revrerpvevv rn St ssinbend med Hnartyrens sjordoing -hans'reliker.', » native 20d och hand. av: den kenåre medelt dag och 6 sönd, e. tidens åskådning färgade" stoff kan naturligtvis på inga villkor: 'kritile- öst accepteras av modern historie-. forskning. Det har också gett upp-| hov; ett; livligt smeningsutbyte för . Kristi: ”- ide Vidare” ine". "till" program” i församlings-' och skolfest, en »Havsburen: är vår tro”'av den fin= ländske; diktarprästen” Kurt Paetau i Borgå och en uppsats -om. kors- "Finlands tolkning” ännu « 1100- talets: början på en ganska pri- mitiv, nivå, Dess. hedendom synes hå, i varit jen” typisk andetra” (ani- glig! s skapskrav att "Ytterligare, avgång ; av "I svenska färtys lämpade för, kust-. doch närtrafik hindras, äger. skepps=. .Åredare Eman, Högberg i ”en tikel i Ny Militär Tidskrif | : Det har vid upprepade” "gl Md "Önskvärt vore att "taxeringsförfa- för” dyrkan, I 5 gjorde levde sådanå menn sr Nn nn : arbetet överensstämmer med prin- . ning kan bli erforderlig. Angeläget i kvinnor, men också "ändra kvinnor är att man icke avtrubbar allmän-i':och hur'instängd'och snäv deräs' "hetens känsla av delaktighet i och tillvaro : är. Min gamla : vän." Elin " ansvar för taxeringsarbetet "och! att Wägner blev kårt. kritisefad där- : hon"; tyckte att, kvinno-: rörelsen nt gav kvinnah det'hon behövde att få. Men: nog borde mari diskutera: saken en. gång till: med ättre eftertanke. Det är sant att en " forméll synpunkt. . dogenheter I handläggningen av ett Inte, finna, I motionen -anförs: som - att få även den forme - uppgift Studiebeting : "4 privatitvets äm Frågan ö , 2 I randet. ges en sådan utformning, att .en riktig avvägning sker mellan " effektivitetsintresset och "vad som I framhållits « den "I kusttonnaget har för V stora "betydelse årt lands för 2 li skogen. "Tapio och Hiisi, Hemmets andar"som Ahti och. Nedenemä ;och och: "åsikterna har” starkt gått isär tåget, skriven av professorn i kyr- VAS shmidt i Äbo. bland förskarna. "Än har diskussi neri. gällt t ktén för "korståget, Aven på. denna -sidan .om Ålands sörjning under krigstid; 'och det är och > gårdens andar. var. håv och Bottniska” viken: finns det:' - : - betecknas. såsom den enskildes | > utan tvekan ur beredskapssynpunkt (tontot). och .husantlarnä (kotihal- än dess ål 0; 5 Y. Vad” "den förra al ledriing att.i' eftertanke och - - ”, BBBer .. av allra 'största betydelse att-till-|tiat).:Til de -hädangångnas minne angår; är man” "Oscar Werner ”m, fL bondeförbun- f dare i en motion i anslutning till!” propositionen rörande ändrade reg- ler om uppgiftss kyldighet och tax- "eringskontroll. Förslag till ny tax-. » eringsorganisation har -inte uppta- gits i propositionen, men deparfe- mentschefen ställer i utsikt ett dy-- "likt förslag till nästa års riksdag . efter ytterligare utredning av sär- ”skilda sakkunniga, erinrar motio- "närerna och påpekar ; att det lek-' "mannainflytande, .som är "grundläg- "gande för det nuvarande taxerings- cipen om det svenska folkets rätt]: att sig 'självt beskatta. Petta. lek- onung Gustaf VI Adolfs väg” i Zierikzee i Holland, sedan Ma N räckligt . kusttonnage finns ydisponir belt. ; «. Flera skäl talar för att sjötrans- porterna + krigstid kommer att tas i anspråk i väsentligt .stegrad :om=-1" fattning. >.En »: förskjulning. från landtransport till .sjötransport -för- anleds. redan 'av att den fredstida | fordonsparken. minskas genom rek= visitioner för försvaret, varigenom jestätet varit på besök och få tt en gata uppkallad efter ig. Bkyddet för den "enskilde rätt -T: en är ofta så utformad, att den skattskyl- civils och straffrättsförfarandet, fe: taxeringsarbetets prövning ur Om. taxerings- tjänstemannen överskrider sina bes bä h k: ärende till men fön den skattskyl- dige, har denne knappast möjlig- het att på tillbörligt, sätt vinna rät. själv... : felae, då någon instans för klagomål mot den . formella . handläggningen | mannen förvaltar sin" ata i sam- fått. god ället, så mycket bättre än .kvin- många hö n a ett exempel på att den formella handläggningen förorsakat enskild k k R retkristen person ' "allvarlig skada, att "en finna! karmratsap bana a a fnte- den” salkét dessutom; att godset | Konkurrensen "österifrån och "gärna ländsk" jord. Påven uppmanar, ärke-=|.' kvinnlig läkare åtalats på basis av vad de” kan" göra,. som kvinhorna jag” klandr rr; Man "behöver. följa ännu inte omvända folken vid ös], biskopen i MN Uppsala och hans under- en felsummering i en sjukkassa. Det | för sin del inté" fått ”Hågot' grépp | med lite där också. Men 'dessa tid> ].> > |tersjönls Det. starka! ”korstågsintt Guttorm | ka. vederbörande kommun varken behövs ett besvärsinstitut, "som gör skattskyldige ningen prövad, Propositionens vf Ieuldiot bättre rättsskydd också i detta av-| seende bör kunna upptagas 1 för- slag till nästa: åts riksdag. Vidare påpekas i motionen, att vid taxe- ringsarbetets nödvändiga. effektivi- sering är ökade möjligheter till taxe- 3 "dige inte har samma "möjligheter att bä Höra sin talan som motparten, kro=| kvinna får rösta, hon, får lära sig ”pans ombud, Förhållandena härvid- | detsamina som män får lära sig, hon |. -.+ Jag bör bringas i bättre överens-|har rä stämmelse med väd sor gäller förser söm 'rmän -bekläder. Men räcker det med detta? Behöver inte kyin- Å :, Besvärsförfarandet innesluter in: |nan få lite tips"om -hur. eri .männi-: skriftschärmöret” så blir det: desto pc å skåll kunna leva ett rikare och | mera bio och sällskapsliv för ' dem: ättre.. liv' än .nu?: Finns det' inte De; lever: och-:de lever -ändå "inte. os den moderna kvinnan en benä- | De, finns i. verkligheten och känner | sa även. 1 kri genhet; actill? .verklighetsflylt ” sorå | inte. något samband med den. "Undra, anske 'uppammas: av filmen "och | på att de har; tråkigt, a veckotidskrifterna men som. inte På | sig" vilsna .och. rotlös otarbetas. av "henne ski « Det vor: hon "organisera att” något sätt. tt bygga på som inte. hon har, & att bekläda de flesta plat- viktigt och. nödvändigt; det som vetkligen händer med. människor I runt kring oss dag för dag vet des- sa kvinnor:inte något om och vill inte veta något heller, De är till 'och med 'förbittrade. -om den- hela dä-: gen "arbetande? maken tar en. ning och tittar i den i c:a 50 proc. av "lastbilsparken kom- [mer ätt tas i. änispråk. för 'rent mi- Ntära ' behov, Vidare är'landskoni= munikationernas utformning i vårt land isådäna' att 'förbindelselinjer- na blir mycket sårbara på grund av att. det finns ett'stort:antal jä vägs«: och, landsvägsbroar. "man räkna med våra drifts- firades : varje" år "den "stora "festen Keyri eller: Kekri,: då bastun elda- dés' för andarna och" dessa” inbj ds till gästabud: ; Mycket betecknande för den forn- finska religionen” liksom -för:-den närbebläktade lapska vår det flitiga bruket. av 'ällehanda besvärjelser. Trollkarlen / "eller ”schåmanen” intog]. här en "central plats,' Det var han, som” ägde" den speciella förmågan att träda :1' förbindelse med ande- världen' och därifrån förmedla" vik- tiga nyheter till sina medmänni- skor. , Vid den hedniska tidens slut" höj- de! sig en och annan. ”haltia”. (na- ']tutande) över de andra '(s. - Poor ä : neh” (dek" helige. -gubben;: fik. på nåd); Här :häde' alltså "den kristna rige fransportn ten, av. "att: rigstid "den "inrikes varudistrib tionen i i stegrad omfatt: till arbetet eller Omi det inte. je känner” -Men det .var inte så man. tider- nas början tänkte sig att det skulle "livet också kontakten' om." Varför 'skall det inte finnas skrifter skall inte bli den trölldryck be kamratskap bland kvinnor? ' — Det | som 'gör'kvinnor'och män blinda för mi finns,'var säker på det, men i 'allt verkligheten, Män "behöver faktiskt för liten grad, Varför försöker inte | inte läsa så mycket diktade männi- kvinnan att själv: bygga: sig-"den | skoöden när dagspressen var dag" Varför :saknar ställer 085: inför mänskliga öden som I kille; gripa 108 göra våra hjärtan brinnande fÖss. Man- behöver inte läsa. öm "diktade :mördare när det den, som inte | händer. så "mycket kusligt varje dag, höver skakas av vad andra tyc-]|som kvinnor /skulle' ta i tu med i ; Finlands del ati Sttni rv BO det blir lättare att leva där, Nu för- |- gripa sig an med att lösa de problem | nin isentligt försärdtas. Med vet Ar” tänka int (PeSer eg til: av stor bety v MEn | faller: den ensamma" unga modern | sor är olösta, bekän Iekan och I skap om trahsporternas mycket 'sto- | et faan Finder Saoner Just av] iman har Mer Tsom" en: - figur gäller det läroverken 4: Eksjö, Es- därvid bör eftersträvas en sådan ut-fallt . för ofta till: dagdrömmerier: | hjälpa " de” "svaga, : Vi behöver . en Ira betydelse vid krigsfall; anser jag Ivar” "den ”engelskfödde: kardinalé person 7 end istorisk ”ahkn, ing kilsturia, Hudiksvall,” "Kristinehamn, av t fö När man sett de högar av veckotid- kvinnorörelse eft ter helt nya grun- det därför ”våra ett vundgängligt ] Nioolag Albanus (B; äkap utan "varje ykning ti Nyköping, Strängnäs och > Ystad,, som främjar : samverkan mellan |ningar: som dräller. från så gott 'som | der; en "rörelse som tänder och väc- | beredskapskrav att' åtgärder snarast | då” leäde: "det. M lig k 2 ötet östra : realskolan i :Göteborg, real« i och de skattskyl sbord och vet'att i ker, som tjusar och "eldar." vi be- vidtas till förhindrande" av 'ytterli-' märkliga kyrkomötet |: skolan i Malmö, Katarina och Vasaj - diga och i möjligaste mån förebyg- ger motsättningar och irritation. Det är av vikt att de skattskyldiga inte besväras mer än nödvändigt, De befogenheter, "med vilka taxe- |, ä; ker och tänker, eller inte tycker? Hur kan, exempelvis, en ung mor | klaga om sin -.ensamhet och, livsbe- med ett växande barn ha tråkigt? |svikelse. Hon kan bli trött, det är sant, men j var. Livet far inte far sig de' rätta kontakterna kan | stora, pp sin värld så att bo de stora' hyreshusen har ofta hus- mor ett par tidningar själv) sen har | stå. hur livét: är för "andra 'som 1e- hon några. bekanta och dessa har att par tidningar vardera, floran är riklig så det räcker till, och dessa och ning : ombesörjes; av. k Vv: här ännu de gott. minne "hur: sgär- visso avi den" fällva” mindre” fartygens: energiskå utniytt- j. utföras. Man får icke: "etida, som kan" användas för: flertalet infikes sjötransporter;. eftersom ' skärgårds- . Jlederna, icke tillåter trafilö-med stor m 'ördelenmed döt'mindre?” lärför” satt: förlusten ; blir om man vore: nödsakad : - betraktande > av vad. ovan an- rts är det en. mycket allvarlig sak, ati ska” håller; på att stället för att sitta och drör : Besvikni varsamt fram om hon är av rätta slaget och skaf- | med någon. Men när kvinnor har så I i; heter 'som dé 'svänska te "klaga utan i stället tbehov, som är erforderliga för upprätthållandet av landets krigspoteritial,: 1” hög” gråd minskas. Man fr icke bortse från "oss att leva och att för- ver... Nu behövs inga proklamatio- ner och protokoll, nu behövs villiga” änder och varma ' hjärtan. Nu be- Ne var lånar v tidnin” . gar vecka efter vecka och läser dem som de gamla läste "bibeln, ”då för. står man att kvinnor måste 'ha tr: kigt. Åtskilliga: av::dem tittar inte hövs verkligketssinne och inte” verk= lighetsflykt: Det Berättas i' bibeln ädet som inte bar frukt, Det det trädet vi skall vara utan som både blommar och bär undioh sen svärmer när det fal- oo Ny skolform. STOCKHOLM" ir) i » En ny form av fria” studier - vid de högre skolorna hår Mrån nit. Den män skulle utrustas enligt Prop tionen,; är emellertid, så vittomfat- tande att de kan föranleda missrik: tat fiskalisk ch gasatts av skolö "en inbjudan till om ': . fortsatt försöksverksamhet inom - de existerande skolformerna.' . » Den går ut på att de mest läm-'; - pade eleverna i de två högsta avi och andra handlingar, som. taxeringsmyndig heterna €nligt förslaget skulle härätt ringarna betrlas från det ordi-. narle schemat och 1 stället får " studiebeting, som Sedovisas in- för läraren. : Från nästa läsår infogas ide högre skolornas” organisation sär- skild prövning för skolans egna ele-, ver, avskaffade höstterminsbetyg i första klassen, avkortad kurs i re=; alskolans två högsta klasser och särskild provräkning i realexamen. Försöken med nya former för I motionen yrkas” att "desså Er taljfrågor ytterligare prövas och att sörslag på grundval härav föreläg- ses först nästa års riksdag. Till sist begäres att det med skärpa under- strykes att påföljd för oriktiga upp- gifter ej' bör inträda i de'fall, då den skattskyldige , uppenbarligen Folke Olov:Westman, Hova, ham- nade i ån. och detta torde ha räd- dat hans liv. De. båda I na gåre avgång åv svenska fartyg läm- pädeé för kust 'och härtrafik samt ällande bestämmelser justeras, jliggörande ett” utnyttjande "på Sund” ekonomisk basis: av 'de min 'Kvarlåtenskapen efter: Einstein Nn oväntat 'blygsåm” "PRINCETON, NEW JERSEY. "er = RN än ; lördagen.” : offentligejordes famlidna professor ' Albert :Ein- steins "testamente, och av detta iIframgår att hans kvarlåtenskap är I "ämligen blygsam, ; "De största beloppen: går i hans yvdotter Margot Einstein och hans kreterare Elene Dukas, som var- dera får 20,000 dollar. De får oi så förfoga över intäkter som här: re från den, bortgångnes litterära var på väg från hemorten till-Gö- ta'trängregemente i Skövde. Bensi- nen I $og slut och när de sökte efter. ver earn . sån Jm” Copy-Rights och R i beröring med” klstendomen. i'dess grekisk-örtödoxa form.” Särskilt den ön :Handelsstadehn Novgorod, som' jande i närtrafiken: kunde helt en-|: ”Ikelt' :erförderliga " "transporter" icke] boöttse' från |; 5; att under. krig 'det -mintire"och me- I: 3 delstora: .tonnäget är det" sett f (dåtidens Europa sträckte sina . |glorde; han i två 4 utöver" Eriksl Wnälrcta anknyttings- i il|borta ense om. året 1155. Enligt hävderna skall t kardinal: Nicolaus Albanus, som ovan nämnts, ha haft med sig Henrik: på Linköpings möte 1153. Sedan skall samme Henrik ha va- sätt får man året, 11557 Kristet, "centrum: vid Nystad - vd vilken ” ort. i Finland gick tänkt ;på. Abo. Det anses "ha rasat en "blodig strid .på Kuppis slätt. Några" överlevande” finländare lär sedan: ha blivit döpta i den s k. Henrikskällan; Folktraditionen ' ota S:t Henrik. pekar emellertid norrut; då: korståget? Vanligen har man | : imel och strålande sol drog på fre» . dagen fram över stora delar av Eu" ropa :och Paris hade sin: varmaste 25 april på 80 år. -Parisarna satt besinning dröja inför nämnda 800-" årsminne, Det ger 'öss ännu en på=' minnelse om: de .enastående vän= skapsband, :som förenat och. allt= jämt förenar Sveriges 'och Finlands rit biskop: i Uppsala Avå. år. På så år En 'aprilvärmebölja "med via hime k dlädda .på trot steg till 28,8 Enligt; en utsaga skall de: nedan : : > mannainflytande bör även för fram- TM ” garnas effektivitet är givetvis 'i yt= gudstro). ” Luftens .”Haltia”, 0, ha igit "vid grader. Celsius: os ” i :tiden "vara grundvalen för taxe- Ar man läsa i tid. ens 1 en dagstidning utobi n r dat )terligt.hög grad beroende av'kraft- ltilldelades exempelvis :sådanä - be- Kumo älvs 1 närheten, av hade sin "ringsarbetet, även om specialutbil- |”. klagolådor «om "hur trå- gäller" "familjehyheter "och följetong tillförseln, och .då även:kraftverken tegkningar som ”ylijumala” (över- riuvarande” Björneborg, En ännan dag hittills i'år ochi Aoenlandet dad arbetskraft i större utsträck- kigt kvinnor har: det, särskilt hem- I och eventuella; skandaler, Det 'som och kraftnäten har stor. sårbarhet, gutlen) . «och ;”pyhä ,:ukko: årniolli- | Iokaltradition gör lika bestämt gäl- vförekom temperaturer. på upp till 29 lande; att korståget haft Nystads- grader Censius, På några få. platser träkten - sont: slutmål, "Den ,sist- mera i sodfägbär, söm just : Ä denna t' funnits én "ganska ' betydande kristen "bosättning .. ända från den äldre medeltiden, För Henriks mis- sion ”ha 'dessa kristna otvivelaktigt. varit ett utomordentligt . stöd. : + Men "även "om. Eriks korståg. til Finland ' och! Henriks ' mission: där ålundå är i sitt 1 d [ Finlan&.-— inte-mirst: för. desssven-' ska befolkning på Åland och i s. v som wid denoa : tid sporrades; äv ; 4 ställande.” Men åtskilligt annät, i bekräftar 'k r | fen rav "1100-talet befinnes ']1171-eller 117: skimmer, svåråtkomliga för den; hi- storisk; "Forskningen, får man näp- ”Ipeligen' etvivla deras verklighet, "så som några svenska forskare fre- stats: göra. "Visst är de historiska vittnesbörden symnérligen otillfreds- verk« "]lighetsunderlag. "Under; senare hälf- 2hund. förel "kortvariga, äskskurar. 138. lä itoverkskomim lipper: 'att hålla vaktinästarbostäder : STOCKHOLM ' I frågan om läroverkskommuner< nas. skyldighet att ' tillhändahålls : tjänstebostäder åt vak nal ;”har '; ecklesiastilminister' Ivar Persson. . begärt - ett uttalaride av skolöverstyrelsen,, närmast gällande 'om några kommuner. bör "beviljas :” befrielse från läroverksstadgans fö reskrifter i detta hänseende, Sona bekant har statsrådet i i dagarna: = Tått det kristna -begravningsskicket vara allmänt. vedertaget i hela sydvä ning för att i stadgan i Är infö ts. Finland.” Den” första kända” påve- |]. bulla; som! ohinämner Finland (från ); förutsätter. en stör- -om 'organisationsförändring vid ve jderbörande Järoverk är avsedd eller)" ej samt tan Broverkskommunens nordliga | Clairvaux / uppmanade "sina : me- ningsfränder "med regerande furstar i, spetsen att draga "ut till' det he- n | liga landet för att befria detta från de otrognas "välde, Det. var sålunda främst. han, som stod bakom det andra I korståget 1147—1149... Men hela ' denn: : korstågsrörelse "syftade också till: ion bland andra icke- kristna" folk." De! v påven. utskic- kade legaterna i vädjade därför. en- träget om stöd” för denna sal, var- kelst de for" fram, "ljan att fortsätta missionsarbetet -i Finland, : Han vet, att detta är av nöden;' allra helst'som finländarna 2 hittills inte "varit tillförlitliga. När en fientlig här närmat sig, har: de lovat. tjäna: den kristna tron samt begärt och erhållit kristna. predi- kanter och" lärare, men så snart hären : dragit "sig tillbaka, ha''de förnekat tron," föraktat predikan- terna ”och våldsamt förföljt dem. Så mycket kan man i alla händel- ser 'utläsa-av denna påvebulla, att en : missionsverksamhet före: 1171 verkligen : varit: i. gång i "Egentliga Finland," Dessueom.” har Henriks- kulten-"varit så livligt "omhuldad i fromhetsli. mn Par, 215, som det här ler, åtagit. sig att. hälla tjänsteböstäder ” 'eller : utge hyresersättning,; näm] gens läroverket i. Visby samt sam. "realskolorna : i i: Alingsås, nde Tahoma Lysekil, Nederkalix, Norr-=, tälje, : Nässjö,” Ronneby, Sandviken, . Skurup; - Ström, : Svedala, :' Sölvesf borg, Tidaholm, "Tomelilla, 'Vadstes a, Vimmerby, Värnamo. och : Ås torp. Enligt -överstyrelsens mening ' kan det inte råda någon tvekan omj att dessa 23 läroverk bör undantas från "tillämpningen - av. läroverks- Sv : Vid-35 I läroverk i Link 2, vars 800-å sminne som här firades på ett så” vär” stämda uppfattningen, att Erik den heliges korståg, till Finland haft en trealskolor i' Stockholm samt sam: pealskolorna i Arboga, Borläng digt, sätt den 1—: a nb "1853. en . landsman. vid «namn Henrik, som ju "ej. långt senare ' skulle. bli vårt östra grannlands apostel, ; Henrik . placerades emellertid först som "biskop i Uppsala. "Där. tjänst- år, tills han 1155 kallades att som fält< och missions- biskop åtfölja 'könäng Erik på haris kor: tåg "till ”Finland.» Båda kunde görd "den färden méöd påvens sär- skilda , välsignelse.. Ar, ' 1154 - hade under namnet ' Hadrianus: IV! - rörande direkta - redogörelsen... för Nicolaus . Albanus utsebts: till. påve - Den enda från medeltiden: här- |? korståget utgöres av sen senare! avgörande” tvåfaldig betydelse. Dels har vårt östra grannland därigenom [definitivt : inlemmats i' en ' ödesge- menskap med: vårt eget land, som höll ända till 1808—1809 'års olyck- liga - "krig, . dels. har. i synnerhet i lEgentliga. Finland; "därmed blivit en fast del av "västerländskt Fyrkon ” 800-årsjubileet firas i i Falk . levererande. - | grundar.sig på. beslut av -vederbös ige hi > Filipstad,:::Hallgberg, Höganäs, Hörby, Klippan, Kramfors, Leksand, - Ljungby, . Mjölby, Mora, Sala; -: Simrishamn, .- Sunne; Säffle; Söderköping, Tranås, + Trollhättan, Ulricehamn, Vaxholm, Vetlanda och Ängelholm. : Ifråga om" dessa lär verk. kan det enligt övérstyrelsens ening göras gällande, att:deras i ine av -: hyresersättni rande kommun och "att ett' sådan beslut .i praktiken leder till & samma! resultat : sam om kommunen gjort" d. NI som beklagligtvis datum; :; su Säve GR Rh SAG --Erikslegenden har ett 1 ste” pristagaren; blev. skulptö en Armas. - Firronen, 4 Är Den senare: berättar visserligen in- genting” nytt : om : själva” korståget Vad som: återstår när, de avlidit skall tillfalla det Hebreiska univer en”b ion blev de fö dakten och med genom” eller: mensskrivning i sk terminen i avslutningsklussen skall inte fortsättas, höst fö Wörsummelse: . Ner a och sålun- da kan visa Fungiltig ursäkt för sin » Häreter inga yitre skador. . vilket kan ha medfört att Åkesson kört fort för att "komma till :rege- mentet i tid. Han torde ha dödats amedelbart. '. Westman ligger. på sjukhus för observation men han stetet i Israel Sekreteraren ärver Einsteins böc- ker, och 7 en det andra personliga tar själva" boet. - Den 'bortgångnes violin tillfaller emellertid ih men nämner i stället. en del om :det av biskop Henrik ledda missionsarbetet i Fin- and, Han kvarstannade där såsom 2n. ”vårdare och. väktare av Her- JTenrik" martyrdöden ”och inträdde ned ärorik> segerpalm i handen::i 3efohard Einstein; som f. n. be- driver str er I Schweiz. lenna -lezend -innehåller en. upp- "ens" vingård”. Till sist led -'biskop li höga tempel”, Slutet -av'å still Hera. hjältemonument, som la Finland efter kr get, I dennal tävlan! här.-Tirrönen bi :I ningen. .inleveréra någon ersätl «till staten, uppstår frågan. om, Kor fö då ras än MHande,” "att stad ett ingrepp Ed räkning av fAera Bder.- tom in-sångboken 7
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.