ve mngd ssd TEN ATEN kg I UN PEFEr Pre vev YTvFr YSYYYTTETFtrFfFfFerT YTTFYEtYYTYTTTYTEFTEr YTYTTYYTTTPT TY ”TrYYYTYTEYTPTTET YYTTeYFYY " Solen går upp. "klockan: 610 och: ned 18. 29. . "Morgondagens amd 1. är låg en Nten röd. (stuga i ensamt majestät uppe på krönet av; berget,'. som stupade: alldeles lodrätt: ned i! Vätterns. medel havsblåa .valten, : Runt Omkring så långt ögat nådde mjuka, blå Faad åsar, leende dalgångar och, vilda raviner bäckar: med forsande” bergi, av "bygder" och. jag Sprang. om- kring där som "tioårspys och kom då också tm t klinter.-+ Det var. den fagraste |, än Jag fick en | sängar varning från mitt husfolk, "vo. vt sag och: inte gå upp till Rocktot 5. på berget; lät. det, MH "Och varför ledsen, f SR -— Ivan är fritinkäre öch tror te" på- Gud, blev svaret, = Jo, men jag här sett'hol om läsa i: bibeln flera gånger; också. N Där bodde en: man, & som” hette : Ivan” ji: förnåmn,; "men'i. bygden: kallade man” honom, aldrig för "annat! än »Bockföten>. :; Ivan var änkeman och man påstod att han kommit: ifrån Sibirien en gång 1 tiden! I Hans hustru Kade' varit jen: bli » stilla, kvinna och nu | bodde” gubben kvar med sin' tolv- ärige . -son,' som ' hette Per, Gub- varit lika grå. Det kan” man. se på "ett i sitt slag enåstående. museurn, "Textilmuséet i Neumiinster, återuppstått efter ödeläggelsen 'un-= der sista världskriget, Muséet "har. en utsökt samling "av: mans: - och kvinnokläder från. i tiden, en kel. Jektion'som så att:säga visar modet för 2,000 år sedan."Museidirektören, dr, Schlabow, har” specialiserat sig på textilfynd från istiden” öch har” bl, a. på basis & av "dessa rekonstrue” rat vävstolar och” spinnrockar, Ett - av muséets praktsi cken är en flott. Id obetydltg Plats, åtminstone .- gen ”herrkappa av indigoblå , ylle; Des festa -av textilfynden -från i: har blekts av? "det årtusendelåriga uppehållet i mossan. Met” dr. Schlal” bow har lyckats'fastställa de uré! sprungliga färgerra, söm ”inte "en." dast omfattade :: indigoblått utan.” ävén en rad andra bjärta färger, Is...| tidens människor har tydligen inta alls gått klädda i grå och: tråkiga, färger, utan deras kläder har. glatt lyst upp landskapet, Dr. Schlabow: undersökningar visar också, att. is- tidsfolket framför allt använde ull till sina plagg och därför - bedrev en systematisk fåravel,. oa . I många former "trivs" det skö= na”, sjöng Tegrér, och bland an- nat sköt som skattas ”ypperst.i Nord”, -- intaga ' uniformer en icke i det. köns ögon, som företrädesvis kal.« Jas det sköna, Vi ha hittills allde.- les förgätit att påpeka den säkerli. älkomna nyårsgåva, varmed K. M:t under d. 30 sistl. December hugnade åtskilliga medlemmar av” landstaten i riket. I stället för def. skäligen torftiga uniform, som hit - tills burits av dessa tjänstemän, nå got å la fraccus -kälkborgerianus,. är det dem nu tillåtet att begagna likadan uniform som lanträntmästa= : ren, varjämte de även, vid'de tills fällen då de icke äro iklädda -e=' gentlig uniform, må på ändarne — - av rockragen,' ävensom på :mössan - bära ett distinktionstecken "av :för.. gylld bronz, föreställande länets el- ler provinsens vapen. mellan - två Smärre ekeqvistar, Gud, så gentit! . . Tjurigt : En ingenjör vid ett järn ägsby ge skulle företa ;vissa' mätningar: över en åker, varvid bonden: kom tillstädes och utbrast: . . -— Herrn får inte gå på rar, k — Jag an visa "upp papper 'som omtalar att jag: har tillstånd till” det, upplyste ingenjören. , ' ene Bonden gav sig i väg och aläpp-. te in sin ilskna tjur i åkern. Ingen - jören fick höra ett ilsket vrålandel och sprang förskräckt sin väg. - — Visa honom | papperen, skratta, d bonden, : Md LANEBAKTERIE TER ' . Det: kan finnas" bortåt . 50. .000 bakterier i en biblioteksbok, som " varit med lite, men de är mycket "got länbibliotek, ; från H ofarliga. Den tyske baktericlogen dr G.:W.: Roemer har gjort en intressant undersökning: Han har bls' a: undersökt -låneböcker: som lånats ut 175 gånger t£ 20—25 år. På tio kvadratcentimeter boksi- da fanns: blott": 5" bakterier... på pärmarna och ömslaget. dubbelt så många. Men; det "var ofarliga Dbaciller. Kolerabakterier,. som på försök införpassats i en bok, dog redan efter 17; immar,. konsta- ' terades det: «Dr Roemer ha inte gjort: sin undersökning på uppdrag av nå- "ANBUD Husbonden: Jäg-skulle' gärna vilja ha alla de pengarinti:smuss- Jat undan för-mig under alla: des- sa år ni varit. min hushållerska. ”Husnälterskanz, Skulle. jag. fat- ta det som ”en: förolämling, :eller . som ett Ektenskapsanbud? rospeld Ht , ED 3 Sd ben var! så där i sextioårsåldern, : var lång och "grovt byggd, hade nästan". korpsvart hår med föga grått i, trots åldern,” och var. som na mörk i. hyn "som ''en zigenare. | Och 'så hade han de största och borstigaste ögonbryn, jag någon= in "sett." De' stack" ut över. ögo- nen som. ett "par "horn i pannan, men "ögonen :var," märkvärdigt på: höften när han gick, liksom för att” stödja den, "Ja, och :så var: han ' född. med "bockfot . på öger ben, en nästan tund klump "| till fot,:som såg ut'som en stor, rund klack. eller hov:i den spe- ciellt' gjorda kängan, Han gjorde . sin 'sko' själv till:den foten, och klackjärnet, . som » han :" spikade under, var stort som en” ordinär hästsko, '' Gick han i. snö' eller blötmark ' lämnade" han: ett spår efter sig som från en häst bred- vid. den - riktiga” skons' stämpel, Det såg riktigt heriskt ut. Ivan försörjde sig och sin poj- ke med. att göra slöjdalster. och korgar, som han. sedan sålde i stän. Han var mycket skicklig i detta hantverk. På torpet ha- de han bara ett par getter, några höns och en gris, + > -. > Jag -hade' inte: "varit länge på dig för att” gå till, ben Ivan är "fritänkare och! trör varken på: Gud eller den onde och hon; har maskopi med äjär it själva” "verket var gubben ivån illa "sedd av: både”. gamia och unga: i trakter," ; han ' aldrig: gick i varken; kyrka eller bönehus utan levde som en enstöring för sig själv: . Och fak- tiskt' var det många som, trodde Kcnom 'ha, med svartkonster: och hemlighetsmakeri att göra... Men när jag en' vacker dag träffade på hans pojke Per, fann: jag i denne en sådan" snäll och trevlig lekkamrat, att all rädsla för gub- ben "far hans försvann... Per' och jag- rasade , omkring” 'uppe' i: ber- get, klättrade Bå "branta stup; is= kade i:'sjön: och' trivdes : utom- ordentligt :väl'ihop..: Vi: blev de allra såtaste vänner och han” var. den: snällaste” och : bäste av aha de. andra skol-: och lekkamrater- na; vilka utan undantag avskyd- de Per: därför att deras föräldrar talat. så illa om. hans far, Och gubben själv. Han var den snäl- laste och mildaste man jag nå- - | gonsin sett, - När Per och'.jag a nog, blä. 'och ovanligt milda och I ; goda. "Han gick mycket böjd och alltid höl han den" ena handen Jae Det är : svartkonstböcker hän. "läser i, blev. det; bestå; da svaret.; . - K bibeln, för jag hade hört: honom” läsa högt i den flera gånger "och. jag vart. inte rädd; : 2 Då: tog man till att. s mig värre, ” — Har” du: sett; att! ban har horn i pannan; sade en, '£ : ”— Ja, ögonbrynen | i verkligen ett” par. horn, jag för'mig själv. ” — Och: bockfoten måtte än! väl ha' sett; va... ons Jag "började bli en' 'smula tänksam, men inte rädd ända; get, så. må han gärna ha både klövar och horn, tänkte jag för mig själv. ' -— Men, "fortsatte de, som: ville 'skrämma mig, han har inte bara' i horn: och bockfot,. utan han bar svans också och är luden På, tyg gen som en, björn. i "Det där sista vart jag verks ligen både rädd och nyfiken av och en kväll, när. jag trots "alla varningar och skrämskott "varit hos Per och lekt. til sent på kvällen, "beslöt jag att få visshet. Jag" beslöt stanna” utanför :'och - klädde av sig och lade sig: Och: fastän. jag var rädd” så hjärtat fladdrade i bröstet, stod jag där tåligt och väntade, tills han var färdig att gå till sängs. ” Jåg såg-honom lägga 'av:det ena plagget efter det andra, och till sist krängde han med :ett av sig skjortån också. Så vände . Kan "ryggen -mot fönstret och — 0; fasa! Håret reste sig på mitt huvud, hjärtat låste sig och jag grep: tag: i fönsterposten för att kunde - inte. Ty, uppåt ryggen var gubben luden” ”och'svart som "På morgonen sade” jag inte ' ett ord 'om vad som hänt, men mäs- te tala "om "att jag ' glömt"! min mössa ' uppe. hos- Ivan på berget: Jag gick: inte efter. den "varken den dagen eller nästa, men tred- je dagen: hotade min':' målsman mig med stryk, om jag inte 'gick' efter" mössan, :och "så måste jag då därhän. Jag stannade ute på gärden,;- skälvånde +i: benen: "och. ”— Du hade tapp t di kom ' från våra'strövtåg och le- kar, tog han mig med in i stugan och gav mig getost och smör- gåsar.. och. . honung” — han” hade. bin” också! — ochså berättade hen, säga och historiere för 038, "Men det dröjde inte länge, förr- ' gås, sade Per, '", å vi tog in den, sade” han. Kom in å hämta den. ! I — Ga du å hämta den; Bad jag. = Nej, far vill att du "ska I komma in &' få en hohungssmör« nr — Du får inte leka med Per I ins 4 . vände jag, och detta var sanning ”"Men jag visste att det: var I | på" gölvet och log a de blå, goda —: Är den” onde så: mild: och I: snäll och god som Ivan: på ber-" se genom. fönstret, när "gubben '|' hörbart stönande och -jämrande |: inte falla; Jag ville skrika, men” . I problemet:;. med .ilickan löser sig. ”J.och sträng matmor. Jag tror att det; Han drog mig i focken men jag stretade emot. Och 'så måste jag. tala om” för honom "varför jag. var. "rädd. - Jag. kände att jag måste tala om det för Per, så É «besked, "Per slog sig "IT på: : knäna. och skrattade så tå- rarna rann. - — Din: ummerjöns, skrattade han, ä du likadan som alla andra du? Far, stackarny har 'sån gikt i'sin höft, å så har han ett-katt- skinn, ett svart "kattskinn På ryg- . gen, för. dä.ä. bra för gikt, å så har. han. låtit . svansen. hänga kva Tr den värmer den. ocksäll sprang; före in, och när jag: snopen” och skamsen följde efter, hade han redan berättat allt för" sin”far. Denne stod mit; spjället och höll det framför mig, här här: du hela' skamstyget. Jag har "två" svärta . skinn, , det : eaa hänger, till tork, 'medan "det and- ra sitter 'på” Iyggen.” Så dä fick du”: för du var , nyfiken, din lille pryl Du må. "tro, sade” gubben och ” 10g . vemodigt,” att jag "har skrämt många dummerjönsar” ne- re i byn: med det ' skinnet." Det kan vara” gott nog åt der; för resten, när de ä så korkade att dom. tror mej. vara. själve . hin håle;” Fast jag. vill påstå att'jag Frågestund ” Nyfikenheten äldi; ärkebiskopen av Ganterbar dr. Geoffrey Fisher, då han be- sökte fängelset i Maidstone och Han frågade om varit korgosse. någon av dem "= Tro det eler” int praktiskt taget Samtliga bär van rit det, blev svaret, ebisk I å méni' vi open: frå de inte Skådis | på turné föredrar kaffe" framför blommor i Lidköp ping har. man fi ett nytt, sätt att tacka Repa på skådespelare vid ridåfallet: att i stället för: blommor överbringa en souvenir' från : stadens få ämliga porslinsfabrik, Tulpaner förgår men en skål av t. 'ex, konstnären Stålha- ne består. Från: småplatsturnéernas ensemble, som anländer till spel- platsen ett par. limmar innan före. ställningen- börjar, höjs i regel ett samfällt rop på kaffe under vänte- gr ondgaders skådespelare -har ; alt om de får välja före de kaffe före, framför blommor ch ter föreställningen... Många JIokal- kommittéer har tagit fasta på detta och tar emot med uppbullat kaffe. bord, menlika festligt. för publiken blir det in inte, när vårbuketterna uteblir. . NARE Le Samaritkurs " Stationskar! Martinsson och kon- duktör Johansson hade aldrig varit några såta vänner och nu hade de skulle övas med tryckförband och Martinsson lade ett på hamnat på samma samaritkurs.. Där P ta som en. fortsä ”Galapagos” ”heter en ny norsk film som man på sätt och” vis kan LE eh åa mar nen hade, emellertid visat: åt en. dylik sjöresa var möjlig, och Heyer. ee den "världsberömda Kon-Ti i peditionen;. Filmens. upph är ji på dahl b för att" göra : en. grundlig undersökning av ögruppen Per Höst och 'Thor Heyerdahl i av- sikt att skaffa fram. ytterligare bevis för att Perus gamla indianär var . sjöfarare. som företog - långa seglatser.i Stilla Havet långt innan Columbus och vår egen'I ras hade upptäckt "Amerika, - Piotr efter de mans med den amerikånske arkeo- logen dr Erik Reed och magister Arne Sköldsvåld från universitotet . or i Oslo reste han ut till; ögruppen ' 8 om att. finna . spår gamla indianerna, Tillsam- :' Galapagos-öarna ligger I I samma havsström + som. förde Kon-Tiki- flotten 800 mil över havet från eru till.' Polynesien, "men : denna ögrupp, ligger bara " 100 mil från underarm med sådant eftertryck att handen blev vit och okänslig, Sjuk« systerh som instruerade, . frågade Johansson, om det gjorde ont, var: vid Johansson svärader ;, ' RE ä lika sann kristen som: de fles- ta, mitt barn...” : .; Gubben Ivan hängde upp skin- net, gick bort åt skåpet -och och gav mig.; Hans ögon lyste milda och blä, när han med allt vänligare röst förmanade och sade: Vi ska. inte tro ont & om. folk, | . pojk, .sade han och, "strök mig över luggen . ett. tag... Själve den onde" skulle: inte. varit. så ond, om” inte vi” själva vore det.':s . Jag kommer "när att jag fön- derade på de orden en smula, när jag giek ner ifrån berget, '. i 1.:är det Tant offentligt kontor; t./ex.' en bank eller dyl; behöver mån inte knacka inan "man stiger in, Inte heller +; Jom:man går in på det stora redak- tionsrummet på en tidning. Söker man däremot någon särskild redak-; tör, knackar .man på dörren först, 2, Även om man :träffar bekanta t, ex. i en läkares väntrum, så är det "klart 'man hälsar med' en :vän- lig nick och ett småleende: 3. Utan- på kuvertet skriver ni ”Fru N. N.” till disponentfrun. Till. kyrkoherden ne i breven "skriver ni alternati ”Bästa Fru N.N,” och ”Bäste Kyr- koherde NI N.., I ert fall är det lämpligt . avsluta: "med .”Er tack- samma I. 7 4. Den frågan kan' jag, : tyvärr 'inte' besvara men frågaj fiskhandlaren, 5, Hoppas till slut att. Men fråga" är. om det nyttar. at att bredde en tjock honungssmörgås ' skriver ni ”Kyrkoherde N. NN”. In-i? ”— Nä, dä gör dä intel Men om vi ska lägga några tryckförband om halsen, ska 'jag be att få lägga ett på Martinsson, - "Inga bevis. - Herr Nilsson är känd för a att. va- ra en stor På en > Flera i - expeditioner har besökt. Gala pagos. under loppet av de sista hun- | losisk växtliv” eller,.de' dra ären, men bara för att studera ögruppens<- egenartade ” djur: 'och forma- och senare slöt sig också den nor= ske zoologen och filmfotografen Per Höst till sällskapet för. ett tillsam= mans med Heyerdahl förgfilma exe" Ppeditionens arbete, :; » Efter en' rad besvikelser och sv righeter lyckades' det till.slut för . expeditionen att göra .de första ar- > keologiska fynd som någonsin gjorta på Galapagos. Lämningar -efter: ett flertal boplatser hittades! på tre av. Barna, ill största delen i form av tionerna. Ingen hade fun- vor fr; k och «flintverktyg. spanske bisk nit spår av att människor hade' satt ssin fot på. denna övärld £ förrän den Mat lades för första gån=" gen för 'den vetenskapliga världen i augusti 1954 på den, ,trettioförsta R lägger en ung dam ut sina. krokar Hör honom, - a — Å, herr Nilsson, jag har hört Så. mycket om er, 'sade hon, och blixtrade med: ögonen, = .,s .— Ja, men det finns ' inga bevis, kunnat, seglat de Nilsson mil till havs: "Kon-Tiki-expeditio- ärev [i : Hiland där med en karavell då han var, på väg till: Peru år 1835. Inga a "har därför: funnit " det. ödan " värt: att undersöka dessa ar: då det-tidigare alltid -har:an- setts- som självklart 'att. indianerna, som ; bara: hade 1 balsaflottor - icke längt ut. som: 100 mn lNvedje rikets anda leve f Lögre d domstolar. V FRANKFURT (AED). I ett sensationellt mål mot två . som under:. krigets slutskede : sköt den 18-åriga polska tvångs=" '"' arbeterskan Sophie Maleik, har li - de anklagade för tredje gången " "kunnat undgå stråff i enlighet > med domstolens beslut, Anklagade var den nu 59-årige kri gen, Enlig! i tala sen i Sao-Paolo, där mer än. 200; och nu bekräftat att det material som - tiard första hoc beviset på . att. de gamla indiankulturerna på sydame=, rikas - fastland -under olika tidspe: rioder 'stått -i 'kontakt med Gala= pagos, För att nå Galapagos ' hade helt enkelt dessa kustindiäner, be=:. vet 'som de gamla 'vikingarna .gjor= de. då "de från. Norge upptäckte var nästan, en kontinent så var Ga= Japagös' bara” en" grupp: små 1 jl | Detta är. bakgrunden till, "de: re- Gal som förvärvad av: Euro- kt har) tredje ' : gången , förkastats av den Jakob Ottmann Re 56-årige Ignas Pokutta, £. d. poli: i Hit- lägre'd len, Utslaget lydde” på frikännande;' I motiveringen: "utta- lers 'säkerhetstjänst.. De anklagade förde den 18-åriga gravida polskan som .var få dagar före nedkomsten, ut på en-nattlig avrättningsprome- nad. ' De båda polismännen jagade kvinnan under timmar framför sig, tills de kom till en plats nära järn- linjen > vid: Sch furt, där Ottmann sköt ned kvinnan. För att barnet i modern, ej skulle överleva avgav Ottmann ytterligare två. skott i kvinnans mage, « . va ; Det fanns inte plats” + i fängelseti. i: :- De anklagade försvarade sig ge- nom att framhålla att de endast ut- förde order. De medgav dådet och påpekade att polskan :var deporte- hön har kommit till 'en, just "är" kärlek och ömhet Hliekan n tlängtar efter: innerst inne Mi Me hjärtitg I hä ning!” ole - ie”. "| Skolbarn deltar. ok Sverige hjälper > Det kommer" att talas mycket om undérutvecklade' , länder 1 landets jskötors under .den närmaste tiden. 'Det sker'i'samband med att. skol- 'bårnen deltar 'i denistora' -hjälgak« tionén” som: "under namnet ' Sverige hjälper ; genomföres i under vintern M örsäljnbig av rockslagsmärken och liknande, Insamlingen Sverige hjäl- |: per gäller dock ett så ädelt föremåk att man denna. gång velat göra ett undantag. : Skoldverstyrelsen . har också företagit den. ovanliga åtgär- den att inte bara godkänna skolor-;. nas. .deltagande utan också positivt rekommenderat : att ge aktionen sitt stöd. oe L Skolornas... medverkan lärare och skolor må i. Sverige : idesså « länder; ': SKolradion sänder också, några program om ämnet, :: Sverige” bjälper-nålen består av två kugghjul utförda i gul plast. och!” med > texten ' Sverige; hjälper. Den. kostar 50 öre, .... för . Sällskapssjuka '.. i Tre brukspatroner i Värmland en gång i' den: gamla" goda ti- - den. hade . frestat magen väl h sökte gemensamt en hära list. vi: huvudstaden. Den . hjälper. är, heller inte av de: kommersiell natur. Utöver för- och ; våren Skölel k : ja, ett "röckslagsmärke, som gedan visat sig bli mycket "populärt, och kommer dessutom att delta i en pristävlan och på annat sätt intres- sera, sig: för »förhålland i värl- a intressant . korsordspristävlar - som handlar om de två länder den'sven- ska - hjälpaktionen "' främst ”avsef; dens fattiga område. KR 1 vafiliga. fall ä är lärarna och skola styrelserna inte, särskilt intressera. de av att "låta. barnen ägna 'sig åt här k alt erhålla fina' priser, bl. .a, cykel och kamera; are, I många 'sko- av. nålar, kommer ele-|-. |verna' att ges. tillfälle att'delta i'en|: Etiopien » och ' Pakistan,' De :bästti | Dessutom utgår vissa priser till, bäs- | ': t förste var inne hos. doktorn'en . "lång stund och: när::-han kom : ut vinkade han glatt åt vänner- - na, och talade om>att;han or-. dinerats resa till. Kärlsbad. och -att doktörn tagit 50 k?..: Nummer - två: fick: samma : besked. "När siste man.:stod i tur; gick han +, direkt fram: ill daktorn och sa- rad fråh sitt hemland till bete i Tyskland. Hon” flydde från sin arbetsplats och greps av säker- hetspolisen på .bar gärning då hon lade: d de "att po- lismännen ,, endast hade. HKandlat' i enlighet med. sin, plikt. De. skö kvinna som tillhörde en fientlig na- tion och var på flykt, samt ertappa- des på:bar: gärning 'som tjuv. Do- falk inte gällde mord, irite ens dråp, dödlig ' utgång; I detta senare fall hade gärningsmännen endast kun- nat dömas till högst tre års fängelse. "| Då emellertid krigsförbrytelser som icke kunde: dömas med. högre straff än "med tre: års fängelse amneste- rades' av' förbundsregeringen, kun- de"de anklagade: inte heller dömas; ”För all framtid är detta mål av- slutat”, förklarade -.domstolens. ord- förande. ”Bundesgerichtshof kan, så tillade: han, inte; uppta” målet för fjärde gången. Och detta är väl så, då herrarna i den högsta domstolen inte känner” sitt ansvar mot lojala tyska :'medt e som - i. farans plundrade i ett sönd at hus, stund fö Riket.” Di 1 SHon. fördes till , där polisinspektör Gill skulle ha "givit H order till Ottman att avrätta kvin- nan, då det inte fanns plats i poli- sens fängelse för den gravida kvin- nan och då hon i 'alla fall” senare | skulle ha dömts till. döden. De båda anklagade snklagades år 1951 wför första gången för mörd. I Domstolen ” iSchweinfurt dömde då Ottman :till' tio mån, fängelse för . [dråp och frikände Pokutta. Aklaga- ren vände sig. emellertid till 'Väst- tysklands högsta domstol, Bundes- gerichtshof i Karlsruhe, som: upp- hävde domstolsutslaget och remit- terade . målet ' till jurydomstolen i Schweinfurt. Åter, stod de båda mördarna' : inför domstolen! Juryn förklarade ' för " andra 'gången att gärningsmännen" inte kunde ankla- gas för brott, då de endast utförde order och: då det i mars 1445, då mordet begicks, i Tyskland ”råddel.. turbulenta. förhållanden”, På grund av juryns utslag frikändes de an- klagade. Bundeésgerichtshof upphäv-t de emellertid också denha dom och | utslaget är en skandal, säger många, de:det inte" för” de anklagades sför= svar "att de handlade på order,. då på Film nu föreligger i 'svensk'ver- "det <-. "I sultat som redovisas i filmen” om = sion: med tal av Nils' Gustaf Holm. arkeologi var församlade, Här blev i visligen seglat lika långt ' "Över:ha : Grönland. "Men medan": Grönland » i'elation;>,de . amerikanska. moral: + cent frat enirapport om de' västeuro: emellertid neför ;vaktande.;: 1, okvinnoförenihgarnas - maren konstaterade , att det i detta men '. kanske om misshandel 'med | : det är rätt, säger 'de flesta. emsnen s peiska äktenskapens förfall. ”saren. av; rapporten måste emel. ' lertid undra, varifrån de stridba= na uppgifter. Där heter-det:bl. a "att numera "2,9. proc. "äv: samtlig: västeuropeiska : äkta män: använ+ "der aga 'och: kroppslig misshandel mot sina hustrur. I rapporten bes" : rättas , tl och' med att "antalet hustruplågare i Europa. har.jkat.. " från 2,5 proc. år 1945 till-2,9 proc, år 1954, och att en liknande: öke ning av hustruplågarna' kan no- ; Sverige. Kvinnoföreningarnias "ex." ”perter vet också att: 1,5. pr: tusen , av de europeiska, hustrurna-re=« gelbundet pryglar sina äkta män och att detta medeltal gället.för Frankrike, Tyskland och de skan="' dinaviska länderna, medan det, 4' England + finns" fler slagkraftiga . kvinnor” än så, då -det' där -flns - . 2,5 pr tusen av de äkta" fruarna ” som brukar, misshandla ina resp. ; "Klok: hund it Karlsson” höll på att:flytta "in i'sin nya bostad. En mö belbil hade kommit från en av möbelaffärerna i: staden och höll på 'att lasta -av. På trap-' pan stod Karlssons snöhårade tax och skalv som taxar pläga, — Vä ä dä mä hunmn, sa .en av möbelkarlarna, fryser han? rur och har laglig. rätt att äga: iden i olydiga makan.: Egyptiska: kvinno- föreningar har vid upprepade : till larna och krävt att tyranniska äk- 5 ta män skall förbjudas "kroppslig [misshandel ; kunde högsta domstolen icke med-: ge men :i ett ställningstagande till problemet har de visa domarna ny- ligen uttalat följande: ”Högsta char. efter: samråd: met Ile" Nej, så. Öberg, hetad er. Å disk som : tillfälligt i lär genheten, han tänker bara på .den tiden när räkningarna ska «komma; : "'Hustruaga med. >, inskränkningar. '' Framsteget kan inte hindres inte ens i Egypten, där maken äger oin- skränkt herravälde över sina hust- rådgivare fastställt att den äkta mä= — - ken endast får använda aga mot hustrun under följande' inskränks ningar. Agan. måste utföras med käppar som inte är tjockare äns ett normalt mellanfinger på. en man=; lig hand. Maken. får inte slå on run på-samma ställe oftare än tvi gånger på varandra. Maken får ej straffa hustrun på en kroppsdel. där . agan menligt kunde påverkä kvin- nans "skönhet och drakningskraft”s sta amerikanska kvinnorna fått si- : teras bland andra länder också; I 5 fällen gjort framstötar hos domsto- ' / PYYTYYYYYTTFTYT TE Ty rn H - inom, familjen. "Detta . / ilor vlanerag särskilda lekti rv RT Ej KEN S remitterade målet för tredje gån-' DNIN FYETETTYNN GS ANNON: FETT TTYETVYVV NEUCYEVETYTETEIINYTIYV VTT SAT YT TEEN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.