<A oc rne i N rår Lr sr RV annan ARA fär REV ARE e 2 + aj we SATA Se SA oo DA DE Nn 7 > Fredagen ,den 27 maj 1055, . 2 oo pra a? + bet svd + > + - +: STOCKHOLM (TT). £." vårdande" syfte" iksöm > dö é: k. sk Vv os denna det; sker på en slump. Nee IS går Svets Danska dramat." | | Kelstrup verkade Sverige såsom, rör Huvudpersonen "i det” danska mord- och" självmordsdramat,. dr "Produktion. duktion, [ ih. Har uster ... i slutet av 1951 ha blodigt.n är krig, I krig kan man inte undvika svåra för- uppges den kinesiska kommunisttidningen Ta Tao 1 fall i kraften kan man: hämta i Sovjet- j alt det fö a arbetet under, de närmast föregående nio månaderna i Kina, - Liknande vittnesbörd om Maos sy, it 21,595 olycks- '<, n på den ' mänskliga arbets- )ressen,' särskilt .då i "nyligen Vu han: till; Sverige. och arbetåde som k ett 'år under; professor till ; Köpenhamn: "med. den brigaden i maj.1945,.;. r Kelstrup gjorde inget fö del. tunnelbyggen som . Sorå " "den etora Tyssärnas 'sätt alt inte har varit ienderats till sådana strategi- , rderat: s intryck "på professor, Anto; ssoni under också ha flytt, fast dé i så fall tog den tid hart arbetad, under; hönom | ri sken -att> bli St på... Serafimerlasarette = Han” var nn no PI; nedskjutna mycket.;>nälv']; och ' gl! Miljoner har avrättats. framhåller professorn för främsta. tillgång "låg ih s0m)'hypnatisör,, Under "de. gen: åren hap han tydligen slagit sig kvåckarmetoder, laste pi - Kelstru; förde: under sin tid kinesiska, "landsbygden ”har” utan Sverige, en: mycket omskriven, tvivel a Varit > blodig., Det, är inte » fonhypnas. Det, Ideen. k ilbara på tvångsarbete: vid järnvägs- Skåne : söm han: botat ; frå, huvudvärk "och! som "Senare 'medde- - låde” ätt hön "fått" återfall. -Kel-trup å ; henne” öch; under et försäinkte han” kylnnar- i hypnos, vårefter hon" förklarade” att sk . viltnesbörd. Omvälvningen på den | rätta åtvå miljoner senare påstod €; q antalet. avrättade 'vid' slutet skulle" Ka ”etigit' till -sju ska onh | Sraml a ski av de stora kl sören. . Under ockupstlonen flydde]. Även här faläs del om: Brokon- - struktioner och t, .krigsoperationer, offensiven”. Av . beskriva : arbetsförhållandena '. kan e [man förstå att livet ka mycket. värt för de bönder som ut- [KO] Många - lär|” byk. Författare och kritiker klan- drades' inte för att de visat sig väl beskäftiga kommunistiska ” såsom fallet vårit I Ting Lings roman. . Nu. var parollen den rakt mot- satta; Den ryska tidskriften: Kom- munist "(nr -5,-1935) skildrar saken i bland. annat . följande ; or dömda, I .själva verket hade, Han Propagerat det” konstnärliga "ska- 08 Tse-tung öck hans res gim .: inte.” kunnat . undgå. samma konflikt: med bönderna. som Stalin på sin tid hade” framgår av- många byggen och andra liknande företag som kinesiska bönder mist sina liv. Avrätthingar ha? förekommit i stor omfattning;. En' indiersom . resté i Kina:1952' fick där höra att k munfsterna : på tre skador i' huv | band? med blödsdramat + Köpenhamn: på, tis” dågen, har enligt .läkafna; på Fre- " deriksbergs:s sjukhus utsikter. attj leve! Hennes "tillstånd "; Polisen söker; alltjämt. det , brev dr' Kelstrup".skvev-1 Roskilde innan . han begick" självmord och vari han meddelade; polisen: att han' varit. uta satt "för "pernjrtgutpressiib: I denna" up; slysning "råde; tidack inget tvivel om att Kelströp' bekick mörden' Feltranfall 2v'skut sinnes= - förvirfing, t Polisen "har ännu inte haren rimlig. förklaring Ä ör! fyra människör skulle få > sota för ht! Kelstöup skulle ha'fåkat) Sn a Ar ANAR NK . Mycket vittnar också om rhålland n ;petsäts :de "början" hade” Mao gått ör "att Alllämpa "ef viss ”återhåll- samhet mot” de' kinesiska'-bönder. når Betecknande var: tonen I en äv! författarinnan” Ting "Lings tidi? Sare' romaner: om” kollektiviserin. gem i.de kinesiska byarna. I hennes d ck det uila för Ven? kam- som tagit ,kollektivlserings. ör; hårdhänt, och: för- hade tydligen ,”Maos när” hön; hutade' åt" den "| också talas "om" dets egenart, uppträtt mot prin- ipen! om kommunistisk - partitro- het i litteraturen och konsten och försvarat en” borgerlig "frihet att skapa! > ». Sat tja | VJaktpengar på skadedjur”. "Denna omläggning "torde. bland arinatbero på att de kinesiska bön- derna genomskådat: den: sorts åter- hållsamhet ' som den”. kommunistl- ska, regimen : visade i: början då rag ”samlevnad med andra grup= fr) stod på” programmet . för att sthbiliserå — regimen, Vintern - 1952 1953 resulterade 1 en direkt kris 1 förhållandet. mellan + kommunlsa rna. och Kinas bönder, Officlollt des missväxt och h dvästra distrikten: Men också" om "att massor det talade; av : bönder. slutit sig”till” skarotna av svällan- de"arbetslösa 1 de 'stora-'atäderna. Det”gällde””att driva” dei "tillbaka HN. jordbruket, vilket," emellertid inte "torde ha! varit så lätt” därför alt förhållandena i byarna tillspat- sats” så” att "många ' bönder" begått självmore när de Iihte" förmått bä Th" regimens ”pålagor.? Män: hörde lämnat: sina byar: och |” , . "DET UNDERLIGASTE VAL ita Rc 7, underliga — ENGLAND VARIT MED OM” . man om den pågående valkampanjen. i England som inte förmått + väcka några som helst politiska lidelser hos den stora allmänheten, > ” Sir Winston Churchill har visserligen kallat sin gamle trätobroder ” ' Attlee för ”skäckig häst” och denne har svarat med att kalla Sir . Winston ”liberal-konservativ kameleont”. - Men. enbart detta har. : inte betytt några brandfacklor. Här valtalar Sir Winston och kan . vlädja sig åt mera folk än vad valmötena eljest har samlat t denna säger valkompanj. .., ;-'. så s färerna - | har änte kommit så långt att man . kan börja importera storvilt till vårt 4-1 h Namnet Etiopien har ofta va- rit 'synligt '1 svensk - press på ienare tid. Sven Jerring har för a radions räkning nyligen besökt - ++ landet! Anledningen” till :detta nya intresse är att Etiopien — 1-"som förr kallades Abessinien — = är ott av de två underutveckia- do länder som skall, erhålla tek- niskt bistånd från Sverige, De edel som, anskoffals genom intamlingen'” Sverigé. "Hjälpér Panjer 1, den kinesiska! radiga 'mot djur” som. ätit upp sädön och ; som KINA NG ; Et ktige i. ' Nw är för- hållsndéna ”äridtadé «också för-de intellektuella.” Hästen 11954." hade : utför i "klnasiskx fö nyndigheterna , fatla . igång ,jakts Kampanjer hot Biköm detta kän ha, legat uppgörelse” med, trilskai. d velat Säl a i som man skulle Jaga .och, som det 'sat! pp jakt, Sr tég a dena Klenvirket' kom:j s Inté bättre till sin och. världsmark f ag vid öm” dålvis "utgjorde - ef, "svidande ddräknirdg” med: perter”, vilka anser att bönde- och arnåskogsbruket spelat ut 'sin roll 15 6. skogsägarna inte får låta” sina" sko- ;|törde: heller inte bolagsägandet va- av: vilka som'är ägare. till den ska skogen.: Ur 'sociala: sven Nföreskrifter,::; varför man; inte kan tala om;någon sam. ka efter I den allmänsia' ut gen, ty då får sociali; S iyrafna ”vätten "på sid” kvärh. I A ag hällsfararur, dessa synpunkter: Und der åren”. 1952-1953 fick nämligen, endast j. 203.;' bönder bland 170.004 sk € med årealer över 10 ha ACHE Land: érinfad förbud, 7. Det : bli om 'ätt mycket hänt få kojsfror tön? under” de" sensste "20-303 åren. Virkesförtådeh 1' södra Sverige "har > Exempelyis' ökat oerhört stärkt och detta "har! Hinte”skett"utan örkak; Skogsvårdsstyrklserna har:arbetat 1 50; är; Skogsdikningar: har ' genom: förts”på "betydande arealer; Skögs- il en'.stor 'mission!, Kurs- : = inte' minst den FUF bedriver! - har" gett skog :avvi sägas utgöra. någon :samhällsfara,. "Missförhållanden finns eniellertid även ', å småskogsbruket; framhöl talaren... Och : dessa , skall vi icke blunda för. Skogsägarna måste ex; empelvis" själva vara med om at k Ar på oa -+.; Uppgörelsen, med, bönderna kas'-heller. intel tålet "Itiet "harskinesetna' upplevät strider 1,19 per 1.000, vilket knappast karj tycka också :ha'tlett till. att -kollektivise- Ingsprocessen ;'pådplvlts . väldsar de” sista; åren. Zemeldelska; Növiniy (Jordbruksnytt) + 1. P meddel 301 i - topi skall. an I Etloplen, Om ät- fx i Etlopien' d stört som Sverige och med "ungefär Sverige hjälper Etiopien, med 70 språk och 1järnväg | en, .. tiska partier i västerländsk mening finns Inte, . Begrepp som folkrö- relser ' och . folkbildnIingsarbete = utan vilka modern svensk demo- ligtvis också okända. - v . "Till för . inte länge" sedan var Etiopien en. slavstat, Slaverlet har existerat in 1 vår tid. När dåva- rände "Abessinien efter, första världskriget -bégärde -Inträde- i Na- onerna3 Förbund vägrades landet tta med hänvisning till att slave- ännu, existerade och :detta 'stred thot grundtanken I folkförbundet, Förhållandena" ändrad . emellertid agg Så många” invånare, Det liggér" "4" "östra eritral-Afrika; d nte "alltid känner ” sig som er och ”erkänrler 'céntralrege- ringen" 1' huvudstaden" Addis Abe. »jba Inte mindre'än' 70 språk talas Lländek; vilk hetörna att sk he t flesta' invånarna arbetar Di z nom jordbruket, 95'procent äv be- folkningen' "anses; leva: på rena öjlandsbygden,- Endast '10,000 ' perso= vi Också" nom, själva” kommunistpar- och utrensningar, I början" av' april fick "världen veta att det samtidigt pågått: eri "maktstrid "även inom en krets av mera. fremträdande; parti- ledare. Det kom: fram vid. en kon- ferens som . utfärdade”; resolutionen om "det partifientliga "blocket" Kao "Vy: Kao 4 som ' uppges, ha, begått : självmord, och" Jao; Shushib' tycks" hå -repre= senterat" en' oppositionell. grupp: ö. bland annat velat:en mindre'hård 'de'. kinesiska bön- behandling ' av ,'d dérna.'. Mao tog .upp ikampen , mot denna grupp redan i slutet av 1953 då han utfärdade en 'resol : reglera Priserna på Att sälja en" skvätt”. ö annan ”,; där; av . virket fc helt ”;av "Jägmästaren. :. Därför. är betel I skopsi ar T ; om strängar ”partidisefplin.,. Vad som inträffat nu är att han genomdrivit denna" princip och ' att , ett system defulla imvul bd skogs sofa lagarna,” Tekniken :har” gjort volutionérände framsteg '” inte ina" nöd isb det tyvärr: ganska mycket. a . Arbetsk är en an- ir 0. sv. han” samarbetsfråga, av. stor räck- vidd. Gemensam arbetskraft för det mindre. skogst skapar konti- kogsbrukets nuerligt ,) arbetet: för 7 skogsarbe- farnar;y ökar? tryggheten . för des. sa, ' möjliggör en rationell skogs- ng på virket, Här klickar 7 för: hårdare" kontfbll. över livet på den kinesiska landsbygden genom- drivs, . ; å : re ' jäsning under ytan"! - Den "blodiga. uppgörelsen mellan de, kinesiska « bönderna” och koms munisterna' tycks därmed ha kom- mit in 1 ett" skede som betyder ett slut: på böndernas” möjligheter att "hävda sig." Det: betyder inte att det blivit lugnt i de olika kine- siska landsdel 1 slutet av april "7 spordée "hr after ; SJ 2 " kusslöné; vidiga , 20 Sol 1 faomanhangét. Man kan. yidare spårå, elt' direkt" sam manhang' mellan attackerna mot de men? rder.!som 'finnå 'mot bo- 5 gärder; som finn$ m att förvärva "skog och Vidare är det skogs- "Hvdg rav. som gör; trygghetsk j rar lägend arbetarnas tsk : ”at'de”i dessa frågor solidarise; att de ”1, desch frågar S0CKSSEeR till "debatten om en' kungliga sig med jndustrins de skogsbruket är d 4" 'avundsjukan:. a sA. s- | varar människorna kvar £' bygden] vård; under mella di och! kanske det viktigaste av allt — be- I dessa . samarbetsfrågor återstår| ännu mycket att göra, och här mås te en ny giv sättas In' för 'att gel fr DÅ I . AR 1 hu des det att de kil kommunisterna avslöjat ett stort upplagt : revoltförsök , och kommit på - betydande vapenförråd. Sådant vittnar ju inte om "lugna förhållan- den. Men den hårda: åtstramning uket "7; knb som Mao fört tycks inte ge gent emot de större bj heterna. 1 5tiee » Detta är' några j kler på stora » möjligh " för ' protester, Endast" framtiden kan därför av- ra "om ''de kinesiska bönderna skall. bli I stånd att bjuda samma bruk" contra stordrift; som fögmäst! tare Lind belyste. Utnyttjar skogs« 4"lägarna de möjligheter till samarbes |, te, som ' finns dels via skogsägare. föreningarna, dels mer lokalt, finns Jalla chanser till att de väl kan häv- da sig IX "med större folk, som" tror, att ”skogslikvie? är” årbetsfri "inkomst, särskilt.1 de il," där /skogen. säljs Ä, Totpom tt Denny" form av försäljning kritise |produktionsenheter, 1' bolagens och statens regi. Då är även bonde-' och samhället given” och "diskussionen rade talaren även ur. ekonomiska . synpunkter, då dylika 'affärer Oo! då > Ismåskogsbrukets roll 1'det sea om skogens socialisering en ytters periferisk fråga. fetAn Vär mo sa ita envisa ' motstånd” mot kollektivire- ringen ' och "centraliseringen - som bönderna'i Sovjet presterat genom j ttionden eller om den kinesiska I ondens öde: redan nu är boseglat, ed '.. Carl Elof Svenning. I Ht EEE Ar St -FALUN (TT) - En: femårig 'son, till elektrikern Edvard Tomezak, Haarldsro, drunk- nade i ett vattenfylltidike, troligen under försök att få tag I en boll som han tappat. Han” på:räffades fly- ner'jobbar i industrin, 2 'aq tvn. "i De'etiopiska bönd odlar vad de själva behöver för sitt uppcehäl- leyymen framställer -sällan- produk- ter för försäljning. Den främsta ex- portartikeln från Etiopien "lir kaffe. Större exportmöjligheter får man genom att odla upp nytt land. För närvarande är endast 10 procent äv ytan "odlad : mark, - Ändå > är | för- sörjningen ' tämligen” god. - Någon hög levnadsstandard har folket na- turligtvis inte, men de' flesta: slip. per-att svälta; I motsats till i måns ga andra länder är köttet billigt och lätt. åtkomligt, Etloplens” kreatur- stam är mycket stor, och en bondes Falket består N RN re Rome KO ANS , | det, vädjade. söm” bekant: Etlopten 1 snabbt" och 'Abessinien kom medi LC till NF om, bistånd men erl den önskade” hjälpen +< : Enbart skada gjorde, italienarna anske äl då, inte under, den tidde Våldgästade! Etlopien” BL-k byggde "Jandra nationalrätter. '|nag och de egna föreställningarnas |krati vore otänkbar — är natur- h ( Irmar; hajfenor Toch sniglar: börjar su ätas iSverige STOCKHOLM +t vc ” : " Elefant, lejon och tiger finns än- H nufinte i de svenska delikatessaf- Länsstyrelsen: => oc- Ten: Sanering bör: syfta till bebyggelse i” centrala stadsdelar diuvtr ljupfr land; Men.en rad andra exotiska att icke säga konstifika rätter jort, sitt intåg på marknaden Det kan sålunda mycket väl - tänkas att skallerorm eller kängu- | | rusvans får sätta litet extra piff på "Tett smörgåsbord, "co te "Anledningen till att. det i mat- frågor högst konservativa - svenska ” a im 2. har nu avlämnat sitt yttrande ” . över” det betänkande i sane- ringsfrågan, som utarbetats av en delegation inom "byggnads- , och bostadsstyrelsen, "=> >, närmaste framtiden kan ifråga-" komma, är en helt annan än den som bostadssociala -utredningen år dande den av bostadssociala utredningen tänkta mera omfattande och av sta- "| länder, tror. tidningen Köpmannen + inventering av vad om icke uppfattning att den utspridning av städ som hu kan förek precis till" vardags i ett 'genom- snittshushåll” 'så' dock "vid -festli- gare tillfällen hos berest folk, De — och det är inte bara folk ur so- fläsk, fläsk och bruna bönor-och De" tvingas helt enkelt övervinna smaknerver- motstånd, och då lär de sig tycka m' både sniglar och kaktus. När de sedan väl kommer hem vill de förnya bekantskapén med den ut- ländska maten, och. tillsammans som kommer till avlägsnare länder cialgrupp I som nu för tiden gör sådana färder — får finna sig att vara. utan kroppkakor, ärter: och - beby; som under årens lopp i ökad takt medföra risker ur olika synpunkter vid en tidpunkt, då bostadsbristeh ha fått sådan prägel och utformning att önskemålen om bostad i närhe- mer ett latent behov av ökad pro- duktion .av egnahem, >"... . främja sådan nybyggnadsverk- - " samhet i centrala stadsområden som medför en avsevärd ökning av tillsången på. centralt be-- lägna bostadslägenheter, vari- genom 'behovet av fortsatt ut-. idning av b b med I Sverige bosatta utlä har .hemkomna turister drivit upp försäljningen av rätter, som man för :bara några decennier på sin öjd hade läst om i skol- som nu går att.få. Sniglar, och grodlår " har, blivit riktigt -populä- ra.” Krokodilsoppa : kan mar köpa på” burk? Hajen som' mån bör "akta sig för vid badning i tropiska vat- tén finna, på stora glasflaskor, i form av» hajfensoppa." Skällerorm i. vin- sås och alligatorsoppa kan nymera köpas.' I'.de: större. städernas :,ex- [klusivare, affärer: :Escargöts bour- j0$ namnet på små sniglar som 2 oo slag rensf id ne snara . . mr siskaj svalborn kan användas ka soppor, och: en annan kinesisk rätt, 'bambuskott, anses vara en stor att-många. de" vägar samt skaffade; ländet en del: läkare."Fortforånder finns dock 1 Etlopien endast: omkring 100. .1ä- kare !— :på &n : befolkning” på 715 miljoner. människor... Det. betyder -att en läkare har, att” tillse 159,000 '— mot cirka 1,200 i Sve esta” etlopler, har 'aldrig en, re eller ott sjukhus, än mindre betjänals. av'dem 2. WT : s.Hälsovården är därför ett av då stora" problemen" t' Etiopien." Mala-' rian. är utbredd och. spetälskan drabbar ... tiofusentals : människor. Dessa sjukdomar kan nu botas men landet "saknar resurser för en ef- fektiv. kamp mot ohälsan, SN M börs Etopien är ett övervägande kris. tet lånd." Kristendomen där' skiljer sig avsevärt från: religlonens :väs- terländska form och påminner mest om - urkri d. Medan :de k ställning" bedö jef ter-hur många kor, getter och and- ra husdjur 'han har, Kontanta pen- gar litar; man inte ”på.. Den som vill" spara och öka sin. förmögen- het gör alltså detta genom att sk; få sig flera kreatur. »: 54 PÄR LAR ha et : > Kejsarens makt ', "Den: etlopiska härskaren; kejsare Haile Selassie; besökte som bekant nyligen" Sverige. . Den ståt som då utvecklades 7 föreföll nog många otidsenlig . beh" 'rent ay. stötande, Sant'-' är : också,' att' kejsoren av Etioplen "är en -självhärskara i gammal mening. Han tillsätter tjän- stemän, inkallar utländska exper- ter, är chef över de väpnade styr- Orna, " äger ' en. stor "del, av näs ringslivet o. & v; Han kan till och med vägra att genomföra de Ingar, som riksdagen: har beslutat om. -- En person med sådan makt skul- landet, 'Men' Hail Selassio är en upplyst despot som” vill: sitt: landa och "sina undersåtars bästa Han utnyttjar into sin makt utan" har tvärtom , bidragit: till att beskära den har han ofta visat: prov på en landet." >"; ww pg ed fee NON Endast åtta procent av ba Pt fd skole CT s SE ERNA . För att'en' modern demokratisk - | stat skoll kunna skapas behövs-bl. a. |. upplysning. > För närvarande ' kan ytterst få etioper läsa och skriva. Endast omkring 8 procent av bar= | nära le kunna' utöva en verklig terror 1|: den. I sina: ekonomiska" avgörans |: klokhet som varit till stor gagn för |: flesta kringliggande stater erövra- es av . muhammedanismen, "har Etlopien i stort sett blivit opåver=- ad av denna "religion; som under a tusen år höll landet i isoles ring," ; 3 > Den "etiopiska kyrkan; som Sö få kallas Jden. koptiska, har /'en betydande makt, : Fastän kejsaren formellt , är landets härskare, kan det sägas, att det verkliga ' inflytandet finns inom kyrkan; ingen härskare: vågar ut= mana kyrkan, företa sig något som ogillas av dess "ledare. "Munkväs sendet är mycket utbrett och de flesta män 'går någon gång under sitt liv I kloster,” Det boräknas att en halv miljon etioper, är regel bundet verksamnyia inom den. kop- 3 RA ESR FAO ul skydd för sina berättigade Intres- "länsstyrelsens" . kas, bör därför eftersträvas. so ” Mot delegationens förslag röran= de den stadsplanetekniska standar- den vid sanering har. länsstyrelsen icke något att erinra, Länsstyrel- sen vill understryka att vid ensa- nering största ' uppmärksamhet äg- bilismens hastUga expansion blivit mycket" svårlösta.- Vid en -sanering - bör därföt alla möjligheter tillva- ratagas. att tillgodose behovet .av Utrymme för trafiken. "a ". . RS Delegationen har med rätta fram- hållit att gällande tomtindelnirig of- ta är ett' av de”avgörande hindren kör rationell sanering. Det är-där- tomtindelning blivit föremål för de- legationens uppmärksamhet; Deen- skildas anspråk på rättssäkerhet och sen: bör "kun indelningen, TEN Ki n möjligheter är sä: kert att .det är både gött t.och roligt att "experimentera met. nyheter, [ matlagningen. Det verkar också som om” alltflera börjar; öredra : "litet men gott"; framför att vräka. i: sig ä h Propriera mark har under senare år: . väsentligt | ökats, . Således infördes derlätta för, kommunérna aft föra ' . Vidare infördes kopiösa st kost .och även övergår. från. snap- sarnas mångfald" till lättare : viner, anpassade efter den mat sont sättes fram, Håller denna"teridens 'i"sig kommer den säkert att: verka: bes främjande både på "det allmänna välbefinnandet, som Inje gagnas av] att folk är övergödda, och den'all- männa nykterheten. ” tiska kyrkan som munkar eller I andra funktioner, == . sin "Etiopien står ännu endast I bör- janvav sin utveckling.. En tydlig ramstegsvilja "finns och kommer att avsätta goda resultat.:Jordbru«- ket: behöver" utvecklas 'och nytt land läggas under plogen. Landets övriga naturresurser, bl. a. ädla metaller, kan tas. tillvara. Folket måste; få lära sig läsa och skriva de. kunskaper, Hälsovård 'och so- ciala förhållanden bör, förbättras. Det , politiska systemet kan också tåla en del råformer för att bättre Passa vär lida krav och värderin- gar, För att'denna förvandling skall kunna äga rum behövs 'emeallertid utlandets « atöd, ; och därför väl- år 1953 I, byggnadslagen en ny'ex'- vid "e..större, ' saneringsåsyftande 3 stadsplaneregleringar. Vest NC:k I ”Xrs expropriationsrätt för enskil. da innebär ett kvattigt ingrepp «- och bör Icke införas utan att'- behovet av sådana bestämmel- ser blivit klart ådagalagt." Tv - För att underlätta. sanering har delegationen föreslagit vissa ändras | de regler för statlig belåning, innes bärande" att sådan belåning : skall kunna erhållas för företag, som in= och "med uteslutande andel kom- mersiella lokaler, Ur saneringssyn punkt synes förslaget innebära av. g skulle kunna omöjliggöras på grund av. finansieringssvårigheter. + Delegationen har förutsatt” att kommunerna I viss begränsad 'oni=" skäl tala för att staten; bidrager . komnar .etioperna den hjälp som ges från bland annat Sverige) j ” Tans ren till detta stöd. Länsstyrelsen finner. . det Väl motiverat att allmänna me=- del i vissa fal! tagas i anspråk: för sur synpunkt och med hänsyn "till "att '' bereda trévnad och hygien i stads- miljön. Det, synes dock länsstyrels sen tveksamt om. statligt bidrag till: - N NM 3 Ifrågakomma, då det i första hand - "I bör vara en kommunhål angelägen- ” het"att, därest så anses motiverat, ":t Toner bidraga till'saneringen. ba + nen'går i skola, Blott ett par tid- tande" på ratner ov Ler Liiv. IPINGAP Utges i v, a vr Då lande t Några poli.) vore det Ae ST LEE fe ” nr Laholms Mg 3 : Ir är oersä söm. ännonsörgan:i, s "DET ÄR KLART att man kan sltta i - sanden: och leka, men nog väldigt kul om. det blev, badväder nån gång... : + De' rekommendationer, , som, läm nas kommunérna :att mera aktivt stödja soneringsverksamheten 'g =' + . tom markörvärv och dylikt och! I - wymma verksamheten i ett. 4. $ ” eringsprogram på längre sun. - ' nes vara värt allt beaktan: -- Utgångspunkten för den sane- ring, som i dagens läge och för den . 1947 utgick ifrån. Den alltjämt -rå= i ,ote ter bostadsbristen medför: att «er wid ägt rum kan - ten av centrum öras. Härtill kom '>' "En sanering ' åsyftande att +” mins-," nas . trafikproblemen; ' som” genom. - .|för naturligt att frågan om ändra= - de regler för genomförandet av > 199 expropriationslagen en ny 7: expropriationsgrund 1 syfte att und- . en aktiv” markpolitik Inom" tätbe-": . bygget åd avsedd att komma till användning? vå A 4 Pelegationens förslag att infö. .- Vs +] den enskildes handlingsfrihet / nehåller en övervägande eller. till . 5 fattning skola genom särskilda sub" "> ventloner stödja eljest förlustbringa >" ande sancringsverksamhet samt ati ne att bidraga till "sanering, som är SN r. and Det ;önar. par sig satt: annonsera i LT-::oc + FAL folket bizarra 1 ten stödda i av äldre bo= > >" är'det ökade $' fjärran | Stadskvarter för närvarande Icke är aktuell. > de vs nor Länsstyrelsen delar delegationens" häves, Bostadsområdena Å städer. — nas ytterområden torde i en del fall - 3 na a s an å HEN fw Sad sr 3 I I d xd mö ån fed ara a z + tone 2 samt skaffa"sig andra grundläggan- svära fördelat, enär eljest sane " SN TURE fal AM KR AT +; Tr Å 5 rå
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.