" måfidagen i ströms” late vek > nDättdräkterna fly ur den brinnande? Pyggneden,-. men "let inte-kerrinia. Gästin sprang där? efter ned och väckte familjen Dahl- strömj. och makarna” lyckades i tid få ut.barnen, tre och sju år gammla. 7 När Guslin åter sökte ta sig upp för "att fö issa sig om att resanderum- men var” Aohimå, - "ådrog! shåh sig och den nedre” 'våning » dades; Byggnaden ä der kan? repareras, :Det "mesta av lösöret räddades. Ägaren uppger att skadorna torde belöpa sig till 100,000 kr . Försäkringar ” täcker ” värdet.” ei Brandörsäken' tros vara något fel. så elektriska ledningarna,” : : Sommarsjuka är inget okänt ord. Denna brukar " ofta "uppträda vid » badställen, "där folk vistas i-större antal under .seméstertid och gärna på platsér som håller öppet en kor- tare tid: under året: Brister i -den! hygieniska utrustningen har en dryg! andel i'att-sjukdomen uppkommer] och att personalen" 'haft' det extra brydsarat "med 'att "klara den stora tillströmningen av' gäster under en kart: säsong. Man 'har i stor; ut-j=, sträckning itvingats' att lagra mat. "ström. och Hans mia måste i'bara] t, der, jjägelsinan > mat soni Peäde där 'vår för "tilfäl.] - förstördes". totalt - ] rjan indigt så” aha ;utgör” inte lö ålen sämna Ez saftigt och växttrådsfattigt.. ; tjä svårt" skadad, att det r ovisst OM PRAG [Og AFP); 1 Tjecken " Zderek Led reltjecken Véseley och: V KysseR ov; Karl: Magnus Amell ligger. på sjunde: plats, Han 'blév 20:e man på onsdagen, gtr "STOCKHOLM. i Skenskarvsproblemet, ar och ;förblev jett. crux..för järn-', i uthyttja : -och anbringa :allt. längre enskilda rälsstycken, innebär i prin- met. Det praktiska vutnyttjandet är en sak för sig: ,på en :del håll har hån ;skunnat verkställa utbytet :av kortare. mot: längre rälser. snabbt nog, på ändra håll måste man skyn- då långsamt, Förhållandena: där lannan' järn- förgrunden. Man har kommit . in på kapitlet öm 'rälsfördons slingrings- "T djären' helt :eller till över Tpål bete innebår vägs! eknisk fråga, som trängt sig i j å g förändringrav.]| tens levnadsförhålldniden!: sUnder stallfodringsperiod:: har ande" del vistats inomhus; och M väl. om- bönade : skteatursstallai vanligen en relativt -] sNågra natte rekommer. sällan, NN i början väv "bet Ofta: är. temperaturen. sAygnet ige- not relativt. låg, och temperatur | skillnaderna «mellan dag ' och. natt: är iofta gansk; a, Utsläppningen ven, ur "närings. | synpunkt. en -stark förändring: djuren... Under' vinterutfodringé, hat växttrådsrika soch. skrymmande födermedel utgjort .en, väsentlig del av! fodret;-! medan. däremot. betet '' Speciellt. bö Vv betesperioden, jänar även (obrerveras, ati tvär Å övergången från stålltod I belcsgång är en fullgod an- ing till: att söka: underlätta de Stä or ok vänjas vid något” lägre ttemnporäbie än! den; för årstiden n vanliga stall= rörelser 'så där ä,'största all —'det'är med "andra ord järhvägs- Daglig mofion ring av jure tideh | äl st före "utsläppningen på böte fordönens jer, som bli vit, aktuella.” Och nu skall skärpa Fjärnor " mobiliseras för: att söka komma tillrätta även med den sa- ken,'En stor interhätionell pristäv- ling har" utlysts, och initiativtagare ionella Järnvä (Union Internationale des Ch: ins de Fer) £ i 'gan, berättar varor: för, satt klara. sett 4 iabel behov; .: : NS Under sådana. hällanden” kan matvaruförgiftningar inträffa; Olika slag av” livsmedel -blir infekterade som'en följd av att det inte funnits möjlighet att bevara: dem. på ett rätt sätt, Här spelar också flugplågan.en stor. roll. Med de' medel som finns)” tillgängliga nu skulle det dock intet; vara, några. svårigheter ; att bekäm-| på flugorna effektivt. Det är också ingsst flugmängd" är ett tecken ' på att de allmänna .hygieniska förhållandena på! vår förfrågan 'byråditektör 'T. Hallenborg i Järnvägsstyrelsen. Hos hohom. kan intresserade svenskar, är jäven "på sin plats. Till förberé= delserna för: 'betesgången 'hör 'även erforderlig hov-och”klövvård,' av sågning av, skarpa. hornspetsar: hos behornade ' djur samt Jämplig märk. ning äv djureh, så att de vil b hov. lätt kan identifieras, : - Sänkning av stalltemperaturen tj den närmast före utsläppningen kan denna: tid. Är de egentliga vontila= id tillräckliga som önskar: delta 1 tävl ; erhål- |? la erforderliga ifriformationer, a :>— Nu får framtiden utvisa hur stört deltagarantalet ” blir, säger by- fådirektören. Det är ju fråga om e rätt så specialiserat område, men härfär; bör ökad luft ix] kommas genom att hålla fönster och dörrar öppna i lämplig” omfattning. Härvid måste emellertid. tillses, att djuren ej utsättes för vare sig stark kylning eller för: Arag, ty detta ålet med tä tycks vara fatt söka få "kontakt med frarnför allt] y är riskabelt" för deras hälsa. :I fo]. och h till rötkreatår : bör tiden; stydda personer; söm kän-gät- flock och farnöte med 'järnvägstekniker- na' för att penetrera frågan' och 'nå inte är som de bör” wvärå på platsen, Det.” primära ” Å är. 'Gärför "att "orda med; ygtenisk: attirälj såväl inne som. er Viktigt i är också att hålla fram till acceptabla lösningar... Det är tämligen självklart att järnvägs- män överhuvudtaget är specialister så'sitt gebit, alla har dock inte det k som skulle kan "en person inöm; "loppet ”av en eller 'två dagar bli plågad av kvälj- ” ningar med diafré. Sjukdomen bru- kar gå över finori loppet äv några dagar och. komplikationer tillstöter i regel inte. ce ns Ät. en Iokal, koncentrerad spide- mi "uppstått är ett. symtom på att . närjngshygienen inte varit tillfreds- ställande — antingen på tillredelse-' stadiet eller på” den plats varan Sa "återfanns. död krävas för att tränga till botten med precis vartenda problem. - : "Populärt brukar man som bekant Altala om”att ett rälsfordon ”slingrar” — mer eller mindre. Tekniskt sett kan förhållandet i några få ord ut- tryckas så här: «= « Ve "Rälsfordon är: under gång även på'en perfekt bana benägna att er- hålla ex störande birörelse, I denna ingår -bl-:a; den horisontella, imot [spåret vinkelräta parallellrörelsen och -vridningsrörelsen .omkring en lodrät axel, vilka är ogynnsamma för den lugna gången. Dessa båda ge i allmä närmast företutsläppningenr pärbete”) ingå: en viss procent lösande:fa- dermedel, exempelvis ' melass, rot= frukter, betmassa eller annat -'saf. tigt fabriksavfall. ” Den mest naturliga och. från stallfodring till betesgång upp” nås genom att djuren under op: pet av några dagar vänjas vid beä” « Utfi igt sker då 'en näturlig anpassning, och ö- vergången från stallfodring till | bet tesgång . förorsakar : ej. några ut- präglade -'störningar. > Genom / att djuren hållas på bete endast på da- gen under den första tiden av ber tesgången kan de :skonas för'natt- kylan, som under den” "årstiden of-' ta är ganska. kännbar. Om djuren de första dagarna av betesperioden hållas på bete endast under da- gen, kari utsläppningen'på bete ske tidigare och man är mindre 'bero- het under eppet sli Irelse, ; set Den nu aktuella tävlingen avser att få fram metoder, tillämpliga för behandling av problemen med räls- t fordons slingringsrörelser samt ett exémpel . på metodernas tillämp- ning på ett förda; av särskilt enkel irig. Undersökni skall | mö 40- om få "hänsyn, till sedan vunha erfar]: Till -- förberedelserna för. bete; - enh 2 Iat a Holmgren från Gävle, som försvann]; påide många e som fer gången hör” även iståndsättande av . I julas i fjol, hittades på söndagen drunknad i bamnen:”Han 'hadé varit å sällskap med fyra I f på en ”tende av vädereken under tiden för betessläppningen, "Denna långsarns ma: övergång från 'stallfodring till bete är den ojämförligt. bästa för mjölkkor och kar särskilt för” den= | Korna kan, om så behövs, erhålla ningen kan utföras inomhus.: ällen för ldato publicerats och som behand-' lar' just denna fråga, restaurang och när de på "natten gick” därifrån” försvarin. Holmger] utan att kamraterna ade märke till det; Han har. efterlysts i radio: och Fö if att bedömas avien internationoll I jury, Deltagan- dei för! jurymedlemmarna, net för och polisen har bedrivi intensiva ”linstitut. 7 ch . Priser på srtalagt cirka 35 000 ka kronor utgår för de värde- hel del peng att "det ligger rag brott bakom ma utgör en verkligt" framsteg mot mannens försvinna försvinnande, r Hö Vv Måndägen den 9 maj är:det rosten ÖConricus minne firas, ur |fultaste förslagen, förutsätt att des-' Petesdjuren. Ar mjölkning ske utomhus, måste även', mjölknings- platser och mjölkningsanordningar vara i ordning, fär. korna släppas på bete, Utsläppningen av djuren: bör ske, så snart betet har uppnått: ämplig utveckling. 4 . fälle. att: Det vär I oreisk” oriente- ÅA hundra år sedan den kände pros- end Bldsberga, Richard Conri- cus, födelse, Dagen” högtidlighaäl- les på söndag med en enkel hög- tidlighet 1 Eldsberga "kyrka och [par kyrkogäården. Det blir'visser- ligen 'en dag I förskott, men man har av förklarliga :skäl funnit det praktiskt! att fira minnet i sam- band ; med” söndagens. högmässa. , ringslektion.£ Hemvär ”£ Laholm >på ; onsdagskvällent” och på'”skolbänken” satt sta-|= dens, löttor och hemvärnsmän och söivlärare uppträdde LIF-, orienteraren AI Göranson.. Avsikten: med kursen var att ge lottor/ och hemvärnsmän- Aill- ärmare ', lära ”kännä| M orlenterlnigen och dess olika pro-- blem, Och vem kunde då "vara bättre - skickad - att - g: dem de , Efter högmässan” häller kyrko- "herde Adahl, "nuvarände kyrkoner Junék aper, som | erfordrades" än den 1 'prosten "Coiiricus, pastorat, ett i minnestal 1” kyrkan. -Efter|: klockringning samlas rman' sedan | vid tprostens grav på kyrkogar- den 'och där lägger kh. Adahl ner en. krang från Eldsberga och Tön- nersjö. församlingar, '-På,.: 279:3 sjunges och därefter bir. det är ter Iklockringning, « "Prosten. Conricus.hade en läng tid. i Eldsberga; Han blev kyrko- herde .1 pastoratet 1907, sedan han tidigare varit komminister Karl 'Johang församling «4 :'Göte- borg.” Som kyrkoherde 4 fldsber-, ga och "Tönnersjö.: kvarstod, han till gin .död-1934; Han var:en mycs ket vi "garålg säkre ortenteri | Y Al Göranson .' - 4 :'Kutsen hölls 4 samband i med Jottornas ordinarie. månadsmöte; Mötet 'bovistades också "av :'den nyt .-hemvärnsofficeren '” major Peters; Halmstad, och slöt. med katfeservöring- och. ang. fövi dai kretsar längt utöver sitt pastorats. gränser. Han beklädde en. dv'de" ledande posterna” thont |] dåvarande : Allmänna :Prlstföre- ningen och:gav ut” flora skrifter. I sitt pastorat..deltog-han-ej en-l4 dast,i det ' kyrkliga utan: tiven i ; Helt ännorlunda 4 är. förhållandena S Jvårsemester." Men 'så- fort dess båda avdelningar står klara få lätt -.ske "genom; ökad "ventilation 1: na? djurgrupp: - varmt . anbefallas. su tillskottsfoder inrie- och även mjölk |- - man ' och: var känd |]: branden GÅ Linböredningsverket . eller . full fart på nytt. Rep- ” ningen kom. ; igång "med 1 ännu.inte fått fart'på är blånbe- redningen och häktningen vilket gör att 25-talet kvinnliga: arbe- tare förtfardnde haren ofrivillig de! hoppa in i produktionen igen och disp,:Ekberg kan då rappor- téra:” fulltalig' arbetsstyrka, +. .eHer som” "de' via. vissa 'pressupp- "gifter: sochrykten / 'gjordesitill. Väd 'som : sbidragittill att tiden] drågit mt" äratt- vissa maskinde- | lar har-«varit' svåra att.få fram De. Skador som uppstod vid: ' Språk kunna: säga ”full rulle” större” växlingar mellan dags och. |." ikr igång; i. sveckan- sort gick. och i måndags satte: ”Det har gått raskt undan med - röparatiönér? Hä öch därtill vär de", ” i Iju: heller inte 'sg | som mån från Disponent LARS EKBERG kan snart rapportera allt klart ., lar” "som" måste" importeras, -. "cPå måndag "höppas disp.; Ek- sätta "igårig 'och "litet:sénare:umz derveckan också skäktningen, .. ver: att hå” funnit'en Frälsarens Christi Födelse (1848). Till Göthebor isont/, Etter | 57.4 Brad. 42: Xhin.t Polhöjds och 24.:1/5 :tids/minuters: Meridian- skillnad Wester om?: Stockholms 'Obeservatorium,/ Etter/ '. hans Kohgl. Maj:ts/ Nådigste sta gän- del: med + uteslutande ”privile-, gium/: utgifwen af/ Dess Weten- skaps-Akademi: fi REY tik -'Almanackan” är utgiven. -av CA. Nordstedt" & Söner och kostar' häftad och skuren 4 skil- link banko, sist ove tt. " Det året inträffade fyra solför- mörkelser och' två månförmör- kelser av vilka emellertid endast eh av ”månförmörkelserna: var synlig? på våra breddgrader. 'Den' inåhens skiva var därvid förmör” kad i:mer” än HN by; en. halv gick falkenbergarna' och kände sig 1; Almänach för. Skott-året Efter]' inttäffade den 19 mars och hela d 'almanhacka: från: 1849.:Och: ;nögr. var; det: fyndet litet unik alltid.: Men: på ;onsdagen ' stegade z - på LT:S redaktion med "ett" ännu” - det: kanske" "Vara: "speciellt ' in-1 tressänt"att veta attii i 1848 å års älmänacka'finns:en Jängre är- tikel."Om :Linodling.:och vars inledning lyder: en”av de vik- « tigaste husslöjder i i Sveriges; är ber av li ” och lingarn, Även den: mindre. .. lantbrukaren är alltid i tillfälle att : själv: kunna - odla:x-det> lin han: 'behöver..och ;genom2dess ; rengörande, häckling, spinning ' och ; vävning "sysselsätta "sina barn och sitt tjänstefolk under en årstid 'då de armar :som på . Sommaren användas vid lant-' - bruket eljest skalle vara Syss- tiden helt andra funderingar och "| tankar, när. det” gällde "att' lösa ungdomens : "och: tjänstefolkets fritiäsproblem äh vad r man har i våra dagar. : su ; i har vi alltså bara att Vänta på. en” vän äldre almanacka. s På "sin 50-ärsdag i går blev; ; lantbrukaren "Hjalmar Johansson, t Ripe, Mhrkaryd hjärtligt -hylläd "av" " släktingar och '. vänter som' överlämnade "lolika minnesgåvor och bloms: "Jteruppsatser eller "hyllade med telegrafiska : lyckönskningar. »- Jubilaren är -, född. på den gård han nu äger och brukar och .: som, under , flera genera- tio jgått a arv inom läkten, så fet oa tan ata 0 Hi DÖDSFALL REN , Amanda : Johansson. ' 1 en ålde- äv 81. år” har änke-: fru! Amanda , Johanson, än ; -:Råstorp,, ': avlidit. Hot. 'var född i. Holma, Mar- karydg socken och ingick 1894 äktenskap med” hemmansäga- ren Alfred. önassoh, som. äv: > "Iryckhing. av "Bjudnings- och Tackkort:] Laholms Typogra fiska 1-0. Anstalt: Hantv ksgrinden Rn ; borgerliga: kommunala” arbe dv Tel, 107... « fnholm ' samband med giftermålet 'bo- "satte. sig » makarna "i; Ängar bäck "och där har den avlidna har: hon under de senaste, ären hushållat "för en av. sönerna, som": innehar Närmast :.'sörjande , är 7.barn av "vilka dottern. Agda. är. än; ägaren Alarik Johansson, . När. stra -'Haghult,' Johan kontors- chef. och ' bosatt. Karl: och' Gustaf. köpmän: och, bosatta .i: Norrtälje, Gerda mar ka" till: köpman Ernst Svens” son, ”"Bjungby, Georg innehar vare. av: fädernegården: i. Än- gabäck ' vid Ekå i: Markaryd men cb0, satt i, 1, ängabäce u VINGESGATAN . ” gel. 732 = Laholm NUTEETTEFPTSTTEFEN HIN deg ( President "Eisenhöwer. van på | talet;? :| orisdagen "sin" största: -Begér' not) rätti preskdenter> svek ANNE DA åFisenhower- vänn; -rotiden V mot tullvannarna 1 USA. Cm tom" | upptill: 15 pröcen Trier & En-i flera avseenden mystisk onerihistoria delgavs ettpress-'] spi på! Ne, på onsdagen i Berlin av |bésättri . östtyska” säkerhetspolisen; Ens man vid nami 'Tourbier, som hamnat” i det .stora västagent- holmsrederiet Rex',; Resarö och 1 samt dessäs förbin- delser i engelska? hamnar, Vad passagerarha' beträffar torde 'e- mellertid- .spionens. utbyte: ha: berg att -blåningen' skall .kunna |" aktiebolag höjes. från 40 ' till 45: "procent. -:40.- proc. Den: vökade taxering med "omkring 250.:mil; kr; Härav 'kan 'e:ä '200 milj. kr beräknas inflyta und budget=' inansministerri öreslår i ;propositiol nomiska föreningar förordas" en "höjning från 32 till 36: rösp. a (skatten Iskall : '-prelimfnärt erläggas” nah försäkringsröfelsé unidantäs. mr od i'dvseende på inkornsten av liv- 'Onékligen hade man'.på: den . be a led, för omkring 3 är sedan. i i alltsedan dess varit bosatt och |. ” fädernegården. :; ka ' efter framlidne hemmans» |, i Karlstad, - öch :David ': anställd |” ( iparit "från: Alabola $ w stra 3: Kr e nigch H niska välte AB, .Hälstngbö PSN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.