"> med'händyn till att hallandskorna N Sad, vev ye vveevevrveveerert vr vereeverrevev revet ren YRen er Ver PORET TOR TOR OREV FEV VY - SN ns , fr yeevvetv vy vrervyereereteTYTT INA yyvTtT H eve - H SN » i . Me vrereeyfrpYyre TT Yrvertt ME sö a Det är fem år sedan Hushållningssällskapet sehast- ordvade ett MH Jantbruksmöte i Halland. Den gången var det sällskapets. gård Ros- : «+ saréd i norra länsdelen, som utgjorde mötesplats. I år förläggs mö- + tet till Tönnersa försöksgård och det blir alltså sydhallänningarna : som får fördel av hemmaplan. Mötet hålls dagarna 10—12 juni. Det ; är;bara en månad dit och mycket skall göras innan dess. Men för- Beredelserna är i full gång och i tisdags i kunde bestyrelsens ordfö- med biträde av direktör »rande, landshövding Reimer | « Nils Ch, Månsson och övriga arbetsutskottsledamöter visa något av " vad-som komma skall för pressens representanter från när och fjär- '" van. I anslutning till en kort ' dess sylte- publiceras ett par glim "av ä dag. . 2 ; Lantbruksmötet på Tönnersa av lantbr och sydbhalländskt :Jordbruk : tar från ges även hänsyn till de ekonomiska - Er) Å Ica ett Tända. T 1 i te, understryker "åirektör Nils Ch. "Månsson. Det är egentligen. endast hästar, nötkreatur och svin, som ut- ställs från södra länsdelen, För att börja med hästen, som de- + elmerats starkt både'i Halland och övriga! Sverige, kommer: de arden- nerhästar 4 med > A-hingsten Dagol 1 spetsen; som utställas, att visa att man "behållit" det bästa 4” hästväg É dskärningen. Även varmblo- slar kommer ' att visas och 4 : x Nötkrebturen. komrier att' rfepre- genlerks av 'ett 90-tål djur, som fyl- + er” mycket. höga -krav. i: avkast- hänseende, - vilket är i Hallands lantb för lantbräksmö tet: , Godsägare Behaz t.v. och en TCA, » ningssällskapet pratar "Vallskörden kommer' att inta” en | « :; Sola aa Tall irektör Nils Ch. Månsson tödning- i" kalk ES i Hushåll- 0, he H :y berga gård. Melt t, på "Valls > ät ' , : Kalkonuppfödning är en före- teelse som först under senare år” ” I större skala är den alltjämt en sällsynt företeelse, Den mindre” x initierade på området, blir :där- let :har' inte. mindre. än. 6,500 kalkoner under: uppfödning och + inom en: mycket. nära" framtid " ökar: på : denna väldiga fågel- " flock med ytterligare ett tusen- en ' Gregor Bendz. på framskjuten plats vid utställningen liksom sockerbets-' och potatisod- ling, Nya forsknings- och försöks- resultat illustrerar densamma, '. det i särskild artikel omnämnda ele-1s menthuset från Mockfjärd, Dessut- om visas välinredda kök, hemslöjd s;'Trädgårdsskötseln" företrädes dels ! N av en anläggning runt det nyupp- förda bostadshuset, dels av plant- skolealster. och blommor, + >. > Skogen . blir företrädd av. skogs- vård: och. skogsägareföre- nihgen,: som" gemensamt visar vad skogsbruket numera betyder för det forna hedlandskapet Halland, :- + Vidare blir det utställningar för jakt och sportfiske, En stor trak« torp! gstävling "går av stapeln, |": Den är öppen för medlemmar i oli- under: den senaste” tioårsp i M lämnat de högsta avkaästningsres! Slutligen: kan nämnas, att lant- Tuenlkomn ; 1 täten 4 hela landet." Både låglands-) ; SRB-toch Jerseykor: ingår i åskåd- ningsobjekten, "=; föl >: Svinbkötseln 1 länet illust med. ; | liga föreningsrörelse, Dessa kommer br . i mellan 'hushållningssällskapet "och |”. jordbrukets ekonomiska samt fack- " vetkliga toppdjur från länets samt- ” liga, ayelsbesättningar, bestående av ” svensk Jläntrag. "vc åt Sd I , Halland .lär det: flesta: antalet . höng pr invånare finnas, Givét är därför att det bästa i hönsväg. kom- Mmerjatt finnas på "Tönnersa :den 10 » fnl2jjunt, sm tr: Vilka redskap 'och rmaskiner' Bör - fihvas på ett rationellt: jordbruk? Den frågan: har 'väl många jordbru- - kare ställt. sig. då de befunnit sig'i valet ;och kvalet ifråga om inköp: På. Tännersa , kommer : exempél, på |'."” lämplig mekanisering vid, jordbrulc » | nämnden. FL ENL : H Mat och dryck är förvisso en vä- |” utställningar och där- till blir det en gemensam förenings- utställning ' ordnad av förenings- sentlig detalj på en utställning, Den svarar Håess och Halmstadsortens mejetiförening för; vilket bör vara” en trygg garanti mot svält och törst. Lä " av viss 'störlek att visas, Därvid ta- Ek Byggnadsavdelningen upptar bl. a. ),' : m mi.” >. vård äl jordbruket genom dålig onomis t Hur; inycket; pengar det! svenska | ske :t,. årlig n- brändskattas; på | heller in att' inte säga li ri i In. obefintlig — maåskin«- och redskaps- Även detta är ekonomiskt, äl svårt att. säga, Men nog] Då ed "jär det väldiga summor, som, går till | gen;: . sp llo genom att dyrbara maskiner Centralförenings nya : maskinverk- för stå ute i ur och skur”'och kan> stad i: Vallberga upptäckte han. ett esökte > Hallands Lantmäns Pp r | skinvård, En iman" var Vallberga : lantbr n kommer givetvis den bevingade gård och på årets - på” Tö :i'god ma- sysselsatt med att spruta konstgödselspridare rena' efter. slutat :vårbruk. Det var en både "snabb och effektiv rengö- ring som bestods dessa maskiner, På bilden här ovan är en man syssel- satt med "detta. för visso viktiga arbete, Helen Meat ; exempel om I land dreva : UN Hågra små kojor en bit från byn, Francis fördes in i ett . tet. rum tillsammans med sex "+ Snåra, fångar. Dessa fördes ut "På morgonen men "Francis fick | tillbringa hel : Ve E var. kaptenen pk det fartyk Naxow', besättning . Sett sjunka, Han berättade för : Francis att piraterna tydligen tagit ett mycket. rikt byte. En " tylet hade uppstått mellan sjös rövar ute till havs. Mocenigo och tillfångata två kvinnor, men detta hade de övriga sjörövarna ” mått alg omot och ansett att las. terisakulle lossas först. SÅ fort deotia var klart skulle inan emel- lertid utföra kuppen på Korfu, ' "+VLi: befinner oss nu På en ö inte Der on Das liva Åagar senare fördes fånga "arna åter ut, De väntade köps männen hads anllnt Här fanns : . nlävar att lasta L , + Giuseppe bråst I en förtvivlans gråt när Jan skulle skiljas från Francis, J Tankarna . virvlade runt. I " Yrancis huvud, han led nu dub- "Melt värre av att sitta fjättrad ”Därute : planlade Rugglaro Mos Seaigo att röva bort flickorna < Polant, Tanken på att öra sig - ft bade Francis haft redan >. från dörjan och nu kom den åter = med dubbel kraft. +'| Hån var bunden med två ked- Jon som förenade handleder och fotleder, Kedjorna hindrade ho- Bom från att atk upprätt och » Varje bastig rörelse var otänk. | : oe i aa "'! Slutligen fick han en tdå. vad - fen, som bar in bangs mat, var .Slcillanare och mycket pratsam. I aln görde! bar. ban en ling . ; 7 kölv och en lten dolk, När jan > Jästade vakten släpade ban sig - Alna bor, H lat fara: in: till: Korfu os från Tunis, slutade kaptes ' - Tstret, Genom 'att stå på ett ben.och lyfta det andra ab högt som möjligt kunde han med nöd och näppe se ut ge- nom ' gallret. ' Han vände ul; mot vakten när han kom: - >> Vem är den där unga kvin- nan, Hon är mycket vacker och går förbli här varje dag . . . Vakten gick fram till fönstret, "= Jag. aer ingen kvinna. . . 2 oS7 Åh — just nu gick hon om hörnet, NI ser henne väl'ganska ofta vn : : . , 7 Jag har aldrig sett några « oc h-de ui NY Fog kor toppat min dolk, sa fångvaktare. Har au a Flest sydhallänningar når. Ni med din hund tagit den nare slets nen "men "antagligen är' det en'. av byfogdens flickor," :7+:1 fy, : Just när fångvaktaren vände : .. + sig om -passade Francis på till-, " fältet att dra hans stilett ur sti- | dan. Han lät den försvnina I si- "na byxor. En stund sej lörren upp; = ” . i —'Här är. ju "mörkt; 'skrek fångvaktaren. "Tänd ljus, Toma- . > BO am Rag I dor "Den andre bar in en fackla Indersökte golvet. i-cel- ; -hund-tagit den .:; to. or -', skulle jag inte ha stor nytta av ">. tyngre och'visade sig vara bes . tydligt hårdare. Men, nu var det ' " fotlänkarna trotsade hans :be- -- Francis igång med sitt arbete, "eller fyra timmars arbete: skulle ' "fria, meni ringarna kring fot: > ” timme, Järn kunde slipas genom . började : omedelbart "undersöka ' brukligt här, utan' hade tydli- "- ligen redan. från början varit ' = svag har tappät'min dolk, sa ” han misstänksamt. Har' du din "— Så fängslad som” Jag / är - er dolk, svarade Francis lugna I Med ett. missbelåtet grymtaj de” försvann" fåhgvaktaren,'” snart Francis blev ensam gräv- "de han fram dolken. Han räkn de; med att hän inte skulte få flera besök den kvällen. Järnet 1: bojorna "var, mjukt och efter -— flitig bearbetning : med dolken "hade han åstadkommit ett jack -” 1 ringen. Dolken var väl härdad ' och. stod emot nötningen. Kan- "ske svs / . : I Ringarna: ring fotleden var - för sent att se längre. Han göms | "de dolken 1 jordgolvet.: Även om' mödanden skulle ; han ;: kunna linda kedjorna om benen och ta: sig från sitt fängelse, » a ... :, Trettonde kapitlet. '.” Så” snart det ,dagades var Hans erfarenhet från föregåen. de kväll bekräftades: efter tre kanske hans : handlovar vara ; lederna kunde han inte ens gö- a en tispa. sengivda oc SO ed Han satt och funderade en hel. "att mar gned den 1£ot sten. Han cellens väggar, Huset var inte byggt av lera, som annars var avsett som fängelsa- och var” därför .. uppfört .. av» stenblock, Francis trodde att det var sand" - ste". nr pre i Kanske: förklarligt " Familjen hade flyttat till ett nytt ;varter (som ni ' hör. är detta: en historia , från före, senaste kriget). Hustrun trivdes icke och det märk- te mannen så småningom. Hon såg ut att vara rätt ensam. .'; — Trivs "du inte:ihop med våra M nya grannar? frågade han en dag, — Nej, suckade hon, det går inte. Det: finns inte en enda som har sagt ett ord till mig de veckor' vi bott här. «an cn. és — Tatata sade han milt, det var tråkigt.. Du är väl säker på att du har gett dem en chans,.- "I/g'av börjar intressera” jordbrukarna, '- tal” djur, .. Storproducenten är” , - "Den här kalkonflocken komm ”vallbergarasen”. - - allmänheten, « - 'Kalkonen är som bekant en upp- "att visas för | :| skattat maträtt på bl, a. det engel- .| ska och amerikanska julbordet, Re- dan innan godsägare Bendz: for till gen 'som svensk jordbruksattaché i Washington för en del år sedan Ha- dede han börjat med ”kalkonupp- | födning i mindre skala. Under-sin amerikavistelse passade han på till- fället att studera dennå "gren av . |jordbruksnäringen .- litet" närmare, och när han återkom till" Sverige och till den praktiske jordbrukarens "roll tog han på allvar itu med kal- konerna, + DEE, I > Vid ett besök, som:skrivaren gjor- de på Vallberga gård för ett par dagar sedan, pipplade det'ur stru- parna "på ” tusentals kalkonungar. Omedelbart" efter "sin entré 'i'livet .|får dessa göra bekantskap med lö- Pandebandsprincipen, Under ” den allra första spädbarnstiden. måste.de ha en viss värmegrad för sitt väl befinnande och denna värme leve” reras via kraftiga "elektriska: lam- por, som hänger över. burarna; Allt efter som de små liven växer till och är så småningom. färdiga ' att stiga' ut i det ”kalla”. livet. : Tie Äggproduktionen”svarar en sta) trupp kalkoner för; Hr "Bendz: är nämligen mycket noga-med urvalet tet att få fram friska och lämpliga djur: är” att "producera äggen på hemmaplan. "Under .de senare åren har kalkonproduktionen på Vallbers- | I ga gård: uppgått till mellarf2,000— 3,000' djur. I år bör emellertid sam- manlagt 7,500 kalkoner kunna salu- föras." Slakttiden infaller normalt under augusti>december, och Fjä- derfäslakteriet i Falkenberg tär 'e- mot och slaktar djuren samt sköter om distributionen. Tidigare har det "> na” på Jantb ruksmötet.” Amerika för att tillträda befattnin-| : | förebild är- tydligen godsäg.- Bendz klarar: de sig i ett svalare ”klimat”] och, har funnit att det säkraste 'sät-|. att repr — för de läckra djuren. Godsägare Bendz påpekar även, att det finns brist på nötkött i landet och kalkon- produktionen bör lämpligen kunna fylla detta vacum på kött. " Slutligen kan nämnas, att några stora investeringar på byggnadsom= : rådet: har ' inte godsägare Bendz gjort för att bereda plats för sina ' härskar: kalkoner;> Han :har”hel anspråk för ändamålet och därmed för” produktivt ändamål, - . Tar man lantbruksmötets motto Hallands lantbruk visar vägen” till inne på rätt. väg:- Här finns”ytter— ligare.en gren av, jordbruksnäringen. som” i framtiden kan' bli” av stor betydelse. för jordbrukarna: —”inte' minst:småbruket — -och' därtill: ge & ett-högklassigt livs- dämma: upp. det .valutautflöde .som sker när itländskt. kött måste im- porteras för köttbehovet > ?' Svensk riksnotering å : i funmärkt smör, satt av Svenska méjeriernas riks: ” förening 'den 5/5 1955 och gällande för leveranser under tiden 6/5—12/5. 955 — 605 öre pr kg. (Föreg. not. 605 öre pr kg). : st >. flln oa " Noteringen -avser Partipriset' till mejerierna för - saltat. runmärkt smör, : av.” medelkvalitet levererat fritt mejeris närmaste avsändnings- station i hela. drittlar. : "Partipris' för-- runmär Stockholm den: '6/5 "1955, Pris> 620 öre pr ka (föreg, .not..620 öre pr:kg), för svensk Y kalk t jar allt mer och mer få'upp ögonen till England; men: sveriskarna" börs | smör i Stöckholm deh 6/5 1955. Pris 690 öre p : (fö På. 10..da = Ä du inte klok? tvingas "man nästan utbrista inför på. . ståendet att den här villan om ' "tre rum och kök, som syns på bilden här ovan, byggdes på tio dagar av fyra man. Icke desto mindre är det sant. I det ar- betet är dessutom inräknat sa- nitär utrustning och elektrisk installation. Grunden var däre- "mot färdigställd tidigare. ” Tönnersa gård. Den kom till platsen i fyra stora paket, målad utvändig med dörrar, fönster och golv fär- 1 "Tapetserin-+ ' digbehan di. h Ci strykning av tak återstod, Mb Utrymmet räknar 72 kvadratme- ter. Grunden kostade. 6,500 kr och själva huset 32,000 kr. Härtill kom- mer kostnaderna för tapetsering och återstående målning cirka 1,000 kr samt avlepps!edning 500, Tötalkost- ing en annons LT. syn " Z Villan finns redan nu att + ;skåda es a på sommarens utställningsplats på 2 8. ' (föreg. not. 690: öre-pr kg): SON LA naden är alltså 40,000 "kr oci rian kan knappast klaga på komforten då det finns "både badrum, ”Wey"elspis, kylskåp och tvättmaskin i: villan! ; .. Vi skulle -tro ått massor av ut= ställningsbesökarej främfört allt om samtidigt, är byggspekularter, de" kommer -att ägna stort intresse åt 8. k.'elementhus, ”tipset”. som är ett från Mockfjärd. På bilden här ova, syns den tilltalande ' exterig ra Fredagen den 8 maj 1055" medel, , vilket > tillika. bör. kunna | att täcka det svenska ” = eller kanske rättare sagt munnen '' : enkelt tagit ett gammalt svinstall i'-" bar. han' samtidigt utnyttjat detta”. som ännu är relativt oprövad, men» . 4 kt smör i : I ' för, runmärkt -- , veyrvrreveyv ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.