i H ve delningen .; samt: ; Karlskrona= och. -kår kommer att konsertera, . Solén går upp kl : FAN are" 50- talet örlogsfa "kryssare; jagare, fre. "motortorpedbåtar, ubåtar . svepare samt dep äng=. och" erfartyg | av olika slag. Det kJ yttra sig om, Det bör 'dock noteras, 114 i mm Avskaffa å skolresan Byggarbetslösheten är nu nere i i ; 2,1 Fo — den'1 maj i år utgjorde den fortfarande 3,7 26. Det är det spora- i diskt framtittande sommarvädret H ren då ar en tidigare och flitigare gäst," »kreditinsk: nkningarna. .mån bidragit till att.gö heten" högre i år & Er "att. arbetslösheten den 1-juni+1953 uppgick Hill: 2,2 och alltså Var aningen högre än i år. ' Det finns därför inte anledning till någon pa- 'värtom vittnar det. faktum att det på 47 av. de 76 orterna: rådde brist på arbetskraft för företag med igångsättningstillstånd -. ya att det ”snärare; är ;”full 'rulle” nde "konjunkturer inom "byggbranschen, Den totala varbetarbristen på de 47 orterna” . var. 622 mani >> i Å lösa b / betare; av, fackföreningarnas med- lemsantal.; Motsvarande siffror «1 maj var 8 arbetslösa och 2,8 46... H I Kinna-Skene- fanns 1. juni 7 ar»? betslösa” byggnadsrrbetare, motsva- rande 1,5 :26 : av: fackföreningarnas. medlemsantal, : ' Motsvarande siffror 1 maj var, 27- arbetslösa; och 59 : = väl et minimalt nödvändighet” numera - blivit” något av en ”Psykos. Man kan diskutera de menar enr för > Leslie Douglas i Lös Angeles arresterades häromdagen sedan han inom; en "enda månad spå I orättfärdigt” sätt 'hade' skapat sig en icke" föraktlig förmögen. het, rapporterar Hnh:s korr. . i Han” hade helt enkelt iåtit trycka Annonsen: ”Roi jo di Jaskrivning hn b:dollar nen sd | Resultatet ” blev en skattefri" ånadsinkömst om 18.069 dol. ”Bolen É ärsvann ner bakom åsar- nå i öster, himlen färgades blod- röd och fågelsången tystnade lik-; som tveksarht. Från åkrar och än- gar körde bönderna hem, trötta ef- "|| ter "dagens tunga : arbete och per- ifrån dalen kom en Smeksam 3 d re sa avtagsvå- gen; och såg ut över. ;sin hembygd. || Långt bort såg. hon den lilla vita. bykyrkan, närmare det man kalla- de för byn; Bakom sig hade hon ot I Varberg fanns ii juni 4 arbets Svar: till”Tro "och opp”. . "Tack för ert 'uppriktiga och kloka brev, Jag tycker det var utmärkt att'ni bjöd :hem pojken. Att stämningen. blev litet ”kärv”. ska ni inte fun-': dera” över, Många; människor! är en' gång. ganska inbundna och det kan -ta lång tid innan isen bryts: Eftersom era föräldrar inte förbju- dit 'er att träffa honom, itycker jag absolut att ni.ska fö med till hans föräldrar, Är de hjärtliga och mer öppenhjärtiga så tycker jag. ni så småningom ska. be dem bjuda hem. era föräldrar, . Således” direkt och inte genom pojken. Då blir det svårare. för er far och mor att säga nej, och så förstår de kanske, att det på er sida; - Toch” berätta - gärna sfö allvar med ;er: kärlek. Ni "verkar så 'rar och pliktmedveten: att jag önskar er allt gott.: Och just för att I: ni ;inte. rusär: iväg. och : trotsar: er far och mor tror jag att ni.så små-: ningom kommer "att få över dem Bjud hem pojken igen” L förtroliga” under de vänster låg skolan; där hon en gång som liten flicka rasat omkring på rasterna och. blivit. döpt till 5 ”Lång- fläta” för sina långa, noggrant flä- I tade härslingor, Och här hade Eon "Tlevat många, många år och kännt - sig lycklig :,.. Men. storstaden långt "| bort hade lockat och som alla andra .Jlängtade hon dit. Den dag hon for var hon lycklig, efter några måna- Det: smakade så varmt och skönt i. hennes mun när hon tyst mumlade "ordet för sig jälv. Så ; välkänt,' så alldigligt men så fyllt av det' varma som bruka= de kallas för Iokalpatriotism; ; ; 3 Kärlek till hembygdeh, hade hon hört. någon föredragshållare ' säga för några år sedan. Då skrattade hon . menande och tyckte det, ver: kade: rena" .dumheten, i Men :kan= ske hon 'jade-bli gammal? Kan- ske, det kändes så åtminstone fast kyrkböckerna say att hon var tju- Nere på vägen : om. gon gå- ende, mot henne, Hon: kisade mot närmare. hojtade -han,: ett hej! Hon besvarade hans alldagliga hälsning och de gjorde sällskap bortöver mot |Logen... Något 'att' säga - 'varandra hade de inte. Det.-tog liksom emot ---kändés :' nästan > som | blygsel. och kanske. var det det gamla”; rens x En gång i i tiden hade de) haft säll- ake är! äl , skolav= .Göteborgsavdelningarna under be . fäl av 'chefen för: 'kustflot teramiral Erik af Klin : - Uppvisningen "omf: årtilleris, - Torped-" och .zaketskjutningar, i min- ; fällning" och, minröjning,. ubåtsjakt med: sjunkbomber och keter, förevisning & av ubåtar. under gång i undervattens= "sjöräddning -med.- helikopter : mås vokEfter: övaltigarnä. » följer dor"1 ifrån "man aa kan följa flott= ” Tror” pA manövrer, varjämte flottans musik- . . STOCKHOLM (TT). : Den stora undersökningen av” niberinfektionen har visat; att > net,” .. ; salmonella” mun: " : . ”chen, sannolikt importerats ute ifrån;' möjligen med "kom från "Afrika, Framgår. av de aesalely . smitfbärande; har | genom samma stögk. m det aktuella svenska : korne "kunnat ” smitta ; detta. och ei sig "under »be- "konstaterar nu, a sa et tillsyn "över ::såmhällets . : sovärdssta sstadgan « och , förordningen ; om kontroll Vä Eyes Be ent - brukare "G. Albertsson, I : Dalsland på lördagen. I Jade blixten mellan. husets. fru och "+ dotter,;;.dock. utan” att” skada ' dem. Kulblixten, tycks | ha kommit . må 3 tioner finns ju stora möjligheter: för örsörjningy' som enligt häl | av vattenledningsyatten » Je id Sveriges. Pena oa epresentan a för | folk . att resa shart sagt vart”som helst; menar vederbörande. De lån- t av dem ofta blir ganska miz Skall : nu . nödvändigtvis. ;helst.ske inom. vårt eget. land, möj | lige "med. en liten avstickare : till våra' nordiska” grannländer. Vi har 'I.tnom . våra egna. -landamären”. så mycket vackert ; och sevärt att det räcker mer än. väl: Resor till län-. : der, där ungdomärna varken behär- skar landets språk eller känner till dess kultur, bör helst sparas till längre fram i livet. Förresten kan- «| ske det bästa vore att inrikta sig på | korta studieutflykter. Då kan ele- verna mera grundligt studera vissa bestämda saker, Sådana korta resor ger ” säkerligen. också mer verklig behållning än en lång resa, där Ti- vVoli. och glasstånden utgör en för barnen dominerande del och sevärd- heterna. ibland - begås 'med .suckar och mer eller mindre dold motvilja. ;. Ganska få besinnar nog också det ansvar en lärare ikläder sig då han eller. hon startar. en skolresa,. det må vara med tåg, buss eller båt, Det ferdras oavlåtlig vaksamhet av: 1e4 dare. dygnet runt de dagar resan "| varar. Inte ens föräldrarna inser hur arbetsamt och 3) änningsfyllt « ett så- dant företag ä "Varje: skolresa ” bör, Heter det; : också - vara en studieresa, Men ser man i städerna dessa långa rader av. skolresehbarn, ibland med: en. trött körd lärare" i-spetsen; eller en skad töj tiga, arssvena barn, kän- jämförs kamp för rätt och" friket hade den metod kunde'de säkert 'inte före? på det? Brej skall. skri- | t inte något annat effektivt..vapen i sin 5 stridfän arbetsnedläggelse. Det | vari Hider. Vv yttersta nöd. Och när arbetarna 'sedan "stred för att få sin strejkrätt lagfäst som legal kam] ställa sig att det skulle komma ti- de" då "en arbetarnas eger regering kunde få stora bekymmer för denna rätt) 0 Bland "småfolket på jandsbygden var i många fall armodet lika stort oj Pp man måste inkvartera dem i privata |1 sjukhem under privata läkares vård. Och "kostnaderna i-för » den .vården > Kärlekens Styrka ” kap — inte så att det väl « var nå- got allvarligt menat utan mera som| de gick den gamla välkända vägen minns de hur.det var då. Unga och lite" ostyriga hade” de" skättat om-| kring -längs dikesrenarna och de gamla hade sagt att de-liknade: ett par yra: kaninungar. Och det var Rog inte.utan att folket i bygden trodde att de skulle bli ett en gång. ..Men nu var det så länge sen. — Minns 'du bur det "var fö frågade "Edvard, i 7 — Jo, nog minns jag. Det. var roligt då, nästan bättre än nu för tiden. na <— Du är dig lik, Tar allting så tragiskt, nästan som om du resig. nerat . + — Kanske jag gjort det, "svarade Birgitta och såg okunnigt i in i hans gråblå ögon. — Och åren gör väl sitt till, tror jag. - = Kanske et ja, men är vi sål. gamla? "De skrattade och skämdes väl 4 te båda för det högtravande feso- nemanget. a : = En - bit längre Bort. utant rödmålade ' ordenshuset, stod”, ett gäng ungdomar och Edvard hälsa- de på långt håll. Han fick svar och de skyndade: på stegen. Väl” fram= me "fick de höra att det hänt ni got nere i byn, De visste inte” tigt vad men stadspolisen hade, rit där, Och de hade gjort ett he- sök i ”Nergården” visste man: och hade sina gissningar åt ett bestämt ” |håll. Edvard. instämde att det nog kunde "vara möjligt men Birgitta | - protesterade. Hon. trodde det ald;]z rig... Att de andra skrattadi henne bekom, henne föga, De måste, helt ' enkelt ha tagit helt misste, tänkte hon; Gösta i Nergården ha- de inte gjort något. Hon kände ho- nom ”alltför - väl. sedan stadsvistel. sel då de brukat träffas och tala om hembygden och allt annat på ett eller annat sätt kän När de andra sired för ås tröttnade hon, och gick ifrån” "dem. Hela hennes .h inre var i uppror, Hon, niska förnär,: inte ens en flugal i; kare dag för dag. Alla visste. stämt att han i gjort. det: eller” emellan, att Birgitta- nog hade måste också: betalas på något sätt, antingen av. de sjuka, eller samhä let; " 2 << Vi som "växt upp under de gamla provinsialläkarnas tid har. visserli- gen fått ha det primitivt på många sätt, men doktorn litade vi på som på Vår Herre själv. Kanske var han lite sträng ibland och lite kärv i han, gav sina ordinationer got med. Göstas brott att göra; ef- tersom 'hon sa så-och så. Efter ett par veckor: kunde hon knappast vis sa sig ute i bygden utan att de: vise kades och tittades bakom gardiner- na och när några barn en dag kom springande. mot; henne och skrek om'heni och. stannade inne. ES " Ytterli; två veckor gick innan som: bland ark egen fackliga or "började Men: han: strejkade, inte. Kring den sitt arbete för rättvisa . och jämlik- het, Många. påyrkade & då en allmän bondestrejk; men man föredrog för- handlingsvägen. , Endast i ett litet |5 fåtal fall tillgreps det strejk och vid dessa tillfällen tillsåg man att späd- barn och sjuka "skulle ha sin mjölk trots , strejken. Det' har ofta varit hårda tag, men Jedningens skick- lighet har gjort att landet sluppit undan den värdeförstöring och den bittra hets som en stor bondestrejk skulle ha förorsakat alla. parter. i v. Tjä na, som inte representerat folk i samma djupa nödläge 'som bönder och ar- betare var till en början, har först på senare tid använt strejkvapnet som tillhygge i sina strider, Man" är för ung där och tycks inte ha den -förhandliggskunnighet som: de säl- dres fackliga shardy har stått en air äv. trygghet och tillförlitlighet som varit värd bra mycket mer för de sjuka än de moderna preparaten och undermedicinerna. "Svensk sjukvård står som. étt mönster för många ute i världen, Det förtroende man har är för dyrbart att kasta bort genom lättsinniga lekar på strejkfronten. Att begagna de sjukas rätt som till- hygge' 4 lönestriden "är det mest o- smakliga som hittats på. Håller tjän- ordentligt bör det vara underför- stått att. de människor som: arbetar i sjukvården skall följa de, övriga. i avtalsuppgörelserna .; u strid. Men de som själva € en .gång -lag- fäste 'strejken som förhandlingsva- pen har säkert anledning att ta sig om huvudet Eiga gånger inför 1 numera. Den mest. stridslystna. och Lirdh tionen tycks” för närvarande vara läkarna" som "särskilt: på- del; Och nu-dyker det ; 25, inhämtas, ”resemöjligheter, mat-' och Jogiförhållanden. klarläggas, Missa "| sevärdheters öppethållande” 'kontröl- leras o.: sv. Allt detta arbete, "både öre och under skölresan,' är. dess] "I utom ett frivilligt åtagande från lä- rarens sida, ' "ofta utfört under. se- Zi upp en ny konflikt där-läkarna ock-/| så är stöttrupper istriden. 7 ' Det är" möjligt att läkarna här har det värre än läkarna i andra länder, börde, inte: SACD: vara .sämte..ä d i sin Hä = -|.mestertid,”" Det ingår ingalund «| tjänsten ilket många: tyck före- a så et är tämligen. darligt att ät lärare, ifrågasätter om tiden, t avskaffa i1-åriga nya A "franska: + film ina Vlady. att Tynchas vid slutet av den, filml som drå, Michel ; inspelar i 5 rige. Filmen- heter ”Ia Sorcitre”, Häxan, och har: vid sidan, om den, fvinn= Serge: Röggiani som” ”Puvudaktörer. + : Filmen" skall -fubbas på Svenska, meddelas i-Pa- | kunnd få sin rätt genom. sakliga förs är det ju fråga om folk; ;som anses vara bildat och som inte anser bön-, kunna använda andra påtrycknings-: medel än just läkarna vid Jasaretten, |.. i. | som. har, många människors Jiv.och lycka År sina händer, ; Dessa”.bo handlingar c och inte genöm sabotage mot de: mest njälplösa här i landet; att.leda in i.ett tyranni som varken, är nyttigt:eller hedersamt. för. |.na själva "Vart skall de sjuka, tå gen när läkarna strejkar?” Aterstår dem" något annat än 'homeopaterna och klöka:gubben? Vad: "skall" man men man tvivlar en smula 'på' den |: saken; Och:hur. det: än ligger, 2 pir a Får så ögna 'konflikter.: drivas. till). sin spets.1-det oändliga I kommer a : de man, alldeles säkert ; ån |med Från början, De strider, som nu: förs gäller. inte människor i nöd, men de kan gälla ett rikes väl och ve i längden. Löneskruven kunde inte ostraffat pressas uppåt hur som helst.:Lite sunt bondförstånd skul- le passd, också I stiänstemlinsiens. av- Gösta återvände Hem. Hän märkte] genast att "det blivit sak av polisens | besök hos honom men låtsades som] ingenting. Men när han: fick. talas om Birgittas kamp. gick. en kväll upp. till hennes hem; och) träffade henne på gårdsplan ” till kamrater i allmänhet..-Och nu när| soRyktet: om;att Gösta gjort, något - otillbörliga ”tilltalsord, vände hon; I Religiös fanatism frodas i i Tyskland STUTTGART + Religiös fanatism och häxkon- ster förekommer allt oftare i ef. terkrigstyskland, Senast var "epi| " nionen s Upprörd, över den s. k, "”Raspatin i Schleswig” som upp- "trädde som religionsförkunnare bland - okunnigt folk och dömdes till fängelsestraff.” I dagarna har "ett nytt och kanske än mera upp- " rörande fall blivit känt i en. liten " sydtysk stad. I Kemriat vid Stutt- ”gart bodde, den” 49-årige affärs- mannen Alfred 5, med sin 29-åriga :" hustru "och den tvåårige sonen samt en äldre hushållerska, Familz "jefadern grundade en religiös sekt ” som han kallade ”Aryana-sekten” "och vars: enda medlemmar hans anhöriga och . hans hushållersk "ot Pipan drar visdom från flosos fens Töppar 4 och stänger gårens mun; + Ar VD - : oo Tisckeray. | Vår moralism, nästan död under Hitlers segertid, började -blomma vid de allierades segrar. Vi har inget skäl att förhäva oss 7 - Son. Herbert Tings vi anklagar ändra för att uta säkta oss själva. Vi är enfaldiga NOg att tro att vå kan komma upp genom att rycka andra ned, ' - + Charles H, Spurgeon. "Ack ja s svenska” postverket” och var, Sekten hade en enda grund- "sats: Den som älskas av Gud han svenska tri e skulle verkligen behöva. lite uppmjuk=" "tuktas av den Allsmäktige Fadern. ' t Familjefadern ansåg att han var "den Allsmäktiges ställför ingar, men i' stället bör= jar i man nu mjuka upp den. sk, äng hen + Tappörteras från "på jorden och han fuktade sina närmaste på ett enligt p ång, Och ' inget ont i i det, så stelt I som det svenska ; porten. otroligt grymt. sätt, Varje No och varje natt pryglades hust- "run, det Nilla tvååriga barnet och : hushållerskan tills de svimmade; +Tortyrredskapen var ibland käp- "Par, ibland , hammaren och ofta - hovtången samt fuktiga Tep. Al- ' fred S, kallade sina sadistiska or- gier för ”Satans fördrivande” och - höll > + familjemedlenimarna . under så sträng tukt att han kunde fort-. sätta . med de blodiga-excesserna under mer än ett helt år utan att hustrun och hushållerskan klaga-Å! av grannarna att den unga hust- run alltid hade spår efter miss. -.handel, i .sitt.ansikte och att bars hö liggande på frasor, och imed sargad kropp. Hon: höll; sin «lille 'son i famnen, Barnets -kropp » var, täckt :av 'blåmärken "och: sår +» som uppenbarligen tillfogåts med skarpa föremål. ' Hustruns halvå mn, var bortklippta med hovtång. . Alfred, PB. togs i förvar och skall sinnesundersökas.: ed ade, I dagarna meddelades polisen] - gl är fn. börjat dock inte den 1 ok= "tober, d. v. s, samma dag. som spriten släpps ut i full frihet, och det passar ju bra, ov n5 1— Det är Jagt till den 1 okto= ber, suckar farbror Gregor från Kråklösa, men, den dagen, den glädjen. .Den som väntar. på något vått väntar aldrig för. längel + VV Olle e Bull i Sk. D.. [| på landet: stiger — Skåne Sn I "Statistiska" centralbyråns berkta telse ”Skattelaxeringarna samt föra delningen, av: inkomst och. förmöd. genhet "taxeringsåret : 1954 "återfin, nes en tabell över skattounderlagétg " probentuella höjning år. 1954. AV dena framgår, att den Äaxerade ing . komsten stigit med 23 21 städera - na men” bara 0,12 på "ondsbygden. N Denna differens, är. betydligt störra "]än den skulle, varit: om den: hara ' : I berott. på. befolkningsrörelsen fri : land till stad; Man måste därför. draj att välståndsök a än större” 1 städ än på 1 det. Ttalien,. dit hon i dagarna: åter. |? vänder, -Under ledning: av. Pietro gen "trots att regnel stämt . men ' något .'.sa henne, att Gösta skulle ta vägen uppåt i:kväll; A I Hon” "hade hört att han -kom med tvåbnissen” från stan och att det vas rit en hel massa människor nere d och mött 'höndm, och "han. hade Fått De sat ti jen Göstas handtryckning "räckte" öch sa mer än vad ord förmått,” ”Birgitr; ta kände sig nöjd och lycklig... Och fär Gösta sa, att det om någon vecka skulle bli annorlunda nicka: de: hon och had vårt att: hålla tillbaka tårarna iv H "Ett par dagar" senare" fick hon veta; ”att Gösta” rest till stan” igen + fast ensam" Hon, kände eh be-' synnerlig "oro för honom och” svårt att somna, de närmaste IS . | trakten: idning stod .det med tyd= överst på sidan;: ;Det skriften” föreföll Birgitta: fullt na- turligt, Hon hade nästan väntat sig något sådant, att Gösta. hjälpt poli sen. med: något... 'Och vad skulle man au säga ute i bygden? Skulle man) be om ursäkt för allt förtal | gä éller : Tåtsas som 'om det regnade? , av. glädje och. Gösta tog försiktigt som stod under den över- Några skulle nog. låta det hela pas- | > nerför dalen. Han höll-hårt hennes hand och:hon: kände den innerlig värme som kom smygande, rig.erfarit (då. Edvard hållit henne |” så och aldrig .håde hans”ord "låtit så trygga och rogivande som K Och när han” så tog l och-kysste'. hennes panna: "gräl hon] g sin näsduk och torkade” bort tårar-] och .s- - SAN såg upp i i hans ö de sa honom det han ville ;veta och! de kyligt. "Varför visste” hon: inte be= ne; Och ett. ögonblick tänkte" hon, ' ilatt ;denna trygghet -hade hon ;ald= det svar han: ville ha på Nn "frågar. 2 den.: Då i begreppet mdsbygderd hällen, och andra tätorter, ligger det nära till: hands. att. misstänka, att.Å . de 4: rena :"Jordbruksområdena y; är Ilskatteunderlaget vikande; Även om dessas befolkning minskas, får man [räkpa med besyärligheter. för "den ”fsom h har hand om ” sera bemärkt men vå ändri skulle ön i fa Gösta ishand ock sä åa Bin mejl i Hå dskommune; BORLÄNGE (TNA ”Framlidna,; Rutsbo Anna Persson : li Rutån ; har. testamenterat "omkring Len halv , milj. kr i fastigheter. och og till Järna kommun... Avkaste gen skall i första hand användas 1lill en sommarkoloni för barn inom - kommunen. Svenska "kyrkans '| mis- Norrbottens ”arbetsstugar; är också st den: skyrmmaände-nejder.: ->- sö Erik Peterzon Wall : ders bildning vara något "att hurra Sd AR för, "Örganisationen --.skulle.; säkert” rmänniskorna. Vi kallar dem hus- djure Hästen drar vagnen. lTT Det finns mnånka djur;som Sa be Kon: ger: mjölk, - som man kan. dricka. och: göra = smör- och: ost av. när hon. har: lagt det. Hönan lägger ägg. Hon: kacklar, även ingår köpingar, municipalsame . sion, Svenska mnissionsförbundet, - be Ihuset via de elektriska I Då in väg ut ryckte den loss två rar, r, "Jiskbknken och "ett fönster, äg. — AEP, ol on TV dör! flyttade hort en radiator och bpräck= läädade arkaå.enika > "te slutligen källarväggen. . Plixten of 4 göra. när. de "statliga dyrbara” lasa=' . an FI SFETETEYSYYFEFYVYVVEVYYR NLA SARAS AMAA, NYFSTYESSETTT SYTE VN VITSTSTIVYVY SYTT PPETEFETTTYTTUFTYYTTE- VOV
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.