vrvrrvvevrvevereereveryeryrt rveeeyvtrererevYyr PE FYY PV veryryvv vervevevrve vv vyrr yyrereeryrv reyyyv very eerYtYrYyrYPEEYY PE PTT vert tYTVeST .- dekt förverkligas:blir det' totalt Tidvattnet kan ge mer elkraft - | STOCKHOLM ” Tidvattenenergin är. enorm men)” dock få ut så -mycket energi, att mängden överstiger vad, . svenska vattenfall i dag ' kan pro- ducera.. Britterna räknar med enl. kraftproduktion av;.35 - miljarder] . kWH "per år ur tidvattnet. I Sve- riges produceras. f..n.>e:a 20 mil- jarder kWH,' huvudsakligen ur ; Att planerna på ett utnyttjande H trare av som inte bara är. ett hugskott framgår . "av en utredning som gj kommittén inom professor Myrdals: TCE och som återgetts" av el-tid-] - » skriften ERA, Man får där. ;veta - att kan tas tillvara vid- ide brittiska :öarnas 'västkust Frånkrikes :kanalkust, Enklaste',sättet är att dimma mynningen på en bukt .el- I: > "Jer en vik och tvinga det stigande och fallande vattnet att driva tur- binerna i ett. kraftverk. "I England "räknar man' som nämnts smed 'att . få ut: 25 miljarder. kWH, Toch” i "från vikar i Bretagne. "Produktion 1 håll i Spanien "och Portugal, Även andra, ersättare för kol, oljå och . vattenkraft: fins, "Men til) skillnad från tidvattenkraften tor- de de f. n, inte kunna" utnyttjas 'utan så höga kostnader att utnytt- jandet blir skäligen meningslöst; Vi minns ju att det här i Sverige finns i utlandet än idag, fast mo- 'dernare, I Danmark har man're- 'dan vindkraftverk' med .en effekt upp till'70 kW;' och. i- England är man i färd att. .projektera :vind- än. våra. floder. 4 la våral: . Frankrike har man "kalkylerat - med -. siffran 20 miljarder, huvudsakligen? p»' "torde dock även vara: möjlig..på en | ;'; = Några. glim; ar. från "majdagerne ting av det jes rdens folk åter blev fria No — e dlöst: jubel. hyllades trupperna, Higaste ka polise ee släden är Fämtad tån de :allierades uppmarsck ” Karl Johan. Bilden th. slut- jen: visar patrullerunde frihetskämpar i Köpenhamn, då freden kom. v norska poliser, Mitt tionens. funga år. De allierade soldaternas: mottagande na Sue blomsterkranisädes och — som på - i liten del av: den i fndast em myck ärr ekono- stående" plats i, publici :större roll; Visserligen sö gam. . ” Miskt Enbart i i England kan man] sänaler på "grund av: satt han, är ' enda : "häst i 13 olika' lopp/s id "LONDON (TT-AFP) Föräldrarna till åttaårige Richard I. Mains' 1: "Pembury i i Kent ber varje dag att.de skall få: se sin son rycka bjärtlösa.; Pojken: er hämligen av en. "fruktansvärd TT föga känd 3. « Under: krigsåren” 'Uurevs stora. ska- ror; utlänningar: ; att söka sin ut- komst i andra länder. Sverige blev en; tillflyktsort för. många. I.dag har syn; gel varit något ryckigåre. än £ör sina ' kvar i hemlandét”ock sökt 'sig till spåren" av modersmålet :för- |" Å "I svunnit Men trots att: ett mycket Jer:till utlänningärna, De är ju inte alltför 'c a äställningstiderna: + Vre - e tingar ” "och + ånförvanter! svenskar, har vi 116. 000 utlänningar 1 vårt; and; En' viss procent ;har ; |hämnat i. detaljhandeln och. deras ' ikraftverk med en: iter av 24 meter, som vid en. ger ittlig årlig : vindhasti av :10 "km å. timmen kan ' producera ikraft till en kostnad: av; 25. pence iper kWH, ' Men" produktionen blir :dyrare när vindens hastighet. avtar "och det är egentligen "bara i enstaz ka -kustband ' det - råder. tillräcklig . tvindstyrka för att en emindre' els ig Nr 1 Man har: även: funderat. på att "Ötnyttja solenergin : och imeenergin, men i varje. fall' thär. ingen. lyckats: lösa frågan. idet skall gå till: Det enda tillsk till... de konventionella? enter Töteaena är därför tidvältenenergin, "men även om 'ällg förefintliga" pt gäckat alla läkarn: Richard Main: en elektrisk: ansträngningar. n inte, e) benet | mot en glödhet. känslolös. Hittills hår r sjukdönien 5 ' Helt nyligen stod pojken med ena f har inte gått spårlöst för- "én: under normala | ä förfrågan. från eri fälhavare' på RSA med lyx-Å » huruvida befälhavare . under första. världskriget fanns baka när förhållandena blivit bätt- 1 1 ombe d, med-| frå 1 dhurst i T : : Jå köld eller förväxlar" man Jätt” en finne" eller |baka här andena blivit bät rätta vigsel ombord, med- |] från offig ersskol an s.å San Urs i Undsbygden.. liknande sgctegat tar. av, smärta, 5 OVR NEN balt. med én 'noprlänning; så” pass - " imerskollegiet, satt enligt I. - hade: 250..pund. i årslön. Permitte- diplomatisk eller het. "alt ' på ort " Puropa, i, avlägsen. från kickning .' eller svenskt dskå perso- nalen klarat sig? Sv. : köpmannaför: bundets Organ har gjort en'under- Ichefe Er och hör! 5 se för hos ar-|trevli Han. blev svårt! bfänd rien” "märkte || ingenting och kände absolut. inga smärtor. Om" inte en: annan: 'berson : hade; pbserverat det; hela och' rusat till Kand hade han med ker. h han: undersöks var- ket. noga för att. man adlor av något slag, :: et är dystert att.tänka.sig att.ve- att ha vunnit en br än. kanske '55-miljar kW, Det. är visserligen tre! gånger” den i : svenska kraftprodukticnen” av "idag ; men'. bara tiondelen "av vad'E +. Pas alla vattenfall beräknas ge's stor” "seger m man kan: lyckas få pojken att "känna 'smäror, 'Men för närvar: de finns det knappast nå- i de en gång. blivit utbyggda. rn att man skall lyckas - | Ia ida protein « : Våra fränder islänningarna bör- + jar få bekymmer för sysselsättnin- «ön. Nan sräknäar. på Island med en ; hefolkningsökning på virka '30,000 : Under den närmaste tioårsperioden; I Det är knappast troligt att det för » + denna tillvän finns sysselsättnings- Möjligheter (inom fisket, som i dag " dr den helt dominerande exportnä- " Tingen, En lösning av problemet är - att få till stånd en stor industri i landet. +. Island är rikt på vattenkraft men |, fottigt på råvaror. De bästa 'vatteri-" dragét har relativt liten fallhöjd och k kraften blir därigenom" inte billig. Detta åter gör att man knappast kan komma någon vart inom den elek- trokemiska sektorn, med produk- tion f re för största dd av energin. Det riktigaste synes vara, berättar Tek- nisk Tidskrift, att bygga upp en alu- miniumindustri . med hjälp av ut: ländskt kapital.« Undersökningar gi rdes på island I fjol somras av särskilt utsända rei Ppresentanter för inte mindre ä än tre stora aluminiumföretag:" Aluminium |" Industrie de Lausanne, Aluminium LTD (Canada och Biitish Alumini- um Co) nligt - experter bör en alumini-+|” 'maraknaden,: pro- ducera minst 75,000, helst 100 000 ton per år. Med nya metoder för. alu- möjligen. användt. förekomsten -- i. En stor aluminiumii Huga då! jar adock för överdriven optimism: |. lännu vet man inie. säkert om något . På I 12 hade man för många år [ nländskt bolag anser förhållandena i skulle mängder utländsk "valuta, Man var- nigt i 3 och" har gjort sig gällande je se orm han har ådragit in Sk nd "Hervspecialist. säger "att In : pErannländerna har kanske danskar- sfna blivit de. Populäraste bakom dis- kunna tillföra" landet : betydande Vv svensktalanide ;bålterna” och - finnar- na "banat, men I livsmedelshandeln oci är, ofta "mycket språkkan.. ;iInöm de ston i ra varuhusen .: har» .mångaravi dels Undei övergångstiden: har” "man. of- ta. fått sina första, kontakter med svensk” detaljhandel på. .Jager och ite; arbete och; här ontor men när. s språks na övervunnits har sförsäljningsar- | betg blivit. aktuellt oCDa skarna populära : Av "utlänningar från de nordiska ken. Ett. lätt gemyt, och en allmän trivsamhet.: i kundbetjäningen här . I blivit, uppskattat både av kvinnliga och. manliga kunder. Danskar. har lyckats bra 'även som försäljare i "| dammodeaffärer och 'det Kanske. är finska manliga försäljarna, > "Från Finlands Svenskspråkiga om-, råden "kom många flyktingar till Sverige under krigsåren och efter |r mycket så pass, att man "skulle haft svårt att skilja dem från födda svensk. Något av den fin ska segheten förde. de med sig kit, |säger = en :> personalchet . vid "ett svenskt varuhus. De arbeta och. gör väl: ifrån :sig: : mer än vad som kan sägas om de j ”EHbsrönheterna 4 från andra: köp- män har: 'värit, skiftande. Det, ver=. sig" något Älyktingstidens rotlös- het även här! man börjar. ett arhe- råment aller: "kunnande anhärs "inte tala” om, >= vår 3.695 utlänningar arbetsanmi da: iden 1 okt. 1954, förl emellertid. de knade alla flyktingar, som un der” åren ”1946-—1953 "fått svenskt medborgarskap; och det är kanske dessa som detaljh; adeln : fått" stör sta kontakten: med: it 2 | sin frågå hade" kaptenen på. Stella - | kunnat : finna någon sdaing hur lat; i förrätta vigsel.” mellan a åtar: "Denna ' bestä melse lär ej kunnaä' åberopas i fall Polaris, upplyst Satt” under senare t fi nor gjorde "varken . ”TInte' heller spelade” vinsterna söm Churchills framgångs! : löpningsstall inspelad Bortsett. . från nobelpriset och in. historiska. ; gärning. kommer] . a Sir Winston. Churchill att inta en manlagt : 25.000: pund, €) kring '350.000 kronor, vilket inte är. småpotatis. Inte heller var det - av. större betydelse att Churchill - fick må ga tusen pund för följe= av oe ” ”Savrola”,. Men att en amerikansk - den ände politiske journalist som lyckats: skriva, ihop en jätte fö mögenhet;' När: den gamle" käm- pen för en månad sedan för all- tid lämnade 'premierministerns | « bostad i Downing Street 10, för- lorade » han: 'en årslön på 10.000 pund; d;' V.,8. 145.000 kronor. Pub- lcisten' Churchill hade” ”emellertid råd: att få dagar före fly' inköpa” en Rolls Royce ay special. |; «typ för 90.000 kronor, Aldrig ti- « digare har'en politisk skribent och "eller 380.000 kronor bara för rät= ten att få ända 18 små akva=' : rellmålningar . av. Churchill som ' julkort, var en helt.oväntad ex- trainkomst. Sir. Winston Churchill + » publicist förvärvat välstånd och | ..använde pengarna till att förvärva ” förmögenhet av denna klass och ett hus i nä heten: av Hyde Park enbart .med hjälp av sin: penna |-i L och journalistiska -inspiration;-; : alla fall. har sådant aldrig » på denna sidan: Atlanten,” ”: Sir: Winston Churchill sade till en nyfiken journalistkollega: "Det påstås att det i Storbritannien en: 'dast' finnes ' 39 miljonärer kvar. . Jag är en av 'de 39, och jag antar att: jag: sitter -som nummer fyra bland Englands miljonärer: Jag-ä "säkerligen den ende, som fi r. :-vade mina: miljoner : med . förfat- tararbete.: Jag hade: således mer "framgång som försäljare äv 'ord och idéer, än än andra i i branschen? och. "målare sålde å Winston” Churchill bara en enda” av-sina tavlor, och bara för väl= ”' görande ändamål, Tavlan betala= des med 15.000 pund, eller 220.000 kronor." Inte dåligt för, en konst- när. som ; betraktade: sin målning som. hobby. Inom kort blir Chur= "chills nya 'stora verk om de en= gelsktalande ” folkens gemensam= : ma. historia klart. Och det.blir : åter "jätteupplagor i 'många län- « der och stora arvoden, Så kanske: "får den gamle mannen behålla sin” "ställning: på rikedomens ranking=. |rlistas -som nummer-fyra.". sn eller om= 774. förläggare betalade 75.000 dollar: >. rad från armén, gick den oli Jöj i dent för PDally Graphics” räkning till Cuba och honorerades med 25 pund;per 'artikel. Två år. senare var han korrespondent för Daily - Mail i Indien. Efter två månader som journalist hade Churchill för- tjänat” två "års löjtnantslön. Tre « böcker. och” många artiklar. om ”boerkriget i i "Sydafrika och'en fö- . reläsningsturné- tvärs genom USA, : inbringade "den: unge. publicisten de första 10.000 pund, vilket då fö r tiden "utgjorde" en”. liten” för- han borde ställ. . OSLO: Norge hade under april ett överskott inom. den europeiska betalningsunionen” på 1,861,000: dol- lar, och skulden till. unioner redu- ceras därigenorh med 930,000 dollar. Norge häde "vid utgången. av april månad använt 211, miljoner dollar många uppskattar en pikant bryt- ning i' talet eVnviett nytt'isätt att , Vi 'skall inté ha någon för i d varit. det, . sk; äringsli mening om' våra utlänningar,.som|r : Finns bara. en -sinidighet tror jag man in- till Skall något negativi sägas I ovärderlig tjänst under tider av bi te b "vara så orolig "För re- STR åsar till Frankrike under 19 195 att hjälpa det att bestrida kostna-- derna för den franska" expeditio kåren i Indokina, En överens melse . gen. efter förhandling härom”. vagnsmonumentet :' H upprättades av röda a 'armén år 1945 sträx” efter den”tyska käpitulation=. >. Första världskrigets historia. in- ”bringåde Winston Churchill 20.000 "pund; eller. omkring 300.000 kro- hor vid nuvarande. omräknings- kurs,;En del av pengarna har an- : vänts, till inköp av.herrgården och |” :- godset Chartwell i Kent. Winston Churchill var "emellertid inte' nå- gon rik man '. under. mellankrigs- "tiden" utan' tvärtom var den egen- sinnige och självständige politi- kern' och briljante publicisten tvungen" - att förvärva familjens hälle med : Ip av '"artikel- grier, Det är' ingen hemlig: het att Churchill alltid älskade satt. leva. som en grandseigneur, N han höll "ett 'stort. och öppet hus, : han tyckte om dyra och goda" ci. --garrer, god mat, :förträffliga. vi ner och allehanda fina spritso ter. Då han' under 1920-talet läm- nade; regeringen, hade han ingen annan: inkomst än vad han för-| : tjänade .med : föreläsningar : och! +” ”artiklar.-- Ibland hade: Churchill >-ganska' trå gt. Under 1930-tålets "början, d 'alltmera framträd- de- som" värnaren mot eftergifts- ".politiken mot Hitler, var hans ar= |; tiklar eftersökta och, högt betal. ; da. Ändå måste publicisten ' Chur- chill; anstränga sig för att kunna] "hålla ruljansen i gång, Vid'den- "na tid blev Winston Churchill den |» världsjournalist av” högsta” klass, "som i' snart fick' diktera "arvoden "för sina förläggare: och "vars ar- ”tiklar trycktes " samtidigt i fyra världsdelar; i "otaliga tidningar, -Boken ofn;'anfadern hertigen” av Marlborough. blev likaså en lys ,sande affär och Churchills årsin- "komster "kom 1930-talet upp "till - femsiffriga tal i engelska pund, vilket var, Pundmilj träffades med ryssarna, .- På tisdagsmorgonen. var amerie' kanska 'söldåater i färd med att av- lägsna det. höga "stängsel som om- givit stridsvagnen och dess : (sockel och på 'onsdagem skali man - bo ; Stridsvagnen, vagnen” är "av. typen T:32 och enligt uppgift” den första som! trängde. in-i Berlin: redan; ins nan :de :västall skrivé "säljä garna :kom'i hamn” -. GÄVLE (TT) / I De fyra finska s i hoppet om, - kom : på? söndags ;- kvällen välbehållna in till Gäva :": "degensa Tr De berättade" att de haft en my ket besvärlig färd i isen: och dålig jaktlycka — inte en enda säl hade de lyckats skjuta. Provianten, var praktiskt taget slut och de hade "de. Ds Senatse dagarna fått tillämpa sträng - ransonering.. Endast några :bröd! tar hade de kvar när de'togs om hand 'av lotsarna 'i Bönan ' utanför Gävle och färskvatten hade: de frite sett på flera veckor, Sedan" de vilat +: or-J.upp sig I kommer .de att fortsätta med "> V'dsen norrut: längs svenska tjänas med” pennan. Efter and: : världskriget, då han åter skrev : igets historia; vilken förhänds” "bedpnig en malaj,'som inte gjorde an- i" lendet så gynnsamma för en stor=- nat än körde gödsel från stallet, - pDdVätri att de är villiga att'satsa > En dag när han skulle ställa in = "Pital Arbetskraften är snarast Väl C sman n m dade > ! » SN vagn och häst kl-17,00 tänkte -r, föneförhålland. trycktes. i västerlandets störst. . . en furir göra yn kvick, varför han = ” raften som sagt inte ostabila och > tidningar mo tiska arvoden: on M sade: | inte särskilt bil-. och sedan få onér dollar” En add kvinna och- Hennes! avel i Lö Vill du skju 28 ' tion i den där julen mig MN sta Aalajen tittade först på hästen; . fodan på på . Wuriren och svarade: furiren, kapten har sagt I från USA -och de brittiska..sam=.!| .smärla 'skrikande dotter släpa= väldsländerna, först då blev Win- | d digt på s . . ston; Churchill milj Under: | skyndand KR ett. par—tre år förtjänade Chur- ' chill i arvoden mkring: 4 niljo- omen BAS VEGAS, Nevada: Det störs : sist 'xperimentet, för vilket tusen. ' i lsoknen,, uppsköt. på. anedagen . -. oo fi Kon? FRVATIVA" PARTIETS. VALMANIFEST har höll pol ii utarbetats och studer: 3 a fr kö Yt gZ "y finansminister utler, medan på den I pden oo - [I sön. ck ;. oe öra nån skit efter ur NR gången >å gruna av? <irängd koncentration on lyssnar fill fournalieiar as frägoch Lord Wolton yqned resp. lugn partiet gås & ls bon pund; eller £0 miljoner kro I 1. en icke identifierad , man i ” RARE — Londew' häromdagen sedan valmanisi ft konfereri om pen ? ” Nobefprisets fatt: tet 17 : blivit klart,”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.