ka. Solen? "går upp. Kl. 3.43: och ned kl, 20. 53: - BESSVARLIG SITU. JATION.. "Norska radiotjänst gästade Här om sistens' Århus för att göra re- : portage från den Gamle: By: För att få Jjudkulisser hade man en- gagerat, några” skådespelare” från friluftsteatern. En av dem : Ulf Stenbjörn skulle stå framför ur- makarebutiken och ropa ut, sill, Just! som upptagningen började; kom Stenbjörns gamle lärare för- bi. De hade inte sett varandra på | ' : länge,”och läraren kom fram med orden: =" Men är det inte du? Det var. väl roligt! Ma "Just: då kom signalen från in- spelningsbilen, .'Stenbjörns ” svar till den" förbluffande läraren blev | 2 ” därför. — Si är gott. . Sill är gott. Öp sill: so a ses Lära d 08 sig meet tillba- INGET A ATT GÖRA mm: främling inträdde. härför- leden i en krog i Burbank, Kali- fornien. Han bad att få en drink och frågade därpå: . ou — Hur går. affärerna? — Uruselt, svarade krogvärden. — Det tror jag inte, sa främ- " lingen och:tog fram en revolver. .- Fram med: kåssan! tala sin-dwnklz - antid min stickning med mig. Värden:bad honom Mugnt kom- ma bakom disken och titta. Kas- san var tom. Gästen stoppade red revolvern och gick — utan att be- . INTE ARBETSLÖS. Nå-nu hoppas jag ni inte plir sittande "med" händerna ”i kors, - frökett,”om jag lämnar kontoret en liten stund. = =" — Näädå, direktören, jag har 7. PARIS, PARIS «.v on "Ew'äv. dessa varma sommarda- gar körde en ung man med sin läckra kabriolet : genom : Paris. Vänstra handen vilade på ratten, den högra. slingrade sig förälskat om idjan" på en ännu läckrare parisiska; En: få stående konstapel stop- pade: ekipaget och smålog: . — Vill: ni inte hellre använda bägge. händerna? Förbluffad” svarade | den unge mannen: — Jodå,” mer än gärna, "men kan ni: säga mig hur jagi i så fall skall styra. "Det" : nade kommit cirkus till staden och herrskapet Petterkvist :köpte en biljett till sitt nya hem- biträde eftersom hon aldrig hade varit på cirkus, men också för att uppmuntra henne. Ja, hon gick dit och håde mycket roligt åt ”Pellé Jöns” och allt, tills det till- känhagavs att nu skulle en akro- bat ” slå volter på lina, men då reste sig Lina — ty så var hennes namn — och, sa' högt och tydligt ifrån, att något sådant nummer |: komme hon aldrig att Jfiläta, s MJ Ett: "äkta per är tillsammans med, sin son på några vårar på besök 1 Zoologisk have i ”Kongens by”.:Vid anblicken av ett par ka- meler "med "unge, frågar pojken om kamelerna är gifta. Ja, säger moder det förstår du väl att "när de F en unge så är de gifta. . Den”andra pojkens fråga var, vil- | . ken av kamelerna som var ung- ens pappa? Jo, svarar modern omigen; det "skall du alltid kom- ma ihäg' att den största kamelen är alltid pappa. slöar ; sat Ma . LÖ s sot '” Lagaholmsspelen, . : vår'" stora ' sommarfest nalkas och '. "Melodier -ikring Chopin” har sin premier lördagen den 6 augusti, Bom så' många år tldi- gare, vädjar Jag, till alla Spelens gynnare och vänner, om tombo- lavinster,' Gly dock endast så- dant' som du själv skulle bli glad över "att Vinna! ” Gåvorna: emot- tageg tacksamt & Laholma 'spar- a pank. Dröj ej tl”de atsta da” Bilismen har r fl värt ör många bilar här i' + vecklingen. Däremot är” det mer ' med ja Vad säger erfarenheterna. i USA där den, sik, biltätheten redan år 1920 var högre än i Sverige nu 35 år senare? Och vad säger -motsva- rande, "erfarenheter i Kanada; där vår nuvarande nivå nåddes 1926— 27? Vilka lärdomar i ifrågavarande avseende” ger oss å andra sidan de stater,” > där bilismeås utveckling hållits tillbaka genom -. särskilt | stränga” restriktioner? ” Svaren” ger sig nästan själv, eftersom samban- det mellan bilismens utveckling och välståndsökningen överallt är så utomordentligt slående": i - 1 USA, som har en 'starkare ”cko- nomi än något annat land .i värl den, finns det nu en - bil: per. tre invånare. Jättelika kapital har allt- så investerats i detta lands bilpark; Därest .det utgjort, en 'felinveste- ring, skulle den imponerande ut- vecklingen i USA på det ekono- miska livets alla områden omöjli- gen ha kunnat ske. Nu visar denna i stället .med - all önskvärd tydlig- het, - att: den cavlåtligt växande bilismeri är en orsak till och ej en följd" av -de materiella framstegen i övrigt. - 34 av. alla: transporter sker - :numera per; bil .-.:' En god ” föreställning . om vad bilismen ekonomiskt sett betyder för Sverige ger en år 1950. .verk- ställd utredning -om detta. trans-|' portmedels utvecklingstendenser i vårt land. - Nämnda år beräknades transport- värdet för . alla transportmedel — även flottning och inrikes sjöfart .— uppgå , till 3,5 miljarder krönor: Motsvarande siffra för. bilismens del utgjorde då 2,3 miljarder, Det ick också av utredni att bilresa rent värdemässigt sett £va- rade för 67 procent av den totala persontrafiken. och för 65 procent av godstrafiken. s Med ” tanke ' på de senaste fem årens "betydande expansion av for- donsbeståndet samt den samtidiga förändri av ärdet kan man på ganska säkra grunder våga göra gällande," att , det . samlade transportvärdet för bilismens vid- kommande nu sprunget upp i om- kring :3,5 miljarder kronor eller c:a 9 procent av s. k. bruttonzctional- inkomsten, Detta återigen torde be- tyda, att bilismen nu svarar för un- gefärligen 75 procent av det totala t tvärdet, om fraktorsläpen inkluderas. | Bilismens utveckling såväl abso- lut som relativt återspeglar . inte minst den ökade industrialiseringen 'och -den. allt snabbare takten. hos det ekonomiska livet, Bilismen till- för . dessutom hela samhället vär- den, :som inte låter: sig preciseras I siffror, 'Särskilt för landsbygdens men också för städernas invånare har innehavet av motorfordon allts mer blivit en nödvändighet, - Se Arbete i tätort, "bostad ;- oe på landet ' | '.. Fortsatt motorisering utgör en av de viktigaste förutsättningarna. för att våra glesbygder inte skall för- vandlas till ödebygder. Sverige är ett de. långa vägsträckornås Jand, och detta ' faktum ' äger giltighet framförallt för Norrland, Långå av- stånd till affärer; banker, 'apotek, läkaré,o. 8, Vv. understryker ytter- ligare bilens. karaktär av ett oum- bärligt, hjälpmedel "för landsbygds- befolkningen... Datsamma gäller : för ni vär det” i i landet, Redan, för fem-år sedan frakt z & den frågan, som rent av synes röja. vissa betänkligheter inför : ut- ; Har vi för få bilar? Och ändå talar "en rad. ovedersägliga skäl för "att det i är den sista frågan och: inte den första, som bör ésbesvaras Sverige? "Inte sällan . framföres ovanligt, att någon ställer frågan av "att de har lång väg till ärbels= platsen, Sist men inte minst utgör för landsbygdens del bilismens fort satta" snabba utveckling 'en' ”nöds vändig förutsättning för att nya fö" retag skall kunna förläggas dit och därigenom . på säkraste sätt 'mot- verka " en., avfolkning, som eljest snart kan bli. Fv utomordentligt. all varlig, . längre. ut i periferien, varigenom" te dessa människor skaffar sig 'mo- torfordon — bl. a., att der förkorta= de -arbetstiden blir av föga "värde, Ju mer städerna växer och arbets- tempot där ökas, desto starkare an- mäler sig behovet för stadsbefollk- ningen att söka avkoppling och re- kreation i naturen. Även härvidlag erbjuder motorismen rika ' möjlig- heter," vilka eljest ej alls i samma mån. står till. buds. Att de verkli- gen kan tillvaratagas, utgör sanner- ligen inte ett intresse blott för dem, som genom innehav av motorfördon -[har- personlig fördel därav. Det är även ett .samhällsintresse, att män- ialet inte onö slites. ns Sveriges hilexport. verstiger . "100 milj. . Sammanfattningsvis kan .man vid en , realistisk; bedömning lugnt på: stå, att motorismen överhuvud men givetvis särskilt bilismen bjuder o- värderliga fördelar! som utpräglad framstegs- och .trivselfaktor. Detta bör naturligtvis inte'.på minsta sätt hindra. en saklig diskussion om. det pris, som rimligtvis "bör betalas för dessa fördelar. I det kanske det framförallt finns anled- ning att bemöta det ofta. hörda ta- let om att. den omfattande bilim- borten i alltför hög grad skulle tära på våra” valutatillgångar. , Redan förut har här betonats att "bilarna avsevärt bidrar till produktions- och framistegsutvecklingen ' och att denna import därför åtminstone på längre sikt; väl betalat. sig. Ytterli-' gare: synpunkter förtjänar dock 'anläggas. på: denna fråga, bl.; katt vi ju ändå för att kunna .portera . även måste importera 5 men. inte minst bör det också ihåg- kommas — vad som" dock "alltför ofta glömmes bort — att Sverige även exporterar bilar och att vär- det av. den exporten i fjol inte.ovä- sentligt översteg 100 milj. kr. Var- för uraktlåter bilismens kritiker i regel att omnämna "detta faktum? Mycket klagas det. över repara- i ringen i olika former medfört, ätt per vid" bilverkstäderna: sysselsatt arbetare sedan mitten av 1930- "talet ökats från 25 till närmare 40,'trots att innehavarna av motorfordon numera utnyttjar dessa mycket in- tensivare tidigare. Pla 1 proc. snabbare, färdtid ger "120 milj. tim Om kostnadsfrågan för - bilismen skall: kunna ;bringas ter. Det finns då inte minst anled= ning att rikta uppmärksarnheten på de - möjligheter till kostnadssänk= |, stora grupper, av arbetare och tjän- stemän på landsbygden. på grund och den svarar nu för urWär ades varor. för 2,3 miljarde har sannolikt siffran stigit Gvsevärt, - Även för städernas invånare väx- > er oavlåtligen behovet av- motor-' fordonsinnehav, Särskilt i de'stör= - re städerna sker nybebyggelsen "allt - resvägarna för de där bosatta till arbetsplatser . och afförscentra ; blir" allt längre. Detta medför —'om in-" landsbygden effektivt stoppas upp. pris tionskostnaderna för bilar; Ett. fak- |; tum ' är emellertid, att rationalise-] antalet : rullande .reparationsobjekt | till bästa möjliga lösning, "måste den 1; angripas från positiva utgångspunk- |. 34 :av det totala tränsport- : Kronor med bilar, Sedan dess te Bilen . anses med rätta vara det främsta kommunikationsmedlet sett ur den enskildes synvinkel och ge- nom bilen 'kan också flykten från anvisar. Man kan | "ILungoperationer mpt tuberkulos en allt vanligare - . STOCKHOLM va i " Lungoperationerna £ för tuberkulos ökar kraftigt i antal år "från år, ett i och för sig märkligt förhålland då man kunde tro att de kemoterar peutiska framstegen tvärtom skullé ha minskat behovet av dessa" kirur- giska ingrepp, 'Orsaken - till denna ökning? För det första rör- det sig om flera, konstaterar med. dr John IL » En av” garna är att : många patienter, som annars inte. skulle ha stått ut med en oj ration, genom ” kemoterapi blir så mycket förbättrade att de utan risk kan; opereras, "Vidare har lung] te + Norska böndepartiets förre ord- rurgin. utvecklats”. snabbt." "Till denna utveckling har inte; "minst svenska kirurger med Clarence Crafoord i Spetsen samt bidragit, Tidigare” utfö, id lungtube kulos" huvudsakligen thorakoplaga tik, .vilket innebär att man genom att ta. bort delat av. revbenen - får bröstväggen ; över: . det. angripna lungområdet. att falla ihop.. Det -ärl. en urgammal mediciask princip att vila. är gynnsam. för läkningspro- i cessen, och thoraköplastik. syftar; T liksom 'pneumothoraxbehandlingen, då lungan kollaberar genom att luft ' insläpps mellan lunga och bröstvägg —"till att bereda det sjuka organet eller den sjuka organdelen. vila och avspänning, Under: genaré år. har man. emellertid - i stället allt. mer övergått - till . resektionsbehåndling, d. v. s..: det angripna området av lungan opereras bort. "Tidigare re-b, ceserades hela lungan eller en. lob av: lungan, numera kan man ävgn ta bort mindre delar av dungvävna- den,' så " kallad -segmentresektion. Tuberkulösen är visserligen en :all- mänsjukdom: och. mani måste; alltid räkna med att det kan finnas tu- berkulösa härdar I andra” delar ay. kroppen” men det” hindrar. inte” att det måste vara en fördel. ätt krop- pen "helt befrias" från en funktions- oduglig, ' av" ; tuberkulos mer mindre förstörd I gvävnad.” r 2 förande, storti ar Frog ; ; har avlidit ien ålder av 62 år, När "Bondepartiet, höll; sin senaste riksstämma svar. Frogner inte med, han ha å nyligen” insjuknat, I ett | brev. till. åtämruan avsade han -.;sig 'uppdraget som partiordförande; vil ken; post” .han innehaft 'sedån 1949, Beslutet att! "lämna .partiledarskapet | ” hade, han dock fattat inan” han lades på jukbäddep. Mel i. 'Stortingsman Ploimer var. en. för= grundsgestalt inom norsk -bonderö- relse,., den” bolitiska såväl.som den ekonomiska. Båda! hade han varit säd. om? ;att bygga upp från grun= dén.. Hans' stora arbets "måga cch praktiska; sinne gjorde honom sär- skilt skickad, ati föra. jördbruksfol- kets n. Han, hade” också. en sä synt; förmåga att jämna ut motsätt- ningar,: att. ena stridiga' viljor och därigenom” nå positiva resultat.., +;paxtilaget i sin hemied I ledamot ay, häradsstyrel- |. bestå av förutom NN partiets förste sekreterare, Niki | | marskalk Sjuköv, "MogKvA am - | Reuter) jsovjetryska delegationen vid :. Genive-konferensen kommer ” au regeringscheten, ; ; hy kommunistis marskalk Bulganin, a Ehrusitjov, . utrikesminister. Moiva": : Vv, förste. vice utrikesminister; Anns och försvarsminister - meddelar; teles grambyrån Tass, a Pl sgatlonens, rådgivare blir bl. ' Sovjetunionens chefsdele; gat i Molin? London-ambassadör Jakob al ik,;ambassadörerna i Paris, Vis > Zogradov, I USA, Sarubin, och 4 | Töftyskland, Pusjkin; samt Chefen för Soyjetryska Utrikesdepartemen.. tets "o ropaavdelnin Semjogov, : B, Viadimiz, Stora: framsteg. i Det finns 1” dag länder, 70 Progent. av patienterna På: sins" néssjukhus. har kommit in av-egen ' ri vilja, Förebyggande - terapi och rådgivning vinner terräng! : En undersökning av fö. landes v na på sinnessjukvårdens område £" världen, företagen av världshälso. organisationen "WEO, visar att. 70 . där hela" -| Procent av patienterna På vårds > anstalterna i England 'år 1952 hade / land; 31 Procent i Frankrike och 10 7 länder igår alltmera” [ riktning mot, . att : sinpessjukdomar av : läkare och. i "patienter betraktas lika som an= sen, Hang : duglighet mades emellertid, snart utanför hans hembygd; "och han kallades till stör- re och mera krävande uppgifter in- om jordbrukets" såväl" pölitiska" som ekönqmiska ”, förenings relse, Han blev stortingsman, och när Gerhard- sen efter kriget bildade samlingsre- geting ingick. Frogner i denna som joräbruksminister. 19. blev .han Tyvärr är våra resurser att. möta ri na ut vad det skulle medföra i be- sparingar, om våra större vägar (t. 0, Mm. länsvägarna) nödtorftigt räta- des,' Enbart. en sådan. åtgärd skulle sannolikt: spara 20 - procent. av :ut- gifterna ' för drivmedel "och under- håll, d." v.-s. mer: än" 200 milj.'kr per år. En: enda procent; snabbare färdtid för enbart förarna. av våra bilar "betyder ' en” tidsvinst av'cirka 120 "milj. timmar, 15 miljoner dags- verken och — om yrkestrafiken in- kluderas' —: minst. 10.000 man per år." Siffrorna är emellertid, allde- les' ' självklart;' för. lågt beräknade, eftersorn i genomsnitt mer. än en person färdas i varje : bil; SE Ett rycket. angeläget önskemål ur bilismens men inte ur bilköpar- nas synpunkt gäller prognoser för bilismens ” utveckling .ej blott på längre sikt utan också för kortare tid. Härigenom skulle otvivelaktigt många ' feldispositioner: inom ” bil” branschens olika led för framtiden kunnä. undvikas samt rätt bil. på rätt plats och till billigast tänkbara 'vid +: varje särskild tidpunkt kunna "ställas till köparnas ' förfo- gande.' Vi har, därvidlag all anled- ning att följa exemplet: från te le- dande billänderna, . «+. KAFFET. BLIR BILLIGARE Kalfepriserna," som under .Berio- den november 1953-—juli” 1954 steg med hela 5 procent är nu "åter sjunkande. I april hade. de. kqmmit . ner still, 1953 års, nivå; och FAO:s |ekpnomiska bulletin för juni månad tlräknar med. att. den. sjunkande ten- densen, "och en » motsvarande stigan= Tdet digt ökade behovet av. lung= operationer ' långtifrån : tillräckliga; och detta medför 'måriga gånger. en allt för lång väntetid för patienter: na; För att I någon mån råda böt!s för. detta missförhållande har Na- SS at 4 Stortinge var "det främst Jord- och. r et: som Frögner ägnade i EG intresse. Här fick hari, bruk för jukd och att poliklinisk vård, ; ådgivning och förebyggande, åtgärder införs, >. « WHO:s 'undersökning omfattar 40. länder : och, visar den positiva ut-= flesta länder på detta område, I un= vet dersökningen "betonas att världshäla soorganisationen har: en stor mission: att fylla genom att uppmuntra och = hjälpa frårn, moderna” vårdmetoder ' och en modern. och. human, uppfatt. ning på detta fält i de länder, där lagstiftning och. praktisk behandling ännu ligger efter.;. mi U tora” praktiska” erfi RR : Bra bärg gnin, gslön Hionalföreningen mot tuberkulos se- dan” ett. år ett "opera het och |. ger en "återblick 3 ” vann i fepekt” och förtroende "inte i bara. bland de egna. utan ä även, bland - te kämpa" tuberkulosen: är i dag -vidall större än någonsin : , samman- fattar dr Lundquist. Biologiska, so- ciala och medicinska, faktorer har dbringat, tuberkulosdö ödligheten tycket kraftigt. . Sjukligheten i tu berkulos är också på nedgång, eh ru betydligt långsammare."Det ide» ala antituberkulosmedlet, 'som 'ofel- bart': dödar, bacillerna' i' kroppen; | n saknås doök ännu och recidivfallen spelar större roll än förr. Tuberkul lospatienternas ökade livslängd har givit nya problem, speciellt beträf- fande eftervård och rehabilitering, Även om stora framsteg. gjorts" är tuberkulosen alltjämt ett folkHälsö- problem av betydande” mått och ins galupda ännu besegrad. för tj uyperig varna ' STOCKHOLM” (TT) Belöning på 10 proc, av. det som tillrättaskaffas '. kar :försäkringsbo-]' jaget utfäst med" anledning av: den ännu ouppklarade. stöldkuppen”s i Johanneshov i fredags, då en'k' sörska frånstals 49,000 kr, Polisens spaningar. sefter' juvarna hade på d: i de. tendens ik te lett till” något result hl , + ha Härovan ses seglarveteranerna bankdirektör Jacob Wallenberg oci > general, Bengt Nordenskiöld på Wallenbergs s”Refanub? « i Gofipnde: Runt-3 eglingem . ,. - "dagar under: falskt namn, på ett "tagit in 'en:-mängd sömntabletter, a hus erkände han mordet på 'sin £] - pen hotat till, livet. ; 25 07: os Stortipgsman, -Erognexay: val änd även här. i Sverige, Är ärbetsdelegafion. : deltog varvid" hans alltid klara "och sakliga | inlägg: väckte uppmärksa intresse,t::isuk or ev ! .y De j svenska: Jandsbygdsorganisa- tionerna' och framför allt bondeför- bundet delar med de, nofska broder-' organisafionerna; .sorgen I och sakna- tårk fråns I jAalb Org, tt je | en del. -Ide "vari en ond-ande "hade bosatt sig I män. . niskans, kropp: — till våra dagar, då köcereppet-Fanlem och ' ”tokig” har > | ;| ersatts med psykiskt, sjuk, Det finns . émellertid ännu; »folk;. framför, allt'y . frikanska 'och ostindiska ; stammar,. som står -på det.medelti- 1 | da, stadiet,” då "man 1, bästa fall lät” den sinnessjuke löpa omkring utan. vård och. ssjuka humånt var vissa .. senari medeltiden, som tog in den n: och gav dem vård. De” stalterna: byggdes av mys: selmännen. I Europa räknar man 5 don var den första anstalt som tog--- empt sinnessjuka — det skedde 1403; "Toch 1408 öppnades. en anstalt i i Va= Tr > |Ioncta vi se Metoderna inom anstalterna var; emellertid. fortfarande allt annat än humana, Så. "sent som 1792 förvånä- de ledaren för. .Bicetre-sjukhuset in "Paris världen med att. visa, att,de. våldsamma fallen inte blev förliga re, utan. tvärtom mindre” våldsam» ma om man löste dem från: deras kedjor, — femtio patienter som ha=' | Beinboldt. Pefersen,.. . SO "| torsdagsmorgonen greps, 3 Ran=. - iv av ”kväkarna | på 1800-talet. : I rapporten berörs även proble= : ders under, : digheter! . "I Mördet! begicks 'redan i |" måndags, och "därefter bodde Petersen i två hotell: i Randers. Först när tidnio- garna på: torsdagsmorgonen: publi- och ; ' Isom ända in i vår tid har behand= > met Iicaholist låts som brottslingar i i stället för som sjuka, och rapporten pekar på IDA den 'moderna ”utvecklingea på detta område, ock ” de' utmärkta résultat ' som har, nåtts: I ett avsnitt'berörg även psykopati som allt. ' cerade; foton, av den mörd di man blev "han; igenkänd av. portieren på hotellet, fom tillkallade ? poli När denna infann. sig hade 'emelle; tid; mannen Jåst in sig så att man) måste spränga dörren. Innanför hit tade man Petersen hängande" ien snara, Hån ' var dock alltjämt vid liv — trots' att han dessutom "hade och efteriatt ha behandlats på sjuk- d., hustru, som: han tidigare era] ir - Prenumerera. jämt delvis behandlas. som, förbryq > tare,. och; rapporten, pekar på:nya. uppgifter, för forskning och. praks tisk medicinsk, aktion, | "sinpessjukvår den: nn anmält:sig själva, 67 procent i Skott=" "-"- procent i. USA, Tendensen :' i flera +' veckling som har ägt rum i de allra .:.s '. ch:nunneordnar under den ;' .. Ungt sötast garna, sultat | Tack! v ! Laholm 1. Jul, 1955, Pen sh " Axel Malmgutet. " Hjälp 058 till ett: gott rer ning, :som, en förnuftig, vägpolitik . FRISSAN å ätan: "Laholms. Tidning. N med att' Bethlem-sjukhuset I Lons. : 5 |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.