. tv brynet.: , s | "0 Attuföra in'skulpture pl ”sin mammas gata” när. han i viken i Båstad., Genom vänligt Ilmötesgående från hr Malm. quist. är tillfälle 'att här. nedan. återge "det intressanta föredraget, +." «rn i Pläton, den store Erekiske filo i gofen, som tänkt en del över liv .. gav mänskligheten en former N man borde sträva efter att för. erkliga i ett, samhälle: det san- na, det rätta, det sköna... Genom . samhälle. med sin frånvaro, där. aningen blivit förverkligad. Ty .. samhällsbyggnad är — liksom de "flesta "mänskliga" uppgifterna — eh." ”det 'möjligas konst”: och ..idealet:' förverkligas som bekant aldrig. Dock gäller det —r som man sagt — att sikta mot stjärn- orna, om. man vill. träffa 'skogs- i sam- . hället är ett'sätt att föra in skön- = heten där. Men vad är då egent- ligeri skönhet? ;: Ja, det är lika "svårt att definiera som begreppet .. Konst. Det' är svårt, därför att - skönhet är en kvalité som vi kän- "Her, 'inte en som vi fattar klart med vårt förnuft. Men — om vi - bemödar oss att tänka oss in i : saken: — kanske vi kan finna +. 'Mågra ledtrådar även för den este- ,..tiska ” bedömningen, nu särskilt >, med hänsyn till det aktuella äm- +:net' skulpturen och samhället, "+: För all offentlig utsmyckning . gäller främst en mycket enkel och klar regel, nämligen att endast det bästa är gott nog. Ingen väl- menande lokalpatriotism bör få oss att "blunda för ett föreslaget konstverks brister; ingen godhjär- - tad -donator får pracka på ett samhälle en dålig skulptur, som ” kanske sedan i hundra års tid kan " få oss att skygga då vi går förbi. Det finns mänskor med medfödd +». eller ”uppövad smak, sakkunnigt . folk, 'som kan ge ett utlåtande i -> sådana ”'här' sarihällsfrågor. Ar - i na bland de sa ”säeladd, «försvagas. helt. naturligt ” deras". auktoritet, men inför en ” enig kritik bör samhällsbyggaren -” böja”sig tacksamt. Man har sett - kommunal prestige hävda sig på "ett sätt, som fått olyckliga 'verk- ningar. Överhuvudtaget bör man ” falla sammanhang akta sig för ” den . där. prestigedjävulens fres- telser;" om . man verkligen vill . åstadkomma bästa möjliga resul- tat een Det har sagts från denna plats — om jag nu läst rätt:i tidning- varna — att det inte betyder nå- Sgot, om samma" skulptur' möter oss Folika samhällen; Jag är inte av:den meningen. I det skönas begrepp, i den estetiska kvalitén, ' ingår exclusiviteten som en viktig ; beståndsdel. Om man ser samma -”konstverk i en' mängd. exemplar, = blir intrycket slitet:och föremålet '+ till sist likgiltighet. Upprepningen förhöjer inte ett konstverks vär- de,. reproduktionen berövar det - många av dess finesser, massupp- . lagar, verkar :som ett jordskred: - förödande och förstörande. Nej, jag tror inte på konst i billighets- fll og +; Dätför anser jag också att m; : terialet i en skulptur skall vara » äkta. Med äkta menar jag sådant . material, : som .är lämpligt att forma och som, enligt "vad erfa- .renheten visat, kan trotsa tiden. ; Sådant material är t. ex. metallen —— koppar, brons etc — och ste- hen — granit, sandsten, marmor .2ete. Det är' material, som ingen + klåpare: kan handskas med. Det -måste. vara skickliga händer och -Kjärnor, som betvingar sådan fast "materia och gjuter ande in : den, --Men ett sådant konstverk blir be- stående och kan skänka tusenfalt igen av. den möda, som konstnä- «ren lagt ner I dets co... se j Människan är. lyckligtvis en orolig varelse. Hon :'vill experi- mentera och nu har vi kommit så längt att man även inom konsten "jämt ropar efter någonting nytt. I stället för att konsolidera gjor- da". "landvinningar, löper man 1 kapp för att komma först med en "ny riktning, ett nytt material och på så" sätt: vinna berömmelse i kampen: "Men Just denna brist på sans och måtta och jakt efter den billiga ' framgången: är en farlig företeel- ge för vär kultur överhuvudtaget. Visst har nyheten eft värde 1 och för sig, men det värdet får — &t- minstone på den kulturella fron- ten — inte bli det väsentliga, : su ulptörerna av'1 dag experi- menterar de också och prövar nya matertel för sina verk och det är visst inte bara av ondo. Men vad vi: måste se till är att kvallteten inte brister, Inom skulpturen hav 'bl; a.-tanserats ett materlal, gom . kallats stengöt, en gjutmassa alltså, som. stelnad och efter yr- . kesmässig behandling fär utscen- de av granit, ; Denna utställning filustrérar bl, a. på ott ypperligt sätt de ollka materlalens fördelar "och nackdelar, och Jag vill rekom- mendera alla, som Inte genast ser vilket material som anviinta, att gulst I Laholm, som, berikat: vår stad med så: många, vack- Fa ; konstverk, -var riktigt på' skulpturutställningen. i. Norr-. Laholms, Tidning; . et, +; "en 'för-kristen treenighet — sorn - tvåtusenfyrahundra år ljuder den- ha, maning än. mot samhällsbyg--' garen, men fortfarande lyser.det >»: | förslag att göra sig gällande. Xx v sS er ”nerligen passande flitigt studera katalogen, där alla. uppgifter finns utsatta. + .. Inte långt börta härifrån står. "Roxströms hästar, utförda i sten- göt. Även om själva uppläggning- en inte är originell, - så har — tyckes det mig — konstnären för-' - mått att gjuta ande in i verket. Men materialet -— även om det är förvillande likt granit — ger inte full rättvisa åt det. Själv skulle jag aldrig vilja för någon -offentlig plats rekommendera en skulptur av annat än äkta mate- rial. ' st Var och hur skall man placera en' skulptur i ett samhälle? Det är en mycket viktig och under: stundom delikat fråga. En skulp- tur bör stå något så när fritt och så att skuggan inte för tidigt fal- ler över den. Är det .en fontän, bör man tänka på skydd för vin- den så att vattnet kan spela nå- gorlunda ostört. , « För placeringen kan mån tänka sig två utgångspunkter: 1. man har en plats och söker en skulptur; och = ' - 2. man har en skulptur och sö- ker en plats, : - : ' Har man ett torg eller annan öppen plats, som man vill smycka bör man söka kontakt med en konstnär antingen så att man ut- väljer en, som man tror på, eller så att man utlyser en pristävling. Om ?det inte" gäller. en rem illu- stration — ett historiskt minnes- märke eller dylikt — bör man in- te binda konstnären i annan mån än vad ' själva platsen binder ho- om. En konstnär skåpar bäst i frihet. En samvetsgrann skulptör, som fått ett sådant uppdrag, bör- jar "med att studera platsen, gör kanske en modell av torget och experimenterar sedan med olika former för att få fram den rätta. Till slut kommer förslaget, som då bör bedömas av sakkunniga. Klokt "är om kommunalmännen inte ingriper för mycket i denna bedömning, så vida inte de sak- kunnigas meningar är mycket de- lade. Men alla bedömare bör hälla i'”minnet”att bakom ett sådant ligger " mycket arbete, mycken vånda och säkert en het längtan att åstadkomma det yp- persta, oa | Köper man en skulptur och se- dan söker platsen bör man också vara 'mycket. omsorgsfull i valet och, inte. acceptera första bästa. Och visst skall man köpa, om man ser en fin skulptur, gom vuxit fram i en ateljé utan att dess upphovsman avsett den för nägon viss plats. Men man bör inte ställa . upp den definitivt förrän den provats, 'Vid sådana prov- ningar -kan man använda sig av en mall. Kanske jag skall ge ett råd: sätt inte upp en skulptur på en plats, som inte dess upphovs-, man är nöjd med. '- us Skulptur tarvar inte alltid rymd omkring sig. Även en stor skulp- tur kan placeras' på en trång plats, som t. ex, S:t Göran 'och draken I Gamla stan 1 Stockholm. I allmänhet Jämpar 'sig mindre skulpturer bättre på mindre plat- ser. Får man bara det rätta konstverket på rätt plats, kan detta komma att betyda: mycket, inte bara för samhällets egna in- vånare - utan även ur turlstsyn- Punkt. Jag tänker på Bryssel med ”Manneken-pis”.. Det lilla konst- verket har blivit en symbol för hela Brysgel, oo i Då man beställer eller köper en skulptur, skall man ta reda på i hur många exemplar konstnä- ren tänkt sig utföra den. ' Om inget annat avtalats, har konst- nären äganderätt till aln skapelse, köparen har endast rätt till det exemplar han förvärvat. Vill man försäkra sig om ensamrätt, måste detta alltså uttryckligen avtalas. Priset blir naturligtvis då - där- efter, ol som : Skulptur är dyr, säger man, och försöker få ner priset genom alle- handa förbilligande åtgärder, Men jag säger: skulptur ir inte för dyr med hänsyn till allt det ar- bete och all den kostnad som lg- ger' .bakom det färdiga verket. Och jag säger också: hollre ott fint konstverk än. många medel- måttiga, Det tr inte antalet konstverk 1 ett samhälle, Bom visar dess :kulturela standard, utan kvallteton.på de som finna där, Det är ju Inte meningen: att man skall snubbla över statver och figurer 1 varfe gathörn, Ftt rå H a Staffan: Stalledräng på Gamlebytorg är en liten men syn-' I é samhällelig skulptur, -'' besökaren, han skall kunna kom- ma i kontakt med det och 'av- njuta dess skönhet. ' ve Men -: våra ' samhällen 'har. an- strängda finanser säger. man, och det är då en sanning som det ej går att förneka. Donationer är bra att få, men helst ej med för snäva bestämmelser.” Kommunala medel är svårare att få fast på, det finns så många hål att stoppa dem i. Men nog borde varje sam- hälle" årligen avsätta en: viss summa till en konst- eller kultur- fond och -.ha en särskild, nämnd som förvaltade dessa pengar och kunde komma med förslag. Myc- ket kommer dock alltid att hänga på det enskilda initiativet. Vi har ännu, krafter som: frivilligt, och utan, betalning" vill lägga ner. ar- bete för sitt samhälle. Det har t. 'ex, uträttats mycket gott ge- nom ' en . sådan "institution som Barnens dag. - Men händen- på hjärtat! är det inte nu av. bara farten sådan verksamhet pågår i dagens social-Sverige?. Det är svårt att sluta;det vet jäg, men kunde: inte . dessa; duktiga kom- .| mitterade ta upp problemet från en annan sida? T. ex. genom att låta" "behållningen ' gå ' til deras samhälles: kulturfond, som'4i 'av- kastning kunde ge målningar, skulpturer: och annat som förde skönheten'in i deras samhälle, till glädje både för unga och gamla? Vi; som är esteter, vi tror-'på: det skönas goda inverkan på mänsko- sinnet... .I en vacker omgivning har människan lättare att utveck- la sitt bättre jag: I" Möre sla "| ningen kunde hållas i vederbör- - Under. de tre veckor. som siin- skolan i Lilla Tjärby pågått har :| man haft det mest strålande vä- der som någonsin kunnat tänkas, men då skolan på lördagen skulle ha 'sin avslutning blåste det 'en | snål och kall vind och man kun- de" när som helst vänta ''sig 'att en regnskur: skulle komma och :| spoliera alltsammans. Därav blev nu som tur var intet o. avslut- lig ordning. Man hade dägen till ..Jära kontrakterat en grupp sim- ; | mare från Simklubben Laxen i .| Halmstad vilka kom programen- ligt och satte, en xtra färg ' på det hela med sin: mycket granna uppvisning. Man: fick - här se:en alldeles" färsk Hallandsk' mästa- "| rinna, | lilla "Siv. Johansson som ögonfägnande ””” "demonstrerade både sin specialstil, bröstsim ock? ryggsim, Också de andra Halm- stadsborna som man här fick se har. många segrar; bakom ' sig, Alla har någon gång blivit Hal- ländska mästare. Dagens höjd- punkt. var utan tvekan skämt- hopparna som fick den till om-' kring -.200 personer "uppgående publiken riktigt med på noterna då .de'-exellerade i: de.-mest fasansfulla simhopp man gärna kan tänka sig. - sola ket Det. hela tog sin början 'med att 'eleverna sjungande gjorde sin "inmarsck -med fanbärare i spetsen. "Man tågade” fram till bryggan som för dagen hade för- setts med björkris, ballonger och färgband och som "onekligenrut- gjorde en vacker syn. Överlärare Carl Carlsson hälsade alla hjärt- ligt välkomna och erinrade i sitt anförande ” om” den stora bety- delse som konsten att simma har. Intresset för simundervisningen har i år varit större än tidigare år; ; Mycket goda: resultat : har också uppnåtts, mycket beroende på barnens egen ambition. Största delen av äran 'skall dock gymn.- dir3: fröken : Maj-Britt: Mattsson och 'simlärare "Carl" Erik "Östen- berg ha. Båda har visat.före- dömligt intressé och dessutom haft. mycket . gott handlag med |.barnen, ' Hr Carlsson berörde också "radions utsändningar” och Petra "stor På Vallberga gård i Laholms- trakten finns: en trädgård,: som torde vara. utan: motsvarighet i Sverige. Där satte för. några år sedan fru - Märta Bendz: i gång med. att odla sådana köksväx- ter, som . är vanliga 1. Förenta staterna men som. inte ingår, i den svenske ' handelsträdgårds- mästarens sortering skriver ,en sign. I Sv. D. sou res Mika "-Fru Bendz, maka till godsäga- re Gregor Bendz på Vallberga, hade under sex år, då maken var lantbruksattiché 'vid' aven- ska beskickningen t, Washington intresserat slg för särskilt grön- sakerna 1 hushållet, Hon jäm- förde , svenskt och amerikanskt att vi hade åtskilligt att. lära av rikedom på omväxlande grönsa- ker bjärt sticker av mot vårt i dessa stycken ganska. enformiga Inhemska folkkök, där exempel. vis en så värdefull grönsak” som de' röda tomaterna var 'en främ- ling bara för några årtionden sedan, a KEN . När makarna. Bendz återvän- de: till: Sverige och bosatte sig på Vallberga beslöt fru Bendz att anlägga sitt eget experimen- talfält, vilket nu: på 'sjätte' äret utvecklats till en'örtagård; vars skördar fått god "avsättning, främst "bland utländska: hushåll 1: Stockholm och Göteborg en också vinner ökad uppskattnihg 1 svenska kök, >> von ae :.; Majs och squash, a ir På Be-Va-farmen, så kallar anläggningen, växer söt 1 ajd, som äts som sparris, här trivs bleksellerl, vars "stjälkar är eh lickerhet, här finns amerikaner- nas älskade 'squash, ett mellan- ting” mellan melon och. 'gurka och gå sallader av alla de slag, exempelvis den långhuvade ro- malnsalladen, som; är / ganska stork I smaken, escarolen,' även kallad . berdbladig endive,' vidare den krusbladiga Chikoreen, fen- Okända grönsaker; och kom' till den uppfattningen |': amerikansk kosthållning, vars |. | odlas vilken : 'njuts" som -'sparris , eller blomkål,” Allt detta. och, mera därtill" växer på Vallberga " Några massartiklar har, väl ingen av de många sorterna än- nu - utvecklats till, svensken är ju". ganska konservativ i sina matvanor, men efterfrågan sti- ger/' För säkerhets -skull åtföljs sändningarna "av en kort redo- Börelse ' för ' växtens ursprung och en del praktiska anvisningar för. tillagningen. I svensk träd- gårdshistorla | är”. försöken ' på Vallberga något nytt. De okända grönsakerna är tydligen på väg att uppskattas även I våra sven- ska hushåll: . fä 13 VÄRLDSREKORD I FR1Y-, : «> IDROTT FAR, in Under ..; den -:innevarande ' frl- idrottssäsongens. första hälft: har det satts.13 världsrekord. ” Tio kommer på herrarnas konto och två på damernas, OR De nya. världsrekorden: 16/3 Tresteg:. Ferelra da Silva, Bresi- len, . 16,56; 18/3 400 -m.: > Louls Jones, USA, 45.4; 26/3 880 yards: Lonnie Spurrier, USA, '1.47.5; 14/4 — 3,000 mi: . Sandor Iharos, Ungern, 7.55.6; 22/5 Spjut: Fred Held, .USA,. 81,74; 30/5 2 eng. mil: Sandor ' Iharos, . . Ungern, 8.33.4; 3/4 eng mil: Brian Hew- son, England, 2.55.4; . 10—11/6 'Tiokamp:' Rafer Johnson, USA, 7,983 poäng; 1/7 3,000 m, hinder: K. P. Karvonen, Finland, 8.47.8; 5/7 11, eng. mil: Gordon Pirie, England, 6.26.0 (inoff, världsre- skörd). voor . för Darher: 29/5 220 yards: Chrl- sta iStubnik, " Östtyskland, 23,8; 6/7 80 m, häck, Galina Jermolen- ko,:. Sovjet, 10,8; ' 7/7. femkamp; Nina Martinenko, Sovjet, 4,9 poäng. Na t ” hh - Jå iaholms BAREN Följande pojklagsspelare .'sam- las' vid idrottsplatsen i kväll. kl. 18.30 för match mot Skottorp: Leif Axelsson, B. A, Malmström, N, ÅA. Nilsson, 8. Nilsson, B. Ax- elsson,. L. 8. Schyllert,:U. Mau- ritsson, B. Gustavsson, S. Gran- berg, 8. G. Nilsson, B. Nilsson, S, konstverk skall stiga fram mot I kål med anfasmals och siat men Andersson, 8. Pettersson, B, Här gerström, . ' "MYCKET FOLK OCH TREVLIGT PROGRAM inte minst" italienarnas. broccoll, |! ivag so Ser ba SPÅR pressens spalter om hur många människoliv som. varje "år går till spillo på grund av att folk inte kan simma och uppmanade eleverna att idogt träna vidare och öka sin skicklighet, =! > > Bå riktade Laxens ordförande några ord till simskolans elever varefter. uppvisningen tog "sin början, Den innefattade. bland annat livräddning, uppvisning i olika 'simsätt, : bröstsim, fjäril. sim, crawl och ryggsim. Frank Hallenberg, Claes-Göran Ek, Alf Nilsson och Nils-Olof Svensson gjorde " sedan - sina högt upp- skattade :skämthopp, som : dock under bättre förutsättningar skulle ha blivit åtskilligt. mycket bättre. Efter Simklubbens fram- trädande överlämnade: komrau- nalfullmäktiges ordf. Einar Påls- son, Restad,' en bukett blommor till klubbens ordf. Jan Anders- son och tackade för en mycket givande och trevlig uppvisning. 'Promotionen ' ättades'. av överlärare Carl Carlsson, > Ahla,', som bekransade de "elever som avlagt magistern och. kandidaten ': och - utdelade simmärken. -' Överlärare' Carlsson - :lfick :mottaga. Svenska: Simsäll- Skapets :-promotorsplakett.. ' Kan- didaten "har. avlagts” av" sex ele- ver, Inga Linder, Tjärby,- Inger Erlandsson;' Köpinge, ' Vivi ”Berg- gren,. Köpinge, Kurt' Johansson, och - Lennart "Jönsson, .Elestorp Magistern har tagits av sex styc ken, nämligen” Gunilla "Eriksson; Tjärby, ; Lena. Andreasson, Köpinge, - Stina . Axelsson, . Ahla, Britt-Mari Lårsson,' Tjärby, In: gegerd .Lärsson, : Ähla : och. Berit Månsson, Bonnarp. De, två: sist- nämnda :. 'har:. tagit. silvermagis- tern medan. övriga fått :nö. sig med brons, också en god presta- tion då man, betänk Icke. överstigit. 14 år. r "har "inte .-mindré än, 60 -styckeni tagit .järnmärket, 17. brons. och 6 silver, > Vidare har 22 elever "avlagt -proven: till diplom"1 (50: m bröstsim och 25 m'”" ryggsim), 17 diplom'. 2.0 (100 "JM -bröst och: 50 m rygg): samt 7 stycken diplom: 3 -(200:-m- bröst och ' 100 m”rygg)). 'Simborgar- ver. ””Därav har : fröken Berit Månsson, Bonnarp, tagit det 5 det ;att överlärare: Carlsson. de- lat ut märken till de som. eröv- rat. "sådana, ” följde ' en "mycket uppskaltäd'' figurflytning där. 12 flickor demonstrerade sina: kon- ster .1 vattnet ' och därefter. blev det - mösstafett ' och bilringssta- | fett. två mycket. trevliga inslag. där pojkar! resp; flickor-fick vi- sa. sin förmåga att slmma fort. Baljpaddling och skämthopp, det scnare av kandidaer och, magis- trar. blev .också högt uppskatta- de saker, men kronan på verket var nog bullfesten, den 'obligato- skola. : I Arels kurs : hade '" samlat. Inte :'mindre än 210 elever" 1 åldrarna 6—17 år. Största delen av nybörjarna har lärt sig 'att simma. eller -åtmin- stone fått in,de elementära: grun: derna 11" denna konst, 'och simlä- rare Östenberg menade att alla visat | stort intresse, . Man: här kommit ' nära nog mangrant:till också mycket välordnat. ''Man har ” uppfört" : ett Itet:'omkläd- ningsrum . och den brygga som utgjort elevernas och undervis- ningens hållpunkt var iliten "men ändå ändamålsenlig, ” Laholms landskommun skall ha en eloge för det intresse den visat I alla avseenden till simningens frofa- » På söndagen var det -avslut- ning .på simskolan 1 Skogaby' 0. då upprepade sig lördagens pro: gram I 'stort, sett, Slmskolan har också . här ;letts av simlärare Carl Erik Östenberg och 58 ele? ver har deltagit." aver ord Ahla,' Krister” Jönsson, : Köpinge, |" märket har: erövrats av. 41 ele-j: : riska avslutningen: för 'varje sim]. Coe er "] lar I kväll kl 19.30 Knäreds IK:s "J och " Hasslövs ”IS:s pojklag! en lektionerna, PA” platsen :vår det] LAH STOCKHOLM 1 dag, > 0 > ternational "kommer av' allt att döma att ställa ytterligare bety. dande krav på UD:s förskotts- kassa. De 24. bussresenärer som stoppats i' Rom kan omöjligen ha haft 'så mycket valuta "att de kan de betala sin hemresa. Tilldelningen en när det gäller Italien är inte sär- ski skilt- generös. och man hade ”av-, tömmer UD:s kassa : verkat halva routen. näf Kraschen i resebyrån Club In- agent drog in alla krodlter. nn UD hade ännu på söndagskväl- len inte fått rapport 1 ärendet ' från romkonsulatet men det är or ju helgdag och. det ,är sannolikt : att en eventuell hänvändelse från ” strandsattas: sida ' mötts av att saken lugnande försäkran ulle ordnas, Den : vackra ' collien "med ONA oa i: Att en collie tar. hand .om två smågrisar "och "sköter om dem på det -allrä' bästa sätt under en tid" äv" en "månad hör förmodli- gen . till” sällsyntheterna, Så. har emellertid skett på en gård i Hö- garyd, tillhörig" lantbrukare Ver- ner! Rydhög.: För. något mer än en. månad sedan fick en suggå på gården 16 smågrisar: Samti- digt i fick också collien 16 styc- ken” valpar, "som" man .omedel-' bart. i gjorde , "sig av» med, varpå colliern fick" ta ” hand, om två are för två griskultingar sina ovanliga ”valpar har den sedan haft. -'om hand i. en mänads tid och skött.om dem. med' största, moderskärlek, Hun- den' har varit väldigt. rädd om . dem "och fött upp. dem, :men nu börjar ' de. bli för stora varför mån måst' börja ge dem , mjölk vid. sidan 'orh,/-: Till slut skiljde man "dem ' åt. Hi "Hundens ”moders- kärlek håller ., emellertid: 1 sig och då hon hör grisarna gnälla. där. inne och, vill '; in? å. Naturens under: är ;bra. konstiga ÅA ' stycken : av smågrisarna, i Dessa ibland. NV” slå: : Uppslutringe simborgarmärke söker klara märket: och" simmar sina :200 : meter.” Aldersgränsen neråt är satt till '10 'år”:> inte för 'att' det inte 'finris "ungdomar, som inte skulle klara, den' stipu- lerade' sträckan trots' att. de är yngre men "därför att alla barn inte är lika starka, Det blir gär- na tävlan mellan barnen och då kan de fysiskt svagare dras' med på sådant som de inte klarar av: "För ungdom i "åldern? 14—18 år finns” en, speciell. tävlan som gäller inte bara antalet erövrade | Katrineholm simborgartävlan Vilken” förening huvud; H tagel : änl|kan -.redovisa:' flest simborgar- =; prov avlagda av ungdomar mel- - lar. 14 och 18 år? VG NS "Två år i rad har Kabrineholms KK vunnit, i fjol rent av 1 sär-. klass, 472. prov. redovisades av” KRK ' medah tvåan. Malmö hade 375, :8Y. Göteborgs 'SS 374, 4) Göteborgs KK" 320, 5)” Ängel- holms' SS 3p2, 6) Landskrona 88 : bro SS 196, 9). Katrineholms 88 1180, 10) Hökarängens IF, Stock«' holm 176, co: Aa i Hur' blir i ställningen "i år? Hjälp er'. förening - att vinna. Simma 200 meter! 1 0 of märken ' utan antalet prov över "r Pojkfotboll i' Knäred, "=" ; På Lagavallen i "Knäred "spe fotbollsmatch: > Knäred + ställer upp med följande spelare; som samlas "kl-:19: B- Björkman, I Karlsson, K.' Johansson, B. Pers- son, J. Karlsson, K, Ljungkvist, H, Nilsson, L, Svensson, L. G. E- riksson,. 8. B. Svenson; O. Ström och Y,; Karlsson, . MH - eat Laholms I. F. :: Följande 'pojklagsspelare sam- las i kväll kl. 18.30 vid idrotts. platsen för resa: Anders Ek, Ar- ne 'Nilsson, Ebbe Wealdén,' Kjell Nilsson, ' Bertil .Persson, . Göran Hägerström, . Ingemar Svensson, Bengt-Olof Wesslén, Osmo Jöns- son.” . et od H . ” 4 "> "Hasslövs IS. en Pojklagsspelarna . - samlas på planen i kväll kl. 18. : . ' rs ANNONSERA DÄRFÖR OLMS TIDNING . Kandidater ' 1 Skogaby blev: Kjell Sunesson," Bertil '-Sunesson, Rune Harrysson, Anita. Kristof- fersson - samt Inga Jönsson, Kårarp, : ' N FYEN jansson och Gun Örjansson, (sil- 17: Skogaby, | ver): Kers samtliga Baby, Bengt Larsson, samtliga Skoga- Magistrar:; (brons) Mona Öre; by, "vv a > tin Kristoffersson, och Stig Kjellberg, Bertil Håkansson, |" Kurt. Dahlgren, Kjell Kjellberg, |' . Knäreds IK, ; so B-laget samlas 1 kväll hos Sven Svensson Kl 18 för resa till Skogaby; > co" : ml : | ”en':hjälp.. när magen är tillfälligt trög. " Finns på alla apotek. > Liten ask 45 öre, st + fredubbel ock 85 öl 289, 7). Kalmar 88 230, 8) Öre- ” -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.