incl sl fr : Ekeryå, "Betanla mändag 20: för- vo .; Hishult -”hgm ' 10.00 kn. . Gustaf "FYYrYevtrer i För att tryggt kunna slå oss till ro med sommaren får vi In- : te glömma. husapoteket Avpas- sat . för sommarlkrämpor och ”Skrubbsår och skrämör inträf. "far 'väl: 4 de"bästa' barnfamiljer "ett par tiskt ' och. vattenfast. -— och 'gas- binda i olika bredder hör förstås först”och främst till utrustningen. Till att tvätta" såren finns. det . utmärkta . desinfektionsmedel : att "späda ut med .vatten — innehål- : let.i en liten flaska är så koncen- trerat att det räcker mycket län- För "vält 'små sär rekommende- rad någon av de nya vattenlösliga sårsalvorna,- som lägger sig som en skyddande hinna över såret o. "gör plåster överflödigt. - Råkar småttingarna eller mam- ma själv bränna sig på den ovana vedspisen i sommarstugan lindrar det 'med Burows salva eller bor- syresälva.. - Otäcka: myggbett "kan lätt fö jaga ' nattsömnen, "men smörjer "man ; in. sig .med ”myggolja kan man åtminstone hålla myggen på avstånd. några” timmar: i taget. Det finns både ett nytt svenskt -och amerikanskt myggmedel som är: sol-- och" myggolja på samma gång « och är, luktfritt och inte Laholm. skrifterm, hgm och nätt vardsg.., 10.00 0 Håkansson. : Veinge - hgm.: «10.00 Norgdblom. Tjärby" hgm” m. nattvförn 13. 00 komm, Rydén, oe " Mästocka hgm' 10. 00: komm: Ey Knäred. hgm.m. nåttve kn. Gus- tafson,” lö » bör kand; D.'Jöhansson.. ..' Ysby. bön? 29.30 kh Sjöholm, -; Hasslöv bgm 9.30 adg. hat Våxtorp .hgm - med skrifterm och nattvg 13.30 kadj. .. ö, Karup hgm 13.00 p, Norborg. .30 d i Skummeslöv hem, 10.00 P Norr AA, ' Svensson: Strätigmusik. Väckelsemöte Arne” ” Svensson, 'Strängmusik. 'Tisd., 'onsd., torsdag" kl 20 Väckelsémöten; ! Evanigelist B0N,> Daga" och Axel Vigelsba ” Bong” fredag 20" past; B. An- dersson, Ch, Berg; Söndag 13 = och "16" stora” möten, past. B.|. Andersson,.: Ch.: > Berg, m.fl. " sång po, musik, Tisdag, onsdag och. torsdag 20, past. K, A. Larsson, Ch. Berg m. fl, Sån- garde samling möte: =. Si heteng sida, Ett flertal talare bl. åa, ; Arné', Svensson, fr, , Uddevalla. ,' Möten konimer, att "fortsätta un: der . Kommande .. vecka : tisdag, onsdag och" "torsdag under 'med- "+" Verkan ;.av;,gvangellst Anders » Gustavsson, Paga c och... Axel Vi- gelsbo-r m./ £l, rd. 20.00 helgmåls- ; enda "ställ Sönd. kr 030 Räåpgnar ' Carlsson, Vigelsbo' m; fl. "Anders". Gustavs- - "ÅA Vränäs” "som" på- "4 yBått-sedan den 28 junt röner ett an mera . Antresse' från - allmän: redaktör - Lennart Pettersson, Svensson” och sångare från ”Bjärdum” ock”. "Hov- slätt, Ängelholm och Hishult " har medverkat; "På lörd, : kl. :20 talar STOCKHOLM : + Det jagas friskt här i iland äre om lär väl i och för s sig inte - mycket 2tt säga, men när man knal- lär och skjuter På fasaner och an- nat småvilt alldeles inpå knutarna till städer och tättbebyggda samhäl- Yen kan det vara tid att säga ifrån, | menar en "skribent, som tagit till orda i Svenska naturskyddsföre- ningens tidskrift, i MN Det förekom tillför kort tid se- -dån" omedelbart” invid Sala'en lika hänsynslös som intensiv jakt av sta- dens'så kallade söndagsjägare. Skri- benten fortsätter: "De halvtama fasanerna och skor- Tarna, som villaägarna pysslade oj höll sånär på att! utrofas. På kväl- larna lurpassade jägare på de tama änderna, som stäckte iväg från sta. dens parkdammar upp mot Lång- forsens . Iugna ' vatten, en av alla turister bekant sjö för dess: natur- sköna och idylliska: stränder med ”underbåra strandpromenader, . - « Det var.många gånger uppröran- de händelser som traktens villaäga- | re, Barn och ”kvällspromenerande stadsbör fick bevittna, då dessa sön- historien om den stränga mos- tern? Hon var på besök hos fas” miljen och äldsta dottern skul. le gå och permanenta håret. - Snick, snack, sade mostern; -Om försynen hade I menat att du skulle ha lockigt hår, så skulle” du vara född med det. en — När jag var liter var "lockigt, sa flickan," vär håret tycker försynen att i; jag är gam- ken själv, Vad är svenska i Sveriges försvar är inte ppt mal nog att ställa « om den sa- flottan avi idag - och afidra - på de sj För inte så länge sedan : kunde man i en engelsk tidskrift läsa il: om "ett spökskepp, som man sett stå i ljusan låga utanför USA-ön . Block Island i Atlanten, Med, häpnad och skräck såg man — och så helt. plötsligt var allt. sammans . försvunnet, Det mest kusliga var att man tidigare sett precis samma drama utspelas på precis samma plats, men då var pbygg för ' strategisk” offensiv, Däremot måste: vi kunna "uppträda taktiskt offensivt när vi tvingas till strid] Ingen framgång vinnes någonsin av den som överlåter initiativet åt root- ståndaren, oc . Flottan, som . med. samverkande delar --av flygvapnet, utgör vår yt- tersta vakt till sjöss måste: därför omfatta en serie olika fartygstyper] - var på ' Jag är övertygad om att förhål- landet . är ' likartat i många städer och "tätbebyggda områden. I så fall — sänd en skrivelse till stadsfull= mäktige "eller 'annan aktuell mynz dighet och anhåll om förbud för att jakt: intill det område, som gränsar intill de bebyggda villasamhällena! »' Ofta är det så att städerna" utar- "renderar fakträtten på sina” intill staden" gränsande marker, 'men ti- den är inne att hänsyn också tas till allas trevnad och att jakt intill tät- bebyggda orter, helt enkelt förbjuds. I Sala har stadsfullmäktige > nu gått med på förbud för all jakt in- om ett begränsat område med om- kring 2 km. radie runt ståden, Där- med har 'fasanerna 'och” ekorrarna 'samt annat småvilt fått ett litet ren dock skyddat område. : "Atommatematiken | r fruktansvärd | ilka | De” "nya "enheterna" Smed ' störelseverkan numera - mäts ' heter] ”kiloton” resp. ”megaton”.' En kilo: ton. motsvarar "sprängverkan ' av| 1.000 ton trinitrotoluol, TNT, me-] dan en” megaton är lika mycket som 1 miljon ton TNT, d, vs Pp "för att kunna lösa ak- tuella Sjöförsvarsuppgifter inom oss omgivande havsområden — Öster- sjön, Bottenhavet och: Västerhavet. strikten, "sc =. I tiden även robotar; Det moderna, eldkraft kan utvecklas på kort tid. Örlogsfartygens: utan ”att fienden någonsin behi bli synlig, föl ögat, lig i flotta eller, dj -Kustflottans övervattensfartyg il- dar stridsgrupper vars sammansätt- ning kan: varieras :med hänsyn till de uppgifter som skall lösas, Grund-( lö regeln är dock att den samlade va- a penkraften som gruppen kan ut- veckla blir tillräckligt stor” och av "lämplig karaktär, Under" operationer till sjöss fordras som "regel: att man kan sätta in såväl artilleri: som mo- peder; ubåtsjaktvapen "ochi fram- . helt - eller. delvis]5 automatiska artilleriet på våra krys-|” sare och jagare möjliggör. att stor]. i radarutrustning ätom- är vätebombernas ' för-| medger att flottan kan utveckla sin OP fulla: slagkraft: även under mörker "Om det gäller att änfalla en fient- hålls- 1,000 transport som är på väg mot svensk det: ett känt fartyg. som brann. Det var 'en holländare. Sedan ha- de man tid efter annan sett sy- nen återkomma: och sjöfolket wvar [ullt övertygat om att det var en Flygande" Holländare. tm « Den Flygande Holländaren .— ja, det är spökskeppet framför alla andra. Måriga är de-legender som går om detta skepp. : Bit. av ” sjömän ” ofta omtalat spökskepp är en bark, som'| man gång efter annan sett segla fram över . ; Atlanten / under fe- bruari månad. Detta skepp: ges Våra modernaste kryssare,. jugare,| vara bemannat. med skäggiga: sjör motorpedbåtar :.och . ubåtar. bildar kustflottan : medan minsvepare 'och fregatter m. m; sammanföreg till 1o- kalstyrkor. inom de "olika. marin - män, vilka en 'gång för hundra år sedan omkom vid barkens skepps- brott. "Sedan är barken dömd att -|segla omkring på samma plats där den: "förliste, ända - till "den dag ”daå: alla hav och alla'vatten torka bort”, - säger ” legendema. Barken : Flygande Hol- sig ha” sett ett underligt spökskepp: vid Dun- drun” Bay vid Irland: ett: hårt:re- vat” fartyg, vilket även i det Iug- naste ' väder "kastas omkring ” på havet . som ' vid . stark böljegång, Fartyget uppenbaärar:-sig bara-.vid fullt" dagsljus, -i. motsats till. Fly- gande Holländaren; som mest upp- träder” om "ratten, "=" - En "tidig ”vårdag 88 såg man från engelska krigsskeppet ' ”Bac- canthe”-'en "spökbrigg komma ' seg- lande ,på' ett lugnt' hav, men ändå hålla full fräs och segla rakt mot "Baccanthe". +» Spökskeppet badade i.. rött. sken. och: uppenbarade .sig 200::: meter ». borta. :; Vakthavande officeren stod skräckslagen och vän- tade' en kollision. : Innan: ”Baccan- the” ”hånn göra någon, und lågorna" slå mot skyn ur skeppet|- Spökskepp u världshaven med pest, vilket automatiskt stäng- de alla' hamnar för" fartyget, Ingen ville ha något att skaffa med det pestsmittade fartyget, och därför vår det tvunget att för evigt segla fråm och åter på världshaven. . Holländarna själva håller före att skepparen på spökskeppet he- ter” van Straaten, Han gick mot all vana och tvärt emot alla vår- nihgar till sjöss på själva långfre- dagen, och därför blev hans far- tyg slaget 'av förbannelse, Han dömdes för sin "Synd att icke kun- na ingå i någon hamn, och måste alltså irra omkring på vattnen tills 'uppståndelsens' dag. , så be rättar sägnen. Är 1869 hade Hidskriften ”Sven- ska - Familje-Journalen”” én bid) av Flygande Holländaren i sam- band med en av legenderna." Kap- fören. visas på denna bild stå på fartygs -halvdäck. utan huvud- bonad och .. med «håret. fladdrande hotande” utsträckt mot en mötan- de seglare som. en "varning . mot Straaten; enligt den holländska le- gehden: Straaten. visar sig förnäm- ligast sådana ' olyckliga ' skep- pare, a ' liksom : Straaten : själv börjat in : resa - på långfredagen samt rigenom . visat sitt förakt för Försynen. N En svensk ' sjökapten. här i i sina memoarer. från. 1980-talet berättat om "ett möte med ett mystiskt far- tyg i Sydatlanten; en verklig Fly- gande; -Holländare. "En. natt fick ”utkiken på” "den svenske kaptenens fartyg syn"på ett barkskepp. av ålderdomlig typ, Det.: hade högt akterskepp och gammal rigg...Det styrde rakt mot svenskens fartyg och passerade på mycket. nära håll. Det främmande skeppet". förde" inga 1 ölycka; Detta var alltså gamle van k - Vita scglare MVM befann oss 'ett' par mil inne i landet, och likväl kände vi ha- vets närhet :Dels blåste en frisk bris utifrån kusten, och dels seg- kring huvudet; Ena. armen Var Made en en hel flock fiskmåsar över Fiske är SAGT och ISKRIVET "Ena man som begiltt ett Eon? brott, skötte sig Hå väl under för. Varingen att han släpptes I förtid, Transports ombudsman ' hjäl, horiom till ett Jobb Han VR tade en förstående arbetsgivare I NN I, som anställde karlen. "Aven en landsfogde hjälpte till så ä Gen frisläppte fick en chans. "Denne skötte sig och Inpalsa dett normalt samhällsliv, iv ” Då klampar In NN sceåen. Under stora rubriker och hjärtskärande snyft berättas ' am brottslingen, som blivit skötsam, De .som hjälpt denne blev lika upprörda som han spälv över den= na publicitet. , Men ynglingen Blaustefn, som, skött om den, förklarade att detta” "var ett ”socialreportage' helt i linje med tidningens sociala syn. Vi tror honomt: ' vi Ett välskött affärsföretag har denna 'syn', Den betalar sig. Her= rama är visst vana vid att räkna med bortåt 30, 40 procent! = .4 sn Med sådana ”balansräkningar bak ryggen tycker de sig ha rätt att rumstera med människoöden den av våra måsfåglar, och den före- ommer” över hela landet — bå- de "längs havsstränderna och vid större insjöar. Det är en vacker fågel: med övervägande vit fjäder dräkt, Endast vingarna har en grå- blå färg med några mörkare in- släg, medan ben och näbb är grön- gula, "Ungfåglarna : är ' dock mera gråbrunspräckliga, Hn :; Under 'senare år har fiskmåsar- na tilltagit i antal, och samtidigt utsträcker: de sina flygfärder , över både land "och" vatten, ' De slukar insekter, och 'maskar på 'åkrarna med samma 'glupande 'aptit som de äter småfisk i havet eller på strän- derna, På vissa håll betraktas må- sarna med /'motvilja på grund av deras 'talrikhet, men man kan ;lik« väl "inte undgå att tjusas av deras inga ljus syntes ombord." I Det mystiska fartyget sågs ännu när dagern bröt fram på morgo- nen och drog sig "undan i .kon- stiga: zick-zack-manövrer. Plöts- ligt var barken försvunnen och skeppet trodde” att- det var Fly- gande Hå lä d kiloton. Enligt detta nya mätsy = Atombomber av. typ 1945, d, V. och SR na tepresenterar . en "sprängverkan | komma till slags med torpeder motli "I på 20 ;kiloton,:lika med bomblasten fiendens större och värdefullare far- | av 5,000 si k. ”flygande fästningar” tyg och med lätt. och medelsvår från. andra världskriget, eller 24,000]5 på samma plats i samma ögon- blicl t de artilleri, på 105 CM NT Ds kust skall. k krys och: '- kan” följande skala uppställas för artilleri kunna sättas in för att slå rn atom= esp. vätebomber: ranle snabbskj re mål; " Kustflottans "övervattens; och ubåtsjak De nya föktiska ta na och de atomgranaterna på 28 centi- meter: som kan. avfyras av atom- artilleripjäser har: en sprängverkan Vid säkrandet av sådana: ;konvojer, |: värnkraft, ki in- på ”hara” 15 kiloton,' mot; bomblasten på '3,750 flygande fäst- sats att erfordras- för, alt.förstärka distriktens ”eskortförband, som ningar: och 18,000. artill .Den> ok ”strategiska: a bomben” > av ”nyare'' konstruktion representerar en . sprängverkan / på 120. kiloton, d. v. s.'bomblaster på 30,000 flygande fästningar, med 144,000 artillerigranater.. .. De 'av USA tillverkade "vätet -likal? normalt-löser dessa uppgifter: -Ubåtsförbanden som "vanligen går i i kustflottan är i första hand a äv- sedda + för :anfall .och spaning mot bl, fientliga överskeppningsföre- De moderna paningsmedlens |: ” främst Tadarns stora "räckvidder har + | berna av typen år 1952 ä äger spräng; verkan på 5 megaton, de v. 8. mot svarar bomblaster på 1,250,000 : fly- H | ande "fästningar. och är lika med 6,000,000 artillerigranater som 'ex- i samma ö i t "Vätebomben” av typen” år 1054 tre "gånger" stårkare. : Dess- spräng: verkar uppgår till 15 megaton, lika med '3,750,000 : boribplan :eller : 18 »miljoner :artillerigranater. Den nya- är ytterligare tre gånger. starkare och har: sprängverkan på 46 mega-| a, lika med 45 miljoner.fon eler ba Ile på 11,250,000 stora | Präst "ägde ett" "större! lanté bruk, som han' skötte mycket eko- ”nomiskt ;och :som :betaladé sig ut- -märkt,: men det ekonomiska sinnet närmade : sig: ibland > »snålhet. En varm sommardag tog han sin van= ligå promenad över ägorria och fick då'se en dräng, som tog paus iplö- jandet. Hästarna stod vid dikeskan- teri och drängen” satt och vilade på plogen. Prästen kom" att tänka på, "att han fick Betala timpenning även för "pausen : och sade därför Vill drängen milt förebrående, . ' på häcken medan häs en v vilar? såg lika allvar ut "salmorna. sjungs.” " na ”<'| ken till ubåtens möjlig] apter upptäckt. Dess uthållighet / ilse Vall Min käre Per, skulle du inte junna ta en trädgårdssax och klip- + Per som prästen och "svarade i samma ton: - i Skulle: inte” pastorn. kunna ta med sig en kotg potafis upp på pre- dikstoleri och ; skala dem" SE ; ting ackurat. preriest ; ingen motsv ighet under vattnet; 1 fartyg — välutrustade. ' med » luftvärn,: radar a apen'-— kan med för= del användas även i sjöfartsskyddet. / d =] den - Flyg: ver" försvann 7. dock + 'spökbriggen spårlöst, Här talade man åter med skräck ,. om .. Flygande: Holländaren och Vahtddet attiråka öolyckhe 7 »Kabten i Frederic. Marryat säger i. företalet till sin bok ”Den Fly- gånde:: Holländaren”, ' att -skeppet i legenderna ibland helt enkelt kal= lag. Spökskeppet, ibland Djävul: skeppet" och åter ibland Dödsskep- pet. >. Enligt många legender irrar det ännu omkring på de sju världs- haven. och : bringar . ofärd åt den det möter, : sz : :f Legenden & om Tlygside Ho som är -av betydelse: för hela" vår daren har! emellertid flera. varian- fl ter.” "Vanligast är dock” den som beskriver : sképpets : kapten : såsom i Utom F. "Marryat. "och WW "Scott har åtskilliga andra författare an- vänt ämnet för litterära ändamål. 5: Heinrich" 'Heihe" har” tex. poe- tiskt. utformat "Flygande ' Hollän- darens tragiska öde och framställt det; så vatt ; kaptenen ' endast kan vinna > förlossning '- och frälsning genom : en" kvinnas trogna ' kärlek; På: detta" motiv: har Richard Wag- ner gjort sin bekanta romantiska opera ”Der 'Fliegende - Holländer”, . Och "därmed Jåter vi Hollända- ren segla" I fred. för i dag. 2" : Johan Severin; beryktade . McPherson; och sparvirtuos i Abers + Den Holländaren”. Vanderd : för. sina hädelser, mot + gudarna "framtid ' irra förbi, "Godå : änligt en. bc legend i samma ämne: är det en: tysk ikapten "von Falkenberg som befälhavare på "Hal a och Jämfört" med 'en luf station är föckvidden även' hos” den | bästa hydrofon obetydlig, ial het endast ett par proce: förhållande utgör den främsta orsa- ighet att nå sitt 'ste vätebomben: av typen år 1955 | "fig vårt tofalförsvar'& den , högsta : krigsberedskapen' året NI om; Samtlig& > rustade fartyg. har ammunition och annan stridsutrust- eller. några timmars. varse) s rullt flottan vill visa den sv heten. i. -Skäldervike; talet i fin form, , passade han på att ge en, närvarande , trävarudisponent några feta gliringar om "hans sätt att sköta sitt folk. Men "efter talet gick Karlsson' fram till den "något surmulnå disponenten,." klappade honom kärvänligt på myggen ”och Fan i ning. ombord. och Kan med någon br många tal. När Karlsson höll syars-. 1. gultackor - på vär över : Atlanten, Under färden” begicks. ett Skäbten deen,. kom körande med ett högt lass, då han mötte sin vän Jack, s fra Hallo McPherson, sa han, vad är det du kör?” EA Dar ; Havre, . viskade "McPherson förtroligt. Leona I Varför så hemlighetsfulla få gade Jack. nte plive dd > Ssssch,:s "viskade McPherson, jag måste passa a på att hästen inte -Imarmoln, sågs aldrig ' mer, ' Alla, som | såg |; - och är lätt rörda av vänl het, | ter? det. i denna. artikel... lätta I il t under ösa som- Kiko. + 'Gästgivarna : på Tesénäret I den: italienska turistföreningens tidrling har en : artikel publicerats son 'kan uppfattas som”skämt men; också " som "sanningssägande.' Där berjittas” hit amerikanerna är' mest Jansedda hos. "fotohandlarna” då de pr [person förbrukar : fyra" "gångék mer filmer, av italienskt fabrikat och låter framkalla sex gånger. fler filmer än samtliga ” "andra, turister sanimählagt. Engelsmännen är väl- sedda "då. de: är tystlåtna: och 'till« bakadragna, fastän. alla hotgll-, och vet att? sk gäster "är sparsammast,". "näst "efter österrikarna och gästerna i "från Bal- kanländerna: som brukar komma till? Italien, med 7 blyga reskassor, Fransmännen tycker man bra om överallt, fastän de uppträder. mera lite hur som helst, Så det är väl inget att göra u huset Bonniers blaustelnar.,.+ - Men mannen som skulle börja ett" nytt liv, miste jobbet!” .- - Knut Wrenby I Tronsportarb, S Perfekta rökringar: "CATANIA TT — , Reuter) " Etsja; som är Europas största ak. tiva vulkan, förvånade experterna på tiddagskvällen med att blåsa per« fekta' rökringar från kratern, '. Fenomenet är unikt och vl kan inte "förklara - » det, sade en vetena skapsman efter tisdagens utbrott: Ert'ström av glödande lavn' väller sakta ned för'vulkanens sidor, men enligt "en officlell kommuniké. är inga byggnåder 1 farozonen. Turister . från hela Sicilien, har kommit till Taormina, som liggar norr om Etna, fyrverked. 3 | ”riskmoment 5 M i Alkoholförtärlng ” och ” bilkörning är 'såtillvida inte längre något pro= blem :som man överallt är på det klara' med riskerna — det blir pe- dan en sak för sig att lagstiftnings- håller det sig med den rökande mo=| . torfordonsföraren, hur” ställer det, sig . beträffande kombinationen to- bak 'och trafik? Den danska tid-;. skriften ”pas paa” har några syn punkter att komma med; & + tet hinder, Men är bilisterna och myndigheterna på "det klara med; högljutt än. den infödda he Éf lni gen, vilket "ingen' annan ;]de|nation kan ' åstadkomma, Tys- "| kamma ' kan man: lätt "känna igen dålde ställer frågor dygnet runt, överallt, och falla formmanhankla i keln,; Där ;nämns' emellertid att skandinaverna.. i (allmänhet är de flitigaste besök rna,” muséerha | J . [ock kyrkorna, öiter tyskarna. : Skandinaver lÅd förs ånåde] Sr Om l tale kän betala SN vi efter radiopolisen. Inorna i bronkerna med den kända 'Itobalkshostan som . följd, en. som 'ofta är så våldsam att blue) | inte kan' vara uppmärksam på tea-! fjked så länge hostan pågår, =": |; Hos andra rökare medför hostan yrsel och ett ögonblicka oklarhet även "tillfälligt illamående, ' förhållande kan alla prova PETISRY "Köl 1 cigar d5—3- volymprocent, 4 cigarrök 6 -|=8 Wölymprocént: eller "lika myc > - | ket ' som 1 Iysgas: Koloxidheltén "I upptas i blodet vå gb inhalation, mm kedjerökare, som t, ex. under lop-. pet av en timme röker fom dgar- retter, kan få upp till 34 liter kol- oxid ,j-lungorna, vilket ör nog för/ i att ge er lättare : ” kolonidförektt- MA mt nn son Nu ska inte 'dispc va förbännad å fästa :sej ett dugg ve 3 För 100 år r sedan köpte man inte för: &i när ja' fått. nägra dragnaglar 1 mej, då blir ja så opp- 1 rikti å frispråki, att jag söier. EE Här så mycket. För det mesta använde a: bara sådant, som” man siäly a ev I - Men en, familj ha r genhet och 3 aller 4 än och fari och morföräldrarna bodde också i 1lägenheten. Man hade hembitr .som hjälpte till Hr Tot "Nu köper v vi. i. mycket, både. måt kläder och mattor och Ieksaker, och böcker ock myc! ra en liten lägenhet och ska th [eller 2 barn, och ofta och mamman art skor bar tas Men de flesta människo i har både pape arbete. för att se hur lavan långsamt letar . | sig nedåt och hur glödhet aska kas« "tas upp ur kratern som ett jättelikt PF fAROLMS TIDNING ” , än Söndagsjägare OS - : sköt tamänder Har ni hört... Flygande holländare — Naturglimter : TT mA från Etnas krater Sö Är. tubaken: a vägen "eller 'på "andra sätt kommal "=" till rätta med frågan. Men hur för=|. den fara som tohaksrökningen: ut- gör. | för iksäkerh 2? Blott en derat rökning irri lemhjive: «. öenornl : att. hosta våldsamt 5—8''; gånger. ) Överallt röker man, bilen är nl ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.