rerrevYeYert ref YYvYYFTYYPYYTO EET 0 0 0 AK EE To bet dd 4 RER RR KSR EEE EEE tr et KC - EEE EP PEPE PT rer EN vevrervvv rev Yt YYVYYYFYFYTYFFEEFYN OEYTT ; Svä len skapar ny syn .. "påIndiens heliga k Kor äter är , världens körikaste Tand, men ändå ser man aldrig stbordet. Kon är för hinduerna ett heligt djur, som Pär Makta "och ätas. Därför svälter folk hellre än de äter nö kristen uppfostran finner detta dumt och upprö inte får slaktas kött. Folk med mmer bort att också - 4 rande, men dö ” fast de gällt hästen. Och i en annan - äter man visserligen nötkött men” snart respekten för kons helighet att praktisk inställning. : avel. Kursens - elever skall Vetter hemkomsten bli lärare. vid Indiens fördomar” av liknande slag, stor. kulturkrets,. den islamska, inte fläsk, Troligen kommer vika och ersättas av en mera Det finns I Indien e:a 200 mil- soner kor och åtskilliga andra nöt- kreatur, 20 procent av världens alla kor finns £ landet. Men Indien sva- sar inte för mer än 4 procent av i vårt land har. det fannits ; veterinärhögskolor. gerlöf, världens : totala . "mjölkprod ktio Varje ko ger inte mer än 200 kilo mjölk per år, medan "motsvarande siffra £ Sverige är, 3,000-4,000 kilo. Produktionen = av - smör, ost och andra mjölkprodukter £ Indien är därefter. Korna är oftast magra och illa hållna, Betesmarkerna räcker Inte till, Ratioriell avelsdrift före- kommer i mycket ringa omfattning. Korna får vandra omkring på fält, ” vägar och stadsgator tills de dör. Ibland blir de placerade på ålder- domshem, Det finns £ Indien 3,000 ålderdorrishem "för gamla kor, som vissa religlösa” sekter har skåffat ihop. De tar gamla kor från gatoriia när de inte kan' livnära 'sig' längre utan får ligga där och dö. Nu för- söker centralregeringen . göra "om dessa å!derdomshem till avelsgår- - dar, I stället försöker den få ut de onyttiga korna i djungeln, där det finns betesmarker "tillräckligt och där man inhö vissa d kor och li na del av världen än de flesta. " Korna vandrår fria" FE på storstadsgator -— I de indiska storstäderna kan mängd, berättar professor "Lager- till 40,000. Samma syn möter i mån- na har ägare, andra inte. De förrät- tar sina behov på gatan, och indier- har tagits ur den! 3-7 slaktas eller slås ihjäl ens vid sjuk- inte! ätas av människor, I stället tas Somtidigt som korna alltså tar mycket av' markens näring, som skulle kunna ha envänts antingen för uppfödning”av djur, söm blivit mera nyttiga för mlinniskorna eller för att odla stdesslag, som kunde ha använts för direkt människoföda, ger de ringa utbyte. Sveriges hjälp till Indien utgår som bekant I form av en kurs för 10 indiska veterinä= rur, som 'gedan några månader på- går vid veterinärhögskölan 1 Stock- holm, Den kursen Avser just att ge kad om hand av gamarna. Hudama däremot används. för lä« Kursledaren, professor Nils FA vet mer om Indiens "heliga yblemet i den- man! se kor: vandra omkring il. 1öf. I Bombay har det funnits 80,000 kor men nu har”antalet' minskats ga andra storstäder. En "del av kor- na fäster upp gödseln på väggarna vas alltså, den näring: som en fång Som korna är heliga får de inte dom. Och naturligtvis får koköttet derprodukter, och av benei indierna benmjöl. i : Förklari: till". kons helighet] eller; breder ut den på marken för att 'den' skall Torka. Den änvänds sedan till bränsle och' jorden I berö utånför idets trygga vrå i kar inget särskilt... Nej "PA. Det "FÖRSIKTIGT NU?! förmanar" björnnminan" Stiha: sin ""Hlla' unge, född i december och på ' I tisdagen : för- första” gången "”Det- där kalla vita är snö. Nej, det sma". "då, det blir inte" så kallt om fötterna när « snön smält. Men. dom kar. fasligt sen vå i - "jag kan förstå AX” or 7 i år, så igt är på Fi ri ; tiden var det, som be- får sökas långt tillbaka i historien, fortsätter professor Lagerlöf. När]; arierna' en gång i tiden trängde in över halvön, vbr de huvudsakligen I jägare, De:slaktade och åt korna; Da fortsatte därmed, när de senare Därför infördes förbud. för all slakt]. möjlighet för en mer rationell ko- blev bofasta jordbrukare, och tidvis h blev det :knapphet på nötkreatur. |, känt, en mycket "spridd." ”sed-5 vänja, i stad såväl som på Jand,", 1]; att. den 1 april ”lura varandra. 3"april”, (Det I kunde lika bra ske '. : den + siste april, men det var "mindre: vanligt.) NN "Tjvilket fall som helst män vel och "det på ett så tro- tt, att lyssnaren förmåd- göra:'det eller det, att gå till ett älle, att uträtta. något upp- UGN | , Den a fela munken fick arbeta hårt i smedjan I i tlo veckor FH fe ur. historier -:Imed "lång näsa”, latt utan: förlust av heder och, akt- 3 ” nyckfullhet ' Be Va därvid ”slutet. på: vi- . san”. ler att den lurade ”stod där kanske även blev utskrattad, i vart fall förargad, över tt. hd varit så ”enfaldig och" insk Att ej erinra 'sig, att det just ning lura sin medmänniska. a Men varför skall: man" just" luras på detta sätt 'den 1 april? Hör det måhända” ihop med någon påvisbar eller annan hä ? I detta: intressanta spörsmål har tskrivits åtskilligt och det har gjorts betydande | forskningar i: hävderna långt tillbaka i tiden. Resultatet" hår "I blivit rikhaltigt, men något bestämt svar hat man inte nått... '.. ;|-.Omedelbart och i ett samman. hang. ..kan här redan från början Yfastslås, ätt det icke" är april. må nads; : kända och 'ofta omvittnade väderleksavseeride, som givit lödaine” till sedens eller osedens "uppkomst."Den:. ligger tvi. velsutan åtskilligt djupare, ++: > +, Sålunda finns det forskare, som lörmenar, att detta slag av påhitt är någon. sorts kvarleva av. en kel” tisk fest; som i hednisk tid. avhi |; samband . med vårens ankomst, . Det - finns . även författare, som ävdar, sig. från: den= bibliska: berättelsen vändring” tskickades” än Shit "ock än dit (från Hannas till. Kaifas, från Pilatus till ' Herodes 0.”s. "v): Oj man i detta "Sammanhang ägna visst fog för" sig. ” Men det'har- öckså funnits fors- käre, som håft'en mot de ovan an- förda avvikande" "mening, nämligen i det avseendet,, a ;dé ansett, "att och . förnäma : sanor. . Prof, Jakob! å | Grimm > grundaren : avi. tyska språk-"” Jock förnforskningens samt | jämte" brodern aptgivare:: av bl. av från:1500- b-taleks Frankrike. vid, det laget tog: konung Karl 1X sig” för att egerimäktigt ändra om den fran- ska tideräkningen. Den hade: dit: tills: "haft nyår i 'påskmånaden april, men genom ,hans' åtgörahden - blev id årets först "dag i stället. "den, 1 dad nuari, ' Följden + därav blev bland nämnda. .dageny: under löfte ' om :att Men då -man kommit "dit; sköt: ve- derbörande vanligen på. saken till man blev lur detta.en' sedvä Uti ett ännu ' bevarat: fygblad från + 30-åriga kriget såmt” daterat 1631 berättas det om Gustaf II Adolf bl.a. "att han tillåtit sig narra ”den gamle körpralen Tyllen.,; EJ Men ' trots prof. Gel S. ”heder- värda bemödanden att klara. upp i | skådat China-revyn. : - karen för att söka bot. Han be- om, hur Kristus:under sin Jidandes- 12 ”aprilnarri”. alls icke har så gamlaf. annat, att mången drog. sig undan p från” att ge nyårsgåva - den sist-|" i. stället komma gen: den 71 april |: > Enkel önskan”: I plåtvalsen. vid ett av våra bruk, fanns för några år sedan en. iten, | - timid och försagd man.kallad P Lasse, Som många "småväxta. män hustru;-som dessutom var allt an= nat än; snarfager.a :': . En gång hade, han' till ala undran fått följa med några kare- rater till Stockholm: och där be- Men. efter den: resan var Plåt-Lasse sig inte lik.” Han. föll av, blev mager och, glåmig och - klagade . över: dålig sömn; a TER -. Shåtligen gick "han till brukslån Tättade' där; :att” han inte: fick nå? gon ordentlig' sömn, ty hela nat- vackra flickor, som sprang ut. och in i rummet; — Jasså inte "värre, så doktort bort. = Nä, nä gör inte det, utbrast "er "Lasse," Inkognito Filip av. Orleans ville dkänd roa sig å ”en Inaskerad Knappast håde' jan? ”beträtt balaslen förrän "han äck en kraftig spark akterut. Upp- örd vände : sig hertigen om och jåg en dy sina värsta vedersakare, nr PPardon, ' detta är säkraste| Attet "att hålla Ers höghet inkog- "uito Kärl” Det kan tilläggas att hu- set Frankrike då detta begav sig. var "han: - begåvad. med. en storväxlj. ten drömde... han . om «en -massar De : drömmarna” skall jag snart tar ordna. bara att domt ibbeé' Dubois, 'som ' viskade ti! ho-|' + Orleans .. var ,: hatat av hela|. Armén” håller? jäst nu på att tillföras åt ätt effektivt tillskott. "Det " "én 15,5: em;-haubits, som ger artilleriet:ökade möjligheter ätt med" : tung eld angripa på: stora avstånd:och. mot i sidled vitt." områden. Anskaffningen av: denna pjäs sket dels genöm « Fronkrik och dels genom licenstillverkning : Sverige” vid" i > Bofors... skilda p från ” A,B. — :Jaså, i man, : har. installerat iwertslampor & baren i år Så "dyker Eränmaskinisten upp på > ”landbacken”: och frågar förd : mannen:': bö - vad var, det ni ville nu då? ad De” har” 'kaldt Deres Vert et Svin” "Er. De villig til at + give en Undskyldning?; «it Ja, til: Svinet - TS listadh ett. effektivt" förbud Effektiv avmagringskur 71 'Skines medelida. 'blstorla B- gurerar familjen Ulfstrand på ett märkbart sätt. Det var ju riks. amiralen Jens Holgersson Ulfs- tand, som byggde Skånes mest sevärda borg, Glimmingehus, På Barsebäck satt en gång den rike » Truld Gregersen Ulfstand, Holger .. Jensen Ulfstand ägde på sin tid "> Bosjökloster osv. Ulfstand var en högst ogudaktig familje, skriver en krönikör med anledning av de bravader, som , släktmedlemmarna kunde ställa till med. Och ena sida var den ingskur, som ordinerad en fet munk. + Fru Sissela Ulfstand bade råkat "> I gräl med abboten i Bäckaskogs kloster och det blev process. Fru Sissela förlorade, men höll god anlo, "Sisom den kristliga man abboten var, infann han sig på « Trolleljungdy,, dir fru Sissela restderade, Hon var inom paren- tes änka efter Knut Gyllenstierna. . När ban skulle uppför trapporna blev det ett stånkande och flå sande, som hörtes Nang väg, Ena släkting till fru Sissela lopp a..”gt "till och hjälpte den korpulenta och månkande : abboten uppför Åpporma, vägt” bellaigaode, att »Farmiljen "den vördade fadern skulle ba så. - svårt att ta sig fram, Abboten en - kände att han var en börda för ' sig själv och önskade ca smidi- gåre lekamen, Det skulle man på Trolle-Ljungby gärna ' stå till” tjänst med, försäkrade fru Sissela, och om abboten ville betala 100 mark," så skulle han inom tio veckor vara som en Smärt yngling.” Abboten gick med på kuren och.. fru Sissela lät sitt handfasta tjäns-. tefolk: gripa abboten, Han fäings- lades så i smedjan alldeles vid härden och sedan fick ban arbeta där med hammare och tång i tio veckor, Det vart dåligt med kos- ten också, men när tiden. var ute och den vördade fadern släpptes var ban smärt och spänstig, allt” enligt överenskommelsen, « Abboten klagade både hos är ” kebiskopen och kungen, men bå- da fick ett gott skratt, ty de hade humor. Av vördnad för kyrkan och kanske mera för att lära fas miljen Ulfstand folkvett, miste dock saken tas upp till prövning. Resultatet blev att fru.-Sissela dömdes art betala till abboten lika - många marker rent silver, som denna förlorat I vikt wndsr träl "arbetets som det bersn,. d 'var att. låta prästerna ta hand om saken.. Förbudet: fick en religiös -| motivering och kon förklårades he- lig, Alldeles säkert är det inte att det gick till på detta sätt men, tro- -|heen förhåller det sig så. - "Den svenska hästen" se också helig : — Vi svenskar skall inte vara i alltför överlägsna, när vi talar om Indiens heliga kor, eftersom vi har bekänt oss till liknande åsikter, framhåller professor Lagerlöf. Häs- ten var ju en gång mycket respek- terad och fortfarande finns bland många svenskar en viss motvilja mot att äta hästkött, Ännu för någ- ra årtionden 'sedan ville en svensk husmor inte ha hästkött på bordet. - Uppgiften nu är att söka min. ska antelet kor och framför allt de som inte kan användas som dragare och inte ger någon mjölk. Samtidigt bör rasen förbättras genom att sjukdomar bekämpas, - de dåliga exemplaren slås ut och de livs- kraftiga ' ges möjlighet att föröka sig, Man hoppas att föreställningar- na om kors helichet slutligen skall ge vika Så kommer no3 också att ske, men de närmaste 10—15 åren koirmer troligen slaktförbudet att stå och efterlevas strängt. Följden blir att antalet undermåblga kor, sådana som inte ger någon avkast. ning, ekar. Till slut måste man 7 oo tilen punkt, dä 8 boolean fö måste! han göra sig åv med är del av sina odugliga kor — på vissa gårdar kanske” 30—40 procent av beståndet — eller också får bonden och hans familj själva svältal Svinen. orena för muhammedaner ' I det islamska eller aprilskä + Ursprung, :..så måst :det konstateras, att detta redan val [känt hos de klassiska diktarna. På ett ställe beklagar sig sålunda Les-j sing "över -att filosofen Christiar IKlötz yttr: "Bland tolv sådana narra "oss "åtminstone åtta april” Andra vittnesbörd ej att förglömma Om vi alltså 1 april falla på idén! > latt hitta på något aprilnarri och) - | lyckas därmed, så har vi i vart fal danska området äter man inte svin på grund av dess orenhet. . Utgör denna inställning ett lika allvarligt problem med tanke på livsmedels- försörjningen som åsikten om - kons helighet? - . — Nej, 'svarar en svensk expert, överdirektör - Gustaf Ytterborn i Lantbruksstyrelsen, ” sofi "på FN:s uppdrag tjänstgjort som rådgivare i 7 jordbruksfrågor i blånd annat Irak, Över 250 miljoner människor bekänner sig till islam och vägrar alltså att äta fläsk. Muhammeda- nerna föder inte upp svin; och när man reser i dessa länder ser man ytterst sällan svin. De orena svinen förbrukar '; alltså inte någon näring, som skulle ha kunnat: änd: haft fina . Och vi kan ha roligt däråt, även om vi icke öka den narrades smälek med att dra den ramsa, soim i dylika fall förr var mycket vanlig och löd: : ”April, april,'du, dumma sill! en Jag kan narra dig vart jag vill” Uttrycket ”sjll” i detta samman-| bång förmodas häntyda”på eller möjligen, härledas av den i Frank- rike på sin tid förekommande se- den att den 1 april — vid makrill. fiskets början — -skänka. bort av aprilfisken, som' omedelbart i färskt tillstånd förtärdes, Aprilskämtet bör, såsom nyss an- tytts,, vara" så konstruerat, att det förebild + ådaå, Annars kan det något nyttigt, , Nä iskall klara sig bra utan fläsk, Behovet av fett, äggvita och” ändra: näringsäm- nen kan tillfredsställas genom nöt- kött, "höns och ”andra produkter. Därför är fördomarna mot / fläsk inom den stora islamska kultur- kretsen inte något man behöver all- varligt oroa sig för, förklarar över- 4ill |kan gå, som det för åtskilliga år sedan kuststat, när en ortstidning bebå. dade : att” pansarkryssaren Fylgia efter 'en entimmasfärd från Karls- krona skulle ankra utanför stadens sig ned till Strandpromenäden' "och hamnen vid den utsatta tiden och blev — lurade; Så bra bör inte ett direktör jr Yuterkorn. sn Hanna Huste. Flest sydhällänningar når Ni'med nm annons FIT el aprilskämt lyckas! || « sydligaste delstat, den legendaris- efter ett par ”ögonblicks betänkande] " inträffade 'i en "viss trevlig väst] - fästning. Stadsbor i tusental begav]: Coduc,. a "BELGRÅD (AFP): vi "Orna Gora, Svarta berget: också ; fallat . Montenegro, är J' igoslaviens ' ka hemvisten för frihetskämparna på Balkan, ett litet pittoreskt” och » vilt land, dit , r'och modern. tion..knappast " har-hittat: vägen. Där har sydsla-| " "viska friskaror under 600 år bjudit: "motstånd inot mäktiga inkräktare . . från öster, söder, norr och väste. andet skall nu moderniseras, in strialiseras, Ctivilisérås, Det ;-finns inget land i "Europa , Som” på så liten yta uppvisar så störa "olikheter. och en" sådan "mångfald av "Jandskapét: "Vid "Adriätiska havets blåa" böljor ” re- ; ser sig de mäktiga, bergen Lovcen ;"och Orjen, med sind" himmelstor- |” " hande:;+ toppar, "Där" finns "sterila : karstplatåer av kritvit 'kalk utan |: . gårna" med frodig fruktbarhet: Pål: -sänkorna råder tropisk vegetation, där. ,. odlas oliver, fikon. och syd- "- frukter, ”måäjs, » vin . och. tobak. Längre: upp i bergen är det. söm iett månlandskap. Hit flydde fri- iskarorna! undan då den: turkisk sultanen "under 1300-talet, störta "de det sista organiserade motstån "det på Balkan, Iär höll dessa"”fria |- män .. och 'kvinnor ut under. 300 t» års turkiskt herravälde. De förde OM - krig? mot : övermakten och som partisaner var de frihetens banér-|. : förare inom den vida värld ; som var” sultanens "ändlösa rike, » Vid ; Montenegros” gräns ' bröts" också "Österrikes och Tysklands" expan- - sion mot Balkan och till Orienten, hemland, Där regerade kung Niki- ta under ett halvt århundrade före |" rättarting och instiftade lagar, sit-|: tande, framför sitt'”palats”, som gifte bort sina talrika döttrar. tilll ' många europeiska 'monarker : och | var en tid:”Europas' svärfar”, ; Montenegro blev' efter första "världskrigets slut'en del av Jugo- sterländsk kultur Sa marskalk "Titos regering; beslutat.|. " växtlighet. De omslutande dalgån-|- Det är Danilos och Glada änkans[ första. världskriget, han som - höllj- bara var en större bondgård. Han]: ;oner; ; Hans måg, "Haliens kon Vittorio Emanuele IH, återkom hjälp ' under, -andra världskriget. Den italienska” kungen: upptog ef. Får: 1941. till och med titeln ”ko> i Montenegro”, ”Mön: leken te länge; Titos partisaner satt fast ide otillgängliga "bergen : och Orna Gora var de” jugoslavis= öka. "partisanernas "aldrig intagna tning::Vid den adriatiska" kus= ten digger Europas vackraste kust- r, men: "då de en. gång rånas | 14 bilvägar. och tåg, blir. de' lika nda som. Azurkusten.: vid heten enkla fåraherdar 'ochfåtti ga: lantbrukare: : Jugoslaviens: re: ; gering..vill nu modernisera detta . land. Fåraherdarna skall bli indu = Vid floden. Zeta” kommer” stort kraftverk” att. byggas: :Det nad, den skall: förbinda 'det otil ”gängliga .' landet direkt: smed 'h < vudstader. Belgrad, Den utgår frå! Bar, en: liten) sömnig fiskarby: vid" . Adriatiska” havet, Fiskarb; ke « enligt planerna inom. de te fem åren" "utvidgas till medelhavshamn, "Därifrån 7 övriga: v jugoslaviska .-hamriarna, till Grekland" och Orienten; Enligt: "och i ttå" "år förvandlas, till ett av "Jögosla viens mest industrialiserade: om=' råden. : Planerna : går också "ut. på - ' att öppna denna underbära kust-' : slavien och Nikita. avsattes från SKÖNA FRANSKA M. ANNE, ad franska festivalen rea vår läder från franska modehuy; so få galaer eationer, | a j en EN ÄNGER gör Stockholm den Har visat "en strålande. Koll, 8 vid en madegala i Stadshus söm .sijorde succé, döck" med : Mussolinis" och "Hitlers", ”avkomlingar av och släktingar till" ” ".sägornas hjältar men'är i verkligs- sjöförbindelserna gå norrut til de . oa västerut > till Italien, "och söderut". de nya-av jugoslaviska regeringen" : ;"skall Montenegro inom fem--tlo : sträcka för täristtrafiken dach:göra den fill en -mellänstation' på hans ' - delsvägarna. till "de orientaliska
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.