” Atlanten, som sänder rapporter r st sö « | att: börja med nästa, Och så mal - ellt under sommartid när , — > Ingen järnridé” Ryssland o.SAs för väderleken ien rapporterar. dhaa é "pe bägge, a Ybrielsson. hjälps åt att » När det är frågan om väderle- ken gäller ingen järnridå. Vid vä- söta kartriterskorna Irma Holmgren (t. fylla en väderlekskarta ... lar och siffror, -: 2 dylik verksamhet gjordes "på 1940- då .) och Inga Ga mes prickar, triang= "av: alla :. meteorologer : över hela arbetsmarknader ': STOCKHOLM +. let " Kanslern för rikets universitet A. Thomson, som tidigare var chef för arbetsmarknadsstyrelsen, : föreslår ä det av ett p institut, som skall syssla med arbetsmark- nadens problem, Han gör det i ett utlåtande” över ämnet tjänstemän- nen och beredskapen. 15: .ovee Det viktigaste 'spörsmålet synes kanslern vara den arbetslöshets- risk, som kan uppkomma "genom att tillströmningen” till vissa yrken blir större än som motsvarar ar- betskraftbehovet där. Den mest be- : tydelsefulla' förebyggande åtgärden är härvid yrKesorientering och yr- kesrådgivning. En lovande start av talet 'men' därefter: har 'en stagne- ring ägt rum. Statsmakterna synes inte ha ägnat frågan något över- drivet 'stort intresse, 17:." 07 70: "Med yrkesrådgivningen samman= | hänger nära frågan om ett prognos- institut. Även om man medger att det: anmärk ärt atl terna" under de cirka.-15 år som gått sedan. ett konkret förslag :till prognosinstitut lades fram, inte'vid= tagit några positiva åtgärder att Iö- derlekstjänst byter man . de med bl a. ryssarha för att få -” upplysningar om hur vädret är in- om det väldiga Sovjet-området. Uppgifter lämnas även från Asien och fartyg ute. till havs." Sverige har bl. a. en ”fast” väderleksbåt dygnet runt, «.,n Lons + Den herre, som läser väderleks- nyheterna 1 radid, kan också glädja sig åt en. större lyssnarskara än någon av kollegerna vid övriga TT- sändningar. Hur vädret kommer att bli intresserar de flesta och speci- Dessa koder överför sedan kartri- terskor på en väderlekskarta. Raskt och vant plitar de ner sina pilar, prickar, ' trianglar "och siffror: på kartan, Varje sådan väderlekskarta tar ungefär tre timmar att fylla i och när en är klar. är det just tid det på dygn-efter dygn. -.z:s.- ” När kartriterskan är klar med sitt jobb och kartan är fylld med tu- sentals olika:tecken och siffror, går. | världen. . Observationerna sker :på |sa frågan, Kanslern anser det ange- I ddelan- 1 i ionellt fastställda, klockslag. | läget att institutet nu 1 ; stånd, Ez i Skulle” konjunkturerna" 'gå ner hoppas kanslern : att statsmakterna. inte förfar på samma sätt 'som för cirka 20 år sedan, då man av spar- heteskäl : minskade - ämb kens anslag till: icke-ordinarie per- sorial "öch” därmed framkallade en som medel 'beviljades till. att inom verken" sysselsätta andra arbetslösa med s. k;arkivarbete, d.'v: s. min- dre angelägna arbeten än dem, som kedad. är aktuell, Sysslan' sköts från en liften "oansenlig hytt på -väderleks- samma ' lufttryck med..en linje '— isobar”— och får alliså fram "olika tjänst vid Sveriges: Meteorologi: och hydrologiska institut i Stock- jolm. RT . Institutet tjänar 'som "éentral för lufttryck åden. "Vidare marke- rar han de nederbördsområden som kan finnas och så småningom fram- träder 'en' god bild åv väderleks- ituati wid en viss, given tid- ett stort antal meteorologiska sta- tioner både inom och utomlands och efter bearbetning av det inkom- mande materialet skickas det sedan ut I koncentrerad form, t. ex-i ra- "dlo 1 form av .väderleksrapporter, Men innan rapporten är' färdig att gå ut” till "lyssnarna -har det punkt över - en stor del av. norra halvklotet. Han -ser:-genast var de olika -låg.'.resp, högtrycken finns: deras rörelseriktning 'och hastighet, Sedan '; kartan." fullbordats genom denna ..8. > k,. väderleksanålys, har den jourhavande meteorologen" att mul för de när- krävts ett i ivt och om de arbete, De olika rapporterna rö- rande temperatur, lufttryck, fuks: tighet, ' vindriktning,” nederbörd ' o. 8, v, kommer från en mängd olika maste; 24 timrmarnar,, a vn FÖRA Dl rann : Två dagars prognos" taljerade. vä den över till meteorologen och nu|gen len hade att börjar” det liga pr be= ta bef. med, ute lat tet, Han binder platser med FE RR SE y > Arkivarbetena + eller :: någonting därmed "jämförbart synes kanslern vara den enda tänkbara sysselsätt- ingen för äldre arbetslösa" tjän- bete på grund av rationeliseringar eller ;. driftsomläggningar, " uppstår svårigheter. för dem att få annan sysselsättning, I många fall ter sig hans problem, med hänsyn till o- |. viljan inte. minst. hos' statliga verk i illa dylik arbetskraft, inte som tillfälligt utan som permanent. " |I åtskilliga fall har det varit av stor betydelse för vetenskapliga institu- tioner att arkivarbaten kommit till utförande, men ' kanslern”: undér- stryker med kraft, att det är i hög- sta grad motiverat med en ompröv- Ra DEN håll in, till Väderlel tele- printercentral, Ett 25-tal,, printrar tar. dag och natt emot, meddelart- den från landets c:a 25 insamli träcker sig bara över ett den samlas epiellertid de närvaran- centraler, vidare från olika centra ute i Europa, även Ryssland, — så, beträffande väderleksutbytet exi- sterar ingen järnridå — vissa delar av Asien och från: fartyg till havs. Rapporterna från båtarna kommer dels från fasta väderleksbåtar — Sverige har bl, a. en. stationerad - ute j Atlanten på 66 grader nordlig och 6 grader ostlig' bredd — som per radio sänder. dygnet runt. dels |p, från handelsfartyg i nordatlanten, vilka inera sporadiskt skickar rap- porter: ” : oo Internationell kod ' ' På dessa teleprintrar, kommer vä- derlekstelegrammen i kodform, som är internationell. och .kan : förstås de” 1 vill en konfi prognosen, . två. dagar. framåt. Det säger sig självt att denna måste bli mera vag och obestämd beträf- fande " temperatur , och nederbörd. Än längre period försöker man sig på om torsdagarna, då "man. utar- betar en prognos, som avses gälla för hela den kommande helgen.” '' Meteorolog "Erik Schmacke dygn... Varje. efternliddag vid, 3-ti-1: där, 7 man, försöker.,, skissera-upp Å inget förtroende för .eri> sådan |' ti vid. arkivi ale Sr föl oTön skilt på sommaren är 'det mycket tid förutsaga vädret, Det är t. ex. inget ovanligt att ett regnområde på. ett dygn kan förflytta sig över 100 mil. Vi kan i:alla. fall glädja oss åt. en träffsäkerhet på 60—70 procent. vid. våra prognoser. : : = mest. bekanta av väderleks- ten, kan'man inte "riktigt. förstå att folk kan' ör, Vidare har flyget, sär- ivilflyget,. mycket 'stor le rapporter. väderleks- vandahåller det. mA Samerdetz ifråga om utb ech Arvika-Verken via J UF-skolaa ' sevaerukets maskin Å Na xtanför Linköping. Här ev detröskans Rya hydrauliska frågor har inletts mellan JUT:s östgötadistrikt - an demonstrera, I , Tim: jan” le mästare Okl a Prognosinstitue] =” V: bör inrättas för: 1 prognoser på arbetsmarknadens om- 1: - råde" är: vanskliga, finner kanslern |' arbetslöshet bland denna, samtidigt | vanskligt att under någon" längre - Jättestaden "Rio "de" Janeiro hade i dag hetat Henriville om” "en fransk äventyrare, som 1555 landsteg 1 området, lyckats" i "sitt uppsåt. ' Mitt för näsari på portugiserna, som "upptäckt och” "intagit Brasilien, intog han ett” ..viktigt landområde. och gjord sig själv. till regent... IS Mer än:ett halvsekel tidigare "= år 1500 — hade Pedro Alva=" e2 Cabral upptäckt landet och ' förklarat det ; för portugisiskt + område. Utvecklingen inom den nya : kolonin " gick”. emellertid ' : Jångsamt.:: Portugiserna ' sände dit en rad missdådare; "endast bringa ordning i Brasilien fick tolv" förtjähta': män : som : belö- ning "av :' portugisiska staten överhögheten "över var: sin: del” av,» landet: De: tolv herrarna : '. segtade' över" och tog sina om-" råden i besittning, men de bi "ter; Brasilien fick inget. skydd : från" Portugal 'och det låg näs-; tan helt öppet för. andra mak. ter. Franska fartyg landade titt och tätt och lastade brasiljeträ, - Inte minst detta oroade portu-" iserna.. it fen 17 : 2 Kung Joåo III insåg till slut ' "att åtgärder var nödvändiga om : man"skulle kunna behålla: Bra> silien;' Han utnämnde Tomé. de Sousa till. guvernör, Denne ha-- "de :'gjort sitt fosterland ' stora" tjänster på andra” håll i'värl- den 'och man litade på att han; snart skulle bringa” ordning" i förhållandena, i denna : koloni. 1549 gav sig de Sousa av för att tillträda sitt. ämbete. Han kom... mv Den, "nye "guverni ren blev : " Snart varse att tillståndet i det i nya landet inte: var det bästa, ' De portugiser, 'som' tagit mak- ten där, bestod till'stor del av: tvivelaktiga "existenser," även. " tyrare och frigivna: fångar." De” förgick 'sig mot.de infödda, :tog.. dem som 'slavar och sätt själva: 1 välmåga på:plantagern: ” ter, bland dem: var:Manuel:de. ” Nobrega, Denne var en utmärkt ledarbegåvning > och bland an< "nat genom hans:energiska ar- : Brasilien. 'Nya+sockerplantager - anlades, handeln började kom= sufterna propagerade energiskt mot det hänsynslösa slaveriet. Men .1555- hände" något, "som gav portugiserna anledning till oro, Fyra. franska skepp dök upp i Guanabarabukten. De an= "fördes av den franske äventy- raren Nicolas Durand de Ville- £aignon. Inom kort hade frans männen : intagit en" av' öarna I "bukten. +. UT r ' Villegaignon "' hade" "utmärkt sg 1 krig. Han -hade fört ett farofyllt och "spännande liv. Har var kvick: och slagfärdig, elegant och djärv.. Att anlägga en fransk koloni och själv göra AZ till herre över den var en tanke, som han livligt umgicks » få bosatte. sig” frivilligt i 'det "här nya landet, För att i någor mån | " bete: grydde: snart en :ny:tid-i']: rna igång med Europa 'ockjes. fallit 'på Brasilien; MY. fär en möjlighet att göra någonting äver: det vanliga. fanns ör överraskande kupper. 'Villegaignon utrustade - "några; fartyg, tog ombord” ett: » par, hundra man, de flesta även= «-tyrare som han själv. Den ”10;.: "november år ::1555." var .. han ” framme i Guanabarabukten och . -” slog :sig med sina, män. ned på en av öarna i hamn il > För portugisern en insåg, att. till öm häns 1 n bet sig envist över förskansningarna,, | A fast I sitt fort, an ac Brasilten, : Det var Mem de Så, Han förstod bättre än sin före- ” gångare allvaret i läget. ” Till=. "sammans med de Nobrega bör- jade han' planera' motåtgärder” ot fransmännen. Men utan > ”bjälp” kunde "man fortfarande - "ingenting göra. Den nye guver-, »nören "skrev 'brev På. brev till”. Portugal, med bön att omedel-" "bart sända soldater. Det dröjde : : emellertid ytterligare-två år in='- nan hjälpen” kom. Först: 1559. sändes två fartyg med soldater rån Portugal” cs 2 -.-Redan den 15 mars var man klar "att: storma Fort Coligny. Ett-7Ö-tal fransmän försvarade... förbittrat sin fästning; men de ärt "ge sig” för” över: V Portugiserna var inor kort'' herrar ' på fortet, 'Frans-" | lyckades emellertid ta.” sig över. till' fastlandet 1 små- båtar.” De fick omedelbart en fristad hos de vänligt sinnade ' infödingarna, , .; ER "+ Innan — portugiserna: lämnade ön rev de omsorgsfullt ner be- hundra :soldater. ner. som jordbrukare "och. var”. inte" glada: åt att” ge "sig ut A" £ "Portugal.: va "man sig : inte .så. .mycket' om.” ' Brasilien, " Det--var : en -ännu ofruktbar. koloni och man hade” sannerligen: mer givande områ- -tresse åt! farenheter 1 sitt äventyrliga liv. - Han insåg att hans läge var ut han företagit. helt som privat=- dan stöta :sig' med” Portugal. som helst kunde: göra ett.mot=": drag, kapa hans fartyg och ta” i anlägga befästningar på den ö; själv; "Snart ihade han en bes: iRening klar, :som - han: EL Fort Coligny. > ,.s- dr tyrka - för fransmännen » Nödingarna. Portugi=' : shade: farit. hårt fram oc ;fegit mångder av slavar. Frans- - Männen behandlade infödingar "2 väl och blev vänner med - TAR fast fot I det viktiga hamn- Få och då till I den nya besitt- Villegaignon' > döpte den . till -Eenriville, sin franske härskare, ; - Tast insåg faran i fransmän- guvernör de. Sousa: att” med kraft . driva : ut de ovälkomna gästerna. Men guvurrären skyl- de på att han ine fick någon : hjälp. Och på det sättet gick ett « par år, = ' Sören , Jac, Hans ' ögon hade tidigt 1557 kom en ny guvernör till han haft med - sig när han kom hade slagit sig: | Portugal: var: det. enda tänk=i bara, "Men" 1 , Portugal. brydde "den av världen att ägna sitt in- ' F- Frasmannen Villegaignon hä > de' tagit lärdom av tidigare er= - satt: sin kolonisationsresa hade : man. Frankrike ville inte i onö- - Han visste att 'portugiserna när” | både honom och hans män till..." fåriga? Det' första: den franske” | "sitt: inflytande” bland ' Hifödin-. iedaren gjorde : var därför att a :sora' han "uppkallade. efter . sig vänskapliga ' relatio="; .dem.;Snart bade de ordentligt + |" irioppet. Franske . fartyg ;lade . ningen. Ännu var den stad,.som " sedermera blev Rio de Janeiro, .. inte mycket att räkna med, men ärmed ” hedrande 5 |" : Bland portugiserna var Maä- nuel de Nobrega den, som kla=.. nens: intrång. Han uppmanade : fästni na. Hi var Åter. ' | deras händer och de räknade: med att fransmännen nu: var slagna.” Portugiserna återvände därför. till Bahia utan att: ja inkräktarna, ' ” . Men fransmännen . gav :inte tappt-så lätt. De 'började ome= delbart bygga nya förskansnin=' gar på fastlandet och hade snart "åter bitit sig fast.:Franska far-:. tyg lade till som tidigare: och de..; oförvägna franska äventyrarna organiserade anfall av infödin- garna mot portugiserna, Guver- : nören - insåg” snart, 'att.> något ” "åter. måste : göras för att hans : - folk skulle få. arbetsro i. kolo-- ; nin, .men'.för tillfället 'såg han" "ingen "utväg. Man : måste 'åter : begära hjälp från Portugal. No- ” brega. bearbetade flitigt: myn- , ”digheterna”1 Portugal med; be- , -gäran om åtgärder för att driva - + ut de envisa fransmännen. Fick ' de' fast föt och .kunde de öka "garna -skulle' man ishårt få :ge . Först :.1565 "utrustade" Po ia några skepp under befäl av Es«)' tacio. de Så, : = VERS :;- Den -18 januari utkämpades dén ' strid, som för all framtid "avgjorde, att Brasiliens huvud-t .. stad skulle heta Rio. de Janeiro : och inte Henriville. Striden blev '; kort men hård. Det var endast! - några' hundra man, som deltog, i kampen, Fransmännen bet si - envist fast 1 sitt fort, Morro d ” Castello, men så småningony . måste de ge slaget förlorat. Ett 30-tal man stupade; däribland Pportugisernas befälhavare, Es= " tacio de Så. Fransmännen flyd« : de häls över huvud "ombord på : 2 dare nt äl . tillända. Det slutade visserligen » med. nederlag, men 'den mys-; tiske äventyraren. Villegaignon . kunde dock berömma sig av att. ha hållit sin fribrytarkoloni in= . takt i'mer än tio. år. rv os sl Lord Wolton' har avgått: < Den”: Tl-årige : lord. Walton har avgått från posten:som 'det -konser.” vativa :partiets ordförande, Han har : Vett rev: till partiledaren, premi minister Eden; framhållit : att han” anser att en Yngre man, som är i sin: fulla kraft vid tidpunkten för nästa. val, bör överta" ansvaret för Wolton kvarstår som'meatem a av männen pA Valsegrarna. erkännande för. det: han ;« som folkförsörjningsminister under kriget organiserade det brit. bakom. de konservativa, Högsta vinsten: ett premierat ga vinster: föl med' här antal Presentkort a affärer, uppräknade : > Härmed rekvireras +; porto att sändas mot pos! det icke tillämpliga. . LAHOLMS-TIDNING:-.ÉND -' stamn 5 ! 100-—10 kr;. vilka berättig; av varor efter vinnarens eget. val hos ett f] å presentkorten:: tiska .ransoneringssystemet. : Dragning ir alkenberg deri 27. 0kt.:1955 OBS." Uppskjutes icke. : OBS, ardennlrsto ing .samt dessutom ett stort rättiga till -inköp 3 ett flertal. av länet sjörövaräventyr var...” för hertigdömet Lancaster, en. post utan” portfölj. Fan anses vara en regeringen i egenskap av kansler. - 1950 och i år och vann SS ätt på vilket -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.