a. renderade hen- ne en god hedrande överraskande ing i en.stockholmstid- nings tävlan om ”årets svensk”. Från sjön har gården. hänförande utsikt. över de snöblanka, topparna av Manshögarna, men eljest är det skog och åter skog så långt ögat kan: se. I skogen har alla barnen vuxit upp, långt från väg och sko- la; Ja, här kom 19 barn till värl- den, men. hu är: alla utom två av de 13 som lever utflugna i världen. Ja, några har 'slägit sig ner i grann- skapet: fyra kilometer från Botten ligger. ödemarksgården” Bergsjöe- det, där äldsta sonen-bosatt sig, och fyra. kilometer längre ' söderut i skogen bor en av sönerna” allena på sin ödemarksgård.: De övriga barnen är spridda runt om i Jan= det. Vi besöker Botten: en dag när vinden viner kring knutarna; ks ske för att. vi ska få el om ' förhållandena de! när: folket ;. -härute. ä oväder; Vi. är, på väg. till det. av- ra helst)" trots. att :hon. 65. Kvickare och. räskare Lngdöm 2 får man: söka efter. Det sägs-att hon är som en hind i skogen, och hon tar inte mycket tid för att springa upp till Sulviken' och hämta pos- ten eller få en: pratstund. med grannarna — en mil bort! — och de ': som '» känner ": henne ' brukar skämta och. säga, att Tilda spring- er till Sulviken fram och åter me dan kaffepannan kokar, . >. var ;lugn' för det! Och medan vi låter oss: "de goda våfflorna väll smaka ; - efter ' den : kyliga. resan; | kommer: vi så.'småningom: it. på t: hur är det att. bo så. av: vsides? säger or a Tilda lite fundersamt. Jag tänker . knappast på att' vi bor avsides; är så vana med det. : När någon blir sjuk kan det nog vara besvärligt och brydsamt, men det händer: ju lyckligtvis "inte så ofta. Eljest har: vi:ju vårt. dagliga arbete. Jag sköter gården, med fyra. bärgar 'grödorna och kör timmer jz i skogen; Varje dag har sina: ar- betsuppgifter, så man har rakt inte tid att a på att vi bor lite av- lägset. - stämning: åt landskapet; S "Brudparet ':hade.- för att hämta mamsell Alten- erona och efter diverse uppe- håll -och hästbyten anlände de frampå eftermiddagen till Sjö- borg där allt var klart för att ta emot dem på bästa sätt. Greven -stod själv vid den gamla kanonen och gav en or- dentlig 'välkömstsalut då skjut- sen rullade in över vindbryg- gän, Både brudparet och mam- sell Altencrona ryckte till och gav till ett förvånat utrop: då det small. och. hästarna :var nära att sätta av i sker. Men kusken ' vär. en säker hästkarl och allt gick Iyckligt. - Det blev stora' famnen för dem alla. Gamle greven -hälsa- de Karl. som sin egen son'och önskade - sedan särskilt mam- sell. 'Altenerona = välkommen och undrade. om hön haft det besvärlgt under den långa resån. Slå slöt han Henrietta ömt i sin famn och hennes lil- le: pojke. hissade man högt i vädret... Sedan samlades man alla kring ett'festligt dukat bord där-resenärerna lät sig väl smeka av bordets ala läc- kerheter. Mycket hade man också att språka om. Särskilt då Henrietta och Maja som hade huvudena fulla av alla d2 tusen och en bestyr som följer med ett bröllop. Karl och Knut gick avsides "för att: ha ett samtal med varandra — under helt andra former än de hada trott att. de skulle råkas. Allt gåmmal groll var förlåtet och glömt. (Forts,) "empelvis? > | sysslorna ..; 7. vad svåra stunder. En vinter blev två Kaffepannan. kommer på spisen, kor och. inomhussysslorna,; pojkarna täcket var emellertid «inte så: tjockt "att" det” tillät att "man |" körde med: 'slädar: och de: blev r san från Kalmar tidigt: på mor- |: gonen”:öch 'föf över Svaänamo |.- — Lite avlägset? frågar vi. Hur ” pättre att sitta jag fått långt: har ni till -handelsboden jex- Kd oo — Dét är bara” precis. ätta mil « till: Järpen, där:vi brukar hand- ”,1la. Förr I tiden, innan ; vi. hade lefon, tog det två dygn att : köra över vidderna dit ut. Ibland när det var dåligt: väder tog det ännu Fängre.: I allmänket: körde vi på vinterföret, och" då använde. « vi oss.av trygor. Sorhmartid fick vi gå och bära på ryggen, och «därför var det naturligt att vi handladé stora förråd på en gång. Aldrig mindre än en säck mjöl, tio, tjugo kilo kaffe, en' låda ; socker . osv. . Man kunde inte ” springa till ;handelsboden- efter fem öre 1 vi kom hit .som. arrendatorer, fortsätter , mor "Tilda, gubben och jak. Och så blev det rest ett barn 'om året. Jag hade alltid ett par stycken . kring benen, ett i vaggan och ett på väg. . Lite besvärligt var det nog emel-' Janåt, när. barnen var små och jag var ensam hemma. : Maken låg ibland långt uppåt skogarna på arbete. Ja, vid två tillfällen födde jag mol ensam. Det gick bra, 'det också. Det var sällan barnmorskan Kann fram i tid... Det var över- stökat när hon kom, För det var ju ingen nästgårdsväg till. henne heller: Sällan fick jag ligga mer än ett par' där, och sällan hade jag någon hjälp. i arbetet ens medan | jag låg: till sängs. Jag fick. ligga och kommendera de äldre. barnen att uträtta de allra. nödvändigaste Aorali förts »Tilda - i .Bolten». hinner. inte. : 12 12 märg 1058 barna i säng? En gång; när barna v det -var . om: våren ; en: s — kom en av. poj fem: år ' och talade brann - på taket; Jag” mot stugan 'och stånd hur Iågorna a ee över. det sådana omständigheter St El | inte vågade" klättra UPP på taket, - men femåringen vågade! Han Kläde I fade upp och vi langade till hono vatten och han släckte elden. Men: taket, började det brinha på den .' andra. Då, blev pojken, rädd. och . började. gråta; Jag skyndade upp på mörkvinden med såg och yxa : och sågade sönder taket så att vi kunde langa vatten. inifrån. och" tupp. Och ' så . räddade vi” gården , från förödelse. Mest har mor Tildas liv varit ar bete på gården, Nu är maken död - om endast två av sönerna hem- - Hon "sköter ' deras hushåll, mjölkar korna och tillåter på inga villkor "att : pojkarna lägger' sig i hennes sysslor, ”Kvinnfolken skall : göra sitt, så: får manfolken. göra. sitt” anser hon, Det här sålunda inte blivit mycken tid. över för. re=- kreation, och resor. Hon har nöjt sig med att bo:i skogen och vara. i kretsen av familjen." Horn räknar inte detta, som något. offer” "eller": som hon.” förlorat något av. livet.” Hon :har funnit, både tillfredsstäl-' lelse' och innehåll: i den” dag sam bjudits henne, säger hon. | « Det pinglar. ibland i: "telefonen; ty: i. själva verket är. Botten nu= mera teleft och. det heter Så berättar » denna ödefnarkshustru ; -med lugnt tonfall och utan några som helst åthävor. Hon'. drar sig till minnes. några av ; flickorna : mycket sjuka. De hade båda : lunginflamation. Det rådde 'ett. busväder utan like: Ju- vuln befann sig i. uppror och vå- gorna kastades högt 'upp : mot strahdens tallar. Inte ens för Eriks! son i, Botten: var det lönt att den kvällen -ta- ett. nappatag med sjön. Han försökte. visserligen men fann att det betydde rama undergången. Någon telefon fanns inte, men bud kom i alla fall till läkaren, åtta mil bort. Först på tredje dyg- net kunde doktorn komma till Bot- ten. Det såg än mer kritiskt ut, men. ” flickorna tillfrisknade båda två Under spanska : sjukan « var .det "också mycket svårt. Hela' familjen blev sängliggande på en och, sam- ma gång. Bara en av småflickorna i fyräårsåldern var på benen. Mor "Tilda orkade knappt lyfta huvudet från kudden, men'hon gav flickan order om : att: gå ut i ladugården och ge korna hö så att de inte di- rekt svalt. ihjäl. Omsider 'var. det någon : som, rapporterade, att det inte: hade stått rök ur skorstenen i. Botten, på flera dar, och. då skyn- :dade distriktssköterskan till gården. Hon. höll: på att studsa tillbaka när hon, såg, att de enda" spår som fanns på den. översnöade..trappan var: av. bara. barnfötter ,... Li flickan hade inte haft. förstån "dra. på sig skör och strumpor, utan gått. till ladugården barfota. . Så kommer minnena över mor g haft ett ljust och det har till Jekstugan,, Men ska jag vara riktigt ärlig så har stunderna av skämt. och. glam ändå inte blivit så många, Det har varit så myc- ket att uträtta. . Jag - sydde - allt på "barnen, och jag minns inte att jag hade något nytt. tyg att sy av. någon -gårg. Det var bara att laga, lappa och vända - på det som var gammalt. Sprätta sönder och rengöra, vän- da och'sy. Det var ett besvärligt arbete mången” gång, och mest måste jag ta nätterna. till hjälp för att få lite tid till det, De dag- kom till gården. 1947, så fördes fa- miljen i Botten ett stort steg när-, mare bygderna. på en gång, Nu' : vill man ha en språkstund, så är det ju bara att. szinga upp. , Annat var det förr. Och så radion för- stås en väldig tillgång, Nu' kan man följa med det som sker och” få både underhållning och nytta ' för en ringa. penning; Men" elekt- ' "riskt ljus. lär man väl aldrig få i Botten — det skulle bli för dyrt. Apropå dyra saker, så erinrar ” sig. mor - Tilda med ett leende . den gången gården hade egen . skola. Det var när alla barnen" var små. Sju var i skolåldern och dessutoni kom fyra inackor- = deringar från grannarna, så det: stugan i..Botten. Men eljest ' var . ” det. att, utrusta barnen och skie-” ka dem till 'skolhemmet framme” i kyrkbyn. "Det får man göra” alltjämt ." på denna breddgrad, det "en "och annan lite ' besvärligt”. med. ' Postgången 2 är skral. Vi får post en gång i veckan och då måste: vi . hämta - den "själv i en 'gård fyra kilometer bort.. Vi får en hel" hög gamla nyheterna —' som vi tycker inte alls är så. gamla... Man har ger hon med sitt sunderfundliga | leende. - Växtorps Bridgeklubb Sektion I spelade i tisåazs en khlibbmatch mot Hishults ”Brid- med 2000 poäng mot 1888 för. Hishult, De, bästa resultaten blev 1) Arne Pettersson-—Kjell Påls- son V, 282 p.' 2). Henningsson— 'son—Bertil' Eriksson V.' 242 4)' Rosén-—Karlsson - H. '239. :5) Hammarlund—Karlsson. H. ' 236. 6) Brokvist—Nilsson: V.. och Jo Fe a OR eröson V,..: 227..:8) rank oci ert Joh 225, Medel 216 p. Ansson y: Sektion II spelade en 'pårtäv- liga sysslorna tog all min tid, och så blev det' liksom lugnare och ling : med 10 par. . Resultat: DD Ja” och Olle. Johnsson 122 Pp. Bengt - Pettersson Torsten Hälsingborgs karaktär av sjö fartsstad : gör det naturligt, att svensk liksom "utländsk marin kommer” att vid flera tillfällen gästa H55 i sommar. Med »svenska.. marinen. etable-. ras ett-ingående samärbete om flera betydande: arrangemang. Marinen:. kommer. - sålunda. att, söndagen -:dem-.-24 juli. utanför Kullen -anordnå Uppvisning ten från-.särskilda såskådarplat« ser Kullen "genomföres. alltså. Jo sam- arbete sa ar eharinimy digh deh Hö. yn ne eten Pissvåskådar- platser, -» biljetter; . och. :avspärr- 2en- större. marin |: z peration -Kullen |, — som:kan:besea av:allmänhe. |: på; Kullaberg. Operation I Stora marina arrangemang : på Hälsingborgsutställning "I anslutning till uppvisningen skall : ett särskilt program 'ge- nomföras på utställningen, , Lör- dagen den-31 juli kommer de: i: uppvisningen ingående och i Häl- - singborg «-- förlagda «. fartygen. att ;ivisas för allmänheten, och .sön- dagens - prograni. .inledg.. med; en revelj i staden unde; av: :flottans,; Ei 2 2 « ay. get; från parapeten.i Hälsin borg . och: föroedla tygen går. därv ställningsområdet inusikkär" konsert "vid en ningar ; Och... H55x medvårkar ge- nom reklam, » biliettförsäljning och Organisation av resor i spe", JT cialbussar och oxtratag, . 2 - marinens > kväll". med” dans och Hera samt andra festligner er. : kruttorra spåntaket. Själv var jag; to när det var släckt på ena sidan av ..' Bräckfjäll.. När den nymodigheten; ,. änner - man. sig aldrig isolerad; « : " > blev . en-> klass" på ; elva barn. i. . men mor Tilda har inte såna ber : tidningar på en gång, och då sitter . vi.:hela söndagarna - och, läser de .. ju så olika anspråk i världen! sär geklubb varvid. Våxtorp ' segrade .-: Johansson H. 247: '3) G, Eriks -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.