., - - längt -talsummen . UNG ere Bör Unstägen den 3 ways 1058. Ferfeyvry YTYrtverrvvv Ny blir det. ståhej kring humana” fångtransporterna and pd smiter från f le ismän "under tran- Sport”. till” .alkoholistanstalten " eller som en anhållen eller häktad gör ;det.; under färd ' till fångvårds- "anstalt eller" .Vallningsplats så be- "straffas Npolismännen. "De gör sig "skyldiga till få - ler. Fångspillning som det den saken. börjar. det nu fs ståhejigt värre i samband med :en'-riksdagsmotion, vari krävs be- stämda regler för "polisens för- Passnirtgsresor; "bl. a, önskas större eftertryck ; på de. . besparingsmäs- sig ;sybpunkterna, då "man me- nar”att kosthaderna', för sådana här: resor bara ökar... ' EDEN jen enda punkt, där man "kunde : ka ig en mera radikal vallningsresa med tåg” "der buss? Om man .har några - alkoholister så sätter man dem i en bil och. kör direkt till alkoholistanstalten. Detta : medför att transportperso- nalen. har ' möjlighet att ' anträda hemresan direkt' i'stället för att invänta nästa tåglägenhet i kanske flera timmar. Samtidigt är detta en ur allmänhetens synpunkt rik- tig åtgärd, Det är nämligen inte så roligt för .medpassagerarna i tåget eller bussen att ha bakfulla alkoholister utan ' alla. hämningar som ressällskap. Det finns faktiskt trevligare jobb inofi' polisen än att under en lång resa söka hin- dra en .sådan alkoholist att. ”tra-. kässera medpassagerare. H Summa , : summarum." | Polis- onalen har : i ting emot ning "av kostnaderna är "att ' låta en i stället för två: man : sköta polismän: en ;beslämd protest, säl ger: en talesman 'för Svenska po- lisförburidet. « så” "länge man skall . . fångspillning att vissa generella grundregler åstadkoms och att resereglemetet anpasas, efter dem, Men i övrigt] "måste : polisbefälet. ha möjlighet att utan några trånga centrala reg- ler" besluta "om , hur förbassningen skall ordnas: Den ene alkoholis- ten är inte lik den andre, lika litet fom ' si juka och rymlingar maniserade. 4 r. tl porter- nå: Har! Völlknännen " all 'rätt att kräva - två” "mar för" längre "och svårare transporter, ' VI Bott : Det - humaniserade.., och öppna sätt. på vilket" fångtransporter nu- mera sker, har, haft ill följd att | riskerna ' för rymning ökat många gånger: om, 'men det tycks motion= ärerna. förbise.'. När de vill. ha generella ' » regler för, : transporter av det här slaget så går de för kan” inte nå längre än dithän! : Enbart: det förhållandet - att "to långtransporter har t: är väl intet bevis för att o- igt Uyra” tratispörtmetoder' an” låter” inrangera sig under gene-' fella regler. sa Son fick: operera krockskadad mor, STOCKHOLM (TT) En personbil med två damer, ' - fru Gerd Ljunggren, maka till överläkaren ' vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, professor Einar ' Ljunggren, " och hennes - syster, fru Ellen von Malmborg - från Norrköping kolliderade på ' ; fördagskvällen — vid Löfstads slott söder om Norrköping med ' en långtradare, Damerna ska-. - dades”. svårt och fördes till de. "Öka beror att de öppna” "anstalterna: blir tälet i rymningar. Många andra ar också - idragit till, denna -men:-.; den viktigaste fak- bä ll fördyringen ligger", dock antalet fångar, int alko- "lasarett, där fru : + Ljunggrens son, Thomas Jjung- . "gren, var .jourbavande' kirurg. . "Båda. opererades omedelbart. men utgången är oviss. Det var mycket halt på riksettan under kvällen och i en kurva kom i sladdning' och gledl T. . och sinnessjuka . -ständigt stegras. Detta "medför kostnads- ökningar, som det är; omöjligt: att z tionalisera bort, . Mir över på fel sida. Långtradaren sök- te förgäves undvika krocken ge- nom dikeskörning. ' . En av de utsänd, ibul 13 "" [Jäktade stadsbor överger. staden: för landsbygden STOCKHOLM I. : Mången har talat or om nm flykten från landsbygden som om minskningen av . jordbruksbefolkningens antal vore en riksolycka, Detta är alldeles fel, hävdar rektor Joel Lundbladh vid Jälla lantmannaskola, Uppland, | i tidskriften Mjölkpropaganda, San? ningen är den, att denna flykt va- rit nödvändig, till fördel för. landet | och till båtnad för lantbruket. Jord- brukets rationalisering har påskyn- dats, Om lantbruket skulle avlöna avsevärt fler personer än f.'n,' mår] ste dessa människors levnadsstan- dard bli mycket låg: För övrigt kan man numera märka att flykten från landsbygden i någon mån :vänt;sig. Stadsungdöm vill byta: jäktet i:sta- den mot ärbete på landsbygden; NORSKT HOS RAF. 16 norska Thunderjet-pl besök hos brittiska RAF under le dning Nm ir på goodwill- ' av”. generallöjtnant" Finn « "Lemmbrechts. Planen landade på .RAF-stationen North: Weald, Ss-: - sex, där de under kriget var stationerade och deltoi ika : det tyska Luftwaffe. Här välkom nas några av de norska ”Ailot nal + av Drittiske fygmarskalk er Sir Williaxr Dickson. " Emellertid - måste medges > har avig- sidor, bland dem svårigheten att få djurskötare på gårdarna, Ett värre problem är dock åldersfördelningen; de gamla håller sig kvar mer ung-| domarna tar inte vid. Och'ett 'svårt |: problem har också uppstått genom |” att det varit betydligt flera kvinnor] : än män som lämnat lantbruket, Se- naste. 'statistiken säger, att inom lantbruksbefolkningen på 100 ogifta män "endast finns 35 ogifta kvinnor. För att man skall få rekrytering i att sn STOCKHOLM mn I' Hamburg samlas den. 15 åpril vetenskapsmän ' från olika "länder för att ta del äv de senaste er- farenheter ifråga om koloradoskal- stället för flykt ifråga om jordbru-|baggens "och bisamråttans uppträ- ket måste enligt rektor Lundbladhs mening bl. a.. tillses att den hittills dande" och möjligheterna att be- kämpa . 14, dessa farliga "skadedjur. de från svensk sida kan vanliga vi slösheten , bland |D' lantbrukarna — förra: vintern 10-- 17 proc. i en del län — häves, Nämn- da arbetslöshet i förening med låg reallön , jämfört med industriarbe- tarna lockar knappast de unga att rekrytera lantarbetarens yrke, | - Man kan fråga sig hur det kom- mer att bli med kvinnounderskottet|n i det svenska jordbruket.. Rektor|I” Lundbladh konstaterar, att de flesta e också väntas, eftersom ett av ska- dedjuren, . nämligen bisamråttan, redan blivit bofast här. i landet, i översta Norrland. . "Statens växlskyddsanstalt "föl jer . med ' största ' uppmärksamhet koöloradoskalbaggens fortsatta sprid= ing från Tyskland över Danmark. sistnämnda ' land ' har : enstaka xemplar - påträffas .i Jylland och kvinnor som lämnat landet för sta-| på Langeland, .. Från: svensk sida den inte återvänder, De 'har svårt att glömma slitet "under: uppväxt-! åren... Våra dagars lantbrukare må-' ste därför ha klart för sig att en bo- | hi stad utan välinrett kök och dylikt betyder så stor arbetsbörda för den], kvinnliga kontrahenten i äktenska- pet,, att en upprustning inomhus måste betecknas. som. nästan lika viktig "som ' t, ex. anskaffande av traktor. att kvinnor i viss utsträckning bör- kom -också i sladdning. Den gick genom vägräck slog runt i luften vittnar "om hur föga man. satt sig ” in, d problethet, Låt 033 ställa . en t roch hamnade. på hjulen. De' två i > :]des av halkan i Norrköpings när- het. ambulansen: fick endast små ska- dor trots att bilan förstördes. Yt> terligare ett tiotal olyckor orsaka- s ."Helgona-ben var som känt en "fint handelsvara 1 katolska tiden och ' en rättrogen eller 'en kyrka :kunde "betala stora summor för en relik," antingen det: nu var | ve inger av de elvatusen jung- ”frörna, en tand av ett manligt "helgon eller en flik av ett hel- : gons -klädnad. " Ja, ända fram 1 vår tid: har 4 de katolska länderna bedrivita sådan handel, " "Sd Munktorps kyrka'i Väst. -;manland förvarades under den ehgo cv pavia, . Västmanlands : Aposti . Här likaom 1 andra föikor förlorade rellkerna sin i dragningskraft I 1 'stor utsträck- bång” efter reformationen, Det :; fluns otaliga" pistörier om” 'rel-" - ' kernåa , öden : som handelsvara och, hur, de” blev föremål :tör » rena, akojet..-- sot "Under. konung .'Johana' ”rege- Ing, då katollelsmen - för? en kort tid sökte breda ut sig Igen, ”gttvano. sig "relikerba en kort ryktbarhet, men icke förty kom , det Spstkulanter | utifrån och Jag idkar icke handel med gamla ben, sa kungen.” "Affärer i i heliga ben Ok atolaka. tiden benen efter den: köpte. Sålunda skickade påven > 1590 ett sändebud till Munktorp med önskan att få förvärvaa dep "= helige Davids ben, Dävarande "kyrkoherden, ”herr Thomas”, brukade efteråt skryta med att han samlade thop en benhög och sälde” för reda pengar ät hans Helighet. Vilket inte-var pre- fi vackert gjort. "Hederligare- var då Carl ”xu, | som enligt historterna eo gång fick en förfrågan från päven, huruvida kungen var villig att sälja benen efter den heliga Bir- gitta, de som, ännu 1. dag för. varas 1 Vadstena klosterkyrka: "Kungen" svarade att först och / "främst kunde ingen säga om det nu var, ”Sackta Brittas ben”, och därnäst, sa kungen, vill Jag inte uppmuntra en dyllk vidske=- pelse och till sist så ldkar jag inte handel med pgarla . ben, ; Svaret är som sagt ärligt, även om nu hans uttryck ”gamla ben" " "nog är en smula vanvördigt, då det rör sig om Sveriges ryktba- - mera ” utföres av "maskiner; dessa föring, inköp, växtodlingsplaner; -Jallt och könet ingenting 'alls. Och + eleverna i lantmannaskolorna är nu- - dj märk . "flykten från landsbygden pågår - s|ger man' nu märke till att persérier - i mannaskolor, vilkas fäder ägnar sig "I som tröttnat på jäktet. och villägna jat etablera sig som egna företaga- mycket av det tyngre ”arbetet nu- kan skötas även av en kvinna, Bok. derstatsberäkningar "kan hon” också utföra. Här betyder utbildningen heller varit väntad, då den huvud- skadegörelsen. bestått. och” rasering av mera till ganska stor procent kvin- och : andra invall- nor, vet Till. sist påpekar rektorn en an- värd sak, tidigt som överger staden för landet, Ström- men har följaktligen vänt å dj viss o sträckning. Detta framgår vä let. sådana elever från våra lant-|o' åt annan verksamhet .än,.lantbru- karens. Det finns således ungdomar från staden, både män och-kvinnor, sig åt modernäringen 'och som, &å- ledes bidrar till lantbruksbefolknin- gens. rekrytering, "invandrat ” . upprepade gånger. införfs illegalt, : Den är "redan införlivåd med fau- .V] nan "i ' Tornedalen." Enligt '. ännu .I sammanhanget noteras, obestyrkta " uppgifter. skall den' ha uppträtt; även "på vissa 'ställen i Västerbotten.:. Det. är'i varje fall re, Mekaniseringen )] har, medfört att blott; en, tidsfråga. .innan . den. är fullt 'införlivad .ävel bottens '-faunar: sakliga -underminering ; kanalbankar. ; ningar samt: järnvägsbankar.”: På Åland Hår” man (stället kunnat konstatera att” bisamråttan. blivit ett; utomordentligt svårt > -skade- ]7 sjöfågelfaunan. : den, förstör bottenvegetationen'.:i sjöar. och vattendrag och- därige-. nom; även sjöfåglarna försvinner dessa snart. överallt kommer; råttan, ; kommer: man: att med alla till. buds stående - "detta. sv; medel söka. förbiidra: .skadedjurs Sprining it, '.Bisamråttan:. däremot är redan | iofast . i Norrbotten, dit den” dels och dels säkerligen , med: Väster- ” Någon skadegörelse ; inom. jord-: brik och trädgårdsodling. har ; hits tills inte, inrapporterats 'och' inte "och rotfrukts- Ypå' bisamråttans I kuldkonto är ckså att uppföra. dess inverkan på På -grund.iav.. att livsbetingelserna , för där." bisamråttan .. före- Det är alltså fara värt att bisam- liksom <koloradoskalbag- Adjunkter välkomna”: men någon ”befordran” blir det inte -tal. om STOCKHOLM = pin Hur kommer det egentligen att bli med ledningen av för- ' "latt den sökande förklarats lämplig söksskolorna? Frågan ställs av Tidning för Sveriges läroverk, klesiastik «| utbildni gen; inom, en nära” framtid blir ett farligt 'skadedjur för vårt jord- bruk. inte blott i Norrland, som för ögonblicket ' synes . mest ' hotat, Jutan ”även' för Skåne och efter- hand. även övriga delar av landet, om den över a danska öarna: skulle fortsätta sitt framträngan- de från västra ; Centraleur 8:e' dragningen - i 1951 årg premielån : STOCKHOLM (TT) "Den åttonde ' där nb i 1 års premielån ägde rum. på måne] dagen" under : ledning av notarius! publicus . Östberg, Vinsterna utföll på "följande obligationer (reserva= 2 100000 kr. i Ser 8 nr, 3125 - 961 nr 1122 sma - 10000, kr: | | tälande, menar docent Gunnar: Bir- "I för”att vara på säkra .sidån, d. v, s. Moped ger reumatism? -—Cped ger reumatism? Läkarexpertisen: ' | finns i inga bevis]: STOCKHOLM ' i V- Här är senaste ryktet, som nu sveper fram över, allt landet: + : :Mopedåkningen är en. folkfara! Detta sätt att färdas' tll och från arbetsplatsen stegrar antalet fall av reumatiska sjukdomar! "+. > "Vad säger sakkunskapen? : 2 "— Så mycket är: säkert att det skulle behövas ett stabilt underlag, "GÖTEBORG" (TT). +, H Sedan 90 "dygn ligger I-årige" Benny " Lindskog medvetslös på Sahlgrenska sjukhuset efter ex tra« > fikolycka, Han kolliderade. På mor ped med en bil och fick vid fallet |" mot 'stenläggningen svåra skallska= dor . och . förlorade . medvetandet, Medvetslösheten har, trots Jäkarnas ansträngningar med olika. 'behand- + fotat på” li > inte kunnat, hävas, . 3 för.att man skulle våga göra ett ute ke på reumatologiska” kliniken vid Karolinska sjukhuset, Rör man sig med , begrepp. som ”de reumatiska sjukdomarnas ökning” så är det nog finiera själva begreppet reumatisk sjukdom överhuvudtaget, När -man ordnat denna'icke .betydelselösa de- talj får, man också: tänka sig ;en observationstid. av. ansenlig längd klokast att man först försöker .de- |: Till tånd dagen som m ofrndna, ve störde psalmöängor. > : i St Paulskyrkan "LONDON (TT — Reuter); Just som ”aftonsången i St Pauls= - kyrkan ' på söndagskvällen led :mot sitt slut inträffade" något som kom «. . | hela församlingen att gapa av förs 7. | kunna med bästa förutsättningar ta itu med att granska "problemet :om våning, Psalmsången avlö: ligt:av. jazzniusik: wore mopedåkni ' eventuella Detta försåvitt man vill med någon auktoritet, Hittills har jag nte” haft anled Jhing ägna 'den frågan ringaste uppmärksamhet; och jag tror: inte att mina läkarkölleger heller behövt göra ' det.: Något. rfall”,' som kunde risker, la si tänkas anknyta: till mopedåkning | TE y t kopplades ån och, mösikert” tystnade” ett' tag. z Men åt igenom. Denna gång... an : dafinitivtx fysta; de « världsliga tohgångarna men man Vckades inte” lista” ut varifrån de och som resulterat i i att ved de ådragit sig råimatism genom att han utnyttjat denna vehikel i tra- fiken, «har jag i hört Halas om, före. det stigt: vore, om mm edisten skulla” 0 komma i, sämre läge. än: cyklisten, Man "brukar understundom tala: om: an mer ellen mindre feta, Är - Ser: nr: "ser nr: ser 117.":1682 "243 1951-424 ad 447 "406: i 479 i 327 1703 "2581: 783. 938 2651-941. : 1065 1874 |” 1112 : 1092 : 1350 -:1337, - 861 |, 1219 Ser: m 83 1 61: 172 1216 > 180 : 434 "1076 : 528 1 1276 .'588 "1825 "615 1142 720 : 1818 742 +'309, 1 7T1.-1712 , 793 : 1687 | 892” 1161 + 917.-1291 1986 "1260 .1042.. 679 ':1059.. 1491 | 1083 ; 219: 1123 1220 | 649 1263 1567, ; 555 1405. 11951 års premielån : var d mars . 9,655 vinster på sami anlagt 11 milj. kr 'outtagna. Bland dem varen på. 100,009 kr, en på 50,000 kr, två på 25,000 kr, sex' på 10, ,000 kr och sex på 5,000 kr. > HBK: 8 s reservmålvakt : till Smålandsstenar ! vv Halmstads Bollklubbs” förre ' målvakt KG Pettersson 'upp- ' ”enbarade sig” på söndagen Smålandsstenar, där han "Vak tade 'bemmalagets mål mot. : Oskarström. Han gjorde > ärkt och höll nollan, 5) kor i varje särskilt fall skall gäla till befattningen med hänsyn till sin erfarenhet ”och övriga "som k ar sion ”anoå k I vilken utsträckning mint ns prop de vissa frågor rörande fö örsöks-! verksamheten med nioårig ena hetsskola.” Önskar departementet verkligen förslaget realiserat på en del prak- tiska och betydelsefulla : punkter? försöksdi- strikten skall enligt förslaget öpp- nas även för adjunkter, Men sam- Överlärartjänsterna - i den. adjunktskompetenta persona- len vill. underställa sig en dylik prövning ' av ' statens folkskolein- spektör. för att bli behörig till on, tjänst som praktiskt taget helt be- rövats den självständighet i tjänste- "och andra : gen som skolledarorgani tionen « förutsatt är mycket ovisst. Därtill kommer att den kommunala + landsstenar vann matchen med : 4-0, halvtid 1—9, > - Tformationsdag: 21 i SLU-regi' : Hallands” SLU-distrikt hade' på söndagen inbjudit sina talarkrafter Jitich en eustralis hr den "olympiska flaggan ock! den biNige; "us, fortius, altius. - staden Melbournes vape 1 vingarna; Av denn > och dela ut 2 av den latinska inskriptionen Ci-. ögre, "starkare, . Baksidan. visår.: ed..rde . fem: olympiska. , omkring 10,000 i brons >. lar. i ”oljmpiaden;, historien om den” nye handelsre- sanden? Han var rätt nervös då han kom in i en speceriaffär, och änhu : nervösare' blev han medan han stod och väntade på chefen, som ideligeri övergav honom för an dra göromål. eu Medan; han stod där, . skulle en expedit ta 'en balja från en hylla. Det bar" sig' inte bättre än att flic- kan tappade baljan, som med buller och bång hamnade på handelsresan- jens huvud. Och ännu värre blev det, när chefen sat '- xyr7 Var försiktig där, fröken. Tänk om et shade varit en kund! sfervärkat både på deras investe« ringslust :'och på arbetarnas lön krav. Härigenom har det uppstått en: dragkamp mellan å ena sidan' "| arbetsmarknadens parter och å and- rä sidan statsmakterna, vilka måste | BALLE INA-BESÖK "får - Sverige bromsa upp de olika kraven för. att HL älla 1 medlemmar till en konferens'i Fol= kets . hus, Falkenberg. ; Distriktets politiske ledare Sten Carlsson, :Ve- inge, hälsade välkommen, och” han vände sig särskilt till dagens två fö- hållare, tidigt sägs det att lö) in- tillsä .na- te skall kunna bli högre än 32:a fö- Vill man verkligen re- krytera adjunkter, så förtjänta rd- junkter att de uppnått befordrings- tjänst, till skolchefstjänst i i försöks- neklassen, distrikten? En adjunkt får med andra ord samma lönebelopp om han förblir i sin adjunktstjänst som han får vid befordran” till den slitsamma tjän- sten som skolchef, Mah kan befara itt det kommer att bli svårt att :e- krytera adjunkter även till den för .treslagna studieledarbefattningen. Det enda formella' behörighets- "mm uppställs är att studie- villkor raste kvinna LL äldre tider, ledarer axall vma rare, Som el av turligtvis. kommer att möjliggöra ett. visst godtycke genom 'att besvär . å materiella grunder inte får anföras Med tanke på hur angeläget det? är att ledningen av försöksverksam- | heten på det "lokala, planet får en; tillfredsställande utformning, som tar sikte” även på högstadiets pro- bem, är det' nödvändigt att den fortsatta behandlingen i riksdagen föranleder enskilda - initiativ. ,och följs med. uppmärksamhet, Försöks- Hansson, ? Skegrie, oa SLU:s in« struktör i: nykterhetsfrågor B . dersson, Tolita, :"Riksdagsman Nils G. / Hansson tar lade på ett klart och medryckaide: sätt om. vårt lands ekonomiska'p litik. Han inledde med en överblick på de internationella problemen och visade hur även så avlägsna ting som orolighet"rna i Fjärran östern; förhållandena" i" USA och I Nils G. 1 balans, Investeringsskatt och:bilac= ibland måste man tillgripa: kraftåt-'! Psion cis är inga: populära åtgärder, men sin partner John. Field. 'Dessförin« inom kort, då Sadler ”Wells- balet- : tens prima : ballerina ' Miss. Beryl . Grey kommer till Stockholm för ett ”" gästspel på Operan tillsemmans med nan kinner varet med' en galaf er Uni balett med: Svansjön på gärder för att uppnå önsk tat i. N a : det - gäller investeringshed munerna gå före med gott exempel; och man måste väga skälen noga för. oth' emot de olika utgiftsposterna. Sjukförsäkringen t. ex.. medförde]. visserligen en hel del utgifter, och" det gnisslar 'måhända”en smula 3. vissa detaljer av dess organisation, men den var likväl en stor: social framgång, inte minst för landsbyg- dens folk. Likaså har Bondeförbun= | Storbritannien eller den verk: fortsatta och lärarrekryteringen till försöks skolorna hänger” nära samman mad den behandling, propositionen xt röner t + elkedagen, . ba återuppr kan ha återin- kni på vårt iska liv. De flesta av våra svenska indu= strier har under de senaste åren - haft goda marknader, o och detta har dets r ingsvt het varit av avgörande betydelse, då det gäller så . viktiga . landsbygdsfrågor som förbättring av vägväsendet, vatten- och avloppsfrågor, ' ar lav bygdeskolor o, & v gränsning, måste staten och kom-; Covent Garden, där frottningmon . , dern och prinsessan Margaret skall närvara. Härovan Beryl Grey och John. Field under repetitionerna av . -”Svansjön”. Chong besegrade B: Glans i i London": LONDON ” Vid internationella 'badmin- H fontävlingar i London på löre "' dagskviällen blev i herrsingel B. Glans, Sverige, utslagen i semi- finalen av E. B. Choong, Ma- -- läcka, som -vann med 15-—4, :... 15-20 FIEF ITTETEFS TT! NYFEFITES SARA. FIETTETSYTTN ARLARAN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.