vyrvyrYyrYYYFYYYEFEYEYYYYTT oereerÅ Fran Front Feat FYYPE FYYTT frYY TY YT AT SYN Y VDO YT VON OO vert -—— LAHOLMS TIDNING a. 720 a a RR ryrveYYrvYvrereyTYe rer Y ETT YES YYYYYYVYYVYF PY FY VYFVVYYVYYFVYVFVEYY vevvYyTvrYY TervyryYYYYfYFYPPYTT H ve . M . BJÖRN ocH RÄV s samsas mu på Björnberget på. "Skansen. Hittills - har det inte varit några allvarliga konflikter. iakttar Mickel, solskenet.” f | på betryggande avstånd hur Nalle lufsar få d. : frågan. uteslutande :; ur: Gaullisten na: fick" bakslag PARIS (mt Reuter) oo ring i den politiska" "bilden — Väl” unierek en. operation, som kall förvandla henne” till man, : Fallet arises-uhikt i den medir .cirskå historien; Läkarna känner r inte till något ti= ialla händel ne . röstade efter" traditionell Enligt nrikesdepartementets slutz Yr fördelade de 1498 mandaten å följande säl socialisterna 279 ört med valen 1949); : olika vänsterflygelpartier- 86 (plus 19); radikalerna 393 (plus uj), folkrepublikanerna 106 (plus 13), de | konservativa 519 (plus 22), ”gaullis- : terna 72 (minus 19) och kommunis- mannen : Staxäng, som : behandladv synpunkt.” Han menade "att motio- at åsido all trohet mot a skriften; ” medan "detta. för. honom Vid riksdagens lea på fi behandlades två så vitt skilda ting och som stöd 'åt svensk film och be- hörighet — för,. kviona att. innehalsig därför, fuvadsakligen av vad prästämbete., Det, blev . rätt långa andra skrivit, Det var främst gruv- debatter om båda "dessa: ;frågor, sär- filmen ”Män i mörker” som han ekilt i andra 'kammaren, och det |nagelfor och höll fram som ett ex- märkliga — eller skall vi säga detyempel på.dålig film, som inte "bör makabra — inträffade att fråganjåtnjuta statens stöd. Däremot för- om kvinnliga präster gav, upphov klarade han sig inte vilja, ”ingåén- till den största munterheten Landra de granska Hästhandlarens flickor”. kammaren. K, mit hade 'Joch det. var. kanske :tur,. dels med sreslagit ett bidrag tanke på. att: han . karakteriserade till producent: av, svensk film med iden som ”en' fullödig exponent för 20 procent av statens andel i nöjes- . skattelntäkberna' sför .svartvit film|tanke på hr G& fen. bordellmoral”;" "och : dels med i blev: en, prästman, hr var, det. avgörande. Kristus :kalla= de” "aldrig några kvinnor” til, apost- lar; 'och' denna inställning. går. .ge- nom: "hela. den kristna” traditionen”, Däremot” "tog "han inte ställning till frågan huruvida kvinnor var lämp- IHliga 'eller' ej 'att inneha prästerligt ämbete, Han yrkade avslag på mo- tionen, i Det: intressanta inträffade att dc som kom att. försvara ' utskottets "I ståndpunkt, Han' undvek: emeller- id att ingå i polemik med Staxäng ål ekegeliskt. avseende, han redovi« sade i stället utskottets tre huvud- motiv för att kvinnor lika. väl som män bör få vara präster: att: de: i vissa "fall är väl så lämpliga; som " exegetisk | Norrby; (ip), |. digare fall då en mor ändrat kö "Denna" förändring. har dock.r »dan fortskridit”; ganska långt 0 h kvinnan;' vars riktiga namn. är frå Joy Clärk,. kallar sig Daryll .Marshy: klär sig i karlkläder, rör ker pipa, rakar ' sig två gånger i "släktingar. Hennes man Hyttade ifrån "henne i slutet av. år 1952. st H kristna : krafter: behövs i:kyrkans verksamhet, ' 'samt. : rättvisekravet. Han menade också att även utsköt- tio män, att läget nu är sådant att alla tevt grundade” sin skriftens ord. Sedan” blev. det: en” upp; mellan" Staxäng och "den, ene 'mo- ä hr Ri fors 'om lämp- tafocn kärlet och med 35 procent för färgfilm, |för att använda: de mest. drastiska Förut har bidraget varit 20 proc, juttryck, och formuleringar när han för all bidragsb d film. Folk- partisten Widén I Molkom hade re- in på sådana ämnen, Men han gav 'ett litet .stilproy på sitt serverat sig för ett bidrag på 12'1sätt att kittla kammar- och läktar- proc. samt för att utredning om ett publiken med att berätta att. det i system med. ekonomisk ' premiering filmen, :vi av konstnärligt "och "kulturellt" kya-] många”. lUficerad film! göres, sallpi enlighet knacka pi STOCKHOLM mh Att avlöning enligt” tarnas avinlibestiimmelsor + st utbetalas oniedelbart" effer den ordinarie av hetstidens slut inne: bär inte at£ö sgivaren behö-.. ; ver: sändt; ivlöningskuverten från, kontotet til arbetsplatsen :' On : förklarar Arbet cbsitt Je . där: representanter - för i mpröducenterna i Kanske: skulle iman Kunna säga alt. det.talades med litet för stora bokstäver i denna” "debatt "både om ”bordellmoral "och -”kultur”. tet; blöv. - emellerti förslag antogs, domsutslag rörande" en tvist: Hälsingborg, på en art tspl: börande företags kontor och verk- z Jar hälla tand för tunga; ligheten" av. att- ett "par frikyrko- män lagt: fram. motionen, :; 4: . Till sist kom Rubbestad,- Han in stämde i:vad Staxäng sagt om att . Fröken: Sohl: IT: +sto yt rå a ko | 3 pplöpningsbanan i Aute lekplats för. barnen;-som kan roa sig vid Paris har. man fått "den: goda idén: att inrätta en ir medan föräldrarna ser på "hästkapplöpnitn Alla möjliga populära arrangemang sörjer för att barnen nog "skall få. tiden att gå. aTnä, Boman i i Norrviken gick I i dystra å | funderingar. Han kunde: inte min- nas något år, som det varit så dåligt med ; vinterfisket som den här ef- terhösten ”' och "vintern, Sjön hade i | lagt sig ojämnt och sent och isarna hade” varit förrädiska länge, frös. till. på , allvar. Och. därtill hade. Boman, varit krasslig, så att hån inte kunnat sköta sina, don or var det en a annan sö, ed kontrakt med direldtör, Eckert- Lundin. utan” 4 tern och "Boman' hade "fått ärbete'i skogen så han hade varken tid att tänka på fisket eller dess vansklig- heter.” Och": det försmädliga tjuv- vittjandet hade han glömt, fed skogsarbetet räckte hustrun honom ett; brev, . som postbudet lämnat. Boman "var alltid. misstänksam mot brevpost 'och drog sina funderingar i förväg. Först gissade han på låne- räntan. eller. kanske en 'anmaning från specerihandl om " bodskul. som" "Boman gick -och funderade på ny vespa i presen! lättare kunna ko för i ME på: kvällarna: kvinnliga präster är evangeliet, men » han- gick "längre je: tempiramentsfulla "och . har" svi å "kom "skrattet Å "kammaren. ha' dragit ned debatten, men höger- "Imannen Haeggblom gjorde inte sä- ken . bättre i genom att."säga: — NM Rubbestad har: här. sagt att.:kvin- norna:har svårt att hålla tand för tunga. "Han' har. med 'gitt anfö förenligt med |f a förklarade frankt, att kvinnor 4 iltografer. sammanhanget. - > Rubbestad | a flick också en: del. .snubbor: för -att övrigt har: ho' poseringsvanan inne som mannekä: "och intog kvickt 'si- i Usammäns med ” sitt filmkamera och f5= smiss China på Se Vesga hon :STOCKHOLM iDen:” svenska. sarimanbrott + i höstas och derdärav; betingade” realisationspriserna; . som knappast: täckt stort mer än: halva 3, de visat att: det finns åtminstone en "karl, som' inte heller: kan. den konsteu: Då kom: skrattet nummer Slu-l två. "När sedan Rubbestad:replike- att utskottets rade; att Hacggblom ”är av samma sort! skrattade kammaren för tred- je gången. Och -.med det skrattet en” om” kvinnliga slutade" denna debatt om en fråga, ter. hade tillstyrkts av ett. en-|som' hälligt första lagutskott Trots detta |” - blev, det i andra kammaren en rätt |inre" liv”, varefter motionen bifölls. ungefär en "kilometer från 'veder= lång debatt; Den inleddes av: :höger- : REN buStaxäng ; karakteriserat som ”en central fråga :för vår, kyrkas » Antonius, 7 färd -var. ett hårt slag "för våra"fruktodlare. "Det "var; den hittills, hårdaste vändigheten-av otganiserade mark. nadsutbud, «5 anmärker:.= Carl-Eric Sandblad; ” facklig-"-redaktö: ssombudsman : gi” Sverige: 2lsträdgårdsmästareförbund. " Nere i vårt lands "största fruktodlingsdi- strikt, trakterna kring Kristianstad, js och Lund, är, mani nu stad hade krävt att de hjälparbe- |. tare som varje avlöningsdag häm- tade lagets avlöningar På kontoret skulle få en halv timmes dagtids- | ersättning för den tid förflyttningen krävde, Denna tolkning av avtalet ta av, 1 Arbetsdomåtolen förklarar att le i det fallet måste" anses ha varit berät - : ad att utbetala avlöningarna be Kontoret; . a Sovjetjärnyäg : så till Norges gräns OSLO (TT — NTB). Sovjetunionen har i dagarna av- tlutat byggandet av en järnväg son går nästan fram till den norsk gränsen | Finnmark, omtalar Mor enbladet, Det är fråga om en 10 å, 200 km. lång enkelspårig lin] mellan Petsano och hamnstsde Murmansk, Järnvägen, om vilken ännu ing upplysningar lämnats till den övri- ga världen, torde närmast ha byggt: för att säkra regelbundna leveran- ser till de många flygplatser och Militärförläggningar som finna i området mellan gränsen till Norge och Kola-fjorden, förklarar tid- - ngen: " -DEN NYE RADIOCHEF. EN OLOF Rydbeck, chef för utrikesdepar- tementets pressbyrd, 2:32 härunder den oresskonferens han gav i sitt tjänsterum på Ul D ejter. utnämningen, . « i färd med att målmedvetet bygga app; centralpackerier och lagrings- Ickaler i föreningsregi och på jba- ss .av hundraprocentig leverans- olikt: Nästa steg i utvecklingen blir semmanbindning: i - toppen av; de olika. distriktsorganisationerna och É star: man: till' en riks- "enligt . mö; från ningarna inom jordorur gen. rigt. har, trots trycket från, de: välorgänise- rade odlarra'i. de stora exportlän- Irabbats: så hårt isom dess” ruktodlingssektor. Men även här. föreligger. det oaktat ett starkt behov av. organi för: lad e mark- 1 roll och som. förargad honom i högsta grad.:Då han kommit” ut till sina vintermeten; kade han funnit "dem tjuvvittjade "längs hela den. utsatta Vnjen Veni; som, gjort det; kunde han ju inte. sägas med bestämdhet, men, nog hade.han sina misstankar it: visst, håll. alltid. -Manne Åberg borta "på. Österåsen .var- inte: känd som; Guds bästa Barn” precis, "ock ban var inte nogräknad. om nästans egend in, må nu tillfälle yppade sig. Fas t det: vår ndg bäst att passa” Sig för "att säga. något" högt om den saken. Åberg ; var en hänsynslös krabat "och" hade” därtill mycket att säga till om i socknen: Han' hade en bra; gård och 'gott mi pengar, så honom: Att han var snål, visste alla, och inte så värst. rättvis i affärer gärna öppet om.” n | Bordan "kunde bara inte "begripa, att en"så 'pass karl: som. Manne Åberg” ville. förnedra sig till att gå och tjuvvittja metena för en så fat- tig stackare som han. Men det låg väl i hans natur, förmodade, han, + Bomån "var ju inte alldeles berg- säker på: att det var. Manne, som stal > fisk på .hans vinterdon; inen misstankarna. var, både starka "och befogade, : i Fkn (EN dag, -då det fallit nysnö på isen, kunde han följa ett spår direkt från metena och bort till Österåsens båtställe, där det stod -upp på land och :rakt' mot Manne Åbergs gård. Men: bevare - oss, väl, för. att yttra något högt. Då "skulle : den'. andre säkert” ge' honom ' en stämning : på halsen och ställa till elände, Boman var fö övrigt en” fridens och ”rätt- visans man' och ville inte ha några änner.. Men förargad ” var han, "så argad att han tog 'upp:sina don tidigare än vanligt och struntade, i isket.: Det - skulle: katten. gå och den, för kravbrev var. de mest vari- liga. "Så bröt han brevet, medan ungarna nyfiket sträckte hals över axeln på honom, för att se. om det möjligen fanns någon katalog från någon kramfirma inuti. Men brevet innehöll "i stället'en: hundrakrone- sedel, som Boman -satt och stirrade på 'med ett nästans fånigt uttryck i ansiktet; Inte en skriven. räd fanns, bara hundralappen, innesluten i ett vanligt kuvert. med brevporto på! "Detta måste vara något fel med, tänkte: han”. och granskade ånyo adressen, Men. den var inte att ta fel på. Detta 'var den mest mystiska händelse, Boman : varit med om'i hela sitt liv, och hur. både han och hans hustru grubblade och. gissade, fann de ingen Jösning på gåtan, Det ”gidk" en hel vécka och! den mystiska” ”hindrålappen höll rent på att gå på nerverna på Boman och hans hustru, De kunde inte få nå- gön- klarhet på något vis hur qe än ansträngde. sig. Till. sist--började man känna sig rädd för den mysti- :; En kväll när han kom hem från hustrun -hällde : upp": kaffet : och |” hästhandel en. gång för flera år. s Gröna Lund och Ni öjesfältet + i Stock- nt T dt till fromma för. infödda och ar= tister: Just nu fejar man och målar " för. glatta 7 livet och här pågår. finiska en på någon detalj i i det stora nöjes- Han som eljest a va så snål . du känner väl Manne Åberg =- han har nu skänkt en summa pengar hednamissionen på ett möte, 'å myc= ke .anriat också. En: dag. hade- han kommit : bort : te .korgmakarn på Alenäset;. han, Lilja, du vet, å'be- känt. att. han lurat honom på n Ar :-hade han bett 'om, förlåtelse och" gett "Lilja hundra; kronor: som : ersättning för förlusten på hästhan- deln, Hans samvete nade spänt på dessa nyheter: och si ska hund; deln, som : låg i sitt kuvert i en. byrålåda och>såg ut,som en spöksedel för hans und< rande ögon, Han kundé ju inte ens sova 'om nätterna för den.”: En söndag kom en bekant till Bo- man: börta ifrån kyrkbyn: och häls sade på, och bland annat berättade |å denne 'om "deh nye väckelseprediz kanten; som 'komrriit till" orten” för jen, tid sedan. En sån d d --rann det” "upp ett jus Nu ivet ja var: sr: hundralappen kommit ifrån, ä ka Idikant.hade de aldrig hört. förr" och folk; kom i'stora :skaror: till: hans "— Å' kan du tänka 'dej, berättade bekantingen : vidare för. Boman, att självasti . Manne "Äberg p tÖster- åsen. blivit omvänd" också, å å ä med på vartenda möte å' vittnar” å ber! Då skulle. väl ingen kunnat tro; så" + |dikant, den, där, - Folk pratar övers allt om: hur oli) a han ä mot: förr. möten och blev omvända, sade han; | dä måtte va en riktig. .väckelsepre- ve att v vi lugnt kan" använda. peng fast dä:va nog alldeles för + myc Boman log" och : kände sig Jättad till: "humöret, och" så sade: han ifun- men "én gån här väckelse. kan. nog. inte skada då och di nr under. I ali oll. nittéer, inom: SHTE på att försöka innä” dén bästa"? förmen för dylika? narknadsoperationer; frågan är?öm ' det' verkligen” skall? iu nödvändigt att invänta enika«! TEFofsitä iöns gisselslag innan de 28; olika. håll i landet arbetar kom ” Den” stora"; ;ständig kverulant, berättar 'en ös- "terländsk saga. En dag då orkestern ispelade: för. en rik. härskare : blev : Pickolaspelaren var känd som en | + Samma ol pickolaspalaren, ;denne & så förtjust i i musiken'att han IL 0 ne. 2 ; att varje. instrument. skulle svenska ; träd ige nen samlar sig till en, avgörande in. sats härvidlag. Det enda medlet:som ah : göra en | katastrof överflöd, ckare” ; är; målmedvete; ning” om '| småföretagarnar acklig "och. : samma problem. - a Jå ett rationellt sätt lösa gemen- heter att via fast organiserad följd" att nästa”. d ekonomisk samverkar |b'ev uruselt; '.: . ursinnig över den dåliga musiken "fyllas: med guld. ”Min vanliga" otur”, suckade pi kolaspelaren. -”Mitt- instrument" är orkesterns minsta”: - lemmarna om ordentligt, med på Den: österländske hi rokaren blev + På. kvällen festade orkestermed Mi +: Ahj-sade höst inte att jag kunde tala? i: Jo, sade m inte en ch : t annen, men ni här ans att vinna” a'det loppet; - I uppförsbacke”: ten — ni troddc > Kärran var ' inte av senaste me dellen, 'snaråre tvärtom; men'äga- rer I kände :henhe -utan och innan efte? -.många' års:körning och: kunde fortfarande, om. :det.ville sig väl pressa henne ”påsbå sjuttiofem.: > [föraren stopia T5log, åter igen”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.